Skatteförfarande, folkbokföring och tull

Det är viktigt med ett transparent skattesystem både ur ett demokratiskt perspektiv och för legitimiteten i systemet. Skatter och avgifter som en arbetsgivare betalar in för en arbetstagare bör redovisas på ett samlat, tydligt och öppet sätt. Utskottet noterar att det finns möjlighet att i de flesta lönesystem redovisa arbetsgivaravgifterna som betalas på lönen. Utskottet noterar vidare att regeringen den 19 juni 2025 beslutade om en ny förordning som träder i kraft den 1 juli 2026 och som anger att myndigheter under regeringen ska informera anställda om arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift. Utskottet konstaterar att steg nu tas i riktning mot ökad transparens när det gäller skatter och avgifter och finner därför inte skäl att ställa sig bakom tillkännagivanden med den inriktning som anges av motionärerna. Utskottet avstyrker samtliga motioner.

Ur avsnittet "Synliga skatter och avgifter" i betänkandet. Läs betänkandet

Det är viktigt att värna goda arbetsvillkor och ett konkurrenskraftigt och dynamiskt företagsklimat samtidigt som det är viktigt att motverka skattefusk och skatteundandragande. Regelverken bör vara utformade så att man kan förebygga och motverka att kriminella använder företag som brottsverktyg. Utskottet noterar att det uppdrag som regeringen gett till Skatteverket om att fortsätta förenklingsarbetet för att minska företagens regelbörda och administrativa kostnader ska redovisas till Finansdepartementet i närtid.

Utskottet noterar att betänkandet Effektivare kontrollmöjligheter i systemen för rot, rut, grön teknik och personalliggare (SOU 2024:61) överlämnades till regeringen den 30 augusti 2024. I uppdraget som gäller regelverket för personalliggare ingick bl.a. att analysera om regelverket fungerar på ett effektivt sätt och föreslå eventuella åtgärder för att öka effektiviteten samt motverka skatteundandragande. Vidare ingick att ta ställning till om fler alternativt färre branscher bör omfattas av reglerna och om ändringar bör göras i regelverket för att effektivisera myndighetssamverkan mot fusk, regelöverträdelser och arbetslivskriminalitet. Utskottet vill inte föregripa den beredning av både Skatteverkets rapport och utredningens arbete som görs i Regeringskansliet och avstyrker samtliga motionsförslag.

Ur avsnittet "Personalliggare" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att regeringen har lämnat propositionen Det skatterättsliga företrädaransvaret – nya regler, befrielse och rådrum som innebär lättnader i reglerna om företrädaransvar. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motion 2025/26:2835 (C) yrkande 6.

Utskottet noterar att det av regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1) inom utgiftsområde 3 framgår att Skatteverkets deltagande i myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet under 2024 fördubblades för andra året i rad jämfört med föregående år. Av redovisningen framgår även att Skatteverket avslutade fler brottsutredningar under 2024 jämfört med 2023 och att myndigheten avslutade lika många särskilt krävande ärenden. Dessa ärenden var i stor utsträckning brottsutredningsärenden kopplade till organiserad och annan allvarlig brottslighet. Vidare framgår att kontrollerna mot allvarligt skatteundandragande bl.a. innebar att Skatteverket förhindrade flera företag från att användas som brottsverktyg genom att avregistrera dem från bl.a. mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter samt besluta om återkallelse av F-skatt.

Den 7 november 2025 invigdes Finansiellt underrättelsecentrum vid Polismyndigheten. Centrumet ska fördjupa samverkan mellan myndigheter och privata aktörer i arbetet mot den kriminella ekonomin.

Utskottet konstaterar att regeringen på senare tid genomfört en mängd åtgärder för att förbättra förutsättningarna för att förhindra ekonomisk brottslighet. Nya bestämmelser för F-skatt har införts. Ny dataskyddsreglering för Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har införts som ger båda myndigheterna förbättrade möjligheter att använda personuppgifter vid kontroller och ett utökat stöd för att lämna ut personuppgifter digitalt vid informationsutbyten. Det har införts en ny lag om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Andra förändringar är utökade skyldigheter att lämna uppgifter till Utbetalningsmyndigheten och nya bestämmelser om ökat informationsflöde till brottsbekämpningen.

Vidare konstaterar utskottet att beslutade lagändringar innebär att biometriska underlag ska få tas upp, registreras och användas vid utredning av brott i större utsträckning, och att ett ökat informationsutbyte mellan myndigheter möjliggörs genom en ny sekretessbrytande bestämmelse. Beslut har även fattats om en subventionsbrottslag och en lag om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar samt en utvidgning av lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Alla dessa beslut syftar till att i större omfattning än i dag förstärka skyddet mot felaktiga utbetalningar och missbruk av statligt företagsstöd.

Utskottet konstaterar också att regeringen har fattat beslut om ett uttryckligt rättsligt stöd för Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten att använda dataanalyser och urval för en ännu mer effektiv kontrollverksamhet.

Regeringen har gett ett antal nya uppdrag till myndigheter av vilka några redovisats under 2025 och andra kommer att redovisas under 2026. Det handlar bl.a. om uppdrag att säkerställa att tillgänglig information från folkbokföringen och om samordningsnummer används i verksamheten för att bidra till korrekta beslut och utbetalningar, att utveckla det operativa samarbetet för att upptäcka identitetsmissbruk, att dela information om misstänkt missbruk och fel när det gäller identitetsuppgifter med varandra samt åtgärda upptäckta fel i myndigheternas register. Det handlar också om att stärka samarbetet för att upprätthålla och sprida kompetens om fastställande av identitet och andra identitetsfrågor, att säkerställa att informationen från folkbokföringen och informationen om samordningsnummer används ändamålsenligt samt att samordna utvecklingen av effektiv informationsdelning för att stärka arbetet mot den organiserade brottsligheten. Samtidigt har regeringen tillsatt ett antal utredningar, och andra utredningar har överlämnat sitt resultat till regeringen. Bland annat överlämnade Delegationen mot arbetslivskriminalitet sitt betänkande Arbetslivskriminalitet – upplägg – verktyg och åtgärder – fortsatt arbete i mars 2025, och i juni 2025 överlämnades betänkandet Folkbokföringsverksamhet, biometri och brottsbekämpning. I mars 2025 tillsattes en utredning för att förbättra stödet till myndigheter vid identitetskontroller (dir. 2025:22).

Utskottet noterar att betänkandet Effektivare kontrollmöjligheter i systemen för rot, rut, grön teknik och personalliggare har överlämnats till regeringen. Utredningen har när det gäller regelverken för skattereduktion lämnat förslag för att komma till rätta med missbruk av regelverken genom fusk och arbetslivskriminalitet. Utskottet vill inte föregripa den beredning av utredningens arbete som görs i Regeringskansliet.

Utskottet konstaterar att det av regleringsbreven för 2026 både för Skatteverket och Utbetalningsmyndigeten framgår att myndigheterna ska arbeta med kunskapshöjande insatser gentemot användare av individuppgifter i arbetsgivardeklarationer. De ska också stödja myndigheter i deras arbete med att motverka felaktiga utbetalningar och brottsligt utnyttjande av stöd och bidrag till företag och även främja samverkan mellan myndigheter när det gäller felaktiga utbetalningar och brottsligt utnyttjande som myndigheter har svårt att upptäcka var för sig.

Mot ovanstående bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2025/26:307 (V) yrkande 19, 2025/26:1088 (S) yrkande 1, 2025/26:1657, 2025/26:2365, 2025/26:3200 (M) yrkande 1, 2025/26:3553 (S) yrkandena 18, 19 och 23, 2025/26:3554 (S) yrkande 2, 2025/26:3586 (S) yrkande 37 och 2025/26:3590 (S) yrkande 75.

Utskottet finner inte skäl att förorda förändringar i inkomstskattelagens bestämmelser om fast driftställe och avstyrker därför motion 2025/26:307 (V) yrkande 15.

Det är viktigt att avgifter är ett effektivt påtryckningsmedel för att förmå individer och företag att lämna deklaration och andra uppgifter till Skatteverket. Utskottet vill även framhålla att Skatteverket har möjlighet att helt eller delvis befria någon från förseningsavgiften om det är oskäligt att ta ut en förseningsavgift med ett fullt belopp. Utskottet ser inga skäl att förändra regelverket för förseningsavgifter eller tilläggsavgifter på det sätt som föreslås. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:855 (S), 2025/26:1972 (M), 2025/26:1994 (M) och 2025/26:2450 (M).

Ur avsnittet "Skatte- och avgiftskontroll" i betänkandet. Läs betänkandet

Svensk identitetsförvaltning ska vara tillförlitlig och solid och inte kunna utnyttjas för olika former av missbruk och brottslighet. Utskottet har tidigare ställt sig bakom flera regelförändringar för att skapa ordning och reda i folkbokföringsverksamheten. Utskottet konstaterar att det av regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för 2026 framgår att identitetskontrollen förbättrades bl.a. genom användningen av teknisk utrustning som möjliggjorde biometrisk jämförelse vid tilldelning av samordningsnummer och inför folkbokföring. Vidare infördes en tjänst som innebär att en folkbokförd person aviseras om någon anmält flytt till hans eller hennes adress.

Utskottet noterar att flera myndigheter under 2025 har redovisat regeringsuppdrag som syftar till att motverka identitetsmissbruk bl.a. när det gäller att säkerställa att tillgänglig information från folkbokföring och om samordningsnummer används i verksamheten, utveckla operativt samarbete, dela information och åtgärda fel i register och förstärka myndighetssamarbetet. Regeringen har även tillsatt en utredning för att förbättra stödet till myndigheter vid identitetskontroller.

Vidare noterar utskottet att Skatteverket i sitt regleringsbrev fått i uppdrag att öka kontrollerna av bosättningsuppgifter och samordningsnummer.

Utskottet konstaterar att utredningen Folkbokföringsverksamhet, biometri och brottsbekämpning innehåller flera förslag som syftar till att stärka folkbokföringen, identitetskontroller och Skatteverkets roll i det brottsbekämpande arbetet.

Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:484 (S), 2025/26:1756 (M), 2025/26:2443 (M), 2025/26:3553 (S) yrkande 24 och 25 och 2025/26:3584 (S) yrkande 9.

Utskottet konstaterar att det sedan den 1 november 2024 under vissa förutsättningar är möjligt för en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd att folkbokföras i Sverige. Därmed avstyrks motionerna 2025/26:2798 (V) yrkande 29 och 2025/26:3362 (MP) yrkande 18.

Utskottet anser inte att det finns några skäl att ändra på bestämmelsen om att fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga ska betala kommunal inkomstskatt till hemortskommunen och avstyrker därför motionerna 2025/26:2835 (C) yrkande 10, 2025/26:695 (L) och 2025/26:3439 (M).

Utskottet anser inte att det är svårt att ta del av den statistik som Skatteverket redovisar över de populäraste namnen på nyfödda barn, och därför avstyrker utskottet motion 2025/26:263 (SD).

Utskottet har behandlat motionsyrkanden om att införa en möjlighet att folkbokföra ett barn på två ställen vid flera tillfällen, senast i betänkande 2024/25:SkU12. Utskottet står fast vid den uppfattning som det tidigare gett uttryck för och avstyrker därför motionerna 2025/26:3188 (C) yrkande 20 och 2025/26:3553 (S) yrkande 34.

Ur avsnittet "Folkbokföring m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 8, 9 och 10. Läs betänkandet

Svensk identitetsförvaltning ska vara tillförlitlig och solid och inte kunna utnyttjas för olika former av missbruk och brottslighet. Utskottet har tidigare ställt sig bakom flera regelförändringar för att skapa ordning och reda i folkbokföringsverksamheten. Utskottet konstaterar att det av regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för 2026 framgår att identitetskontrollen förbättrades bl.a. genom användningen av teknisk utrustning som möjliggjorde biometrisk jämförelse vid tilldelning av samordningsnummer och inför folkbokföring. Vidare infördes en tjänst som innebär att en folkbokförd person aviseras om någon anmält flytt till hans eller hennes adress.

Utskottet noterar att flera myndigheter under 2025 har redovisat regeringsuppdrag som syftar till att motverka identitetsmissbruk bl.a. när det gäller att säkerställa att tillgänglig information från folkbokföring och om samordningsnummer används i verksamheten, utveckla operativt samarbete, dela information och åtgärda fel i register och förstärka myndighetssamarbetet. Regeringen har även tillsatt en utredning för att förbättra stödet till myndigheter vid identitetskontroller.

Vidare noterar utskottet att Skatteverket i sitt regleringsbrev fått i uppdrag att öka kontrollerna av bosättningsuppgifter och samordningsnummer.

Utskottet konstaterar att utredningen Folkbokföringsverksamhet, biometri och brottsbekämpning innehåller flera förslag som syftar till att stärka folkbokföringen, identitetskontroller och Skatteverkets roll i det brottsbekämpande arbetet.

Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:484 (S), 2025/26:1756 (M), 2025/26:2443 (M), 2025/26:3553 (S) yrkande 24 och 25 och 2025/26:3584 (S) yrkande 9.

Utskottet konstaterar att det sedan den 1 november 2024 under vissa förutsättningar är möjligt för en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd att folkbokföras i Sverige. Därmed avstyrks motionerna 2025/26:2798 (V) yrkande 29 och 2025/26:3362 (MP) yrkande 18.

Utskottet anser inte att det finns några skäl att ändra på bestämmelsen om att fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga ska betala kommunal inkomstskatt till hemortskommunen och avstyrker därför motionerna 2025/26:2835 (C) yrkande 10, 2025/26:695 (L) och 2025/26:3439 (M).

Utskottet anser inte att det är svårt att ta del av den statistik som Skatteverket redovisar över de populäraste namnen på nyfödda barn, och därför avstyrker utskottet motion 2025/26:263 (SD).

Utskottet har behandlat motionsyrkanden om att införa en möjlighet att folkbokföra ett barn på två ställen vid flera tillfällen, senast i betänkande 2024/25:SkU12. Utskottet står fast vid den uppfattning som det tidigare gett uttryck för och avstyrker därför motionerna 2025/26:3188 (C) yrkande 20 och 2025/26:3553 (S) yrkande 34.

Ur avsnittet "Folkbokföring m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 7, 9 och 10. Läs betänkandet

Svensk identitetsförvaltning ska vara tillförlitlig och solid och inte kunna utnyttjas för olika former av missbruk och brottslighet. Utskottet har tidigare ställt sig bakom flera regelförändringar för att skapa ordning och reda i folkbokföringsverksamheten. Utskottet konstaterar att det av regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för 2026 framgår att identitetskontrollen förbättrades bl.a. genom användningen av teknisk utrustning som möjliggjorde biometrisk jämförelse vid tilldelning av samordningsnummer och inför folkbokföring. Vidare infördes en tjänst som innebär att en folkbokförd person aviseras om någon anmält flytt till hans eller hennes adress.

Utskottet noterar att flera myndigheter under 2025 har redovisat regeringsuppdrag som syftar till att motverka identitetsmissbruk bl.a. när det gäller att säkerställa att tillgänglig information från folkbokföring och om samordningsnummer används i verksamheten, utveckla operativt samarbete, dela information och åtgärda fel i register och förstärka myndighetssamarbetet. Regeringen har även tillsatt en utredning för att förbättra stödet till myndigheter vid identitetskontroller.

Vidare noterar utskottet att Skatteverket i sitt regleringsbrev fått i uppdrag att öka kontrollerna av bosättningsuppgifter och samordningsnummer.

Utskottet konstaterar att utredningen Folkbokföringsverksamhet, biometri och brottsbekämpning innehåller flera förslag som syftar till att stärka folkbokföringen, identitetskontroller och Skatteverkets roll i det brottsbekämpande arbetet.

Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:484 (S), 2025/26:1756 (M), 2025/26:2443 (M), 2025/26:3553 (S) yrkande 24 och 25 och 2025/26:3584 (S) yrkande 9.

Utskottet konstaterar att det sedan den 1 november 2024 under vissa förutsättningar är möjligt för en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd att folkbokföras i Sverige. Därmed avstyrks motionerna 2025/26:2798 (V) yrkande 29 och 2025/26:3362 (MP) yrkande 18.

Utskottet anser inte att det finns några skäl att ändra på bestämmelsen om att fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga ska betala kommunal inkomstskatt till hemortskommunen och avstyrker därför motionerna 2025/26:2835 (C) yrkande 10, 2025/26:695 (L) och 2025/26:3439 (M).

Utskottet anser inte att det är svårt att ta del av den statistik som Skatteverket redovisar över de populäraste namnen på nyfödda barn, och därför avstyrker utskottet motion 2025/26:263 (SD).

Utskottet har behandlat motionsyrkanden om att införa en möjlighet att folkbokföra ett barn på två ställen vid flera tillfällen, senast i betänkande 2024/25:SkU12. Utskottet står fast vid den uppfattning som det tidigare gett uttryck för och avstyrker därför motionerna 2025/26:3188 (C) yrkande 20 och 2025/26:3553 (S) yrkande 34.

Ur avsnittet "Folkbokföring m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 7, 8 och 10. Läs betänkandet

Svensk identitetsförvaltning ska vara tillförlitlig och solid och inte kunna utnyttjas för olika former av missbruk och brottslighet. Utskottet har tidigare ställt sig bakom flera regelförändringar för att skapa ordning och reda i folkbokföringsverksamheten. Utskottet konstaterar att det av regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för 2026 framgår att identitetskontrollen förbättrades bl.a. genom användningen av teknisk utrustning som möjliggjorde biometrisk jämförelse vid tilldelning av samordningsnummer och inför folkbokföring. Vidare infördes en tjänst som innebär att en folkbokförd person aviseras om någon anmält flytt till hans eller hennes adress.

Utskottet noterar att flera myndigheter under 2025 har redovisat regeringsuppdrag som syftar till att motverka identitetsmissbruk bl.a. när det gäller att säkerställa att tillgänglig information från folkbokföring och om samordningsnummer används i verksamheten, utveckla operativt samarbete, dela information och åtgärda fel i register och förstärka myndighetssamarbetet. Regeringen har även tillsatt en utredning för att förbättra stödet till myndigheter vid identitetskontroller.

Vidare noterar utskottet att Skatteverket i sitt regleringsbrev fått i uppdrag att öka kontrollerna av bosättningsuppgifter och samordningsnummer.

Utskottet konstaterar att utredningen Folkbokföringsverksamhet, biometri och brottsbekämpning innehåller flera förslag som syftar till att stärka folkbokföringen, identitetskontroller och Skatteverkets roll i det brottsbekämpande arbetet.

Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:484 (S), 2025/26:1756 (M), 2025/26:2443 (M), 2025/26:3553 (S) yrkande 24 och 25 och 2025/26:3584 (S) yrkande 9.

Utskottet konstaterar att det sedan den 1 november 2024 under vissa förutsättningar är möjligt för en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd att folkbokföras i Sverige. Därmed avstyrks motionerna 2025/26:2798 (V) yrkande 29 och 2025/26:3362 (MP) yrkande 18.

Utskottet anser inte att det finns några skäl att ändra på bestämmelsen om att fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga ska betala kommunal inkomstskatt till hemortskommunen och avstyrker därför motionerna 2025/26:2835 (C) yrkande 10, 2025/26:695 (L) och 2025/26:3439 (M).

Utskottet anser inte att det är svårt att ta del av den statistik som Skatteverket redovisar över de populäraste namnen på nyfödda barn, och därför avstyrker utskottet motion 2025/26:263 (SD).

Utskottet har behandlat motionsyrkanden om att införa en möjlighet att folkbokföra ett barn på två ställen vid flera tillfällen, senast i betänkande 2024/25:SkU12. Utskottet står fast vid den uppfattning som det tidigare gett uttryck för och avstyrker därför motionerna 2025/26:3188 (C) yrkande 20 och 2025/26:3553 (S) yrkande 34.

Ur avsnittet "Folkbokföring m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 7, 8 och 9. Läs betänkandet

Samhällets skydd av utsatta personer är viktigt. Det är viktigt att se till så att utsatta personer kan leva ett så normalt liv som möjligt. Hoten och våldet drabbar enskilda hårt, men riskerar också att få stora konsekvenser för samhället i stort. Offentlighetsprincipen är en grundsten i Sveriges demokratiska statsskick. För att skydda enskilda personer eller tjänstemän mot att deras personliga integritet kränks vid myndigheters personuppgiftsbehandling kan det dock vara motiverat med inskränkningar i denna princip. Det är viktigt att lagstiftningen följer med i den digitala utvecklingen och undanröjer rättsliga hinder som försvårar eller hindrar utvecklingen av digitala tjänster till privatpersoner. Samtidigt måste integritetsskyddet för privatpersoner bibehållas.

Utskottet noterar att Utredningen om Skatteverkets postförmedling i sitt betänkande lämnar förslag som innebär att skyddet för personer med skyddad folkbokföring eller sekretessmarkering i folkbokföringen stärks. Utredningen föreslår att Skatteverket ska få befogenheter att kontrollera så att postförsändelserna uppfyller angivna säkerhetskrav, och för att skapa ett tillräckligt skydd vid hanteringen av den enskildes uppgifter föreslås sekretessregler som ska gälla inom förmedlingsverksamheten.

Vidare noterar utskottet att Skatteverkets promemoria om stärkt sekretesskydd för hotade personer i Skatteverkets verksamhet varit ute på remiss. I promemorian föreslås en utvidgning av sekretessen för uppgifter om hotade personer och deras anhöriga för att stärka skyddet för personer som lever med en hotbild, genom att motverka röjande av uppgift om var en person bor. Vidare uppges ett stärkt skydd även ligga i linje med strävan mot en mer säker hantering av skyddade personuppgifter och att sätta hotade personers behov av skydd i centrum. Ett starkare sekretesskydd för personer som lever med en hotbild uppges även kunna bidra till det jämställdhetspolitiska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.

Utskottet noterar att regeringen har lämnat propositionen Framtidens dataskydd vid Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten där den föreslår en modern och mer flexibel dataskyddsreglering som bl.a. syftar till att ge myndigheterna möjlighet att behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt och skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling.

Utskottet anser därmed att riksdagen inte behöver rikta något tillkännagivande till regeringen med det innehåll som motionärerna föreslår och avstyrker motionerna 2025/26:847 (C), 2025/26:907 (S) yrkande 7, 2025/26:2513 (M), 2025/26:2831 (C) yrkande 39 och 2025/26:2834 (C) yrkandena 12, 15 och 54, 2025/26:3401 (M) yrkande 2, 2025/26:3553 (S) yrkande 33, 2025/26:3586 (S) yrkande 66 och 2025/26:3591 (S) yrkande 36.

Utskottet konstaterar vidare att lagändringar har genomförts som innebär att anställda vid Polismyndigheten som arbetar mot den organiserade brottsligheten i vissa fall ska kunna använda en annan uppgift än namn i beslut och andra handlingar som dokumenterar åtgärder. Därmed avstyrker utskottet motion 2025/26:1975 (M).

Ur avsnittet "Skyddade personuppgifter m.m." i betänkandet, som även gäller punkt 11. Läs betänkandet

Tullverket och tulltjänstemän fick genom den nya tullbefogenhetslagen, som trädde i kraft den 7 november 2024 nya eller utvidgade befogenheter inom kontrollverksamheten och den brottsbekämpande verksamheten. Det är viktigt att Tullverket får förutsättningar att använda sina nya befogenheter. Utskottet var därför positivt till den förstärkning som Tullverket fick i budgetpropositionen för 2026.

Utskottet konstaterar att skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods trädde i kraft den 1 september 2025, bl.a. infördes brottet utförselhäleri som numera ingår i Tullverkets huvuduppdrag. Samtidigt fick vissa anställda vid Tullverket möjlighet att biträda åklagare vid utredningar om självständigt förverkande som innebär att en tulltjänsteman, i likhet med en polis, ska få inleda en sådan utredning. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:2182 (M), 2025/26:2690 (S) yrkande 2 och 2025/26:3388 (M).

Utskottet konstaterar att Europeiska kommissionens förslag om en reform av tullunionen bl.a. består av ett förslag om en ny unionstullkodex och inrättandet av en europeisk tullbyrå. Utskottet noterar vidare att Tullverket deltar i flera internationella samarbeten, bl.a. Empact och det nordiska polis- och tullsamarbetet. Tullverket har även deltagit i kontrolloperationer initierade av Världstullorganisationen, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, rådets arbetsgrupp för brottsbekämpning (tullfrågor) och Interpol. Operationerna var inriktade på narkotika, falska läkemedel, farliga ämnen, farligt avfall, konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter, kulturföremål, immaterialrätt, produktsäkerhet samt penningtvätt och terrorfinansiering. Utskottet avstyrker därför motionerna 2025/26:3314 (MP) yrkande 2 och 2025/26:3555 (S) yrkande 2.

Utskottet konstaterar att Tullverket har stärkt skyddet för sina medarbetare med ytterligare skyddsutrustning bl.a. genom att fatta beslut om att beväpna uniformerad personal i yttre tjänst med tjänstepistol. Utskottet avstyrker därmed motion 2025/26:3555 (S) yrkande 3.

En europeisk tullbyrå ska inrättas stegvis från 2026. Tullbyråns uppdrag ska vara att bidra till att fullgöra tullmyndigheternas uppdrag. Den ska bl.a. ge stöd till tullmyndigheterna i deras arbete med att uppnå ett enhetligt genomförande av tullagstiftningen, särskilt för att säkerställa att tullkontroller och riskhantering utförs på ett harmoniserat sätt. Utskottet avstyrker därför motionerna 2025/26:733 (KD), 2025/26:2690 (S) yrkande 1 och 2025/26:3555 (S) yrkandena 1 och 4.

Tullverkets resurser för fysiska kontroller är fördelade över landet, bl.a. i förhållande till de olika transportflödena. Enligt Tullverkets egna uppgifter ska kontroller primärt vara baserade på underrättelse- och riskinformation och för kontroll av transportmedel som lastbilar och containrar är underrättelser ett avgörande verktyg eftersom flödet är så stort. Utskottet är positivt till att Tullverket samarbetat med operatörer i Sveriges hamnar när det gäller brottsförebyggande åtgärder. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:251 (SD) yrkande 1, 2025/26:843 (C) yrkande 3, 2025/26:2679 (S) och 2025/26:3561 (C) yrkande 11.

Reservationer

1.

Synliga skatter och avgifter, punkt 1 (C)

av Helena Vilhelmsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:2835 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 2 och

avslår motionerna

2025/26:74 av Christian Lindefjärd (SD),

2025/26:1281 av Josefin Malmqvist (M) yrkandena 1 och 2,

2025/26:1753 av Jan Ericson (M),

2025/26:1755 av Jan Ericson m.fl. (M),

2025/26:1976 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2025/26:1998 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2025/26:2192 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2025/26:2312 av Sten Bergheden (M),

2025/26:2478 av Jesper Skalberg Karlsson och Anna af Sillén (båda M) yrkande 2,

2025/26:3286 av Camilla Brunsberg (M) yrkande 1,

2025/26:3349 av Helena Storckenfeldt och Lars Püss (båda M),

2025/26:3717 av Jessica Stegrud (SD) yrkandena 1–4 och

2025/26:3754 av Cecilia Rönn (L).

Ställningstagande

Det ska vara tydligt för både företag och privatpersoner vilka skatter de betalar. Skattesystemet ska vara så enkelt och transparent som möjligt. Arbetsgivaravgiften bör därför synliggöras genom att den allmänna löneavgiften tas bort från arbetsgivaravgiften. Genom att göra den till en egen skattesats blir de skatter som företagen betalar tydliga.

Detta bör regeringen se över.

2.

F-skatt, punkt 2 (V)

av Ilona Szatmári Waldau (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:307 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 7–9 och 33 samt

avslår motionerna

2025/26:542 av Mattias Ottosson m.fl. (S),

2025/26:1835 av Johanna Haraldsson m.fl. (S),

2025/26:2835 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 1,

2025/26:3267 av Alexandra Anstrell och Anna af Sillén (båda M) och

2025/26:3441 av Charlotte Nordström (M).

Ställningstagande

Det ska krävas mer än en uppdragsgivare för att godkännas för F-skatt. Därigenom värnas arbetstagarbegreppet och arbetsrätten. Ett uttryckligt krav på fler än en arbetsgivare skulle minska risken för att arbetsgivare tvingar anställda att starta företag enbart för att sänka arbetsgivarens arbetskraftskostnad.

Det är viktigt att framhålla F-skattens roll som skydd för den enskilda konsumenten. Den som anlitar en uppdragstagare med F-skatt behöver inte göra något skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter på ersättningen. Om en oseriös uppdragstagare blir godkänd för F-skatt kan detta utnyttjas för att försvåra upptäckten av svartarbete. I dag gäller ett godkännande för F-skatt tills vidare. För att begränsa fusk bör ett tidsbegränsat godkännande för F-skatt införas.

I dag ställs det krav på att företag som utför arbeten i Sverige som berättigar till rotavdrag ska ha F-skatt. Det gäller dock inte de underentreprenörer som ofta anlitas för att utföra själva arbetet med rot. Detta skapar utrymme för missbruk och fusk. Reglerna bör ändras så att det ställs krav på att även underentreprenörer ska ha giltig F-skatt för att rotavdrag ska utbetalas.

Ur avsnittet "Tull" i betänkandet, som även gäller punkt 14. Läs betänkandet