Betänkande · 2025/26
Företag, kapital och fastighet
Sammanfattning Riksdagen sa nej till 75 förslag om beskattning av företag, kapital och fastighet i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar om frågor om företags-, kapital- och fastighetsbeskattning. Riksdagen hänvisar bland annat till att riksdagen redan har tagit ställning i dessa frågor samt att utredningar och beredningar pågår. (Riksdagens beslutsnotis för hela betänkandet.)
Skatteutskottet · 5 voteringar 11 mars 2026
Betänkande SkU15 · Läs debattprotokollet
Betänkandet debatterades i kammaren 10 mars 2026 (20 anföranden).
Debattprotokollet omfattar hela dagens sammanträde med flera ärenden - sök på
”SkU15” eller
debattrubriken i dokumentet. Webb-tv-länken går direkt till just denna debatt.
Debatten gäller hela betänkandet, inte en enskild beslutspunkt.
Ämne: Ekonomi och skatter (grov koppling via utskott)
Betänkandets beslutspunkter
#1 Företagande och investeringar; allmänna skattefrågor Bifall
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:469 av Anna-Lena Hedberg (SD), 2025/26:508 av Annika Hirvonen m.fl. (MP), 2025/26:846 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 4, 2025/26:1343 av Magnus Berntsson (KD), 2025/26:1999 av Ann-Sofie Lifvenhage (M), 2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 6, 2025/26:3282 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 28, 2025/26:3428 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 27 och 45, 2025/26:3553 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkandena 5 och 20, 2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 3, 2025/26:3582 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 50 och 2025/26:3650 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 51.
Riksdagen avslår motionsförslagen om en skatt på bankernas övervinster och om en ändring av lagen om riskskatt för kreditinstitut så att kommunal finansieringssamverkan undantas.
Utskottets motivering
För att stärka de offentliga finanserna och hålla den offentliga skuldsättningen på en lägre nivå och därigenom skapa utrymme för att klara en framtida finansiell kris infördes den 1 januari 2022 en riskskatt för vissa systemviktiga kreditinstitut.
För att förbättra skattens konstruktion och eliminera tröskeleffekter infördes den 1 januari 2026 ett grundavdrag som är lika stort som gränsvärdet i lagen om riskskatt. Vidare höjdes skattesatsen för riskskatten för att kompensera för det skattebortfall som grundavdraget ger upphov till och för att de offentliga finanserna därmed ska vara opåverkade.
När det gäller frågan om att ändra lagen om riskskatt för kreditinstitut så att kommunal finansieringssamverkan och därmed Kommuninvest undantas från skatten tillsatte regeringen i september 2025 en utredning som bl.a. har fått i uppdrag att analysera om den aktuella lagstiftningen kan ändras så att sådan verksamhet som Kommuninvest bedriver kan undantas från skattskyldighet eller på annat sätt utforma lagen så att skatten reduceras.
Utskottet är inte berett att föregripa den pågående utredningen och avstyrker därmed motionsförslaget om en ändring av riskskatten.
Utskottet är heller inte berett att nu förorda ytterligare beskattning av bankernas övervinster. Samtliga motionsförslag avstyrks därför.
Reservationer
1.
Företagande och investeringar; allmänna skattefrågor, punkt 1 (S)
av Niklas Karlsson (S), Marie Olsson (S), Kalle Olsson (S), Mathias Tegnér (S) och Patrik Björck (S).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2025/26:3553 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkandena 5 och 20,
2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 3 och
2025/26:3650 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 51 och
avslår motionerna
2025/26:469 av Anna-Lena Hedberg (SD),
2025/26:508 av Annika Hirvonen m.fl. (MP),
2025/26:846 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 4,
2025/26:1343 av Magnus Berntsson (KD),
2025/26:1999 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 6,
2025/26:3282 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 28,
2025/26:3428 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 27 och 45 samt
2025/26:3582 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 50.
Ställningstagande
Det är en styrka för Sverige att det finns en bred enighet om att snabbt rusta det militära och det civila försvaret. Vi välkomnar att det i överenskommelsen finns tydliga skrivningar om att arbetet för att säkra den långsiktiga finansieringen behöver komma i gång och följas upp. Samtidigt beklagar vi att det inte ingår en överenskommelse om den löpande finansieringen av försvarsutbyggnaden. För att bidra till den långsiktiga uthålligheten av försvarsutbyggnaden föreslår vi bl.a. en utredning om en beredskapsskatt.
Arbetslivskriminaliteten har tydliga kopplingar till gängkriminaliteten vilket underminerar hela marknaden och seriösa bolag inom byggsektorn riskerar att konkurreras ut. Kriminalitetens utbredning inom byggsektorn riskerar också kvaliteten på det som byggs, vilket det finns åtskilliga exempel på redan i dag. Vårt samhällsbygge, Folkhemmet, får inte bli ett fuskbygge. Under de senaste trettio åren har ett antal olika utredningar – några direkt inriktade på byggbranschen – belyst och kritiserat förhållandena när det gäller just kriminalitet, svarta pengar, trafficking och konstiga ägarstrukturer. Redan 2002 lade den då tillsatta Byggkommissionen fram ett antal skarpa förslag i utredningen Skärpning gubbar! (SOU 2002:115), bl.a. att ett obligatoriskt entreprenadavdrag skulle införas inom byggbranschen för att komma till rätta med svartarbete och skattefusk. Vi vill återaktualisera förslaget om ett obligatoriskt entreprenadavdrag för byggföretag.
2.
Företagande och investeringar; allmänna skattefrågor, punkt 1 (V)
av Ilona Szatmári Waldau (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2025/26:3553 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 5 och
2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 3 och
avslår motionerna
2025/26:469 av Anna-Lena Hedberg (SD),
2025/26:508 av Annika Hirvonen m.fl. (MP),
2025/26:846 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 4,
2025/26:1343 av Magnus Berntsson (KD),
2025/26:1999 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 6,
2025/26:3282 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 28,
2025/26:3428 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 27 och 45,
2025/26:3553 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 20,
2025/26:3582 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 50 och
2025/26:3650 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 51.
Ställningstagande
Det är en styrka för Sverige att det finns en bred enighet om att snabbt rusta det militära och det civila försvaret. Vi välkomnar att det i överenskommelsen finns tydliga skrivningar om att arbetet för att säkra den långsiktiga finansieringen behöver komma i gång och följas upp. Samtidigt beklagar vi att det inte ingår en överenskommelse om den löpande finansieringen av försvarsutbyggnaden. För att bidra till den långsiktiga uthålligheten av försvarsutbyggnaden föreslår jag bl.a. en utredning om en beredskapsskatt.
3.
Företagande och investeringar; allmänna skattefrågor, punkt 1 (C)
av Helena Vilhelmsson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 6 och
2025/26:3582 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 50 och
avslår motionerna
2025/26:469 av Anna-Lena Hedberg (SD),
2025/26:508 av Annika Hirvonen m.fl. (MP),
2025/26:846 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 4,
Ur avsnittet "Riskskatt för kreditinstitut m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 8 och 9. Läs betänkandet
| Parti | Fördelning | Ja | Nej | Avstår | Frånv. |
|---|---|---|---|---|---|
| Socialdemokraterna | 0 | 89 | 0 | 17 | |
| Sverigedemokraterna | 62 | 0 | 0 | 9 | |
| Moderaterna | 56 | 0 | 0 | 12 | |
| Centerpartiet | 0 | 0 | 21 | 3 | |
| Vänsterpartiet | 0 | 0 | 18 | 4 | |
| Kristdemokraterna | 16 | 0 | 0 | 3 | |
| Miljöpartiet | 0 | 0 | 14 | 4 | |
| Liberalerna | 13 | 0 | 0 | 3 | |
| Partilösa | 2 | 1 | 2 | 0 |
#2 Utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag Bifall
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:1168 av Adrian Magnusson och Niklas Sigvardsson (båda S), 2025/26:2239 av Ann-Sofie Lifvenhage (M), 2025/26:2835 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 16, 2025/26:3474 av Christian Carlsson (KD) yrkande 2 och 2025/26:3553 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 14.
Riksdagen avslår motionsförslagen om en skatt på bankernas övervinster och om en ändring av lagen om riskskatt för kreditinstitut så att kommunal finansieringssamverkan undantas.
Utskottets motivering
För att stärka de offentliga finanserna och hålla den offentliga skuldsättningen på en lägre nivå och därigenom skapa utrymme för att klara en framtida finansiell kris infördes den 1 januari 2022 en riskskatt för vissa systemviktiga kreditinstitut.
För att förbättra skattens konstruktion och eliminera tröskeleffekter infördes den 1 januari 2026 ett grundavdrag som är lika stort som gränsvärdet i lagen om riskskatt. Vidare höjdes skattesatsen för riskskatten för att kompensera för det skattebortfall som grundavdraget ger upphov till och för att de offentliga finanserna därmed ska vara opåverkade.
När det gäller frågan om att ändra lagen om riskskatt för kreditinstitut så att kommunal finansieringssamverkan och därmed Kommuninvest undantas från skatten tillsatte regeringen i september 2025 en utredning som bl.a. har fått i uppdrag att analysera om den aktuella lagstiftningen kan ändras så att sådan verksamhet som Kommuninvest bedriver kan undantas från skattskyldighet eller på annat sätt utforma lagen så att skatten reduceras.
Utskottet är inte berett att föregripa den pågående utredningen och avstyrker därmed motionsförslaget om en ändring av riskskatten.
Utskottet är heller inte berett att nu förorda ytterligare beskattning av bankernas övervinster. Samtliga motionsförslag avstyrks därför.
Reservationer
1.
Företagande och investeringar; allmänna skattefrågor, punkt 1 (S)
av Niklas Karlsson (S), Marie Olsson (S), Kalle Olsson (S), Mathias Tegnér (S) och Patrik Björck (S).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2025/26:3553 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkandena 5 och 20,
2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 3 och
2025/26:3650 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 51 och
avslår motionerna
2025/26:469 av Anna-Lena Hedberg (SD),
2025/26:508 av Annika Hirvonen m.fl. (MP),
2025/26:846 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 4,
2025/26:1343 av Magnus Berntsson (KD),
2025/26:1999 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 6,
2025/26:3282 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 28,
2025/26:3428 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 27 och 45 samt
2025/26:3582 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 50.
Ställningstagande
Det är en styrka för Sverige att det finns en bred enighet om att snabbt rusta det militära och det civila försvaret. Vi välkomnar att det i överenskommelsen finns tydliga skrivningar om att arbetet för att säkra den långsiktiga finansieringen behöver komma i gång och följas upp. Samtidigt beklagar vi att det inte ingår en överenskommelse om den löpande finansieringen av försvarsutbyggnaden. För att bidra till den långsiktiga uthålligheten av försvarsutbyggnaden föreslår vi bl.a. en utredning om en beredskapsskatt.
Arbetslivskriminaliteten har tydliga kopplingar till gängkriminaliteten vilket underminerar hela marknaden och seriösa bolag inom byggsektorn riskerar att konkurreras ut. Kriminalitetens utbredning inom byggsektorn riskerar också kvaliteten på det som byggs, vilket det finns åtskilliga exempel på redan i dag. Vårt samhällsbygge, Folkhemmet, får inte bli ett fuskbygge. Under de senaste trettio åren har ett antal olika utredningar – några direkt inriktade på byggbranschen – belyst och kritiserat förhållandena när det gäller just kriminalitet, svarta pengar, trafficking och konstiga ägarstrukturer. Redan 2002 lade den då tillsatta Byggkommissionen fram ett antal skarpa förslag i utredningen Skärpning gubbar! (SOU 2002:115), bl.a. att ett obligatoriskt entreprenadavdrag skulle införas inom byggbranschen för att komma till rätta med svartarbete och skattefusk. Vi vill återaktualisera förslaget om ett obligatoriskt entreprenadavdrag för byggföretag.
2.
Företagande och investeringar; allmänna skattefrågor, punkt 1 (V)
av Ilona Szatmári Waldau (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2025/26:3553 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 5 och
2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 3 och
avslår motionerna
2025/26:469 av Anna-Lena Hedberg (SD),
2025/26:508 av Annika Hirvonen m.fl. (MP),
2025/26:846 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 4,
2025/26:1343 av Magnus Berntsson (KD),
2025/26:1999 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 6,
2025/26:3282 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 28,
2025/26:3428 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 27 och 45,
2025/26:3553 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 20,
2025/26:3582 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 50 och
2025/26:3650 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 51.
Ställningstagande
Det är en styrka för Sverige att det finns en bred enighet om att snabbt rusta det militära och det civila försvaret. Vi välkomnar att det i överenskommelsen finns tydliga skrivningar om att arbetet för att säkra den långsiktiga finansieringen behöver komma i gång och följas upp. Samtidigt beklagar vi att det inte ingår en överenskommelse om den löpande finansieringen av försvarsutbyggnaden. För att bidra till den långsiktiga uthålligheten av försvarsutbyggnaden föreslår jag bl.a. en utredning om en beredskapsskatt.
3.
Företagande och investeringar; allmänna skattefrågor, punkt 1 (C)
av Helena Vilhelmsson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 6 och
2025/26:3582 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 50 och
avslår motionerna
2025/26:469 av Anna-Lena Hedberg (SD),
2025/26:508 av Annika Hirvonen m.fl. (MP),
2025/26:846 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 4,
Ur avsnittet "Riskskatt för kreditinstitut m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 8 och 9. Läs betänkandet
| Parti | Fördelning | Ja | Nej | Avstår | Frånv. |
|---|---|---|---|---|---|
| Socialdemokraterna | 0 | 89 | 0 | 17 | |
| Sverigedemokraterna | 62 | 0 | 0 | 9 | |
| Moderaterna | 56 | 0 | 0 | 12 | |
| Centerpartiet | 0 | 0 | 21 | 3 | |
| Vänsterpartiet | 1 | 17 | 0 | 4 | |
| Kristdemokraterna | 16 | 0 | 0 | 3 | |
| Miljöpartiet | 0 | 14 | 1 | 3 | |
| Liberalerna | 13 | 0 | 0 | 3 | |
| Partilösa | 2 | 3 | 0 | 0 |
#3 Exitskatt Acklamation
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:177 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 10 och 2025/26:3554 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 4.
Riksdagen avslår motionsförslagen om en utflyttningsbeskattning, om en översyn av tioårsregeln, om förändrad kapitalbeskattning, om en översyn av beskattningen av kapitalförsäkringar, om en moderniserad källskatt på utdelningar och om skattebefrielse för betalningar i bitcoin.
Utskottets motivering
När det gäller förändringar på kapitalbeskattningens område konstaterar utskottet att sådana förändringar berör många människor och att det därför är viktigt att de görs varsamt och över tid.
Utskottet är därför inte berett att nu tillstyrka förslagen om en förändrad kapitalbeskattning.
När det gäller frågan om en s.k. exitskatt eller en utflyttningsskatt finns i dag den s.k. tioårsregeln för att säkerställa beskattning i Sverige av kapitalvinster som har upparbetats i Sverige. Det har dock visat sig att det finns ett behov av att reformera tioårsregeln på ett sätt som säkerställer bl.a. konkurrenskraftiga och likformiga skatteregler. Frågan om reformering av tioårsregeln bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
När det gäller frågan om skattebefrielse för mindre betalningar i bitcoin och annan kryptovaluta har Skatteverket överlämnat en utredning om förenklade regler för beskattningen av kryptotillgångar. Även den utredningen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Slutligen när det gäller frågan om en källskatt på utdelningar konstaterar utskottet att regeringen nyligen tillsatte en utredning som bl.a. ska föreslå de bestämmelser som krävs för att källskattedirektivet ska genomföras i svensk rätt Utskottet är inte berett att föregripa den pågående utredningen eller de pågående beredningarna och avstyrker därmed samtliga motionsförslag.
Ur avsnittet "Kapitalbeskattning m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 4 och 14. Läs betänkandet
Avgjord med acklamation - kammaren antog utskottets förslag utan omröstning.
#4 Övriga kapitalbeskattningsfrågor Bifall
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:1286 av Nima Gholam Ali Pour (SD), 2025/26:2612 av Rickard Nordin (C) yrkande 2, 2025/26:2783 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkandena 2 och 3, 2025/26:3193 av Lili André (KD), 2025/26:3553 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkandena 9 och 11 samt 2025/26:3554 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 3.
Riksdagen avslår motionsförslagen om en utflyttningsbeskattning, om en översyn av tioårsregeln, om förändrad kapitalbeskattning, om en översyn av beskattningen av kapitalförsäkringar, om en moderniserad källskatt på utdelningar och om skattebefrielse för betalningar i bitcoin.
Utskottets motivering
När det gäller förändringar på kapitalbeskattningens område konstaterar utskottet att sådana förändringar berör många människor och att det därför är viktigt att de görs varsamt och över tid.
Utskottet är därför inte berett att nu tillstyrka förslagen om en förändrad kapitalbeskattning.
När det gäller frågan om en s.k. exitskatt eller en utflyttningsskatt finns i dag den s.k. tioårsregeln för att säkerställa beskattning i Sverige av kapitalvinster som har upparbetats i Sverige. Det har dock visat sig att det finns ett behov av att reformera tioårsregeln på ett sätt som säkerställer bl.a. konkurrenskraftiga och likformiga skatteregler. Frågan om reformering av tioårsregeln bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
När det gäller frågan om skattebefrielse för mindre betalningar i bitcoin och annan kryptovaluta har Skatteverket överlämnat en utredning om förenklade regler för beskattningen av kryptotillgångar. Även den utredningen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Slutligen när det gäller frågan om en källskatt på utdelningar konstaterar utskottet att regeringen nyligen tillsatte en utredning som bl.a. ska föreslå de bestämmelser som krävs för att källskattedirektivet ska genomföras i svensk rätt Utskottet är inte berett att föregripa den pågående utredningen eller de pågående beredningarna och avstyrker därmed samtliga motionsförslag.
Ur avsnittet "Kapitalbeskattning m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 3 och 14. Läs betänkandet
| Parti | Fördelning | Ja | Nej | Avstår | Frånv. |
|---|---|---|---|---|---|
| Socialdemokraterna | 0 | 0 | 89 | 17 | |
| Sverigedemokraterna | 62 | 0 | 0 | 9 | |
| Moderaterna | 56 | 0 | 0 | 12 | |
| Centerpartiet | 20 | 0 | 0 | 4 | |
| Vänsterpartiet | 0 | 18 | 0 | 4 | |
| Kristdemokraterna | 16 | 0 | 0 | 3 | |
| Miljöpartiet | 0 | 0 | 15 | 3 | |
| Liberalerna | 13 | 0 | 0 | 3 | |
| Partilösa | 2 | 0 | 3 | 0 |
#5 Investeringssparkonto Acklamation
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen avslår motion 2025/26:3325 av Camilla Brunsberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M).
Riksdagen avslår motionsförslaget om ändring av beskattningen av sparande på investeringssparkonto.
Utskottets motivering
Sparformen investeringsparkonto infördes 2012 för att ge möjlighet för människor att på ett enkelt sätt spara i finansiella instrument. Av offentligfinansiella och fördelningspolitiska skäl höjdes schablonavkastningen från statslåneräntan ökad med 0,75 procentenheter till statslåneräntan ökad med 1 procentenhet den 1 januari 2018. I samband med förslaget gjorde regeringen bedömningen att sparande på investeringssparkonto också fortsättningsvis kommer att vara skattemässigt gynnat i förhållande till konventionell kapitalbeskattning och att den skattemässiga neutraliteten mellan olika sparformer kommer att öka. Utskottet hade ingen invändning mot höjningen av beskattningen och tillstyrkte förslaget (prop. 2017/18:1, yttr. 2017/18:SkU1y, bet. 2017/18:FiU1).
Den 1 januari 2025 infördes en skattefri grundnivå för sparande på investeringssparkonton, i kapitalförsäkringar och i PEPP-produkter. Den skattefria grundnivån uppgår sedan den 1 januari 2026 till 300 000 kronor. Förslaget innebär att fysiska personer som har ett investeringssparkonto, en kapitalförsäkring eller ett avtal om sparande i en PEPP-produkt får göra ett avdrag i inkomstslaget kapital som motsvarar skatten på det sammanlagda sparandet i dessa produkter.
Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att nu förorda ytterligare ändringar av beskattningen av sparande på investeringssparkonto. Motionsförslaget avstyrks därför.
Ur avsnittet "Investeringssparkonto" i betänkandet. Läs betänkandet
Avgjord med acklamation - kammaren antog utskottets förslag utan omröstning.
#6 Avdrag för ränteutgifter Acklamation
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:134 av Josef Fransson (SD) och 2025/26:555 av David Perez och Dennis Dioukarev (båda SD).
Riksdagen avslår motionsförslagen om en ändring av reglerna om ränteavdrag.
Utskottets motivering
Utskottet konstaterar att den höga privata skuldsättningen medför en risk både för enskilda och för samhällsekonomin i stort. Mot denna bakgrund har Finansinspektionen vidtagit en rad åtgärder för att stärka både hushållens och det finansiella systemets motståndskraft mot störningar i ekonomin, bl.a. skärpta kapitalkrav för bankerna, belåningsbegränsningar i form av bolånetak och ett förstärkt amorteringskrav.
Finansinspektionen har också sedan den 1 februari 2018 ett utökat mandat att lägga fram förslag till ytterligare makrotillsynsåtgärder för att bl.a. minska hushållens skuldsättning.
Hur kapitalbeskattningen, och då särskilt avdragsrätten för ränteutgifter, bör utformas för att möta framtidens utmaningar är enligt utskottet en fråga som kräver noggranna överväganden.
Med hänsyn till det anförda är utskottet inte berett att nu tillstyrka ändringar av reglerna om ränteavdrag. Motionsförslagen avstyrks därmed.
Ur avsnittet "Avdrag för ränteutgifter" i betänkandet. Läs betänkandet
Avgjord med acklamation - kammaren antog utskottets förslag utan omröstning.
#7 Skogskonto m.m. Bifall
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:844 av Mikael Larsson (C), 2025/26:1149 av Isak From och Helén Pettersson (båda S) yrkandena 1 och 2, 2025/26:2635 av Elisabeth Thand Ringqvist och Anders W Jonsson (båda C), 2025/26:2835 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 13, 2025/26:2985 av Marléne Lund Kopparklint (M), 2025/26:3202 av Ann-Sofie Lifvenhage (M), 2025/26:3422 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 192 och 2025/26:3777 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) yrkande 2.
Riksdagen avslår motionsförslagen om en förändring av reglerna om beskattning av skog och om en utredning av ett lantbrukskonto.
Utskottets motivering
I budgetpropositionen för 2026 gjorde regeringen bedömningen att förenklade och förbättrade regler när det gäller beskattning av skog bör införas. Utskottet delade regeringens bedömning (yttr. 2025/26:SkU1y).
Regeringen lämnade därefter i november 2025 ett antal förslag för att förenkla och förbättra skattereglerna som rör skog, öka incitamenten till formell naturvårdsavsättning och anpassa skattereglerna till EU-rätten (prop. 2025/26:69 Förbättrat regelverk om beskattning av skog).
Regeringen föreslår därför ett mer ändamålsenligt sätt att beskatta intrångsersättning och löseskilling som ges för naturvårdande ändamål inom ramen för systemet med ersättningsfond. Förslaget innebär att avsättning till ersättningsfond för mark som definieras som naturvårdsmark får återföras det tionde beskattningsåret efter det beskattningsår då avdraget gjordes.
Regeringen föreslår också att en enskild näringsidkares ersättning för naturvårdsavtal ska kunna periodiseras genom att näringsidkaren får göra avdrag för belopp som sätts in på ett särskilt konto i ett kreditinstitut, ett s.k. naturvårdskonto.
Regeringen föreslår vidare att lagen om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. ska upphävas.
För att anpassa skattereglerna för skogskonto, skogsskadekonto och det nya naturvårdskontot till EU-rätten föreslår regeringen vidare att dessa konton ska få tillhandahållas från ett utländskt kreditinstitut som hör hemma i en stat inom EES eller av ett utländskt kreditinstituts filial i en stat inom EES. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 april 2026.
Utskottet är med hänsyn till det anförda inte berett att förorda ytterligare förändringar av reglerna om beskattning av skog. Utskottet är heller inte berett att tillstyrka en översyn av frågan om beskattningen av ersättning för nekad avverkning av fjällnära skog. Samtliga motionsförslag avstyrks därmed.
Ur avsnittet "Skogskonto m.m." i betänkandet. Läs betänkandet
| Parti | Fördelning | Ja | Nej | Avstår | Frånv. |
|---|---|---|---|---|---|
| Socialdemokraterna | 89 | 0 | 0 | 17 | |
| Sverigedemokraterna | 61 | 0 | 0 | 10 | |
| Moderaterna | 56 | 0 | 0 | 12 | |
| Centerpartiet | 0 | 0 | 21 | 3 | |
| Vänsterpartiet | 18 | 0 | 0 | 4 | |
| Kristdemokraterna | 16 | 0 | 0 | 3 | |
| Miljöpartiet | 0 | 15 | 0 | 3 | |
| Liberalerna | 13 | 0 | 0 | 3 | |
| Partilösa | 5 | 0 | 0 | 0 |
#8 Boendebeskattning m.m. Acklamation
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:135 av Josef Fransson (SD), 2025/26:659 av Kristoffer Lindberg m.fl. (S) yrkande 2, 2025/26:2821 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 15, 2025/26:3553 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkandena 27 och 28, 2025/26:3718 av Jessica Stegrud (SD) yrkandena 1, 2 och 4 samt 2025/26:3758 av Lina Nordquist (L) yrkande 4.
Riksdagen avslår motionsförslagen om en skatt på bankernas övervinster och om en ändring av lagen om riskskatt för kreditinstitut så att kommunal finansieringssamverkan undantas.
Utskottets motivering
För att stärka de offentliga finanserna och hålla den offentliga skuldsättningen på en lägre nivå och därigenom skapa utrymme för att klara en framtida finansiell kris infördes den 1 januari 2022 en riskskatt för vissa systemviktiga kreditinstitut.
För att förbättra skattens konstruktion och eliminera tröskeleffekter infördes den 1 januari 2026 ett grundavdrag som är lika stort som gränsvärdet i lagen om riskskatt. Vidare höjdes skattesatsen för riskskatten för att kompensera för det skattebortfall som grundavdraget ger upphov till och för att de offentliga finanserna därmed ska vara opåverkade.
När det gäller frågan om att ändra lagen om riskskatt för kreditinstitut så att kommunal finansieringssamverkan och därmed Kommuninvest undantas från skatten tillsatte regeringen i september 2025 en utredning som bl.a. har fått i uppdrag att analysera om den aktuella lagstiftningen kan ändras så att sådan verksamhet som Kommuninvest bedriver kan undantas från skattskyldighet eller på annat sätt utforma lagen så att skatten reduceras.
Utskottet är inte berett att föregripa den pågående utredningen och avstyrker därmed motionsförslaget om en ändring av riskskatten.
Utskottet är heller inte berett att nu förorda ytterligare beskattning av bankernas övervinster. Samtliga motionsförslag avstyrks därför.
Reservationer
1.
Företagande och investeringar; allmänna skattefrågor, punkt 1 (S)
av Niklas Karlsson (S), Marie Olsson (S), Kalle Olsson (S), Mathias Tegnér (S) och Patrik Björck (S).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2025/26:3553 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkandena 5 och 20,
2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 3 och
2025/26:3650 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 51 och
avslår motionerna
2025/26:469 av Anna-Lena Hedberg (SD),
2025/26:508 av Annika Hirvonen m.fl. (MP),
2025/26:846 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 4,
2025/26:1343 av Magnus Berntsson (KD),
2025/26:1999 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 6,
2025/26:3282 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 28,
2025/26:3428 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 27 och 45 samt
2025/26:3582 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 50.
Ställningstagande
Det är en styrka för Sverige att det finns en bred enighet om att snabbt rusta det militära och det civila försvaret. Vi välkomnar att det i överenskommelsen finns tydliga skrivningar om att arbetet för att säkra den långsiktiga finansieringen behöver komma i gång och följas upp. Samtidigt beklagar vi att det inte ingår en överenskommelse om den löpande finansieringen av försvarsutbyggnaden. För att bidra till den långsiktiga uthålligheten av försvarsutbyggnaden föreslår vi bl.a. en utredning om en beredskapsskatt.
Arbetslivskriminaliteten har tydliga kopplingar till gängkriminaliteten vilket underminerar hela marknaden och seriösa bolag inom byggsektorn riskerar att konkurreras ut. Kriminalitetens utbredning inom byggsektorn riskerar också kvaliteten på det som byggs, vilket det finns åtskilliga exempel på redan i dag. Vårt samhällsbygge, Folkhemmet, får inte bli ett fuskbygge. Under de senaste trettio åren har ett antal olika utredningar – några direkt inriktade på byggbranschen – belyst och kritiserat förhållandena när det gäller just kriminalitet, svarta pengar, trafficking och konstiga ägarstrukturer. Redan 2002 lade den då tillsatta Byggkommissionen fram ett antal skarpa förslag i utredningen Skärpning gubbar! (SOU 2002:115), bl.a. att ett obligatoriskt entreprenadavdrag skulle införas inom byggbranschen för att komma till rätta med svartarbete och skattefusk. Vi vill återaktualisera förslaget om ett obligatoriskt entreprenadavdrag för byggföretag.
2.
Företagande och investeringar; allmänna skattefrågor, punkt 1 (V)
av Ilona Szatmári Waldau (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2025/26:3553 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 5 och
2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 3 och
avslår motionerna
2025/26:469 av Anna-Lena Hedberg (SD),
2025/26:508 av Annika Hirvonen m.fl. (MP),
2025/26:846 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 4,
2025/26:1343 av Magnus Berntsson (KD),
2025/26:1999 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 6,
2025/26:3282 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 28,
2025/26:3428 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 27 och 45,
2025/26:3553 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 20,
2025/26:3582 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 50 och
2025/26:3650 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 51.
Ställningstagande
Det är en styrka för Sverige att det finns en bred enighet om att snabbt rusta det militära och det civila försvaret. Vi välkomnar att det i överenskommelsen finns tydliga skrivningar om att arbetet för att säkra den långsiktiga finansieringen behöver komma i gång och följas upp. Samtidigt beklagar vi att det inte ingår en överenskommelse om den löpande finansieringen av försvarsutbyggnaden. För att bidra till den långsiktiga uthålligheten av försvarsutbyggnaden föreslår jag bl.a. en utredning om en beredskapsskatt.
3.
Företagande och investeringar; allmänna skattefrågor, punkt 1 (C)
av Helena Vilhelmsson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 6 och
2025/26:3582 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 50 och
avslår motionerna
2025/26:469 av Anna-Lena Hedberg (SD),
2025/26:508 av Annika Hirvonen m.fl. (MP),
2025/26:846 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 4,
Ur avsnittet "Riskskatt för kreditinstitut m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 9. Läs betänkandet
Avgjord med acklamation - kammaren antog utskottets förslag utan omröstning.
#9 Fastighetsskatt och fastighetsavgift m.m. Bifall
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:348 av Lars Engsund och Jan Ericson (båda M), 2025/26:829 av Catarina Deremar (C), 2025/26:1681 av Ludvig Ceimertz m.fl. (M), 2025/26:2783 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 4, 2025/26:3184 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 34, 2025/26:3485 av Helene Odenjung och Patrik Karlson (båda L) yrkande 2, 2025/26:3547 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 10 och 2025/26:3718 av Jessica Stegrud (SD) yrkande 3.
Riksdagen avslår motionsförslagen om en skatt på bankernas övervinster och om en ändring av lagen om riskskatt för kreditinstitut så att kommunal finansieringssamverkan undantas.
Utskottets motivering
För att stärka de offentliga finanserna och hålla den offentliga skuldsättningen på en lägre nivå och därigenom skapa utrymme för att klara en framtida finansiell kris infördes den 1 januari 2022 en riskskatt för vissa systemviktiga kreditinstitut.
För att förbättra skattens konstruktion och eliminera tröskeleffekter infördes den 1 januari 2026 ett grundavdrag som är lika stort som gränsvärdet i lagen om riskskatt. Vidare höjdes skattesatsen för riskskatten för att kompensera för det skattebortfall som grundavdraget ger upphov till och för att de offentliga finanserna därmed ska vara opåverkade.
När det gäller frågan om att ändra lagen om riskskatt för kreditinstitut så att kommunal finansieringssamverkan och därmed Kommuninvest undantas från skatten tillsatte regeringen i september 2025 en utredning som bl.a. har fått i uppdrag att analysera om den aktuella lagstiftningen kan ändras så att sådan verksamhet som Kommuninvest bedriver kan undantas från skattskyldighet eller på annat sätt utforma lagen så att skatten reduceras.
Utskottet är inte berett att föregripa den pågående utredningen och avstyrker därmed motionsförslaget om en ändring av riskskatten.
Utskottet är heller inte berett att nu förorda ytterligare beskattning av bankernas övervinster. Samtliga motionsförslag avstyrks därför.
Reservationer
1.
Företagande och investeringar; allmänna skattefrågor, punkt 1 (S)
av Niklas Karlsson (S), Marie Olsson (S), Kalle Olsson (S), Mathias Tegnér (S) och Patrik Björck (S).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2025/26:3553 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkandena 5 och 20,
2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 3 och
2025/26:3650 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 51 och
avslår motionerna
2025/26:469 av Anna-Lena Hedberg (SD),
2025/26:508 av Annika Hirvonen m.fl. (MP),
2025/26:846 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 4,
2025/26:1343 av Magnus Berntsson (KD),
2025/26:1999 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 6,
2025/26:3282 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 28,
2025/26:3428 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 27 och 45 samt
2025/26:3582 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 50.
Ställningstagande
Det är en styrka för Sverige att det finns en bred enighet om att snabbt rusta det militära och det civila försvaret. Vi välkomnar att det i överenskommelsen finns tydliga skrivningar om att arbetet för att säkra den långsiktiga finansieringen behöver komma i gång och följas upp. Samtidigt beklagar vi att det inte ingår en överenskommelse om den löpande finansieringen av försvarsutbyggnaden. För att bidra till den långsiktiga uthålligheten av försvarsutbyggnaden föreslår vi bl.a. en utredning om en beredskapsskatt.
Arbetslivskriminaliteten har tydliga kopplingar till gängkriminaliteten vilket underminerar hela marknaden och seriösa bolag inom byggsektorn riskerar att konkurreras ut. Kriminalitetens utbredning inom byggsektorn riskerar också kvaliteten på det som byggs, vilket det finns åtskilliga exempel på redan i dag. Vårt samhällsbygge, Folkhemmet, får inte bli ett fuskbygge. Under de senaste trettio åren har ett antal olika utredningar – några direkt inriktade på byggbranschen – belyst och kritiserat förhållandena när det gäller just kriminalitet, svarta pengar, trafficking och konstiga ägarstrukturer. Redan 2002 lade den då tillsatta Byggkommissionen fram ett antal skarpa förslag i utredningen Skärpning gubbar! (SOU 2002:115), bl.a. att ett obligatoriskt entreprenadavdrag skulle införas inom byggbranschen för att komma till rätta med svartarbete och skattefusk. Vi vill återaktualisera förslaget om ett obligatoriskt entreprenadavdrag för byggföretag.
2.
Företagande och investeringar; allmänna skattefrågor, punkt 1 (V)
av Ilona Szatmári Waldau (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2025/26:3553 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 5 och
2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 3 och
avslår motionerna
2025/26:469 av Anna-Lena Hedberg (SD),
2025/26:508 av Annika Hirvonen m.fl. (MP),
2025/26:846 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 4,
2025/26:1343 av Magnus Berntsson (KD),
2025/26:1999 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 6,
2025/26:3282 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 28,
2025/26:3428 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 27 och 45,
2025/26:3553 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 20,
2025/26:3582 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 50 och
2025/26:3650 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 51.
Ställningstagande
Det är en styrka för Sverige att det finns en bred enighet om att snabbt rusta det militära och det civila försvaret. Vi välkomnar att det i överenskommelsen finns tydliga skrivningar om att arbetet för att säkra den långsiktiga finansieringen behöver komma i gång och följas upp. Samtidigt beklagar vi att det inte ingår en överenskommelse om den löpande finansieringen av försvarsutbyggnaden. För att bidra till den långsiktiga uthålligheten av försvarsutbyggnaden föreslår jag bl.a. en utredning om en beredskapsskatt.
3.
Företagande och investeringar; allmänna skattefrågor, punkt 1 (C)
av Helena Vilhelmsson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 6 och
2025/26:3582 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 50 och
avslår motionerna
2025/26:469 av Anna-Lena Hedberg (SD),
2025/26:508 av Annika Hirvonen m.fl. (MP),
2025/26:846 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 4,
Ur avsnittet "Riskskatt för kreditinstitut m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 8. Läs betänkandet
| Parti | Fördelning | Ja | Nej | Avstår | Frånv. |
|---|---|---|---|---|---|
| Socialdemokraterna | 89 | 0 | 0 | 17 | |
| Sverigedemokraterna | 62 | 0 | 0 | 9 | |
| Moderaterna | 56 | 0 | 0 | 12 | |
| Centerpartiet | 0 | 0 | 21 | 3 | |
| Vänsterpartiet | 0 | 0 | 18 | 4 | |
| Kristdemokraterna | 16 | 0 | 0 | 3 | |
| Miljöpartiet | 0 | 15 | 0 | 3 | |
| Liberalerna | 13 | 0 | 0 | 3 | |
| Partilösa | 3 | 0 | 2 | 0 |
#10 Kapitalvinst vid fastighetsförsäljning Acklamation
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:136 av Josef Fransson (SD), 2025/26:1344 av Hans Eklind och Larry Söder (båda KD), 2025/26:2193 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) och 2025/26:3457 av Christian Carlsson (KD).
Riksdagen avslår motionsförslagen om ändrad kapitalvinstbeskattning.
Utskottets motivering
Utskottet konstaterar att reglerna om kapitalvinst vid fastighetsförsäljning har genomgått flera förändringar de senaste åren.
För att skapa ett effektivare utnyttjande av bostadsbeståndet ändrades den 1 januari 2017 metoden för beräkning av uppskovsbeloppet vid förvärv av en billigare ersättningsbostad.
För att öka rörligheten på bostadsmarknaden höjdes taket för uppskovsbeloppet för avyttringar som har skett efter den 30 juni 2020 från 1,45 miljoner kronor till 3 miljoner kronor den 1 juli 2020. Vidare är schablonintäkten på uppskovsbeloppet slopad sedan den 1 januari 2021 eftersom den antogs kunna leda till inlåsningseffekter i oönskade boendesituationer och minskad ekonomisk möjlighet att köpa en ny bostad.
Utskottet konstaterar också att Skatteverket på regeringens uppdrag har redovisat flera förslag på ändringar av kapitalvinstbeskattningen av privatbostäder i promemorian Förenklad beskattning och förbättrad service vid försäljning av privatbostadsfastigheter och privatbostadsrätter. Frågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att förorda en förändring av eller en översyn av kapitalvinstbeskattningen vid fastighetsförsäljning. Utskottet avstyrker därför motionsförslagen.
Ur avsnittet "Kapitalvinst vid fastighetsförsäljning" i betänkandet. Läs betänkandet
Avgjord med acklamation - kammaren antog utskottets förslag utan omröstning.
#11 Avdrag för sponsring av idrott Acklamation
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:2012 av Ann-Sofie Lifvenhage (M), 2025/26:2444 av Ann-Sofie Lifvenhage (M), 2025/26:2608 av Rickard Nordin (C) yrkandena 1 och 2, 2025/26:2835 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 7 och 2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 83.
Riksdagen avslår motionsförslagen om en översyn av reglerna om sponsring av idrott för att säkerställa en jämställd sponsring och för att göra den mer lokalt anpassad.
Utskottets motivering
Utskottet konstaterar inledningsvis att med sponsring brukar förstås att företag lämnar ekonomiskt stöd till verksamheter av idrottslig, kulturell eller annars allmännyttig natur. Sponsring är ett vanligt inslag i företags marknadsföring, men även andra arter av motprestationer än reklam kan förekomma.
Som grundregel vid beskattningen gäller att utgifter för att förvärva inkomster ska dras av som kostnad, medan avdrag för gåvor inte medges. Sponsring kan betraktas som en avdragsgill kostnad, om värdet av motprestationen står i rimlig proportion till stödet.
Utskottet konstaterar vidare att det är en viktig del i ett fungerande skattesystem att reglerna om avdrag för sponsring är generella och tydliga. Det är också en av de bärande principerna bakom skattepolitiken.
I samband med riksdagens behandling av kvarvarande motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2021/22 om beskattningen av företag, kapital och fastighet riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om en översyn av regelverket för sponsring för att säkerställa en jämställd sponsring och för att skapa ett hållbart regelverk.
Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet överlämnade nyligen sitt slutbetänkande Utvidgad avdragsrätt för sponsring m.m. Utredningen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Utskottet är inte berett att föregripa den pågående beredningen och avstyrker därför motionsförslagen om en översyn av regelverket för sponsring.
Ur avsnittet "Avdrag för sponsring av idrott" i betänkandet. Läs betänkandet
Avgjord med acklamation - kammaren antog utskottets förslag utan omröstning.
#12 Avdrag för sponsring av kultur Acklamation
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:738 av Cecilia Engström och Roland Utbult (båda KD) och 2025/26:3352 av Helena Storckenfeldt (M).
Riksdagen avslår motionsförslaget om förändrade regler för sponsring av kultur.
Utskottets motivering
Utskottet konstaterar inledningsvis att med sponsring brukar förstås att företag lämnar ekonomiskt stöd till verksamheter av idrottslig, kulturell eller annars allmännyttig natur. Sponsring är ett vanligt inslag i företags marknadsföring, men även andra arter av motprestationer än reklam kan förekomma.
Som grundregel vid beskattningen gäller att utgifter för att förvärva inkomster ska dras av som kostnad, medan avdrag för gåvor inte medges. Sponsring kan betraktas som en avdragsgill kostnad, om värdet av motprestationen står i rimlig proportion till stödet.
Regeringen tillsatte i juni 2025 en utredning om en breddad finansiering av kulturområdet. Vidare har utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet nyligen överlämnat sitt slutbetänkande Utvidgad avdragsrätt för sponsring m.m. (SOU 2026:5).
Utskottet är inte berett att föregripa den pågående utredningen om en breddad finansiering av kulturområdet eller beredningen av det nyligen lämnade förslaget om en utvidgad avdragsrätt för sponsring. Motionsförslagen avstyrks därmed.
Ur avsnittet "Avdrag för sponsring av kultur" i betänkandet. Läs betänkandet
Avgjord med acklamation - kammaren antog utskottets förslag utan omröstning.
#13 Tonnageskatt Acklamation
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:2780 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 51 och 2025/26:3553 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 31.
Riksdagen avslår motionsförslagen om en utvärdering av tonnagebeskattningen och om en förändrad tonnagebeskattning.
Utskottets motivering
Utskottet konstaterar att tonnagebeskattningssystemet, som infördes 2017, har inneburit att svensk sjöfart fått större tillväxtmöjligheter genom förenklade skatteregler.
Syftet med systemet var att öka andelen svenskregistrerade fartyg och därmed öka den svenska handelsflottans konkurrenskraft. När systemet infördes var det uttalade syftet att svenska rederier i internationell trafik skulle få likvärdiga konkurrensvillkor i förhållande till de som gäller för rederier i jämförbara länder i Europa. Målsättningen med systemet var därmed att Sverige, i ett internationellt perspektiv, ska ha en konkurrenskraftig sjöfartsnäring.
För att stärka den svenska sjöfartsnäringens konkurrenskraft, motverka fortsatt utflaggning och ha en positiv inverkan på sysselsättning och kompetensförsörjning inom branschen slopades stämpelskatten vid beviljande av ansökan om inteckning i skepp den 1 juli 2025.
För att möjliggöra att fler företag och fartyg ska omfattas av reglerna om tonnagebeskattningen och för att förbättra reglernas överensstämmelse med EU:s statsstödsregler har regeringen i budgetpropositionen för 2026 aviserat att regelverket för tonnagebeskattning behöver förbättras.
Med hänsyn till det anförda är utskottet inte berett att förorda ytterligare förändringar av tonnagebeskattningen. Utskottet är heller inte berett att förorda förändringar av den s.k. sjömansbeskattningen. Samtliga motionsförslag avstyrks därmed.
Ur avsnittet "Tonnageskatt" i betänkandet. Läs betänkandet
Avgjord med acklamation - kammaren antog utskottets förslag utan omröstning.
#14 Riskskatt för kreditinstitut m.m. Acklamation
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:2783 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 18 och 2025/26:3553 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkandena 10 och 30.
Riksdagen avslår motionsförslagen om en utflyttningsbeskattning, om en översyn av tioårsregeln, om förändrad kapitalbeskattning, om en översyn av beskattningen av kapitalförsäkringar, om en moderniserad källskatt på utdelningar och om skattebefrielse för betalningar i bitcoin.
Utskottets motivering
När det gäller förändringar på kapitalbeskattningens område konstaterar utskottet att sådana förändringar berör många människor och att det därför är viktigt att de görs varsamt och över tid.
Utskottet är därför inte berett att nu tillstyrka förslagen om en förändrad kapitalbeskattning.
När det gäller frågan om en s.k. exitskatt eller en utflyttningsskatt finns i dag den s.k. tioårsregeln för att säkerställa beskattning i Sverige av kapitalvinster som har upparbetats i Sverige. Det har dock visat sig att det finns ett behov av att reformera tioårsregeln på ett sätt som säkerställer bl.a. konkurrenskraftiga och likformiga skatteregler. Frågan om reformering av tioårsregeln bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
När det gäller frågan om skattebefrielse för mindre betalningar i bitcoin och annan kryptovaluta har Skatteverket överlämnat en utredning om förenklade regler för beskattningen av kryptotillgångar. Även den utredningen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Slutligen när det gäller frågan om en källskatt på utdelningar konstaterar utskottet att regeringen nyligen tillsatte en utredning som bl.a. ska föreslå de bestämmelser som krävs för att källskattedirektivet ska genomföras i svensk rätt Utskottet är inte berett att föregripa den pågående utredningen eller de pågående beredningarna och avstyrker därmed samtliga motionsförslag.
Ur avsnittet "Kapitalbeskattning m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 3 och 4. Läs betänkandet
Avgjord med acklamation - kammaren antog utskottets förslag utan omröstning.
Stapelns bredd visar andel inom partiets riksdagsgrupp. Hur enskilda ledamöter röstade finns i betänkandet hos riksdagen.