Betänkande · 2025/26
Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner
Sammanfattning Riksdagen sa ja till regeringens förslag och godkände det multilaterala avtalet mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av GloBE-information (Global Anti-Base Erosion). Riksdagen sa även ja till regeringens förslag till en ny lag om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter samt de övriga förslag till ändringar i lagar som är nödvändiga för att förslaget om utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapporter ska kunna genomföras. Bestämmelserna börjar gälla den 1 maj 2026, med undantag för ändringarna i offentlighets- och sekretesslagen som börjar gälla den 1 augusti 2026. Ändringarna i lagen om Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden börjar gälla den dag som regeringen bestämmer. (Riksdagens beslutsnotis för hela betänkandet.)
Skatteutskottet · 1 votering 25 mars 2026
Betänkande SkU20 · Läs debattprotokollet
Betänkandet debatterades i kammaren 25 mars 2026 (11 anföranden).
Debattprotokollet omfattar hela dagens sammanträde med flera ärenden - sök på
”SkU20” eller
debattrubriken i dokumentet. Webb-tv-länken går direkt till just denna debatt.
Debatten gäller hela betänkandet, inte en enskild beslutspunkt.
Ämne: Ekonomi och skatter (grov koppling via utskott)
Betänkandets beslutspunkter
#1 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner Acklamation
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen a) godkänner det multilaterala avtalet som undertecknades den 4 november 2025 mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av GloBE-information, b) antar regeringens förslag till 1. lag om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter, 2. lag om ändring i lagen (1990:313) om Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden, 3. lag om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden, 4. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), 5. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244), 6. lag om ändring i lagen (2012:843) om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning, 7. lag om ändring i lagen (2023:875) om tilläggsskatt. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:102 punkterna 1-8.
Riksdagen avslår motionsförslaget om en konsekvensanalys av ändringarna i lagen om tilläggsskatt.
Utskottets motivering
Frågan om en översyn av lagstiftningen behandlades även i samband med införandet av lagen om tilläggsskatt hösten 2023 och vid införandet av ytterligare kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora koncerner i november 2025. Utskottet anförde då att såväl Lagrådet som flera remissinstanser i samband med införandet av den aktuella lagen hade framfört kritik mot bl.a. det forcerade lagstiftningstempot och det faktum att det i lagstiftningsärendet inte hade varit möjligt att fullt ut beakta alla OECD-kommentarer, och betonat vikten av att lagstiftningsarbetet inom en snar framtid kompletteras och ses över. Utskottet framhöll vidare att regeringen hade anfört att en uppföljning av reglerna kommer att vara nödvändig, inte minst mot bakgrund av att det internationella arbetet ännu inte var avslutat. Utskottet fann därför inte något skäl att rikta ett tillkännagivande till regeringen om en översyn av lagstiftningen.
Utskottet konstaterar inledningsvis att arbetet med kommentarer till OECD:s modellregler fortfarande pågår och ännu inte är avslutat. Utskottet finner därför inte något skäl att ändra sitt beslut och utgår från att regeringen kommer att göra nödvändiga uppföljningar och analyser av regelverket och vid behov återkomma med de åtgärder som behövs.
Utskottet finner därmed inte heller nu något skäl att rikta ett tillkännagivande till regeringen om en konsekvensanalys av implementeringen av lagstiftningen. Motionsförslaget avstyrks därmed.
Reservation
Konsekvensanalys av ändringarna i lagen om tilläggsskatt, punkt 2 (S, V, C, MP)
av Marie Olsson (S), Kalle Olsson (S), Ida Ekeroth Clausson (S), Mathias Tegnér (S), Ilona Szatmári Waldau (V), Annika Hirvonen (MP), Blåvitt Elofsson (S) och Daniel Bäckström (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:3904 av Niklas Karlsson m.fl. (S).
Ställningstagande
Vi står bakom de ändringar som föreslås i propositionen, eftersom de syftar till att komplettera och anpassa svensk lagstiftning till de internationella överenskommelserna. Det är viktigt att Sverige uppfyller sina åtaganden och bidrar till en globalt rättvis beskattning. Samtidigt har implementeringen av regelverken kantats av problem. När lagen om tilläggsskatt infördes genom proposition 2023/24:32 skedde det i mycket snabb takt, något som inte hör till vanligheterna och som inte heller bör vara norm i lagstiftningsarbetet.
Redan under beredningen av propositionen framhöll vi att lagstiftningen i flera delar inte var fullt genomarbetad. Detta påpekade också flera remissinstanser.
Lagen kompletterades med ytterligare bestämmelser i slutet av 2024. Vi framhöll då att det sannolikt finns behov av fler justeringar, vilket också flera remissinstanser gav uttryck för. Att regeringen har uppdaterat, och fortsätter att uppdatera, lagstiftningen i linje med de internationella riktlinjerna är rimligt. Samtidigt ser vi med oro på att den komplicerade implementeringsprocessen och det omfattande regelverket riskerar att underminera själva syftet med den globala minimiskatten. Om reglerna upplevs som orimligt betungande för företag som redan gör rätt för sig, samtidigt som möjligheterna till skatteflykt kvarstår, riskerar förtroendet för systemet att skadas. För att undvika detta är det nödvändigt att säkerställa att lagen fungerar som det var tänkt, dvs. att den sätter stopp för avancerad internationell skatteplanering, samtidigt som företagens kostnader för att uppfylla regelverket hålls på en rimlig nivå. Vi föreslår därför att regeringen gör en samlad konsekvensanalys av ändringarna i lagen om tilläggsskatt. Den bör omfatta regelverket, en redovisning av de administrativa kostnaderna för de berörda företagen samt en utredning av möjligheter till förenklingar.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Ur avsnittet "Konsekvensanalys av ändringarna i lagen om tilläggsskatt" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet
Avgjord med acklamation - kammaren antog utskottets förslag utan omröstning.
#2 Konsekvensanalys av ändringarna i lagen om tilläggsskatt Bifall
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen avslår motion 2025/26:3904 av Niklas Karlsson m.fl. (S).
Riksdagen avslår motionsförslaget om en konsekvensanalys av ändringarna i lagen om tilläggsskatt.
Utskottets motivering
Frågan om en översyn av lagstiftningen behandlades även i samband med införandet av lagen om tilläggsskatt hösten 2023 och vid införandet av ytterligare kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora koncerner i november 2025. Utskottet anförde då att såväl Lagrådet som flera remissinstanser i samband med införandet av den aktuella lagen hade framfört kritik mot bl.a. det forcerade lagstiftningstempot och det faktum att det i lagstiftningsärendet inte hade varit möjligt att fullt ut beakta alla OECD-kommentarer, och betonat vikten av att lagstiftningsarbetet inom en snar framtid kompletteras och ses över. Utskottet framhöll vidare att regeringen hade anfört att en uppföljning av reglerna kommer att vara nödvändig, inte minst mot bakgrund av att det internationella arbetet ännu inte var avslutat. Utskottet fann därför inte något skäl att rikta ett tillkännagivande till regeringen om en översyn av lagstiftningen.
Utskottet konstaterar inledningsvis att arbetet med kommentarer till OECD:s modellregler fortfarande pågår och ännu inte är avslutat. Utskottet finner därför inte något skäl att ändra sitt beslut och utgår från att regeringen kommer att göra nödvändiga uppföljningar och analyser av regelverket och vid behov återkomma med de åtgärder som behövs.
Utskottet finner därmed inte heller nu något skäl att rikta ett tillkännagivande till regeringen om en konsekvensanalys av implementeringen av lagstiftningen. Motionsförslaget avstyrks därmed.
Reservation
Konsekvensanalys av ändringarna i lagen om tilläggsskatt, punkt 2 (S, V, C, MP)
av Marie Olsson (S), Kalle Olsson (S), Ida Ekeroth Clausson (S), Mathias Tegnér (S), Ilona Szatmári Waldau (V), Annika Hirvonen (MP), Blåvitt Elofsson (S) och Daniel Bäckström (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:3904 av Niklas Karlsson m.fl. (S).
Ställningstagande
Vi står bakom de ändringar som föreslås i propositionen, eftersom de syftar till att komplettera och anpassa svensk lagstiftning till de internationella överenskommelserna. Det är viktigt att Sverige uppfyller sina åtaganden och bidrar till en globalt rättvis beskattning. Samtidigt har implementeringen av regelverken kantats av problem. När lagen om tilläggsskatt infördes genom proposition 2023/24:32 skedde det i mycket snabb takt, något som inte hör till vanligheterna och som inte heller bör vara norm i lagstiftningsarbetet.
Redan under beredningen av propositionen framhöll vi att lagstiftningen i flera delar inte var fullt genomarbetad. Detta påpekade också flera remissinstanser.
Lagen kompletterades med ytterligare bestämmelser i slutet av 2024. Vi framhöll då att det sannolikt finns behov av fler justeringar, vilket också flera remissinstanser gav uttryck för. Att regeringen har uppdaterat, och fortsätter att uppdatera, lagstiftningen i linje med de internationella riktlinjerna är rimligt. Samtidigt ser vi med oro på att den komplicerade implementeringsprocessen och det omfattande regelverket riskerar att underminera själva syftet med den globala minimiskatten. Om reglerna upplevs som orimligt betungande för företag som redan gör rätt för sig, samtidigt som möjligheterna till skatteflykt kvarstår, riskerar förtroendet för systemet att skadas. För att undvika detta är det nödvändigt att säkerställa att lagen fungerar som det var tänkt, dvs. att den sätter stopp för avancerad internationell skatteplanering, samtidigt som företagens kostnader för att uppfylla regelverket hålls på en rimlig nivå. Vi föreslår därför att regeringen gör en samlad konsekvensanalys av ändringarna i lagen om tilläggsskatt. Den bör omfatta regelverket, en redovisning av de administrativa kostnaderna för de berörda företagen samt en utredning av möjligheter till förenklingar.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Ur avsnittet "Konsekvensanalys av ändringarna i lagen om tilläggsskatt" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet
| Parti | Fördelning | Ja | Nej | Avstår | Frånv. |
|---|---|---|---|---|---|
| Socialdemokraterna | 0 | 92 | 0 | 14 | |
| Sverigedemokraterna | 57 | 0 | 0 | 13 | |
| Moderaterna | 59 | 0 | 0 | 9 | |
| Centerpartiet | 0 | 17 | 0 | 7 | |
| Vänsterpartiet | 0 | 19 | 0 | 3 | |
| Kristdemokraterna | 17 | 0 | 0 | 2 | |
| Miljöpartiet | 0 | 15 | 0 | 3 | |
| Liberalerna | 14 | 0 | 0 | 2 | |
| Partilösa | 2 | 3 | 0 | 1 |
Stapelns bredd visar andel inom partiets riksdagsgrupp. Hur enskilda ledamöter röstade finns i betänkandet hos riksdagen.