Utökade befogenheter för Skatteverket inom folkbokföringsverksamheten

Ett flertal åtgärder föreslås i propositionen för att öka kvaliteten i folkbokföringen. Förslagen om utvidgade möjligheter att behandla biometriska uppgifter i folkbokföringsverksamheten innebär naturligtvis ett betydande intrång i den personliga integriteten.

Behandlingen av känsliga personuppgifter i folkbokföringsverksamheten kommer att omfattas av flera skyddsåtgärder. Ändamålsbestämmelserna i folkbokföringsdatalagen innebär att Skatteverkets utrymme för att behandla känsliga personuppgifter är begränsat. Myndigheterna har också en skyldighet att se till att åtkomsten till personuppgifter kontrolleras och följs upp regelbundet. Ett sådant krav i lag är en skyddsåtgärd för att begränsa intrånget i enskildas integritet. Därutöver kommer EU:s dataskyddsförordnings och dataskyddslagens allmänna bestämmelser om tillsyn, skadestånd och överklagande att gälla. Sammantaget kommer det därmed att finnas ett regelverk som ger skydd för den registrerades grundläggande rättigheter och intressen vid behandlingen.

Sammanfattningsvis anser utskottet att förslagen är nödvändiga och proportionerliga med hänsyn till intresset av att motverka identitetsbedrägerier och fastställa identiteten på de personer som är bosatta respektive tilldelas en identitetsbeteckning i Sverige. Det allmännas intresse väger tyngre än det intrång i den personliga integriteten som behandlingen av känsliga personuppgifter innebär för den enskilde. Krav på analys och uppföljning av den föreslagna lagstiftningen ryms inom det regelverk som redan finns för att säkerställa den respektive myndighets myndighetsutövning. Utskottet ser därmed i dagsläget inte något behov av ett tillkännagivande med den föreslagna inriktningen.

Utskottet avstyrker därmed motion 2025/26:4191 (MP) yrkande 2.

Reservationer

1.

Regeringens lagförslag, punkt 1 (V)

av Ilona Szatmári Waldau (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen

a) avslår

1. regeringens förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481) i de delar det avser 26 e och 32 d §§ och antar lagförslaget i övrigt,

2. regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716),

3. regeringens förslag till lag om ändring i utlänningsdatalagen (2016:27),

4. regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2022:1697) om samordningsnummer i de delar det avser 2 kap. 4 b § och 4 kap. 4 § och antar lagförslaget i övrigt,

5. 10 a § andra stycket 3 regeringens förslag till lag om ändring i folkbokföringsdatalagen (2026:126) och antar lagförslaget i övrigt,

6. regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i lagen (2026:000) om ändring i lagen (2025:945) om ändring i utlänningsdatalagen (2016:27),

b) antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),

2. lag om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:261 punkterna 3 och 5 samt motion

2025/26:4187 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V),

bifaller delvis proposition 2025/26:261 punkterna 1, 6 och 7 samt avslår proposition 2025/26:261 punkterna 2, 4 och 8.

Ställningstagande

Jag står till största delen bakom regeringens förslag i propositionen och instämmer i regeringens bedömning att det, för att olika samhällsfunktioner ska få ett korrekt underlag för beslut och åtgärder, är angeläget att uppgifterna stämmer överens med verkliga förhållanden eftersom uppgifterna i folkbokföringen läggs till grund för en rad rättigheter och skyldigheter för den enskilde, i förhållande till både samhället och till andra enskilda. Felaktiga uppgifter i folkbokföringen riskerar att användas som redskap för bl.a. välfärdsbrottslighet och inom den organiserade brottsligheten. Detta leder både till att välfärden urholkas och till minskad tilltro och legitimitet för välfärdssystemen.

I Skatteverkets rapport Nationell lägesbild över befolkningen 2025 uppskattar myndigheten att det bland de folkbokförda som finns och verkar i Sverige finns ca 116 000 personer som är registrerade med fel folkbokföringsadress. Enligt de uppgifter som utredningen fått från Skatteverket, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten beror en betydande del av dessa folkbokföringsfel på medvetet felaktiga uppgifter, t.ex. genom försäljning av möjligheten att felaktigt få anmäla en annan persons bostadsadress som sin egen samt andra typer av medverkan till folkbokföringsbrott.

Det är uppenbart att förslagen kommer att få konsekvenser i synnerhet för den personliga integriteten för de personer som söker uppehållstillstånd eller asyl i Sverige bl.a. genom förslaget om att Skatteverket och Migrationsverket ska få göra jämförelser av ansiktsbilder och fingeravtryck som finns i deras respektive register. Skatteverket ska kunna jämföra fingeravtryck eller fotografier i folkbokföringsverksamheten och Migrationsverket ska kunna jämföra fingeravtryck eller fotografier vid ärenden om uppehållstillstånd eller prövning av ansökningar om internationellt skydd. Syftet är att motverka att personer kan få falska, felaktiga eller multipla identiteter registrerade hos myndigheterna. Enligt regeringen är det dock inte möjligt att slå fast exakt hur vanligt det är att personer som söker sig till Sverige använder sig av en falsk identitet. Det förekommer dock, enligt regeringen, att utlänningar som söker sig till Schengen använder sig av falska eller manipulerade identitetshandlingar eller använder sig av identitetshandlingar som visserligen är äkta men som tillhör någon annan som ser ut som de. Regeringen skriver även i sin proposition att det förekommer att utlänningar som söker eller beviljas asyl i Sverige helt saknar identitetshandlingar eller åtminstone inte visar upp dem för myndigheterna (prop. 2025/26:261, s. 79).

Jag är inte beredd att ställa mig bakom förslaget i denna del. Jag anser att det i första hand behöver undersökas hur stort problemet med falska identitetshandlingar och andra felaktigheter vid ansökan om uppehållstillstånd eller asyl faktiskt är innan förslag till lagändringar läggs fram. Redan i dag är det en omfattande process att gå igenom för den person som saknar identitetshandlingar vid ansökan om uppehållstillstånd eller asyl. Att en person saknar identitetshandlingar får dock inte likställas med att hen försöker lämna oriktiga uppgifter. Jag anser att det åtminstone borde krävas en indikation på att en person förekommer under en eller flera andra identiteter, eller att det finns anledning att anta att någon identitetsuppgift om personen är felaktig, för att myndigheterna ska kunna jämföra.

Ur avsnittet "Analys av de utökade kontrollbefogenheterna" i betänkandet. Läs betänkandet

Lagstiftningen om folkbokföring gäller i hela landet och ska tillämpas av myndigheter och kommuner på ett enhetligt sätt. Reglerna innebär redan i dag en möjlighet för Skatteverket, efter utredning, att folkbokföra en person på kommunen vid t.ex. hemlöshet. Att en person av olika skäl är folkbokförd på en kommun eller av andra skäl inte är korrekt folkbokförd innebär inte att personen förlorar sina rättigheter i det svenska välfärdssystemet. Det kan naturligtvis göra det svårare i praktiken att få tillgång till välfärdssystemet i vissa delar och även kontakterna med myndigheter, företag och privatpersoner kan försvåras men omöjliggörs inte.

Utskottet anser att gällande lagstiftning på ett fullgott sätt hanterar och löser frågorna om hur människor ska folkbokföras. Myndigheter och kommuners tillämpning av gällande lagstiftning ska vara likvärdig över landet och därmed rättssäker för den enskilde. Frågor som i förlängningen avser en persons tillgång till det svenska välfärdssystemet och tillämpningen av dessa regler faller utanför skatteutskottets område.

Utskottet avstyrker därmed motion 2025/26:4191 (MP) yrkande 1.

Ur avsnittet "Rättssäker folkbokföring" i betänkandet, som även gäller punkt 3. Läs betänkandet