Ytterligare kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora koncerner

Frågan om en översyn av lagstiftningen behandlades även i samband med införandet av lagen om tilläggsskatt hösten 2023. Utskottet anförde då att såväl Lagrådet som flera remissinstanser hade framfört kritik mot bl.a. det forcerade lagstiftningstempot och det faktum att det i lagstiftningsärendet inte hade varit möjligt att fullt ut beakta alla OECD-kommentarer, och betonat vikten av att lagstiftningsarbetet inom en snar framtid kompletteras och ses över. Utskottet framhöll vidare att regeringen hade anfört att en uppföljning av reglerna kommer att vara nödvändig, inte minst mot bakgrund av att det internationella arbetet ännu inte var avslutat. Utskottet fann därför inte något skäl att rikta ett tillkännagivande till regeringen om en översyn av lagstiftningen.

Utskottet konstaterar inledningsvis att arbetet med kommentarer till OECD:s modellregler fortfarande pågår och ännu inte är avslutat. Utskottet finner därför inte något skäl att ändra sitt beslut och utgår från att regeringen kommer att genomföra erforderliga uppföljningar och analyser av regelverket och vid behov återkomma med de åtgärder som behövs.

Utskottet finner därmed inte heller nu något skäl att rikta ett tillkännagivande till regeringen om en konsekvensanalys av implementeringen av lagstiftningen. Motionsförslaget avstyrks därmed.

Reservation

Konsekvensanalys av implementeringen av lagen om tilläggsskatt, punkt 2 (S, V, MP)

av Niklas Karlsson (S), Marie Olsson (S), Ida Ekeroth Clausson (S), Mathias Tegnér (S), Ilona Szatmári Waldau (V), Malte Tängmark Roos (MP) och Lena Bäckelin (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3829 av Niklas Karlsson m.fl. (S).

Ställningstagande

Det är viktigt att Sverige uppfyller sina åtaganden och bidrar till en globalt rättvis beskattning. Samtidigt har implementeringen av regelverket kantats av problem. När lagen om tilläggsskatt infördes skedde det i mycket snabb takt. Detta är något som inte hör till vanligheterna och inte heller bör vara norm vid lagstiftningsarbetet. Redan under beredningen av propositionen framhöll vi att lagstiftningen i flera delar inte var fullt genomarbetad, vilket också påpekades av flera remissinstanser.

Lagen kompletterades med ytterligare bestämmelser i slutet av 2024. Vi framhöll då att det sannolikt finns behov av fler justeringar, vilket också flera remissinstanser gav uttryck för. Vi ser med oro på att den komplicerade implementeringsprocessen och det omfattande regelverket riskerar att underminera själva syftet med den globala minimiskatten. Om reglerna upplevs som orimligt betungande för företag som redan gör rätt för sig, samtidigt som möjligheterna till skatteflykt kvarstår, riskerar förtroendet för systemet att skadas. För att undvika detta måste det säkerställas att lagen fungerar som det var tänkt, dvs. att den sätter stopp för avancerad internationell skatteplanering, samtidigt som företagens kostnader för att uppfylla regelverket hålls på en rimlig nivå. Vi föreslår därför att regeringen bör genomföra en samlad konsekvensanalys av implementeringen av lagen om tilläggsskatt. Den bör omfatta regelverket, en redovisning av de administrativa kostnaderna för de berörda företagen samt en utredning av möjligheten till förenklingar.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Ur avsnittet "Konsekvensanalys av implementeringen av lagen om tilläggsskatt" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet