Folkhälsa

Målet för det nationella folkhälsoarbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Utskottet konstaterar att det är ett ambitiöst mål som förpliktigar till ett aktivt och omfattande folkhälsoarbete. Centralt för detta arbete är Folkhälsomyndigheten, inte minst genom myndighetens uppdrag att vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till andra aktörer. Utskottet noterar att Folkhälsomyndigheten har utvecklat en stödstruktur för det statliga folkhälsoarbetet som bl.a. innehåller metoder för löpande uppföljning. Vidare konstaterar utskottet att regeringen tagit initiativ till att utveckla uppföljningen med hälsoekonomiska analyser och till att öka kunskapen om förebyggande insatser, bl.a. för att ge underlag för avgöranden om hur insatser för att förbättra folkhälsan bör utformas och genomföras för att vara effektiva.

Utskottet konstaterar att Folkhälsomyndigheten ska verka för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och i sin verksamhet fästa särskild vikt vid de grupper som löper störst risk att drabbas av ohälsa. Myndigheten ska därutöver inom sitt verksamhetsområde sprida kunskap till allmänheten och samhället i stort. I anslutning till detta noterar utskottet även uttalandet i budgetpropositionen om att regeringen strävar efter ett mer strategiskt och effektivt folkhälsoarbete och att den inom ramen för detta avser att fortsätta stärka genomslaget för den nationella folkhälsopolitiken på lokal, regional och nationell nivå.

När det gäller förslaget i en av motionerna om att basera statsbidrag till regionerna på deras folkhälsoarbete, påminner utskottet om att regionernas ansvar för att främja sina invånares hälsa och att agera förebyggande i detta syfte framgår av hälso- och sjukvårdslagen. Utskottet noterar att staten varje år avsätter medel i statsbidrag till regionerna för verksamhet inom hälsovård, sjukvård och social omsorg.

Motionsyrkanden om att tillkännage för regeringen att det bör införas en folkhälsolag i Sverige har behandlats upprepade gånger under valperioden. Kammaren har i samtliga fall på utskottets förslag avslagit dessa yrkanden, se betänkandena 2022/23:SoU20, 2023/24:SoU15 och 2024/25:SoU12. Utskottet vidhåller uppfattningen att riksdagen inte bör göra något tillkännagivande om en folkhälsolag.

Med detta avstyrker utskottet motionerna 2025/26:1960 (S) yrkandena 1, 2 och 4, 2025/26:2799 (V) yrkandena 1–4 och 2025/26:3544 (MP) yrkande 1.

Folkhälsomyndigheten är förvaltningsmyndighet för verksamhet som rör folkhälsa. Utskottet noterar att Folkhälsomyndigheten på regeringens uppdrag har redovisat åtgärder som ska säkerställa att relevant medicinsk kompetens tillvaratas i myndighetens beslutsprocesser. Utskottet noterar också att socialministern i ett svar på en riksdagsfråga har understrukit vikten av att tillvarata medicinsk kompetens inom Folkhälsomyndigheten och i dess kontakter med vetenskapssamhället. Med hänvisning till detta anser utskottet att det saknas skäl för riksdagen att vidta någon sådan åtgärd som föreslås i motion 2025/26:2799 (V) yrkande 5, som därmed avstyrks. Utskottet avstyrker också motion 2025/26:218 (-).

Vidare avstyrker utskottet motionerna 2025/26:2931 (M), 2025/26:2946 (M) och 2025/26:3500 (L).

Ur avsnittet "Folkhälsofrämjande insatser" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3 och 15. Läs betänkandet

Målet för det nationella folkhälsoarbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Utskottet konstaterar att det är ett ambitiöst mål som förpliktigar till ett aktivt och omfattande folkhälsoarbete. Centralt för detta arbete är Folkhälsomyndigheten, inte minst genom myndighetens uppdrag att vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till andra aktörer. Utskottet noterar att Folkhälsomyndigheten har utvecklat en stödstruktur för det statliga folkhälsoarbetet som bl.a. innehåller metoder för löpande uppföljning. Vidare konstaterar utskottet att regeringen tagit initiativ till att utveckla uppföljningen med hälsoekonomiska analyser och till att öka kunskapen om förebyggande insatser, bl.a. för att ge underlag för avgöranden om hur insatser för att förbättra folkhälsan bör utformas och genomföras för att vara effektiva.

Utskottet konstaterar att Folkhälsomyndigheten ska verka för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och i sin verksamhet fästa särskild vikt vid de grupper som löper störst risk att drabbas av ohälsa. Myndigheten ska därutöver inom sitt verksamhetsområde sprida kunskap till allmänheten och samhället i stort. I anslutning till detta noterar utskottet även uttalandet i budgetpropositionen om att regeringen strävar efter ett mer strategiskt och effektivt folkhälsoarbete och att den inom ramen för detta avser att fortsätta stärka genomslaget för den nationella folkhälsopolitiken på lokal, regional och nationell nivå.

När det gäller förslaget i en av motionerna om att basera statsbidrag till regionerna på deras folkhälsoarbete, påminner utskottet om att regionernas ansvar för att främja sina invånares hälsa och att agera förebyggande i detta syfte framgår av hälso- och sjukvårdslagen. Utskottet noterar att staten varje år avsätter medel i statsbidrag till regionerna för verksamhet inom hälsovård, sjukvård och social omsorg.

Motionsyrkanden om att tillkännage för regeringen att det bör införas en folkhälsolag i Sverige har behandlats upprepade gånger under valperioden. Kammaren har i samtliga fall på utskottets förslag avslagit dessa yrkanden, se betänkandena 2022/23:SoU20, 2023/24:SoU15 och 2024/25:SoU12. Utskottet vidhåller uppfattningen att riksdagen inte bör göra något tillkännagivande om en folkhälsolag.

Med detta avstyrker utskottet motionerna 2025/26:1960 (S) yrkandena 1, 2 och 4, 2025/26:2799 (V) yrkandena 1–4 och 2025/26:3544 (MP) yrkande 1.

Folkhälsomyndigheten är förvaltningsmyndighet för verksamhet som rör folkhälsa. Utskottet noterar att Folkhälsomyndigheten på regeringens uppdrag har redovisat åtgärder som ska säkerställa att relevant medicinsk kompetens tillvaratas i myndighetens beslutsprocesser. Utskottet noterar också att socialministern i ett svar på en riksdagsfråga har understrukit vikten av att tillvarata medicinsk kompetens inom Folkhälsomyndigheten och i dess kontakter med vetenskapssamhället. Med hänvisning till detta anser utskottet att det saknas skäl för riksdagen att vidta någon sådan åtgärd som föreslås i motion 2025/26:2799 (V) yrkande 5, som därmed avstyrks. Utskottet avstyrker också motion 2025/26:218 (-).

Vidare avstyrker utskottet motionerna 2025/26:2931 (M), 2025/26:2946 (M) och 2025/26:3500 (L).

Ur avsnittet "Folkhälsofrämjande insatser" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 15. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att frågan om beredskap inom smittskyddsområdet aktualiserats av flera skäl, inte minst säkerhetspolitiska, och att regeringen i budgetpropositionen för 2026 framhållit behovet av att stärka Sveriges förmåga att förebygga och hantera smittutbrott och att medel avsätts för att stärka det civila försvaret i samband med detta. Folkhälsomyndigheten har enligt smittskyddslagen ansvar för att ta de initiativ som krävs för att upprätthålla ett effektivt smittskydd, följa och vidareutveckla smittskyddet samt följa och analysera det epidemiologiska läget nationellt och internationellt. Utskottet noterar i detta sammanhang även att regeringen i sitt budgetförslag för 2026, som riksdagen har bifallit, avsätter medel för att genomföra förslag i delbetänkandet om stärkt pandemiberedskap från Utredningen om stärkt framtida smittskydd.

Vidare noterar utskottet att regeringen i november 2025 beslutade om en ny tioårig strategi för arbetet mot antimikrobiell resistens och att den nationella samverkansfunktionen mellan myndigheter inom flera olika sektorer som Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket ansvarar för har fått ett fortsatt uppdrag att genomföra och följa upp den nya strategin.

Med hänvisning till dessa åtgärder avstyrker utskottet motionerna 2025/26:3421 (MP) yrkande 17 och 2025/26:3542 (MP) yrkande 39.

Folkhälsomyndigheten har genom sin instruktion i uppdrag att skapa öppenhet om hiv/aids och motverka stigmatisering och diskriminering av personer som lever med hivinfektion. Målet för den uppdaterade strategin mot hiv och vissa andra sexuellt överförbara infektioner är att överföring av dessa sjukdomar ska begränsas genom att skapa samhälleliga förutsättningar för en god, jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa för personer i hela landet samt att personer som lever med hiv ska ha likvärdiga livsvillkor och likvärdig livskvalitet som befolkningen i stort. Ett delmål i strategin är att eliminera stigma och diskriminering relaterat till hivinfektion.

Utskottet anser att det är viktigt att bryta stigmat kring hiv och samtidigt vidta effektiva åtgärder för att förhindra överföringen av hiv. I maj 2022 beslutade riksdagen på utskottets förslag att göra ett tillkännagivande till regeringen om hivprevention, testning och kunskapshöjande insatser (bet. 2021/22:SoU16). Genom beslutet gav riksdagen delvis bifall till motionsyrkanden som är snarlika två av de yrkanden som nu behandlas. Tillkännagivandet är slutbehandlat med hänvisning till bl.a. den nationella strategin och handlingsplanen mot hiv/aids. Utskottet noterar med anledning av de två motionsyrkandena att handlingsplanen för genomförandet av strategin bl.a. omfattar aktiviteter för att främja likvärdig tillgång till förebyggande medicinering mot hiv i hela landet och för att öka kunskapen om hiv som ett sätt att minska stigma för personer som lever med hiv.

Utskottet konstaterar vidare att handlingsplanen framhåller civilsamhället som en viktig aktör för genomförandet, bl.a. genom dess roll att ge röst åt berörda grupper. Utskottet noterar att statsbidraget till ideella organisationer har ökat och att organisationerna bedöms bidra till att uppfylla syftet med statsbidragen och till att förebygga ohälsa och främja hälsa. Utskottet föreslår mot bakgrund av detta att riksdagen ska avslå motionerna 2025/26:2799 (V) yrkandena 44 och 45 samt 2025/26:3529 (MP).

Vaccin är av central betydelse för att förebygga smittsamma sjukdomar. Att främja vaccination bidrar därigenom till en god folkhälsa. Staten tar sitt ansvar för att säkerställa en hög vaccinationstäckning i fråga om ett antal smittsamma sjukdomar genom nationella vaccinationsprogram. Utskottet konstaterar att två utredningar lämnat förslag till ändringar av vaccinationsarbetet. Utskottet anser inte att riksdagen ska föregripa beredningen av dessa utredningsförslag och avstyrker därför motion 2025/26:3179 (C) yrkande 43.

Av samma skäl avstyrker utskottet även motion 2025/26:3542 (MP) yrkande 37.

Riksdagen har i lag angett förutsättningar för vilka smittsamma sjukdomar som kan ingå i nationella vaccinationsprogram. Folkhälsomyndigheten har regeringens uppdrag att följa utvecklingen på vaccinationsområdet och lämna förslag om ändringar av vaccinationsprogrammen, med iakttagande av de förutsättningar som riksdagen har angett. Regeringen fattar beslut om vaccinationsprogrammens omfattning på förslag av Folkhälsomyndigheten. Utskottet påminner om att det finns ett tillkännagivande till regeringen om ett vaccinationsprogram för äldre som inte är slutbehandlat. Som utskottet hänvisat till ovan pågår det även en beredning av utredningsförslag på vaccinationsområdet. I avvaktan på detta är utskottet inte berett att förorda att riksdagen ska göra ytterligare ett tillkännagivande om att regeringen bör ta initiativ till ändringar av vaccinationsprogrammen eller förutsättningarna för dem. Därmed avstyrks motionerna 2025/26:1573 (S), 2025/26:3330 (M) yrkandena 1 och 2, 2025/26:3486 (L) och 2025/26:3645 (S) yrkande 85.

Av samma skäl avstyrker utskottet motion 2025/26:2777 (V) yrkande 6 om vaccinationer mot pneumokocker.

Vidare saknas det enligt utskottet anledning för riksdagen att göra något tillkännagivande om insatser för att sprida information om TBE och nyttan av vaccinering mot sjukdomen. Utskottet avstyrker därför motion 2025/26:2750 (S) yrkande 3.

Ur avsnittet "Smittskydd" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 6, 7, 8, 9 och 10. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att frågan om beredskap inom smittskyddsområdet aktualiserats av flera skäl, inte minst säkerhetspolitiska, och att regeringen i budgetpropositionen för 2026 framhållit behovet av att stärka Sveriges förmåga att förebygga och hantera smittutbrott och att medel avsätts för att stärka det civila försvaret i samband med detta. Folkhälsomyndigheten har enligt smittskyddslagen ansvar för att ta de initiativ som krävs för att upprätthålla ett effektivt smittskydd, följa och vidareutveckla smittskyddet samt följa och analysera det epidemiologiska läget nationellt och internationellt. Utskottet noterar i detta sammanhang även att regeringen i sitt budgetförslag för 2026, som riksdagen har bifallit, avsätter medel för att genomföra förslag i delbetänkandet om stärkt pandemiberedskap från Utredningen om stärkt framtida smittskydd.

Vidare noterar utskottet att regeringen i november 2025 beslutade om en ny tioårig strategi för arbetet mot antimikrobiell resistens och att den nationella samverkansfunktionen mellan myndigheter inom flera olika sektorer som Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket ansvarar för har fått ett fortsatt uppdrag att genomföra och följa upp den nya strategin.

Med hänvisning till dessa åtgärder avstyrker utskottet motionerna 2025/26:3421 (MP) yrkande 17 och 2025/26:3542 (MP) yrkande 39.

Folkhälsomyndigheten har genom sin instruktion i uppdrag att skapa öppenhet om hiv/aids och motverka stigmatisering och diskriminering av personer som lever med hivinfektion. Målet för den uppdaterade strategin mot hiv och vissa andra sexuellt överförbara infektioner är att överföring av dessa sjukdomar ska begränsas genom att skapa samhälleliga förutsättningar för en god, jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa för personer i hela landet samt att personer som lever med hiv ska ha likvärdiga livsvillkor och likvärdig livskvalitet som befolkningen i stort. Ett delmål i strategin är att eliminera stigma och diskriminering relaterat till hivinfektion.

Utskottet anser att det är viktigt att bryta stigmat kring hiv och samtidigt vidta effektiva åtgärder för att förhindra överföringen av hiv. I maj 2022 beslutade riksdagen på utskottets förslag att göra ett tillkännagivande till regeringen om hivprevention, testning och kunskapshöjande insatser (bet. 2021/22:SoU16). Genom beslutet gav riksdagen delvis bifall till motionsyrkanden som är snarlika två av de yrkanden som nu behandlas. Tillkännagivandet är slutbehandlat med hänvisning till bl.a. den nationella strategin och handlingsplanen mot hiv/aids. Utskottet noterar med anledning av de två motionsyrkandena att handlingsplanen för genomförandet av strategin bl.a. omfattar aktiviteter för att främja likvärdig tillgång till förebyggande medicinering mot hiv i hela landet och för att öka kunskapen om hiv som ett sätt att minska stigma för personer som lever med hiv.

Utskottet konstaterar vidare att handlingsplanen framhåller civilsamhället som en viktig aktör för genomförandet, bl.a. genom dess roll att ge röst åt berörda grupper. Utskottet noterar att statsbidraget till ideella organisationer har ökat och att organisationerna bedöms bidra till att uppfylla syftet med statsbidragen och till att förebygga ohälsa och främja hälsa. Utskottet föreslår mot bakgrund av detta att riksdagen ska avslå motionerna 2025/26:2799 (V) yrkandena 44 och 45 samt 2025/26:3529 (MP).

Vaccin är av central betydelse för att förebygga smittsamma sjukdomar. Att främja vaccination bidrar därigenom till en god folkhälsa. Staten tar sitt ansvar för att säkerställa en hög vaccinationstäckning i fråga om ett antal smittsamma sjukdomar genom nationella vaccinationsprogram. Utskottet konstaterar att två utredningar lämnat förslag till ändringar av vaccinationsarbetet. Utskottet anser inte att riksdagen ska föregripa beredningen av dessa utredningsförslag och avstyrker därför motion 2025/26:3179 (C) yrkande 43.

Av samma skäl avstyrker utskottet även motion 2025/26:3542 (MP) yrkande 37.

Riksdagen har i lag angett förutsättningar för vilka smittsamma sjukdomar som kan ingå i nationella vaccinationsprogram. Folkhälsomyndigheten har regeringens uppdrag att följa utvecklingen på vaccinationsområdet och lämna förslag om ändringar av vaccinationsprogrammen, med iakttagande av de förutsättningar som riksdagen har angett. Regeringen fattar beslut om vaccinationsprogrammens omfattning på förslag av Folkhälsomyndigheten. Utskottet påminner om att det finns ett tillkännagivande till regeringen om ett vaccinationsprogram för äldre som inte är slutbehandlat. Som utskottet hänvisat till ovan pågår det även en beredning av utredningsförslag på vaccinationsområdet. I avvaktan på detta är utskottet inte berett att förorda att riksdagen ska göra ytterligare ett tillkännagivande om att regeringen bör ta initiativ till ändringar av vaccinationsprogrammen eller förutsättningarna för dem. Därmed avstyrks motionerna 2025/26:1573 (S), 2025/26:3330 (M) yrkandena 1 och 2, 2025/26:3486 (L) och 2025/26:3645 (S) yrkande 85.

Av samma skäl avstyrker utskottet motion 2025/26:2777 (V) yrkande 6 om vaccinationer mot pneumokocker.

Vidare saknas det enligt utskottet anledning för riksdagen att göra något tillkännagivande om insatser för att sprida information om TBE och nyttan av vaccinering mot sjukdomen. Utskottet avstyrker därför motion 2025/26:2750 (S) yrkande 3.

Ur avsnittet "Smittskydd" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 6, 7, 8, 9 och 10. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att frågan om beredskap inom smittskyddsområdet aktualiserats av flera skäl, inte minst säkerhetspolitiska, och att regeringen i budgetpropositionen för 2026 framhållit behovet av att stärka Sveriges förmåga att förebygga och hantera smittutbrott och att medel avsätts för att stärka det civila försvaret i samband med detta. Folkhälsomyndigheten har enligt smittskyddslagen ansvar för att ta de initiativ som krävs för att upprätthålla ett effektivt smittskydd, följa och vidareutveckla smittskyddet samt följa och analysera det epidemiologiska läget nationellt och internationellt. Utskottet noterar i detta sammanhang även att regeringen i sitt budgetförslag för 2026, som riksdagen har bifallit, avsätter medel för att genomföra förslag i delbetänkandet om stärkt pandemiberedskap från Utredningen om stärkt framtida smittskydd.

Vidare noterar utskottet att regeringen i november 2025 beslutade om en ny tioårig strategi för arbetet mot antimikrobiell resistens och att den nationella samverkansfunktionen mellan myndigheter inom flera olika sektorer som Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket ansvarar för har fått ett fortsatt uppdrag att genomföra och följa upp den nya strategin.

Med hänvisning till dessa åtgärder avstyrker utskottet motionerna 2025/26:3421 (MP) yrkande 17 och 2025/26:3542 (MP) yrkande 39.

Folkhälsomyndigheten har genom sin instruktion i uppdrag att skapa öppenhet om hiv/aids och motverka stigmatisering och diskriminering av personer som lever med hivinfektion. Målet för den uppdaterade strategin mot hiv och vissa andra sexuellt överförbara infektioner är att överföring av dessa sjukdomar ska begränsas genom att skapa samhälleliga förutsättningar för en god, jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa för personer i hela landet samt att personer som lever med hiv ska ha likvärdiga livsvillkor och likvärdig livskvalitet som befolkningen i stort. Ett delmål i strategin är att eliminera stigma och diskriminering relaterat till hivinfektion.

Utskottet anser att det är viktigt att bryta stigmat kring hiv och samtidigt vidta effektiva åtgärder för att förhindra överföringen av hiv. I maj 2022 beslutade riksdagen på utskottets förslag att göra ett tillkännagivande till regeringen om hivprevention, testning och kunskapshöjande insatser (bet. 2021/22:SoU16). Genom beslutet gav riksdagen delvis bifall till motionsyrkanden som är snarlika två av de yrkanden som nu behandlas. Tillkännagivandet är slutbehandlat med hänvisning till bl.a. den nationella strategin och handlingsplanen mot hiv/aids. Utskottet noterar med anledning av de två motionsyrkandena att handlingsplanen för genomförandet av strategin bl.a. omfattar aktiviteter för att främja likvärdig tillgång till förebyggande medicinering mot hiv i hela landet och för att öka kunskapen om hiv som ett sätt att minska stigma för personer som lever med hiv.

Utskottet konstaterar vidare att handlingsplanen framhåller civilsamhället som en viktig aktör för genomförandet, bl.a. genom dess roll att ge röst åt berörda grupper. Utskottet noterar att statsbidraget till ideella organisationer har ökat och att organisationerna bedöms bidra till att uppfylla syftet med statsbidragen och till att förebygga ohälsa och främja hälsa. Utskottet föreslår mot bakgrund av detta att riksdagen ska avslå motionerna 2025/26:2799 (V) yrkandena 44 och 45 samt 2025/26:3529 (MP).

Vaccin är av central betydelse för att förebygga smittsamma sjukdomar. Att främja vaccination bidrar därigenom till en god folkhälsa. Staten tar sitt ansvar för att säkerställa en hög vaccinationstäckning i fråga om ett antal smittsamma sjukdomar genom nationella vaccinationsprogram. Utskottet konstaterar att två utredningar lämnat förslag till ändringar av vaccinationsarbetet. Utskottet anser inte att riksdagen ska föregripa beredningen av dessa utredningsförslag och avstyrker därför motion 2025/26:3179 (C) yrkande 43.

Av samma skäl avstyrker utskottet även motion 2025/26:3542 (MP) yrkande 37.

Riksdagen har i lag angett förutsättningar för vilka smittsamma sjukdomar som kan ingå i nationella vaccinationsprogram. Folkhälsomyndigheten har regeringens uppdrag att följa utvecklingen på vaccinationsområdet och lämna förslag om ändringar av vaccinationsprogrammen, med iakttagande av de förutsättningar som riksdagen har angett. Regeringen fattar beslut om vaccinationsprogrammens omfattning på förslag av Folkhälsomyndigheten. Utskottet påminner om att det finns ett tillkännagivande till regeringen om ett vaccinationsprogram för äldre som inte är slutbehandlat. Som utskottet hänvisat till ovan pågår det även en beredning av utredningsförslag på vaccinationsområdet. I avvaktan på detta är utskottet inte berett att förorda att riksdagen ska göra ytterligare ett tillkännagivande om att regeringen bör ta initiativ till ändringar av vaccinationsprogrammen eller förutsättningarna för dem. Därmed avstyrks motionerna 2025/26:1573 (S), 2025/26:3330 (M) yrkandena 1 och 2, 2025/26:3486 (L) och 2025/26:3645 (S) yrkande 85.

Av samma skäl avstyrker utskottet motion 2025/26:2777 (V) yrkande 6 om vaccinationer mot pneumokocker.

Vidare saknas det enligt utskottet anledning för riksdagen att göra något tillkännagivande om insatser för att sprida information om TBE och nyttan av vaccinering mot sjukdomen. Utskottet avstyrker därför motion 2025/26:2750 (S) yrkande 3.

Ur avsnittet "Smittskydd" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5, 6, 8, 9 och 10. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att frågan om beredskap inom smittskyddsområdet aktualiserats av flera skäl, inte minst säkerhetspolitiska, och att regeringen i budgetpropositionen för 2026 framhållit behovet av att stärka Sveriges förmåga att förebygga och hantera smittutbrott och att medel avsätts för att stärka det civila försvaret i samband med detta. Folkhälsomyndigheten har enligt smittskyddslagen ansvar för att ta de initiativ som krävs för att upprätthålla ett effektivt smittskydd, följa och vidareutveckla smittskyddet samt följa och analysera det epidemiologiska läget nationellt och internationellt. Utskottet noterar i detta sammanhang även att regeringen i sitt budgetförslag för 2026, som riksdagen har bifallit, avsätter medel för att genomföra förslag i delbetänkandet om stärkt pandemiberedskap från Utredningen om stärkt framtida smittskydd.

Vidare noterar utskottet att regeringen i november 2025 beslutade om en ny tioårig strategi för arbetet mot antimikrobiell resistens och att den nationella samverkansfunktionen mellan myndigheter inom flera olika sektorer som Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket ansvarar för har fått ett fortsatt uppdrag att genomföra och följa upp den nya strategin.

Med hänvisning till dessa åtgärder avstyrker utskottet motionerna 2025/26:3421 (MP) yrkande 17 och 2025/26:3542 (MP) yrkande 39.

Folkhälsomyndigheten har genom sin instruktion i uppdrag att skapa öppenhet om hiv/aids och motverka stigmatisering och diskriminering av personer som lever med hivinfektion. Målet för den uppdaterade strategin mot hiv och vissa andra sexuellt överförbara infektioner är att överföring av dessa sjukdomar ska begränsas genom att skapa samhälleliga förutsättningar för en god, jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa för personer i hela landet samt att personer som lever med hiv ska ha likvärdiga livsvillkor och likvärdig livskvalitet som befolkningen i stort. Ett delmål i strategin är att eliminera stigma och diskriminering relaterat till hivinfektion.

Utskottet anser att det är viktigt att bryta stigmat kring hiv och samtidigt vidta effektiva åtgärder för att förhindra överföringen av hiv. I maj 2022 beslutade riksdagen på utskottets förslag att göra ett tillkännagivande till regeringen om hivprevention, testning och kunskapshöjande insatser (bet. 2021/22:SoU16). Genom beslutet gav riksdagen delvis bifall till motionsyrkanden som är snarlika två av de yrkanden som nu behandlas. Tillkännagivandet är slutbehandlat med hänvisning till bl.a. den nationella strategin och handlingsplanen mot hiv/aids. Utskottet noterar med anledning av de två motionsyrkandena att handlingsplanen för genomförandet av strategin bl.a. omfattar aktiviteter för att främja likvärdig tillgång till förebyggande medicinering mot hiv i hela landet och för att öka kunskapen om hiv som ett sätt att minska stigma för personer som lever med hiv.

Utskottet konstaterar vidare att handlingsplanen framhåller civilsamhället som en viktig aktör för genomförandet, bl.a. genom dess roll att ge röst åt berörda grupper. Utskottet noterar att statsbidraget till ideella organisationer har ökat och att organisationerna bedöms bidra till att uppfylla syftet med statsbidragen och till att förebygga ohälsa och främja hälsa. Utskottet föreslår mot bakgrund av detta att riksdagen ska avslå motionerna 2025/26:2799 (V) yrkandena 44 och 45 samt 2025/26:3529 (MP).

Vaccin är av central betydelse för att förebygga smittsamma sjukdomar. Att främja vaccination bidrar därigenom till en god folkhälsa. Staten tar sitt ansvar för att säkerställa en hög vaccinationstäckning i fråga om ett antal smittsamma sjukdomar genom nationella vaccinationsprogram. Utskottet konstaterar att två utredningar lämnat förslag till ändringar av vaccinationsarbetet. Utskottet anser inte att riksdagen ska föregripa beredningen av dessa utredningsförslag och avstyrker därför motion 2025/26:3179 (C) yrkande 43.

Av samma skäl avstyrker utskottet även motion 2025/26:3542 (MP) yrkande 37.

Riksdagen har i lag angett förutsättningar för vilka smittsamma sjukdomar som kan ingå i nationella vaccinationsprogram. Folkhälsomyndigheten har regeringens uppdrag att följa utvecklingen på vaccinationsområdet och lämna förslag om ändringar av vaccinationsprogrammen, med iakttagande av de förutsättningar som riksdagen har angett. Regeringen fattar beslut om vaccinationsprogrammens omfattning på förslag av Folkhälsomyndigheten. Utskottet påminner om att det finns ett tillkännagivande till regeringen om ett vaccinationsprogram för äldre som inte är slutbehandlat. Som utskottet hänvisat till ovan pågår det även en beredning av utredningsförslag på vaccinationsområdet. I avvaktan på detta är utskottet inte berett att förorda att riksdagen ska göra ytterligare ett tillkännagivande om att regeringen bör ta initiativ till ändringar av vaccinationsprogrammen eller förutsättningarna för dem. Därmed avstyrks motionerna 2025/26:1573 (S), 2025/26:3330 (M) yrkandena 1 och 2, 2025/26:3486 (L) och 2025/26:3645 (S) yrkande 85.

Av samma skäl avstyrker utskottet motion 2025/26:2777 (V) yrkande 6 om vaccinationer mot pneumokocker.

Vidare saknas det enligt utskottet anledning för riksdagen att göra något tillkännagivande om insatser för att sprida information om TBE och nyttan av vaccinering mot sjukdomen. Utskottet avstyrker därför motion 2025/26:2750 (S) yrkande 3.

Ur avsnittet "Smittskydd" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5, 6, 7, 8 och 10. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att frågan om beredskap inom smittskyddsområdet aktualiserats av flera skäl, inte minst säkerhetspolitiska, och att regeringen i budgetpropositionen för 2026 framhållit behovet av att stärka Sveriges förmåga att förebygga och hantera smittutbrott och att medel avsätts för att stärka det civila försvaret i samband med detta. Folkhälsomyndigheten har enligt smittskyddslagen ansvar för att ta de initiativ som krävs för att upprätthålla ett effektivt smittskydd, följa och vidareutveckla smittskyddet samt följa och analysera det epidemiologiska läget nationellt och internationellt. Utskottet noterar i detta sammanhang även att regeringen i sitt budgetförslag för 2026, som riksdagen har bifallit, avsätter medel för att genomföra förslag i delbetänkandet om stärkt pandemiberedskap från Utredningen om stärkt framtida smittskydd.

Vidare noterar utskottet att regeringen i november 2025 beslutade om en ny tioårig strategi för arbetet mot antimikrobiell resistens och att den nationella samverkansfunktionen mellan myndigheter inom flera olika sektorer som Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket ansvarar för har fått ett fortsatt uppdrag att genomföra och följa upp den nya strategin.

Med hänvisning till dessa åtgärder avstyrker utskottet motionerna 2025/26:3421 (MP) yrkande 17 och 2025/26:3542 (MP) yrkande 39.

Folkhälsomyndigheten har genom sin instruktion i uppdrag att skapa öppenhet om hiv/aids och motverka stigmatisering och diskriminering av personer som lever med hivinfektion. Målet för den uppdaterade strategin mot hiv och vissa andra sexuellt överförbara infektioner är att överföring av dessa sjukdomar ska begränsas genom att skapa samhälleliga förutsättningar för en god, jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa för personer i hela landet samt att personer som lever med hiv ska ha likvärdiga livsvillkor och likvärdig livskvalitet som befolkningen i stort. Ett delmål i strategin är att eliminera stigma och diskriminering relaterat till hivinfektion.

Utskottet anser att det är viktigt att bryta stigmat kring hiv och samtidigt vidta effektiva åtgärder för att förhindra överföringen av hiv. I maj 2022 beslutade riksdagen på utskottets förslag att göra ett tillkännagivande till regeringen om hivprevention, testning och kunskapshöjande insatser (bet. 2021/22:SoU16). Genom beslutet gav riksdagen delvis bifall till motionsyrkanden som är snarlika två av de yrkanden som nu behandlas. Tillkännagivandet är slutbehandlat med hänvisning till bl.a. den nationella strategin och handlingsplanen mot hiv/aids. Utskottet noterar med anledning av de två motionsyrkandena att handlingsplanen för genomförandet av strategin bl.a. omfattar aktiviteter för att främja likvärdig tillgång till förebyggande medicinering mot hiv i hela landet och för att öka kunskapen om hiv som ett sätt att minska stigma för personer som lever med hiv.

Utskottet konstaterar vidare att handlingsplanen framhåller civilsamhället som en viktig aktör för genomförandet, bl.a. genom dess roll att ge röst åt berörda grupper. Utskottet noterar att statsbidraget till ideella organisationer har ökat och att organisationerna bedöms bidra till att uppfylla syftet med statsbidragen och till att förebygga ohälsa och främja hälsa. Utskottet föreslår mot bakgrund av detta att riksdagen ska avslå motionerna 2025/26:2799 (V) yrkandena 44 och 45 samt 2025/26:3529 (MP).

Vaccin är av central betydelse för att förebygga smittsamma sjukdomar. Att främja vaccination bidrar därigenom till en god folkhälsa. Staten tar sitt ansvar för att säkerställa en hög vaccinationstäckning i fråga om ett antal smittsamma sjukdomar genom nationella vaccinationsprogram. Utskottet konstaterar att två utredningar lämnat förslag till ändringar av vaccinationsarbetet. Utskottet anser inte att riksdagen ska föregripa beredningen av dessa utredningsförslag och avstyrker därför motion 2025/26:3179 (C) yrkande 43.

Av samma skäl avstyrker utskottet även motion 2025/26:3542 (MP) yrkande 37.

Riksdagen har i lag angett förutsättningar för vilka smittsamma sjukdomar som kan ingå i nationella vaccinationsprogram. Folkhälsomyndigheten har regeringens uppdrag att följa utvecklingen på vaccinationsområdet och lämna förslag om ändringar av vaccinationsprogrammen, med iakttagande av de förutsättningar som riksdagen har angett. Regeringen fattar beslut om vaccinationsprogrammens omfattning på förslag av Folkhälsomyndigheten. Utskottet påminner om att det finns ett tillkännagivande till regeringen om ett vaccinationsprogram för äldre som inte är slutbehandlat. Som utskottet hänvisat till ovan pågår det även en beredning av utredningsförslag på vaccinationsområdet. I avvaktan på detta är utskottet inte berett att förorda att riksdagen ska göra ytterligare ett tillkännagivande om att regeringen bör ta initiativ till ändringar av vaccinationsprogrammen eller förutsättningarna för dem. Därmed avstyrks motionerna 2025/26:1573 (S), 2025/26:3330 (M) yrkandena 1 och 2, 2025/26:3486 (L) och 2025/26:3645 (S) yrkande 85.

Av samma skäl avstyrker utskottet motion 2025/26:2777 (V) yrkande 6 om vaccinationer mot pneumokocker.

Vidare saknas det enligt utskottet anledning för riksdagen att göra något tillkännagivande om insatser för att sprida information om TBE och nyttan av vaccinering mot sjukdomen. Utskottet avstyrker därför motion 2025/26:2750 (S) yrkande 3.

Ur avsnittet "Smittskydd" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5, 6, 7, 8 och 9. Läs betänkandet

Det behövs åtgärder på nationell nivå för att skapa gynnsamma förutsättningar för en god hälsa och utveckling hos barn och unga tidigt i livet. Utskottet har välkomnat införandet av ett statligt stöd i form av fritidskort för barns fritidsaktiviteter med hänvisning till att barns och ungas möjlighet att delta i meningsfulla fritidsaktiviteter inte bör avgöras av hushållets ekonomiska förutsättningar. I behandlingen av förslaget om ett fritidskort uppmärksammade utskottet vikten av att nå barn och unga som inte deltar i fritidsaktiviteter. Utskottet noterade i samband med detta att Folkhälsomyndigheten fått i uppdrag att ansvara för kommunikationen om fritidskortet och att kommunikationen och informationen behöver vara anpassade efter olika målgruppers behov, där barn och föräldrar i ekonomiskt utsatta hushåll samt barn med funktionsnedsättning och deras föräldrar är viktiga grupper.

Utskottet påminner om att regeringen i propositionen om fritidskortet redogjorde för att den såg behov av att framöver utvärdera reformens effektivitet och ändamålsenlighet samt för sin avsikt att följa upp hur fritidskortet och utförarregister bör förvaltas på lång sikt så att ändamålsenlighet och effektivitet säkerställs. I anslutning till detta noterar utskottet att Folkhälsomyndighetens uppdrag när det gäller fritidskortet även omfattar uppföljning och utvärdering av fritidskortets utformning och av hur olika målgrupper har nåtts av insatsen, med särskilt fokus på barn och unga i socioekonomiskt utsatta hushåll. Utskottet konstaterar också att regeringen har beslutat om flera uppdrag för att främja och underlätta deltagande i fritidskortet.

Vidare påminner utskottet om att regeringen i propositionen om fritidskortet redogjorde för ett antal alternativa lösningar som hade övervägts, bl.a. att öka stödet via befintliga former för statsbidragsfinansiering. Utskottet ansåg emellertid, i likhet med regeringen, att ett riktat stöd som fritidskortet skulle skapa bättre förutsättningar för att främja barns och ungas deltagande i fritidsaktiviteter än vad ett generellt bidrag skulle göra.

Sammanfattningsvis välkomnar utskottet att fritidskortsreformen nu omsätts i praktiken. Utskottet vidhåller de bedömningar som gjordes när beslutet om att införa stödet fattades i juni 2025. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:3271 (M), 2025/26:3367 (MP) yrkande 44, 2025/26:3459 (S) yrkande 76 och 2025/26:3645 (S) yrkandena 150 och 151.

Utskottet ser inte skäl för riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2025/26:2935 (M), 2025/26:3324 (M) yrkandena 2 och 3 samt 2025/26:3613 (L) yrkande 6, som därmed avstyrks.

Ur avsnittet "Hälsosamma levnadsvanor" i betänkandet, som även gäller punkt 12. Läs betänkandet

Det behövs åtgärder på nationell nivå för att skapa gynnsamma förutsättningar för en god hälsa och utveckling hos barn och unga tidigt i livet. Utskottet har välkomnat införandet av ett statligt stöd i form av fritidskort för barns fritidsaktiviteter med hänvisning till att barns och ungas möjlighet att delta i meningsfulla fritidsaktiviteter inte bör avgöras av hushållets ekonomiska förutsättningar. I behandlingen av förslaget om ett fritidskort uppmärksammade utskottet vikten av att nå barn och unga som inte deltar i fritidsaktiviteter. Utskottet noterade i samband med detta att Folkhälsomyndigheten fått i uppdrag att ansvara för kommunikationen om fritidskortet och att kommunikationen och informationen behöver vara anpassade efter olika målgruppers behov, där barn och föräldrar i ekonomiskt utsatta hushåll samt barn med funktionsnedsättning och deras föräldrar är viktiga grupper.

Utskottet påminner om att regeringen i propositionen om fritidskortet redogjorde för att den såg behov av att framöver utvärdera reformens effektivitet och ändamålsenlighet samt för sin avsikt att följa upp hur fritidskortet och utförarregister bör förvaltas på lång sikt så att ändamålsenlighet och effektivitet säkerställs. I anslutning till detta noterar utskottet att Folkhälsomyndighetens uppdrag när det gäller fritidskortet även omfattar uppföljning och utvärdering av fritidskortets utformning och av hur olika målgrupper har nåtts av insatsen, med särskilt fokus på barn och unga i socioekonomiskt utsatta hushåll. Utskottet konstaterar också att regeringen har beslutat om flera uppdrag för att främja och underlätta deltagande i fritidskortet.

Vidare påminner utskottet om att regeringen i propositionen om fritidskortet redogjorde för ett antal alternativa lösningar som hade övervägts, bl.a. att öka stödet via befintliga former för statsbidragsfinansiering. Utskottet ansåg emellertid, i likhet med regeringen, att ett riktat stöd som fritidskortet skulle skapa bättre förutsättningar för att främja barns och ungas deltagande i fritidsaktiviteter än vad ett generellt bidrag skulle göra.

Sammanfattningsvis välkomnar utskottet att fritidskortsreformen nu omsätts i praktiken. Utskottet vidhåller de bedömningar som gjordes när beslutet om att införa stödet fattades i juni 2025. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:3271 (M), 2025/26:3367 (MP) yrkande 44, 2025/26:3459 (S) yrkande 76 och 2025/26:3645 (S) yrkandena 150 och 151.

Utskottet ser inte skäl för riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2025/26:2935 (M), 2025/26:3324 (M) yrkandena 2 och 3 samt 2025/26:3613 (L) yrkande 6, som därmed avstyrks.

Ur avsnittet "Hälsosamma levnadsvanor" i betänkandet, som även gäller punkt 11. Läs betänkandet

I två motioner framförs förslag om att regeringen behöver utarbeta en ny handlingsplan för psykisk hälsa och suicidprevention. Utskottet konstaterar med anledning av dessa förslag att den tioåriga strategi på området som riksdagen behandlade våren 2025 kompletterats av regeringen med en tvåårig handlingsplan som på ett icke uttömmande sätt redovisar regeringens prioriterade åtgärder i inledningen av arbetet inom strategin. Utöver detta har regeringen gett ett stort antal myndigheter i uppdrag att utarbeta en fyraårig myndighetsgemensam handlingsplan för insatser på myndighetsnivå. I uppdraget ingår även att följa upp genomförandet av strategin.

Utskottet välkomnar att strategin för psykisk hälsa och suicidprevention nu omsätts i handling och kan mot bakgrund av de åtgärder som regeringen vidtagit inte finna anledning för riksdagen att göra något tillkännagivande enligt förslagen. Utskottet föreslår följaktligen att riksdagen avslår motionerna 2025/26:3544 (MP) yrkande 9 och 2025/26:3645 (S) yrkande 54.

Utskottet vill understryka betydelsen av att förebyggande insatser framhålls i strategin för psykisk hälsa och suicidprevention, regeringens handlingsplan för sitt genomförande av strategin, överenskommelsen mellan staten och SKR på området liksom i Folkhälsomyndighetens uppdrag. Tillsättningen av en nationell samordnare, inrättandet av en nationell stödlinje och inte minst förberedelserna för att införa en nationell funktion för utredning av suicid är andra viktiga insatser för att stärka det förebyggande arbetet. Den nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention framhåller vikten av att hälso- och sjukvården följer upp suicidförsök som en del i arbetet med att förebygga suicid. Utskottet kan i likhet med vad som föreslås i en motion se fördelar med att försöka dra mer generellt tillämpbara lärdomar genom att systematiskt utreda suicidförsök. Utskottet anser dock, med hänvisning till det pågående arbetet med att inrätta en nationell funktion för utredningar av suicid och med tanke på Suicidanalysutredningens och regeringens bedömning i frågan, att riksdagen inte bör göra något tillkännagivande om detta.

Utskottet instämmer vidare i vad som anförs i en av motionerna om betydelsen av det arbete som ideella organisationer utför på området psykisk hälsa och suicidprevention. Utskottet konstaterar att staten tillhandahåller finansiellt stöd till dessa organisationer och att det bedöms ha bidragit till att förebygga ohälsa och främja hälsa. Någon åtgärd från riksdagens sida ser inte utskottet behov av. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:186 (SD), 2025/26:3544 (MP) yrkandena 5 och 8 samt 2025/26:3645 (S) yrkande 56.

Ur avsnittet "Psykisk hälsa" i betänkandet, som även gäller punkt 13. Läs betänkandet

Målet för det nationella folkhälsoarbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Utskottet konstaterar att det är ett ambitiöst mål som förpliktigar till ett aktivt och omfattande folkhälsoarbete. Centralt för detta arbete är Folkhälsomyndigheten, inte minst genom myndighetens uppdrag att vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till andra aktörer. Utskottet noterar att Folkhälsomyndigheten har utvecklat en stödstruktur för det statliga folkhälsoarbetet som bl.a. innehåller metoder för löpande uppföljning. Vidare konstaterar utskottet att regeringen tagit initiativ till att utveckla uppföljningen med hälsoekonomiska analyser och till att öka kunskapen om förebyggande insatser, bl.a. för att ge underlag för avgöranden om hur insatser för att förbättra folkhälsan bör utformas och genomföras för att vara effektiva.

Utskottet konstaterar att Folkhälsomyndigheten ska verka för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och i sin verksamhet fästa särskild vikt vid de grupper som löper störst risk att drabbas av ohälsa. Myndigheten ska därutöver inom sitt verksamhetsområde sprida kunskap till allmänheten och samhället i stort. I anslutning till detta noterar utskottet även uttalandet i budgetpropositionen om att regeringen strävar efter ett mer strategiskt och effektivt folkhälsoarbete och att den inom ramen för detta avser att fortsätta stärka genomslaget för den nationella folkhälsopolitiken på lokal, regional och nationell nivå.

När det gäller förslaget i en av motionerna om att basera statsbidrag till regionerna på deras folkhälsoarbete, påminner utskottet om att regionernas ansvar för att främja sina invånares hälsa och att agera förebyggande i detta syfte framgår av hälso- och sjukvårdslagen. Utskottet noterar att staten varje år avsätter medel i statsbidrag till regionerna för verksamhet inom hälsovård, sjukvård och social omsorg.

Motionsyrkanden om att tillkännage för regeringen att det bör införas en folkhälsolag i Sverige har behandlats upprepade gånger under valperioden. Kammaren har i samtliga fall på utskottets förslag avslagit dessa yrkanden, se betänkandena 2022/23:SoU20, 2023/24:SoU15 och 2024/25:SoU12. Utskottet vidhåller uppfattningen att riksdagen inte bör göra något tillkännagivande om en folkhälsolag.

Med detta avstyrker utskottet motionerna 2025/26:1960 (S) yrkandena 1, 2 och 4, 2025/26:2799 (V) yrkandena 1–4 och 2025/26:3544 (MP) yrkande 1.

Folkhälsomyndigheten är förvaltningsmyndighet för verksamhet som rör folkhälsa. Utskottet noterar att Folkhälsomyndigheten på regeringens uppdrag har redovisat åtgärder som ska säkerställa att relevant medicinsk kompetens tillvaratas i myndighetens beslutsprocesser. Utskottet noterar också att socialministern i ett svar på en riksdagsfråga har understrukit vikten av att tillvarata medicinsk kompetens inom Folkhälsomyndigheten och i dess kontakter med vetenskapssamhället. Med hänvisning till detta anser utskottet att det saknas skäl för riksdagen att vidta någon sådan åtgärd som föreslås i motion 2025/26:2799 (V) yrkande 5, som därmed avstyrks. Utskottet avstyrker också motion 2025/26:218 (-).

Vidare avstyrker utskottet motionerna 2025/26:2931 (M), 2025/26:2946 (M) och 2025/26:3500 (L).

Ur avsnittet "Folkhälsofrämjande insatser" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 3. Läs betänkandet

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se betänkandena 2022/23:SoU20, 2023/24:SoU15 och 2024/25:SoU12. Tidigare ståndpunkter framgår av dessa betänkanden. Med hänvisning till detta avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Reservationer

1.

Prioriteringar i folkhälsoarbetet, punkt 1 (V)

av Karin Rågsjö (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:2799 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkandena 1–4 och

avslår motionerna

2025/26:1960 av Mattias Vepsä och Mathias Tegnér (båda S) yrkandena 1, 2 och 4 samt

2025/26:3544 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 1.

Ställningstagande

Folkhälsoarbetet behöver förstärkas. Ett viktigt steg för detta skulle vara att införa en folkhälsolag som förtydligar Folkhälsomyndighetens uppdrag och kompletterar detta med ett strategiskt nationellt folkhälsoarbete. En folkhälsolag bör lyfta fram nationella mål på folkhälsoområdet och tydliggöra ansvarsfördelningen mellan den nationella, regionala och lokala nivån. Jag anser att regeringen bör utreda förutsättningarna för en svensk folkhälsolag med ett tydligt statligt ansvar.

Det folkhälsopolitiska målet att sluta de påverkansbara klyftorna till 2048 kommer inte att nås med nuvarande takt i folkhälsoarbetet. Tvärtom finns det tecken på att klyftorna ökar. För att vända denna utveckling är det viktigt att lära av tidigare erfarenheter. Regeringen bör därför ge Folkhälsomyndigheten i uppdrag att kartlägga hur folkhälsan har utvecklats de senaste decennierna och använda denna kartläggning för att ange de högst prioriterade områdena för folkhälsoarbetet framöver.

För att folkhälsopolitiken ska få genomslag är det avgörande att råd och upplysningar kommuniceras effektivt. Samtidigt som förståelsen för folkhälsofrågor bland befolkningen i stort behöver öka måste särskilda insatser riktas till de grupper som har sämst hälsa. För denna komplicerade kommunikativa uppgift behövs en nationell strategi. Regeringen bör därför ge en lämplig myndighet i uppdrag att utveckla informationen till de grupper som är i störst behov av hälsokommunikation.

Satsningar på folkhälsan är en investering för framtiden och bör ges en mer framträdande plats i styrningen av hälso- och sjukvården. Vid tilldelningen av statsbidrag till regionerna bör regeringen därför säkerställa att ett aktivt folkhälsoarbete i regionerna tillmäts större betydelse.

2.

Prioriteringar i folkhälsoarbetet, punkt 1 (MP)

av Nils Seye Larsen (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3544 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 1 och

avslår motionerna

2025/26:1960 av Mattias Vepsä och Mathias Tegnér (båda S) yrkandena 1, 2 och 4 samt

2025/26:2799 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkandena 1–4.

Ställningstagande

Sverige behöver en folkhälsolag likt övriga länder i Norden. En folkhälsolag bör ge ett regelverk som tydligare än i dag klargör hur ansvaret för folkhälsoarbetet ska fördelas mellan den kommunala, regionala och statliga nivån. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag till en sådan lag.

3.

Folkhälsomyndigheten, punkt 2 (V)

av Karin Rågsjö (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:2799 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkande 5 och

avslår motion

2025/26:218 av Elsa Widding (-).

Ställningstagande

Under sommaren 2025 riktade den avgående statsepidemiologen offentlig kritik mot Folkhälsomyndigheten för bristande ledarskap och medicinsk expertis. Jag anser att kritiken är allvarlig och måste undersökas närmare. Ytterst bär regeringen ansvaret för att dess myndigheter är väl fungerande och kan fullgöra sina uppdrag. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med en redogörelse för de initiativ som regeringen tar för att säkerställa att Folkhälsomyndigheten har den kompetens inom såväl folkhälsa som smittskydd som myndighetens uppdrag kräver.

4.

Nya smittrisker, punkt 4 (MP)

av Nils Seye Larsen (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:3421 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 17 och

2025/26:3542 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 39.

Ställningstagande

Ett varmare klimat innebär risk för ökad spridning av vissa sjukdomar, t.ex. genom att smittbärande insekter får nya livsförutsättningar. Även extrema väderhändelser till följd av klimatförändringarna kan utlösa utbrott av nya smittsamma sjukdomar. För att undvika detta bör regeringen ge lämpliga myndigheter i uppdrag att stärka övervakningen och beredskapen samt utveckla tidiga varningssystem för smittsamma sjukdomar som kan följa av extrema väderhändelser.

Antibiotikaresistens hotar att omintetgöra en av våra mest verkningsfulla behandlingar av bakteriella infektioner. Samhällskostnaderna som är förknippade med detta är avsevärda och om utvecklingen fortsätter riskerar sjukdomar som i dag är behandlingsbara att återigen bli livshotande. Folkhälsomyndighetens arbete för att motverka antibiotikaresistens med utgångspunkt i ett One Health-perspektiv är avgörande för att vända utvecklingen. Regeringen bör återkomma till riksdagen med en redogörelse för konkreta åtgärder som ger Folkhälsomyndigheten bättre förutsättningar i arbetet mot ökad antibiotikaresistens.

5.

Hiv, punkt 5 (V)

av Karin Rågsjö (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet