Läkemedel och tandvård

Närmare bestämmelser om behörighet att förskriva läkemedel finns i Läkemedelsverkets föreskrifter (HSLF-FS 2021:75) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit. Enligt dessa bestämmelser är läkare, tandläkare, tandhygienist, barnmorska, optiker och sjuksköterska behöriga att förskriva läkemedel för behandling av människa. Vidare gäller enligt Läkemedelsverkets föreskrifter (HSLF-FS 2017:74) om begränsningar av förordnande och utlämnande av vissa läkemedel att ett läkemedel som innehåller narkotika enligt Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2011:10) om förteckningar över narkotika och som godkänts för behandling av adhd får lämnas ut från apotek endast om det förordnats av läkare med specialistkompetens i barn- och ungdomspsykiatri, psykiatri, rättspsykiatri, neurologi eller barn- och ungdomsneurologi med habilitering.

När det gäller frågan om att begränsa läkares förskrivningsrätt uppmärksammar utskottet att regeringen i september 2024 beslutade om att låta utreda vissa frågor om dokumentation, begränsningar och tillsyn som avser läkemedelsförskrivningar (dir. 2024:82). Utredningens arbete ska redovisas senast den 12 mars 2026. Utredningen har i uppdrag att bl.a. analysera såväl positiva som negativa konsekvenser av den fria förskrivningsrätten och dess påverkan på patientsäkerheten samt hur Ivo kan få tillgång till ytterligare uppgifter för att kunna bedriva en träffsäker, effektiv och riskbaserad tillsyn över förskrivare.

Utskottet vill även peka på att frågan om förskrivning av läkemedel omfattas av Nationell läkemedelsstrategi 2024–2026 och att Läkemedelsverket har i uppdrag att öka kunskapen hos berörda aktörer om användningen av adhd-läkemedel i Sverige med fokus på att främja en jämlik, säker och ändamålsenlig användning (S2024/01051). Verket lämnade i juni 2025 en rapport med anledning av uppdraget, vilket ska slutredovisas senast den 1 juni 2027. Läkemedelsverket föreslår inte att förskrivningsrätten utökas men anger att möjligheten till utökad förskrivningsrätt för vissa specialiteter kommer att fortsätta utredas inom ramen för uppdraget.

Utskottet anser därmed att riksdagen inte behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2025/26:2520 (M), 2025/26:2610 (C) yrkandena 1 och 3, 2025/26:2675 (S), 2025/26:2941 (M), 2025/26:3542 (MP) yrkande 15, 2025/26:3544 (MP) yrkande 4 och 2025/26:3645 (S) yrkande 88. Motionerna bör avslås.

Liksom tidigare anser utskottet att det är viktigt med en finansierings- och prissättningslösning som kan möjliggöra god tillgång till och användning av läkemedel även för sällsynta tillstånd och att kostnaderna för sådana läkemedel kan hållas på en rimlig nivå. I detta sammanhang kan nämnas att utskottet har ställt sig bakom regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 att öka anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna (utg.omr. 9) med 1 522 miljoner kronor.

Ett motionsyrkande handlar om nationell samordning för introduktionen av nya läkemedel. Här noterar utskottet det som anges i den nationella läkemedelsstrategin om utveckling av nya läkemedel och kliniska prövningar och särskilt det som anges under rubriken Samverkan. Utskottet uppmärksammar också NT-rådets samverkansmodell för läkemedel och de förslag som Läkemedelsutredningen har lämnat om bl.a. läkemedelsråd och läkemedelskommittéer. Förslagen bereds i Regeringskansliet. Vidare noterar utskottet uppdraget till Vinnova att inrätta ett program för avancerad life science (KN2025/01485) och det som uttalas i uppdraget om projekt där tvärsektoriell samverkan främjas samt uppdraget till Socialstyrelsen att etablera en nationell samordningsstruktur för att stödja en jämlik, jämställd och samordnad implementering av precisionshälsa för barn och vuxna inom svensk hälso- och sjukvård (S2025/01973).

Två motionsyrkanden handlar om att säkerställa och öka tillgången till särläkemedel. Utöver det som nämnts ovan vill utskottet här peka på att tillgänglighet till nya och gamla läkemedel omfattas av den nationella läkemedelsstrategin och att arbetet med det s.k. läkemedelspaketet omfattar frågor om förbättrad tillgänglighet till läkemedel och sällsynta sjukdomar. Vidare noterar utskottet TLV:s uppdrag att stärka tillgången till läkemedel vid sällsynta hälsotillstånd inom nuvarande system (bl.a. S2024/00481) och att myndigheten i juni 2025 lämnade en slutrapport men att arbetet med nya metoder för bedömningar enligt rapporten fortsätter hos myndigheten. Utskottet uppmärksammar också att det under 2025 pågick ett arbete med finansiering av och tillgänglighet till läkemedel för sällsynta hälsotillstånd inom ramen för överenskommelsen Statens bidrag till regionerna för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. 2025 (S2024/02235), och vidare att frågan om vård och behandling av sällsynta hälsotillstånd omfattas av överenskommelsen En personcentrerad, tillgänglig och jämlik mödrahälsovård och förlossningsvård samt förstärkta insatser för kvinnors hälsa och inriktning för vård och behandling av sällsynta hälsotillstånd 2025 (S2024/00007). Slutligen konstaterar utskottet att riksdagen tidigare har beslutat om ett tillkännagivande om en särskild nationell strategi och en särskild finansiering rörande läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser (rskr. 2021/22:199).

Med hänsyn till detta anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 2025/26:1159 (S), 2025/26:3179 (C) yrkande 41, 2025/26:3542 (MP) yrkande 36 och 2025/26:3593 (S) yrkande 10.

När det sedan gäller frågor om statligt ansvar för läkemedel noterar utskottet Läkemedelsutredningens förslag genom betänkande SOU 2018:89 om förtydligad ansvarsfördelning och finansiering i fråga om läkemedel. Utskottet noterar också att Vårdansvarskommittén genom sitt betänkande SOU 2025:62 bl.a. föreslagit en utredning för att se över hur statens ansvar för läkemedel och särskilt finansieringen och styrningen kan utökas och stärkas. Förslagen bereds i Regeringskansliet. Vidare vill utskottet uppmärksamma att regeringen i budgetpropositionen för 2025 angett att en utredning ska tillsättas som bl.a. ska lämna förslag om att inordna läkemedelsbidraget i det generella statsbidraget till kommuner och regioner. Enligt uppgift från Regeringskansliet pågår arbetet med direktiven för utredningen. Utskottet anser att det pågående arbetet inte bör föregripas.

Ur avsnittet "Läkemedel" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 7, 12, 14 och 15. Läs betänkandet

Närmare bestämmelser om behörighet att förskriva läkemedel finns i Läkemedelsverkets föreskrifter (HSLF-FS 2021:75) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit. Enligt dessa bestämmelser är läkare, tandläkare, tandhygienist, barnmorska, optiker och sjuksköterska behöriga att förskriva läkemedel för behandling av människa. Vidare gäller enligt Läkemedelsverkets föreskrifter (HSLF-FS 2017:74) om begränsningar av förordnande och utlämnande av vissa läkemedel att ett läkemedel som innehåller narkotika enligt Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2011:10) om förteckningar över narkotika och som godkänts för behandling av adhd får lämnas ut från apotek endast om det förordnats av läkare med specialistkompetens i barn- och ungdomspsykiatri, psykiatri, rättspsykiatri, neurologi eller barn- och ungdomsneurologi med habilitering.

När det gäller frågan om att begränsa läkares förskrivningsrätt uppmärksammar utskottet att regeringen i september 2024 beslutade om att låta utreda vissa frågor om dokumentation, begränsningar och tillsyn som avser läkemedelsförskrivningar (dir. 2024:82). Utredningens arbete ska redovisas senast den 12 mars 2026. Utredningen har i uppdrag att bl.a. analysera såväl positiva som negativa konsekvenser av den fria förskrivningsrätten och dess påverkan på patientsäkerheten samt hur Ivo kan få tillgång till ytterligare uppgifter för att kunna bedriva en träffsäker, effektiv och riskbaserad tillsyn över förskrivare.

Utskottet vill även peka på att frågan om förskrivning av läkemedel omfattas av Nationell läkemedelsstrategi 2024–2026 och att Läkemedelsverket har i uppdrag att öka kunskapen hos berörda aktörer om användningen av adhd-läkemedel i Sverige med fokus på att främja en jämlik, säker och ändamålsenlig användning (S2024/01051). Verket lämnade i juni 2025 en rapport med anledning av uppdraget, vilket ska slutredovisas senast den 1 juni 2027. Läkemedelsverket föreslår inte att förskrivningsrätten utökas men anger att möjligheten till utökad förskrivningsrätt för vissa specialiteter kommer att fortsätta utredas inom ramen för uppdraget.

Utskottet anser därmed att riksdagen inte behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2025/26:2520 (M), 2025/26:2610 (C) yrkandena 1 och 3, 2025/26:2675 (S), 2025/26:2941 (M), 2025/26:3542 (MP) yrkande 15, 2025/26:3544 (MP) yrkande 4 och 2025/26:3645 (S) yrkande 88. Motionerna bör avslås.

Liksom tidigare anser utskottet att det är viktigt med en finansierings- och prissättningslösning som kan möjliggöra god tillgång till och användning av läkemedel även för sällsynta tillstånd och att kostnaderna för sådana läkemedel kan hållas på en rimlig nivå. I detta sammanhang kan nämnas att utskottet har ställt sig bakom regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 att öka anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna (utg.omr. 9) med 1 522 miljoner kronor.

Ett motionsyrkande handlar om nationell samordning för introduktionen av nya läkemedel. Här noterar utskottet det som anges i den nationella läkemedelsstrategin om utveckling av nya läkemedel och kliniska prövningar och särskilt det som anges under rubriken Samverkan. Utskottet uppmärksammar också NT-rådets samverkansmodell för läkemedel och de förslag som Läkemedelsutredningen har lämnat om bl.a. läkemedelsråd och läkemedelskommittéer. Förslagen bereds i Regeringskansliet. Vidare noterar utskottet uppdraget till Vinnova att inrätta ett program för avancerad life science (KN2025/01485) och det som uttalas i uppdraget om projekt där tvärsektoriell samverkan främjas samt uppdraget till Socialstyrelsen att etablera en nationell samordningsstruktur för att stödja en jämlik, jämställd och samordnad implementering av precisionshälsa för barn och vuxna inom svensk hälso- och sjukvård (S2025/01973).

Två motionsyrkanden handlar om att säkerställa och öka tillgången till särläkemedel. Utöver det som nämnts ovan vill utskottet här peka på att tillgänglighet till nya och gamla läkemedel omfattas av den nationella läkemedelsstrategin och att arbetet med det s.k. läkemedelspaketet omfattar frågor om förbättrad tillgänglighet till läkemedel och sällsynta sjukdomar. Vidare noterar utskottet TLV:s uppdrag att stärka tillgången till läkemedel vid sällsynta hälsotillstånd inom nuvarande system (bl.a. S2024/00481) och att myndigheten i juni 2025 lämnade en slutrapport men att arbetet med nya metoder för bedömningar enligt rapporten fortsätter hos myndigheten. Utskottet uppmärksammar också att det under 2025 pågick ett arbete med finansiering av och tillgänglighet till läkemedel för sällsynta hälsotillstånd inom ramen för överenskommelsen Statens bidrag till regionerna för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. 2025 (S2024/02235), och vidare att frågan om vård och behandling av sällsynta hälsotillstånd omfattas av överenskommelsen En personcentrerad, tillgänglig och jämlik mödrahälsovård och förlossningsvård samt förstärkta insatser för kvinnors hälsa och inriktning för vård och behandling av sällsynta hälsotillstånd 2025 (S2024/00007). Slutligen konstaterar utskottet att riksdagen tidigare har beslutat om ett tillkännagivande om en särskild nationell strategi och en särskild finansiering rörande läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser (rskr. 2021/22:199).

Med hänsyn till detta anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 2025/26:1159 (S), 2025/26:3179 (C) yrkande 41, 2025/26:3542 (MP) yrkande 36 och 2025/26:3593 (S) yrkande 10.

När det sedan gäller frågor om statligt ansvar för läkemedel noterar utskottet Läkemedelsutredningens förslag genom betänkande SOU 2018:89 om förtydligad ansvarsfördelning och finansiering i fråga om läkemedel. Utskottet noterar också att Vårdansvarskommittén genom sitt betänkande SOU 2025:62 bl.a. föreslagit en utredning för att se över hur statens ansvar för läkemedel och särskilt finansieringen och styrningen kan utökas och stärkas. Förslagen bereds i Regeringskansliet. Vidare vill utskottet uppmärksamma att regeringen i budgetpropositionen för 2025 angett att en utredning ska tillsättas som bl.a. ska lämna förslag om att inordna läkemedelsbidraget i det generella statsbidraget till kommuner och regioner. Enligt uppgift från Regeringskansliet pågår arbetet med direktiven för utredningen. Utskottet anser att det pågående arbetet inte bör föregripas.

Ur avsnittet "Läkemedel" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 6, 7, 12, 14 och 15. Läs betänkandet

Närmare bestämmelser om behörighet att förskriva läkemedel finns i Läkemedelsverkets föreskrifter (HSLF-FS 2021:75) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit. Enligt dessa bestämmelser är läkare, tandläkare, tandhygienist, barnmorska, optiker och sjuksköterska behöriga att förskriva läkemedel för behandling av människa. Vidare gäller enligt Läkemedelsverkets föreskrifter (HSLF-FS 2017:74) om begränsningar av förordnande och utlämnande av vissa läkemedel att ett läkemedel som innehåller narkotika enligt Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2011:10) om förteckningar över narkotika och som godkänts för behandling av adhd får lämnas ut från apotek endast om det förordnats av läkare med specialistkompetens i barn- och ungdomspsykiatri, psykiatri, rättspsykiatri, neurologi eller barn- och ungdomsneurologi med habilitering.

När det gäller frågan om att begränsa läkares förskrivningsrätt uppmärksammar utskottet att regeringen i september 2024 beslutade om att låta utreda vissa frågor om dokumentation, begränsningar och tillsyn som avser läkemedelsförskrivningar (dir. 2024:82). Utredningens arbete ska redovisas senast den 12 mars 2026. Utredningen har i uppdrag att bl.a. analysera såväl positiva som negativa konsekvenser av den fria förskrivningsrätten och dess påverkan på patientsäkerheten samt hur Ivo kan få tillgång till ytterligare uppgifter för att kunna bedriva en träffsäker, effektiv och riskbaserad tillsyn över förskrivare.

Utskottet vill även peka på att frågan om förskrivning av läkemedel omfattas av Nationell läkemedelsstrategi 2024–2026 och att Läkemedelsverket har i uppdrag att öka kunskapen hos berörda aktörer om användningen av adhd-läkemedel i Sverige med fokus på att främja en jämlik, säker och ändamålsenlig användning (S2024/01051). Verket lämnade i juni 2025 en rapport med anledning av uppdraget, vilket ska slutredovisas senast den 1 juni 2027. Läkemedelsverket föreslår inte att förskrivningsrätten utökas men anger att möjligheten till utökad förskrivningsrätt för vissa specialiteter kommer att fortsätta utredas inom ramen för uppdraget.

Utskottet anser därmed att riksdagen inte behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2025/26:2520 (M), 2025/26:2610 (C) yrkandena 1 och 3, 2025/26:2675 (S), 2025/26:2941 (M), 2025/26:3542 (MP) yrkande 15, 2025/26:3544 (MP) yrkande 4 och 2025/26:3645 (S) yrkande 88. Motionerna bör avslås.

Liksom tidigare anser utskottet att det är viktigt med en finansierings- och prissättningslösning som kan möjliggöra god tillgång till och användning av läkemedel även för sällsynta tillstånd och att kostnaderna för sådana läkemedel kan hållas på en rimlig nivå. I detta sammanhang kan nämnas att utskottet har ställt sig bakom regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 att öka anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna (utg.omr. 9) med 1 522 miljoner kronor.

Ett motionsyrkande handlar om nationell samordning för introduktionen av nya läkemedel. Här noterar utskottet det som anges i den nationella läkemedelsstrategin om utveckling av nya läkemedel och kliniska prövningar och särskilt det som anges under rubriken Samverkan. Utskottet uppmärksammar också NT-rådets samverkansmodell för läkemedel och de förslag som Läkemedelsutredningen har lämnat om bl.a. läkemedelsråd och läkemedelskommittéer. Förslagen bereds i Regeringskansliet. Vidare noterar utskottet uppdraget till Vinnova att inrätta ett program för avancerad life science (KN2025/01485) och det som uttalas i uppdraget om projekt där tvärsektoriell samverkan främjas samt uppdraget till Socialstyrelsen att etablera en nationell samordningsstruktur för att stödja en jämlik, jämställd och samordnad implementering av precisionshälsa för barn och vuxna inom svensk hälso- och sjukvård (S2025/01973).

Två motionsyrkanden handlar om att säkerställa och öka tillgången till särläkemedel. Utöver det som nämnts ovan vill utskottet här peka på att tillgänglighet till nya och gamla läkemedel omfattas av den nationella läkemedelsstrategin och att arbetet med det s.k. läkemedelspaketet omfattar frågor om förbättrad tillgänglighet till läkemedel och sällsynta sjukdomar. Vidare noterar utskottet TLV:s uppdrag att stärka tillgången till läkemedel vid sällsynta hälsotillstånd inom nuvarande system (bl.a. S2024/00481) och att myndigheten i juni 2025 lämnade en slutrapport men att arbetet med nya metoder för bedömningar enligt rapporten fortsätter hos myndigheten. Utskottet uppmärksammar också att det under 2025 pågick ett arbete med finansiering av och tillgänglighet till läkemedel för sällsynta hälsotillstånd inom ramen för överenskommelsen Statens bidrag till regionerna för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. 2025 (S2024/02235), och vidare att frågan om vård och behandling av sällsynta hälsotillstånd omfattas av överenskommelsen En personcentrerad, tillgänglig och jämlik mödrahälsovård och förlossningsvård samt förstärkta insatser för kvinnors hälsa och inriktning för vård och behandling av sällsynta hälsotillstånd 2025 (S2024/00007). Slutligen konstaterar utskottet att riksdagen tidigare har beslutat om ett tillkännagivande om en särskild nationell strategi och en särskild finansiering rörande läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser (rskr. 2021/22:199).

Med hänsyn till detta anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 2025/26:1159 (S), 2025/26:3179 (C) yrkande 41, 2025/26:3542 (MP) yrkande 36 och 2025/26:3593 (S) yrkande 10.

När det sedan gäller frågor om statligt ansvar för läkemedel noterar utskottet Läkemedelsutredningens förslag genom betänkande SOU 2018:89 om förtydligad ansvarsfördelning och finansiering i fråga om läkemedel. Utskottet noterar också att Vårdansvarskommittén genom sitt betänkande SOU 2025:62 bl.a. föreslagit en utredning för att se över hur statens ansvar för läkemedel och särskilt finansieringen och styrningen kan utökas och stärkas. Förslagen bereds i Regeringskansliet. Vidare vill utskottet uppmärksamma att regeringen i budgetpropositionen för 2025 angett att en utredning ska tillsättas som bl.a. ska lämna förslag om att inordna läkemedelsbidraget i det generella statsbidraget till kommuner och regioner. Enligt uppgift från Regeringskansliet pågår arbetet med direktiven för utredningen. Utskottet anser att det pågående arbetet inte bör föregripas.

Ur avsnittet "Läkemedel" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 7, 12, 14 och 15. Läs betänkandet

Närmare bestämmelser om behörighet att förskriva läkemedel finns i Läkemedelsverkets föreskrifter (HSLF-FS 2021:75) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit. Enligt dessa bestämmelser är läkare, tandläkare, tandhygienist, barnmorska, optiker och sjuksköterska behöriga att förskriva läkemedel för behandling av människa. Vidare gäller enligt Läkemedelsverkets föreskrifter (HSLF-FS 2017:74) om begränsningar av förordnande och utlämnande av vissa läkemedel att ett läkemedel som innehåller narkotika enligt Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2011:10) om förteckningar över narkotika och som godkänts för behandling av adhd får lämnas ut från apotek endast om det förordnats av läkare med specialistkompetens i barn- och ungdomspsykiatri, psykiatri, rättspsykiatri, neurologi eller barn- och ungdomsneurologi med habilitering.

När det gäller frågan om att begränsa läkares förskrivningsrätt uppmärksammar utskottet att regeringen i september 2024 beslutade om att låta utreda vissa frågor om dokumentation, begränsningar och tillsyn som avser läkemedelsförskrivningar (dir. 2024:82). Utredningens arbete ska redovisas senast den 12 mars 2026. Utredningen har i uppdrag att bl.a. analysera såväl positiva som negativa konsekvenser av den fria förskrivningsrätten och dess påverkan på patientsäkerheten samt hur Ivo kan få tillgång till ytterligare uppgifter för att kunna bedriva en träffsäker, effektiv och riskbaserad tillsyn över förskrivare.

Utskottet vill även peka på att frågan om förskrivning av läkemedel omfattas av Nationell läkemedelsstrategi 2024–2026 och att Läkemedelsverket har i uppdrag att öka kunskapen hos berörda aktörer om användningen av adhd-läkemedel i Sverige med fokus på att främja en jämlik, säker och ändamålsenlig användning (S2024/01051). Verket lämnade i juni 2025 en rapport med anledning av uppdraget, vilket ska slutredovisas senast den 1 juni 2027. Läkemedelsverket föreslår inte att förskrivningsrätten utökas men anger att möjligheten till utökad förskrivningsrätt för vissa specialiteter kommer att fortsätta utredas inom ramen för uppdraget.

Utskottet anser därmed att riksdagen inte behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2025/26:2520 (M), 2025/26:2610 (C) yrkandena 1 och 3, 2025/26:2675 (S), 2025/26:2941 (M), 2025/26:3542 (MP) yrkande 15, 2025/26:3544 (MP) yrkande 4 och 2025/26:3645 (S) yrkande 88. Motionerna bör avslås.

Liksom tidigare anser utskottet att det är viktigt med en finansierings- och prissättningslösning som kan möjliggöra god tillgång till och användning av läkemedel även för sällsynta tillstånd och att kostnaderna för sådana läkemedel kan hållas på en rimlig nivå. I detta sammanhang kan nämnas att utskottet har ställt sig bakom regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 att öka anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna (utg.omr. 9) med 1 522 miljoner kronor.

Ett motionsyrkande handlar om nationell samordning för introduktionen av nya läkemedel. Här noterar utskottet det som anges i den nationella läkemedelsstrategin om utveckling av nya läkemedel och kliniska prövningar och särskilt det som anges under rubriken Samverkan. Utskottet uppmärksammar också NT-rådets samverkansmodell för läkemedel och de förslag som Läkemedelsutredningen har lämnat om bl.a. läkemedelsråd och läkemedelskommittéer. Förslagen bereds i Regeringskansliet. Vidare noterar utskottet uppdraget till Vinnova att inrätta ett program för avancerad life science (KN2025/01485) och det som uttalas i uppdraget om projekt där tvärsektoriell samverkan främjas samt uppdraget till Socialstyrelsen att etablera en nationell samordningsstruktur för att stödja en jämlik, jämställd och samordnad implementering av precisionshälsa för barn och vuxna inom svensk hälso- och sjukvård (S2025/01973).

Två motionsyrkanden handlar om att säkerställa och öka tillgången till särläkemedel. Utöver det som nämnts ovan vill utskottet här peka på att tillgänglighet till nya och gamla läkemedel omfattas av den nationella läkemedelsstrategin och att arbetet med det s.k. läkemedelspaketet omfattar frågor om förbättrad tillgänglighet till läkemedel och sällsynta sjukdomar. Vidare noterar utskottet TLV:s uppdrag att stärka tillgången till läkemedel vid sällsynta hälsotillstånd inom nuvarande system (bl.a. S2024/00481) och att myndigheten i juni 2025 lämnade en slutrapport men att arbetet med nya metoder för bedömningar enligt rapporten fortsätter hos myndigheten. Utskottet uppmärksammar också att det under 2025 pågick ett arbete med finansiering av och tillgänglighet till läkemedel för sällsynta hälsotillstånd inom ramen för överenskommelsen Statens bidrag till regionerna för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. 2025 (S2024/02235), och vidare att frågan om vård och behandling av sällsynta hälsotillstånd omfattas av överenskommelsen En personcentrerad, tillgänglig och jämlik mödrahälsovård och förlossningsvård samt förstärkta insatser för kvinnors hälsa och inriktning för vård och behandling av sällsynta hälsotillstånd 2025 (S2024/00007). Slutligen konstaterar utskottet att riksdagen tidigare har beslutat om ett tillkännagivande om en särskild nationell strategi och en särskild finansiering rörande läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser (rskr. 2021/22:199).

Med hänsyn till detta anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 2025/26:1159 (S), 2025/26:3179 (C) yrkande 41, 2025/26:3542 (MP) yrkande 36 och 2025/26:3593 (S) yrkande 10.

När det sedan gäller frågor om statligt ansvar för läkemedel noterar utskottet Läkemedelsutredningens förslag genom betänkande SOU 2018:89 om förtydligad ansvarsfördelning och finansiering i fråga om läkemedel. Utskottet noterar också att Vårdansvarskommittén genom sitt betänkande SOU 2025:62 bl.a. föreslagit en utredning för att se över hur statens ansvar för läkemedel och särskilt finansieringen och styrningen kan utökas och stärkas. Förslagen bereds i Regeringskansliet. Vidare vill utskottet uppmärksamma att regeringen i budgetpropositionen för 2025 angett att en utredning ska tillsättas som bl.a. ska lämna förslag om att inordna läkemedelsbidraget i det generella statsbidraget till kommuner och regioner. Enligt uppgift från Regeringskansliet pågår arbetet med direktiven för utredningen. Utskottet anser att det pågående arbetet inte bör föregripas.

Ur avsnittet "Läkemedel" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 12, 14 och 15. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att TLV följer utvecklingen på apoteksområdet och att det i förordningen om bidrag till öppenvårdsapoteksservice av allmänt ekonomiskt intresse finns föreskrifter om statsbidrag, det s.k. glesbygdsbidraget, med syftet att upprätthålla en god läkemedelsförsörjning i hela landet. Mot den bakgrunden är utskottet inte berett att föreslå att riksdagen ska ta något initiativ med anledning av motionerna 2025/26:728 (S), 2025/26:1083 (S) yrkande 4 och 2025/26:3645 (S) yrkande 77, som bör avslås.

När det gäller frågor om farmaceuter noterar utskottet att regeringen har avsatt medel för arbete med en försöksverksamhet med en farmaceutisk tjänst i budgetpropositionen för 2026. Utskottet vill även uppmärksamma det uppdrag som TLV har haft att genomföra en försöksverksamhet med en sådan tjänst och att det pågår ett arbete med detta i Regeringskansliet.

Vidare noterar utskottet att Läkemedelsverket har ett pågående uppdrag att kartlägga, analysera och föreslå åtgärder som syftar till att förebygga och hantera rest- och bristsituationer när det gäller läkemedel (S2023/01609) och att det i uppdraget ingår att utreda hur farmaceuter ska kunna hantera utlämnande av läkemedel om det läkemedel som ska expedieras inte finns tillgängligt och ett utbyte inte kan göras utan att förskrivaren först kontaktas. Uppdraget ska i denna del redovisas senast den 15 februari 2026.

När det sedan gäller frågan om införande av ett farmaceutsortiment konstaterar utskottet att frågan omfattas av Tidöavtalet. Utskottet uppmärksammar även den slutrapport som Läkemedelsverket lämnade i maj 2024 med flera förslag som rör ett farmaceutsortiment. Förslagen bereds i Regeringskansliet.

Mot den bakgrunden anser utskottet att motionerna 2025/26:2777 (V) yrkande 49, 2025/26:3179 (C) yrkandena 38 och 39, 2025/26:3185 (C) yrkandena 20 och 21 samt 2025/26:3645 (S) yrkandena 81 och 82 bör avslås.

Utskottet noterar också det förslag som Treklöverutredningen (S 2021:09) har lämnat om begränsningar i möjligheten för vissa aktörer att få tillstånd att bedriva öppenvårdsapotek (SOU 2022:27). Ärendet bereds i Regeringskansliet.

Ett motionsyrkande handlar om reklam och hänvisningar på apotek. I detta sammanhang konstaterar utskottet att det i marknadsföringslagen finns allmänna bestämmelser som syftar till att främja konsumenternas och näringslivets intressen i samband med marknadsföring av produkter och att motverka marknadsföring som är otillbörlig mot konsumenter och näringsidkare. Utskottet noterar också att Sveriges Apoteksförening har tagit fram Etiskt ramverk för samarbete mellan apotek och vård. Vidare noterar utskottet att promemorian Effektiv och behovsbaserad digital vård (Ds 2023:27) har överlämnats till Utredningen om behovsstyrd vård (S 2024:05) och att utredningen i oktober 2025 fick ett tilläggsdirektiv att bl.a. analysera och lämna förslag på hur statens styrning kan stärkas genom ett system med nationella principer för ersättningar och avgifter inom hälso- och sjukvården (dir. 2025:94). Arbetet ska redovisas senast den 18 juni 2026.

Med hänsyn till detta är utskottet inte berett att föreslå att riksdagen ska ställa sig bakom motionerna 2025/26:2708 (M) och 2025/26:3645 (S) yrkandena 39 och 89. Motionerna bör avslås.

Ur avsnittet "Apotek" i betänkandet, som även gäller punkterna 9 och 10. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att TLV följer utvecklingen på apoteksområdet och att det i förordningen om bidrag till öppenvårdsapoteksservice av allmänt ekonomiskt intresse finns föreskrifter om statsbidrag, det s.k. glesbygdsbidraget, med syftet att upprätthålla en god läkemedelsförsörjning i hela landet. Mot den bakgrunden är utskottet inte berett att föreslå att riksdagen ska ta något initiativ med anledning av motionerna 2025/26:728 (S), 2025/26:1083 (S) yrkande 4 och 2025/26:3645 (S) yrkande 77, som bör avslås.

När det gäller frågor om farmaceuter noterar utskottet att regeringen har avsatt medel för arbete med en försöksverksamhet med en farmaceutisk tjänst i budgetpropositionen för 2026. Utskottet vill även uppmärksamma det uppdrag som TLV har haft att genomföra en försöksverksamhet med en sådan tjänst och att det pågår ett arbete med detta i Regeringskansliet.

Vidare noterar utskottet att Läkemedelsverket har ett pågående uppdrag att kartlägga, analysera och föreslå åtgärder som syftar till att förebygga och hantera rest- och bristsituationer när det gäller läkemedel (S2023/01609) och att det i uppdraget ingår att utreda hur farmaceuter ska kunna hantera utlämnande av läkemedel om det läkemedel som ska expedieras inte finns tillgängligt och ett utbyte inte kan göras utan att förskrivaren först kontaktas. Uppdraget ska i denna del redovisas senast den 15 februari 2026.

När det sedan gäller frågan om införande av ett farmaceutsortiment konstaterar utskottet att frågan omfattas av Tidöavtalet. Utskottet uppmärksammar även den slutrapport som Läkemedelsverket lämnade i maj 2024 med flera förslag som rör ett farmaceutsortiment. Förslagen bereds i Regeringskansliet.

Mot den bakgrunden anser utskottet att motionerna 2025/26:2777 (V) yrkande 49, 2025/26:3179 (C) yrkandena 38 och 39, 2025/26:3185 (C) yrkandena 20 och 21 samt 2025/26:3645 (S) yrkandena 81 och 82 bör avslås.

Utskottet noterar också det förslag som Treklöverutredningen (S 2021:09) har lämnat om begränsningar i möjligheten för vissa aktörer att få tillstånd att bedriva öppenvårdsapotek (SOU 2022:27). Ärendet bereds i Regeringskansliet.

Ett motionsyrkande handlar om reklam och hänvisningar på apotek. I detta sammanhang konstaterar utskottet att det i marknadsföringslagen finns allmänna bestämmelser som syftar till att främja konsumenternas och näringslivets intressen i samband med marknadsföring av produkter och att motverka marknadsföring som är otillbörlig mot konsumenter och näringsidkare. Utskottet noterar också att Sveriges Apoteksförening har tagit fram Etiskt ramverk för samarbete mellan apotek och vård. Vidare noterar utskottet att promemorian Effektiv och behovsbaserad digital vård (Ds 2023:27) har överlämnats till Utredningen om behovsstyrd vård (S 2024:05) och att utredningen i oktober 2025 fick ett tilläggsdirektiv att bl.a. analysera och lämna förslag på hur statens styrning kan stärkas genom ett system med nationella principer för ersättningar och avgifter inom hälso- och sjukvården (dir. 2025:94). Arbetet ska redovisas senast den 18 juni 2026.

Med hänsyn till detta är utskottet inte berett att föreslå att riksdagen ska ställa sig bakom motionerna 2025/26:2708 (M) och 2025/26:3645 (S) yrkandena 39 och 89. Motionerna bör avslås.

Ur avsnittet "Apotek" i betänkandet, som även gäller punkterna 8 och 10. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att TLV följer utvecklingen på apoteksområdet och att det i förordningen om bidrag till öppenvårdsapoteksservice av allmänt ekonomiskt intresse finns föreskrifter om statsbidrag, det s.k. glesbygdsbidraget, med syftet att upprätthålla en god läkemedelsförsörjning i hela landet. Mot den bakgrunden är utskottet inte berett att föreslå att riksdagen ska ta något initiativ med anledning av motionerna 2025/26:728 (S), 2025/26:1083 (S) yrkande 4 och 2025/26:3645 (S) yrkande 77, som bör avslås.

När det gäller frågor om farmaceuter noterar utskottet att regeringen har avsatt medel för arbete med en försöksverksamhet med en farmaceutisk tjänst i budgetpropositionen för 2026. Utskottet vill även uppmärksamma det uppdrag som TLV har haft att genomföra en försöksverksamhet med en sådan tjänst och att det pågår ett arbete med detta i Regeringskansliet.

Vidare noterar utskottet att Läkemedelsverket har ett pågående uppdrag att kartlägga, analysera och föreslå åtgärder som syftar till att förebygga och hantera rest- och bristsituationer när det gäller läkemedel (S2023/01609) och att det i uppdraget ingår att utreda hur farmaceuter ska kunna hantera utlämnande av läkemedel om det läkemedel som ska expedieras inte finns tillgängligt och ett utbyte inte kan göras utan att förskrivaren först kontaktas. Uppdraget ska i denna del redovisas senast den 15 februari 2026.

När det sedan gäller frågan om införande av ett farmaceutsortiment konstaterar utskottet att frågan omfattas av Tidöavtalet. Utskottet uppmärksammar även den slutrapport som Läkemedelsverket lämnade i maj 2024 med flera förslag som rör ett farmaceutsortiment. Förslagen bereds i Regeringskansliet.

Mot den bakgrunden anser utskottet att motionerna 2025/26:2777 (V) yrkande 49, 2025/26:3179 (C) yrkandena 38 och 39, 2025/26:3185 (C) yrkandena 20 och 21 samt 2025/26:3645 (S) yrkandena 81 och 82 bör avslås.

Utskottet noterar också det förslag som Treklöverutredningen (S 2021:09) har lämnat om begränsningar i möjligheten för vissa aktörer att få tillstånd att bedriva öppenvårdsapotek (SOU 2022:27). Ärendet bereds i Regeringskansliet.

Ett motionsyrkande handlar om reklam och hänvisningar på apotek. I detta sammanhang konstaterar utskottet att det i marknadsföringslagen finns allmänna bestämmelser som syftar till att främja konsumenternas och näringslivets intressen i samband med marknadsföring av produkter och att motverka marknadsföring som är otillbörlig mot konsumenter och näringsidkare. Utskottet noterar också att Sveriges Apoteksförening har tagit fram Etiskt ramverk för samarbete mellan apotek och vård. Vidare noterar utskottet att promemorian Effektiv och behovsbaserad digital vård (Ds 2023:27) har överlämnats till Utredningen om behovsstyrd vård (S 2024:05) och att utredningen i oktober 2025 fick ett tilläggsdirektiv att bl.a. analysera och lämna förslag på hur statens styrning kan stärkas genom ett system med nationella principer för ersättningar och avgifter inom hälso- och sjukvården (dir. 2025:94). Arbetet ska redovisas senast den 18 juni 2026.

Med hänsyn till detta är utskottet inte berett att föreslå att riksdagen ska ställa sig bakom motionerna 2025/26:2708 (M) och 2025/26:3645 (S) yrkandena 39 och 89. Motionerna bör avslås.

Ur avsnittet "Apotek" i betänkandet, som även gäller punkterna 8 och 9. Läs betänkandet

Närmare bestämmelser om behörighet att förskriva läkemedel finns i Läkemedelsverkets föreskrifter (HSLF-FS 2021:75) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit. Enligt dessa bestämmelser är läkare, tandläkare, tandhygienist, barnmorska, optiker och sjuksköterska behöriga att förskriva läkemedel för behandling av människa. Vidare gäller enligt Läkemedelsverkets föreskrifter (HSLF-FS 2017:74) om begränsningar av förordnande och utlämnande av vissa läkemedel att ett läkemedel som innehåller narkotika enligt Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2011:10) om förteckningar över narkotika och som godkänts för behandling av adhd får lämnas ut från apotek endast om det förordnats av läkare med specialistkompetens i barn- och ungdomspsykiatri, psykiatri, rättspsykiatri, neurologi eller barn- och ungdomsneurologi med habilitering.

När det gäller frågan om att begränsa läkares förskrivningsrätt uppmärksammar utskottet att regeringen i september 2024 beslutade om att låta utreda vissa frågor om dokumentation, begränsningar och tillsyn som avser läkemedelsförskrivningar (dir. 2024:82). Utredningens arbete ska redovisas senast den 12 mars 2026. Utredningen har i uppdrag att bl.a. analysera såväl positiva som negativa konsekvenser av den fria förskrivningsrätten och dess påverkan på patientsäkerheten samt hur Ivo kan få tillgång till ytterligare uppgifter för att kunna bedriva en träffsäker, effektiv och riskbaserad tillsyn över förskrivare.

Utskottet vill även peka på att frågan om förskrivning av läkemedel omfattas av Nationell läkemedelsstrategi 2024–2026 och att Läkemedelsverket har i uppdrag att öka kunskapen hos berörda aktörer om användningen av adhd-läkemedel i Sverige med fokus på att främja en jämlik, säker och ändamålsenlig användning (S2024/01051). Verket lämnade i juni 2025 en rapport med anledning av uppdraget, vilket ska slutredovisas senast den 1 juni 2027. Läkemedelsverket föreslår inte att förskrivningsrätten utökas men anger att möjligheten till utökad förskrivningsrätt för vissa specialiteter kommer att fortsätta utredas inom ramen för uppdraget.

Utskottet anser därmed att riksdagen inte behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2025/26:2520 (M), 2025/26:2610 (C) yrkandena 1 och 3, 2025/26:2675 (S), 2025/26:2941 (M), 2025/26:3542 (MP) yrkande 15, 2025/26:3544 (MP) yrkande 4 och 2025/26:3645 (S) yrkande 88. Motionerna bör avslås.

Liksom tidigare anser utskottet att det är viktigt med en finansierings- och prissättningslösning som kan möjliggöra god tillgång till och användning av läkemedel även för sällsynta tillstånd och att kostnaderna för sådana läkemedel kan hållas på en rimlig nivå. I detta sammanhang kan nämnas att utskottet har ställt sig bakom regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 att öka anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna (utg.omr. 9) med 1 522 miljoner kronor.

Ett motionsyrkande handlar om nationell samordning för introduktionen av nya läkemedel. Här noterar utskottet det som anges i den nationella läkemedelsstrategin om utveckling av nya läkemedel och kliniska prövningar och särskilt det som anges under rubriken Samverkan. Utskottet uppmärksammar också NT-rådets samverkansmodell för läkemedel och de förslag som Läkemedelsutredningen har lämnat om bl.a. läkemedelsråd och läkemedelskommittéer. Förslagen bereds i Regeringskansliet. Vidare noterar utskottet uppdraget till Vinnova att inrätta ett program för avancerad life science (KN2025/01485) och det som uttalas i uppdraget om projekt där tvärsektoriell samverkan främjas samt uppdraget till Socialstyrelsen att etablera en nationell samordningsstruktur för att stödja en jämlik, jämställd och samordnad implementering av precisionshälsa för barn och vuxna inom svensk hälso- och sjukvård (S2025/01973).

Två motionsyrkanden handlar om att säkerställa och öka tillgången till särläkemedel. Utöver det som nämnts ovan vill utskottet här peka på att tillgänglighet till nya och gamla läkemedel omfattas av den nationella läkemedelsstrategin och att arbetet med det s.k. läkemedelspaketet omfattar frågor om förbättrad tillgänglighet till läkemedel och sällsynta sjukdomar. Vidare noterar utskottet TLV:s uppdrag att stärka tillgången till läkemedel vid sällsynta hälsotillstånd inom nuvarande system (bl.a. S2024/00481) och att myndigheten i juni 2025 lämnade en slutrapport men att arbetet med nya metoder för bedömningar enligt rapporten fortsätter hos myndigheten. Utskottet uppmärksammar också att det under 2025 pågick ett arbete med finansiering av och tillgänglighet till läkemedel för sällsynta hälsotillstånd inom ramen för överenskommelsen Statens bidrag till regionerna för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. 2025 (S2024/02235), och vidare att frågan om vård och behandling av sällsynta hälsotillstånd omfattas av överenskommelsen En personcentrerad, tillgänglig och jämlik mödrahälsovård och förlossningsvård samt förstärkta insatser för kvinnors hälsa och inriktning för vård och behandling av sällsynta hälsotillstånd 2025 (S2024/00007). Slutligen konstaterar utskottet att riksdagen tidigare har beslutat om ett tillkännagivande om en särskild nationell strategi och en särskild finansiering rörande läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser (rskr. 2021/22:199).

Med hänsyn till detta anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 2025/26:1159 (S), 2025/26:3179 (C) yrkande 41, 2025/26:3542 (MP) yrkande 36 och 2025/26:3593 (S) yrkande 10.

När det sedan gäller frågor om statligt ansvar för läkemedel noterar utskottet Läkemedelsutredningens förslag genom betänkande SOU 2018:89 om förtydligad ansvarsfördelning och finansiering i fråga om läkemedel. Utskottet noterar också att Vårdansvarskommittén genom sitt betänkande SOU 2025:62 bl.a. föreslagit en utredning för att se över hur statens ansvar för läkemedel och särskilt finansieringen och styrningen kan utökas och stärkas. Förslagen bereds i Regeringskansliet. Vidare vill utskottet uppmärksamma att regeringen i budgetpropositionen för 2025 angett att en utredning ska tillsättas som bl.a. ska lämna förslag om att inordna läkemedelsbidraget i det generella statsbidraget till kommuner och regioner. Enligt uppgift från Regeringskansliet pågår arbetet med direktiven för utredningen. Utskottet anser att det pågående arbetet inte bör föregripas.

Ur avsnittet "Läkemedel" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 14 och 15. Läs betänkandet

Flera motionsyrkanden tar upp frågan om högkostnadsskydd i tandvården. När det först gäller frågan om den ersättning som lämnas för utförd tandvård finns närmare bestämmelser om detta i förordningen om statligt tandvårdsstöd och i TLV:s föreskrifter och allmänna råd om statligt tandvårdsstöd. Bestämmelser om referenspriser återfinns i föreskrifterna från TLV.

Utskottet vill i sammanhanget även peka på att regeringen genom propositionen Ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård (prop. 2025/26:27) nyligen har lämnat förslag på området, bl.a. i form av ett nytt stöd benämnt särskild tandvårdsersättning. Som en del av förslaget ingår att vårdgivarens pris för tandvårdsåtgärden inte får överstiga referenspriset för att ersättningen ska lämnas. Utskottet ställde sig bakom lagförslagen i propositionen. Vidare delade utskottet regeringens bedömning i fråga om tandvårdsstödets konstruktion och föreslog att riksdagen skulle avslå motionsyrkanden om en framtida tandvårdsreform och högkostnadsskydd (bet. 2025/26:SoU10). Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2025/26:94).

Utskottet noterar att regeringen i propositionen gör bedömningen att den särskilda tandvårdsersättningen bör införas stegvis och att en relativt hög ålder i ett första steg kan berättiga till ersättningen. Regeringen uttalar också att den avser att återkomma om vilka kriterier som bör gälla vid en eventuell utvidgning av reformen. Utskottet delar regeringens bedömning i propositionen och ser positivt på att regeringen avser att återkomma i frågan. När det sedan gäller frågan om s.k. kommuntypstillägg noterar utskottet att det finns ett arbete med detta i Regeringskansliet. Det arbetet bör inte föregripas.

Utskottet anser att riksdagen därmed bör avslå motionerna 2025/26:526 (S), 2025/26:896 (S), 2025/26:1067 (S) yrkande 3, 2025/26:1137 (C) yrkande 1, 2025/26:1266 (S), 2025/26:1424 (S), 2025/26:1581 (L), 2025/26:1837 (S), 2025/26:1981 (M), 2025/26:2222 (M), 2025/26:2777 (V) yrkande 25 och 2025/26:3645 (S) yrkandena 136 och 138.

När det gäller tandvårdens kompetensförsörjning anser utskottet liksom tidigare att Nationella vårdkompetensrådet har en viktig roll att fylla. Utskottet noterar att rådet i maj 2024 lämnade ett förslag om en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning enligt ett regeringsuppdrag om detta (S2023/00256). Förslagen är aktuella i förhållande till tandläkare men även tandvården i stort, enligt rådet. Utskottet vill här peka på det som Nationella vårdkompetensrådet föreslår om kostnadsneutralitet för studenter vid verksamhetsförlagd utbildning och rådets bedömning att detta skulle främja att platser för verksamhetsförlagd utbildning tas i anspråk i hälso- och sjukvårdsverksamhet, exempelvis på landsbygden, och rekryteringen av framtida medarbetare. Vidare noterar utskottet att rådet i februari 2025 slutredovisade arbetet med uppdraget och föreslog att regeringen bör besluta om planen samt att det pågår ett arbete med detta i Regeringskansliet. Utskottet noterar även att regeringen har uttalat att kompetensförsörjningen är en av tandvårdens stora utmaningar, inte minst i gles- och landsbygd, och att Socialstyrelsen därför fått i uppdrag att bl.a. kartlägga vården som utförs av tandläkare med utgångspunkt i lagen om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar och analysera lagens konsekvenser på tillgängligheten till tandvård inom det statliga tandvårdsstödet (S2025/01150). Arbetet med uppdraget ska slutredovisas senast den 27 februari 2026. Vidare vill utskottet i sammanhanget uppmärksamma de satsningar som regeringen föreslagit i budgetpropositionen för 2026 när det gäller tillgången till verksamhetsförlagd utbildning, handledning och specialisttjänstgöring inom tandvården.

Ett motionsyrkande handlar om skyddad yrkestitel för tandsköterskor. Grundläggande bestämmelser om skyddad yrkestitel finns i patientsäkerhetslagen. Utskottet noterar att frågan har omfattats av Utredningen om behörighet och yrkesreglering inom hälso- och sjukvård och tandvårds (S 2023:10) uppdrag och att utredningen redovisat sitt arbete genom betänkandet Stärkt patientsäkerhet genom rätt kompetens – utifrån hälso- och sjukvårdens och tandvårdens behov (SOU 2025:63). Utredningen har föreslagit en skyddad yrkestitel för medicinsk fotterapeut men bedömt att yrket tandsköterska inte bör regleras. Utredningens förslag bereds i Regeringskansliet.

Mot bakgrund av pågående arbete anser utskottet att riksdagen inte behöver ta något initiativ med anledning av motionerna 2025/26:3179 (C) yrkande 9 och 2025/26:3645 (S) yrkandena 140 och 146, som bör avslås.

Vidare konstaterar utskottet att enligt 3 kap. 1 § lagen om statligt tandvårdsstöd ska en vårdgivare vara ansluten till Försäkringskassans elektroniska system för statligt tandvårdsstöd för att kunna få ersättning enligt lagen. Av lagen följer också att regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om kraven för och upphörande av anslutning till det elektroniska systemet för statligt tandvårdsstöd. Sådana bestämmelser finns dels genom förordningen om statligt tandvårdsstöd, dels TLV:s föreskrifter och allmänna råd om statligt tandvårdsstöd. Utskottet uppmärksammar också att det ingår i regeringens förslag genom proposition Ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård (prop. 2025/26:27) att en vårdgivare som är ansluten till Försäkringskassans elektroniska system för statligt tandvårdsstöd som huvudregel ska vara skyldig att ge berättigade patienter den ersättningsberättigande tandvård som de behöver samt att det i tandvårdslagen ska föras in principen om att den som har det största behovet av tandvård ska ges företräde till vården. I sammanhanget vill utskottet peka på det som regeringen uttalar om att en vårdgivare inte ska kunna välja vilka patienter vårdgivaren tar emot inom det statliga tandvårdsstödet. Som redan nämnts ovan har utskottet ställt sig bakom lagförslagen i propositionen. Riksdagen har beslutat i enlighet med utskottets förslag.

Ur avsnittet "Tandvård" i betänkandet, som även gäller punkterna 11 och 16. Läs betänkandet

Närmare bestämmelser om behörighet att förskriva läkemedel finns i Läkemedelsverkets föreskrifter (HSLF-FS 2021:75) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit. Enligt dessa bestämmelser är läkare, tandläkare, tandhygienist, barnmorska, optiker och sjuksköterska behöriga att förskriva läkemedel för behandling av människa. Vidare gäller enligt Läkemedelsverkets föreskrifter (HSLF-FS 2017:74) om begränsningar av förordnande och utlämnande av vissa läkemedel att ett läkemedel som innehåller narkotika enligt Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2011:10) om förteckningar över narkotika och som godkänts för behandling av adhd får lämnas ut från apotek endast om det förordnats av läkare med specialistkompetens i barn- och ungdomspsykiatri, psykiatri, rättspsykiatri, neurologi eller barn- och ungdomsneurologi med habilitering.

När det gäller frågan om att begränsa läkares förskrivningsrätt uppmärksammar utskottet att regeringen i september 2024 beslutade om att låta utreda vissa frågor om dokumentation, begränsningar och tillsyn som avser läkemedelsförskrivningar (dir. 2024:82). Utredningens arbete ska redovisas senast den 12 mars 2026. Utredningen har i uppdrag att bl.a. analysera såväl positiva som negativa konsekvenser av den fria förskrivningsrätten och dess påverkan på patientsäkerheten samt hur Ivo kan få tillgång till ytterligare uppgifter för att kunna bedriva en träffsäker, effektiv och riskbaserad tillsyn över förskrivare.

Utskottet vill även peka på att frågan om förskrivning av läkemedel omfattas av Nationell läkemedelsstrategi 2024–2026 och att Läkemedelsverket har i uppdrag att öka kunskapen hos berörda aktörer om användningen av adhd-läkemedel i Sverige med fokus på att främja en jämlik, säker och ändamålsenlig användning (S2024/01051). Verket lämnade i juni 2025 en rapport med anledning av uppdraget, vilket ska slutredovisas senast den 1 juni 2027. Läkemedelsverket föreslår inte att förskrivningsrätten utökas men anger att möjligheten till utökad förskrivningsrätt för vissa specialiteter kommer att fortsätta utredas inom ramen för uppdraget.

Utskottet anser därmed att riksdagen inte behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2025/26:2520 (M), 2025/26:2610 (C) yrkandena 1 och 3, 2025/26:2675 (S), 2025/26:2941 (M), 2025/26:3542 (MP) yrkande 15, 2025/26:3544 (MP) yrkande 4 och 2025/26:3645 (S) yrkande 88. Motionerna bör avslås.

Liksom tidigare anser utskottet att det är viktigt med en finansierings- och prissättningslösning som kan möjliggöra god tillgång till och användning av läkemedel även för sällsynta tillstånd och att kostnaderna för sådana läkemedel kan hållas på en rimlig nivå. I detta sammanhang kan nämnas att utskottet har ställt sig bakom regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 att öka anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna (utg.omr. 9) med 1 522 miljoner kronor.

Ett motionsyrkande handlar om nationell samordning för introduktionen av nya läkemedel. Här noterar utskottet det som anges i den nationella läkemedelsstrategin om utveckling av nya läkemedel och kliniska prövningar och särskilt det som anges under rubriken Samverkan. Utskottet uppmärksammar också NT-rådets samverkansmodell för läkemedel och de förslag som Läkemedelsutredningen har lämnat om bl.a. läkemedelsråd och läkemedelskommittéer. Förslagen bereds i Regeringskansliet. Vidare noterar utskottet uppdraget till Vinnova att inrätta ett program för avancerad life science (KN2025/01485) och det som uttalas i uppdraget om projekt där tvärsektoriell samverkan främjas samt uppdraget till Socialstyrelsen att etablera en nationell samordningsstruktur för att stödja en jämlik, jämställd och samordnad implementering av precisionshälsa för barn och vuxna inom svensk hälso- och sjukvård (S2025/01973).

Två motionsyrkanden handlar om att säkerställa och öka tillgången till särläkemedel. Utöver det som nämnts ovan vill utskottet här peka på att tillgänglighet till nya och gamla läkemedel omfattas av den nationella läkemedelsstrategin och att arbetet med det s.k. läkemedelspaketet omfattar frågor om förbättrad tillgänglighet till läkemedel och sällsynta sjukdomar. Vidare noterar utskottet TLV:s uppdrag att stärka tillgången till läkemedel vid sällsynta hälsotillstånd inom nuvarande system (bl.a. S2024/00481) och att myndigheten i juni 2025 lämnade en slutrapport men att arbetet med nya metoder för bedömningar enligt rapporten fortsätter hos myndigheten. Utskottet uppmärksammar också att det under 2025 pågick ett arbete med finansiering av och tillgänglighet till läkemedel för sällsynta hälsotillstånd inom ramen för överenskommelsen Statens bidrag till regionerna för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. 2025 (S2024/02235), och vidare att frågan om vård och behandling av sällsynta hälsotillstånd omfattas av överenskommelsen En personcentrerad, tillgänglig och jämlik mödrahälsovård och förlossningsvård samt förstärkta insatser för kvinnors hälsa och inriktning för vård och behandling av sällsynta hälsotillstånd 2025 (S2024/00007). Slutligen konstaterar utskottet att riksdagen tidigare har beslutat om ett tillkännagivande om en särskild nationell strategi och en särskild finansiering rörande läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser (rskr. 2021/22:199).

Med hänsyn till detta anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 2025/26:1159 (S), 2025/26:3179 (C) yrkande 41, 2025/26:3542 (MP) yrkande 36 och 2025/26:3593 (S) yrkande 10.

När det sedan gäller frågor om statligt ansvar för läkemedel noterar utskottet Läkemedelsutredningens förslag genom betänkande SOU 2018:89 om förtydligad ansvarsfördelning och finansiering i fråga om läkemedel. Utskottet noterar också att Vårdansvarskommittén genom sitt betänkande SOU 2025:62 bl.a. föreslagit en utredning för att se över hur statens ansvar för läkemedel och särskilt finansieringen och styrningen kan utökas och stärkas. Förslagen bereds i Regeringskansliet. Vidare vill utskottet uppmärksamma att regeringen i budgetpropositionen för 2025 angett att en utredning ska tillsättas som bl.a. ska lämna förslag om att inordna läkemedelsbidraget i det generella statsbidraget till kommuner och regioner. Enligt uppgift från Regeringskansliet pågår arbetet med direktiven för utredningen. Utskottet anser att det pågående arbetet inte bör föregripas.

Ur avsnittet "Läkemedel" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 12 och 15. Läs betänkandet

Närmare bestämmelser om behörighet att förskriva läkemedel finns i Läkemedelsverkets föreskrifter (HSLF-FS 2021:75) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit. Enligt dessa bestämmelser är läkare, tandläkare, tandhygienist, barnmorska, optiker och sjuksköterska behöriga att förskriva läkemedel för behandling av människa. Vidare gäller enligt Läkemedelsverkets föreskrifter (HSLF-FS 2017:74) om begränsningar av förordnande och utlämnande av vissa läkemedel att ett läkemedel som innehåller narkotika enligt Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2011:10) om förteckningar över narkotika och som godkänts för behandling av adhd får lämnas ut från apotek endast om det förordnats av läkare med specialistkompetens i barn- och ungdomspsykiatri, psykiatri, rättspsykiatri, neurologi eller barn- och ungdomsneurologi med habilitering.

När det gäller frågan om att begränsa läkares förskrivningsrätt uppmärksammar utskottet att regeringen i september 2024 beslutade om att låta utreda vissa frågor om dokumentation, begränsningar och tillsyn som avser läkemedelsförskrivningar (dir. 2024:82). Utredningens arbete ska redovisas senast den 12 mars 2026. Utredningen har i uppdrag att bl.a. analysera såväl positiva som negativa konsekvenser av den fria förskrivningsrätten och dess påverkan på patientsäkerheten samt hur Ivo kan få tillgång till ytterligare uppgifter för att kunna bedriva en träffsäker, effektiv och riskbaserad tillsyn över förskrivare.

Utskottet vill även peka på att frågan om förskrivning av läkemedel omfattas av Nationell läkemedelsstrategi 2024–2026 och att Läkemedelsverket har i uppdrag att öka kunskapen hos berörda aktörer om användningen av adhd-läkemedel i Sverige med fokus på att främja en jämlik, säker och ändamålsenlig användning (S2024/01051). Verket lämnade i juni 2025 en rapport med anledning av uppdraget, vilket ska slutredovisas senast den 1 juni 2027. Läkemedelsverket föreslår inte att förskrivningsrätten utökas men anger att möjligheten till utökad förskrivningsrätt för vissa specialiteter kommer att fortsätta utredas inom ramen för uppdraget.

Utskottet anser därmed att riksdagen inte behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2025/26:2520 (M), 2025/26:2610 (C) yrkandena 1 och 3, 2025/26:2675 (S), 2025/26:2941 (M), 2025/26:3542 (MP) yrkande 15, 2025/26:3544 (MP) yrkande 4 och 2025/26:3645 (S) yrkande 88. Motionerna bör avslås.

Liksom tidigare anser utskottet att det är viktigt med en finansierings- och prissättningslösning som kan möjliggöra god tillgång till och användning av läkemedel även för sällsynta tillstånd och att kostnaderna för sådana läkemedel kan hållas på en rimlig nivå. I detta sammanhang kan nämnas att utskottet har ställt sig bakom regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 att öka anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna (utg.omr. 9) med 1 522 miljoner kronor.

Ett motionsyrkande handlar om nationell samordning för introduktionen av nya läkemedel. Här noterar utskottet det som anges i den nationella läkemedelsstrategin om utveckling av nya läkemedel och kliniska prövningar och särskilt det som anges under rubriken Samverkan. Utskottet uppmärksammar också NT-rådets samverkansmodell för läkemedel och de förslag som Läkemedelsutredningen har lämnat om bl.a. läkemedelsråd och läkemedelskommittéer. Förslagen bereds i Regeringskansliet. Vidare noterar utskottet uppdraget till Vinnova att inrätta ett program för avancerad life science (KN2025/01485) och det som uttalas i uppdraget om projekt där tvärsektoriell samverkan främjas samt uppdraget till Socialstyrelsen att etablera en nationell samordningsstruktur för att stödja en jämlik, jämställd och samordnad implementering av precisionshälsa för barn och vuxna inom svensk hälso- och sjukvård (S2025/01973).

Två motionsyrkanden handlar om att säkerställa och öka tillgången till särläkemedel. Utöver det som nämnts ovan vill utskottet här peka på att tillgänglighet till nya och gamla läkemedel omfattas av den nationella läkemedelsstrategin och att arbetet med det s.k. läkemedelspaketet omfattar frågor om förbättrad tillgänglighet till läkemedel och sällsynta sjukdomar. Vidare noterar utskottet TLV:s uppdrag att stärka tillgången till läkemedel vid sällsynta hälsotillstånd inom nuvarande system (bl.a. S2024/00481) och att myndigheten i juni 2025 lämnade en slutrapport men att arbetet med nya metoder för bedömningar enligt rapporten fortsätter hos myndigheten. Utskottet uppmärksammar också att det under 2025 pågick ett arbete med finansiering av och tillgänglighet till läkemedel för sällsynta hälsotillstånd inom ramen för överenskommelsen Statens bidrag till regionerna för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. 2025 (S2024/02235), och vidare att frågan om vård och behandling av sällsynta hälsotillstånd omfattas av överenskommelsen En personcentrerad, tillgänglig och jämlik mödrahälsovård och förlossningsvård samt förstärkta insatser för kvinnors hälsa och inriktning för vård och behandling av sällsynta hälsotillstånd 2025 (S2024/00007). Slutligen konstaterar utskottet att riksdagen tidigare har beslutat om ett tillkännagivande om en särskild nationell strategi och en särskild finansiering rörande läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser (rskr. 2021/22:199).

Med hänsyn till detta anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 2025/26:1159 (S), 2025/26:3179 (C) yrkande 41, 2025/26:3542 (MP) yrkande 36 och 2025/26:3593 (S) yrkande 10.

När det sedan gäller frågor om statligt ansvar för läkemedel noterar utskottet Läkemedelsutredningens förslag genom betänkande SOU 2018:89 om förtydligad ansvarsfördelning och finansiering i fråga om läkemedel. Utskottet noterar också att Vårdansvarskommittén genom sitt betänkande SOU 2025:62 bl.a. föreslagit en utredning för att se över hur statens ansvar för läkemedel och särskilt finansieringen och styrningen kan utökas och stärkas. Förslagen bereds i Regeringskansliet. Vidare vill utskottet uppmärksamma att regeringen i budgetpropositionen för 2025 angett att en utredning ska tillsättas som bl.a. ska lämna förslag om att inordna läkemedelsbidraget i det generella statsbidraget till kommuner och regioner. Enligt uppgift från Regeringskansliet pågår arbetet med direktiven för utredningen. Utskottet anser att det pågående arbetet inte bör föregripas.

Ur avsnittet "Läkemedel" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 12 och 14. Läs betänkandet

Flera motionsyrkanden tar upp frågan om högkostnadsskydd i tandvården. När det först gäller frågan om den ersättning som lämnas för utförd tandvård finns närmare bestämmelser om detta i förordningen om statligt tandvårdsstöd och i TLV:s föreskrifter och allmänna råd om statligt tandvårdsstöd. Bestämmelser om referenspriser återfinns i föreskrifterna från TLV.

Utskottet vill i sammanhanget även peka på att regeringen genom propositionen Ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård (prop. 2025/26:27) nyligen har lämnat förslag på området, bl.a. i form av ett nytt stöd benämnt särskild tandvårdsersättning. Som en del av förslaget ingår att vårdgivarens pris för tandvårdsåtgärden inte får överstiga referenspriset för att ersättningen ska lämnas. Utskottet ställde sig bakom lagförslagen i propositionen. Vidare delade utskottet regeringens bedömning i fråga om tandvårdsstödets konstruktion och föreslog att riksdagen skulle avslå motionsyrkanden om en framtida tandvårdsreform och högkostnadsskydd (bet. 2025/26:SoU10). Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2025/26:94).

Utskottet noterar att regeringen i propositionen gör bedömningen att den särskilda tandvårdsersättningen bör införas stegvis och att en relativt hög ålder i ett första steg kan berättiga till ersättningen. Regeringen uttalar också att den avser att återkomma om vilka kriterier som bör gälla vid en eventuell utvidgning av reformen. Utskottet delar regeringens bedömning i propositionen och ser positivt på att regeringen avser att återkomma i frågan. När det sedan gäller frågan om s.k. kommuntypstillägg noterar utskottet att det finns ett arbete med detta i Regeringskansliet. Det arbetet bör inte föregripas.

Utskottet anser att riksdagen därmed bör avslå motionerna 2025/26:526 (S), 2025/26:896 (S), 2025/26:1067 (S) yrkande 3, 2025/26:1137 (C) yrkande 1, 2025/26:1266 (S), 2025/26:1424 (S), 2025/26:1581 (L), 2025/26:1837 (S), 2025/26:1981 (M), 2025/26:2222 (M), 2025/26:2777 (V) yrkande 25 och 2025/26:3645 (S) yrkandena 136 och 138.

När det gäller tandvårdens kompetensförsörjning anser utskottet liksom tidigare att Nationella vårdkompetensrådet har en viktig roll att fylla. Utskottet noterar att rådet i maj 2024 lämnade ett förslag om en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning enligt ett regeringsuppdrag om detta (S2023/00256). Förslagen är aktuella i förhållande till tandläkare men även tandvården i stort, enligt rådet. Utskottet vill här peka på det som Nationella vårdkompetensrådet föreslår om kostnadsneutralitet för studenter vid verksamhetsförlagd utbildning och rådets bedömning att detta skulle främja att platser för verksamhetsförlagd utbildning tas i anspråk i hälso- och sjukvårdsverksamhet, exempelvis på landsbygden, och rekryteringen av framtida medarbetare. Vidare noterar utskottet att rådet i februari 2025 slutredovisade arbetet med uppdraget och föreslog att regeringen bör besluta om planen samt att det pågår ett arbete med detta i Regeringskansliet. Utskottet noterar även att regeringen har uttalat att kompetensförsörjningen är en av tandvårdens stora utmaningar, inte minst i gles- och landsbygd, och att Socialstyrelsen därför fått i uppdrag att bl.a. kartlägga vården som utförs av tandläkare med utgångspunkt i lagen om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar och analysera lagens konsekvenser på tillgängligheten till tandvård inom det statliga tandvårdsstödet (S2025/01150). Arbetet med uppdraget ska slutredovisas senast den 27 februari 2026. Vidare vill utskottet i sammanhanget uppmärksamma de satsningar som regeringen föreslagit i budgetpropositionen för 2026 när det gäller tillgången till verksamhetsförlagd utbildning, handledning och specialisttjänstgöring inom tandvården.

Ett motionsyrkande handlar om skyddad yrkestitel för tandsköterskor. Grundläggande bestämmelser om skyddad yrkestitel finns i patientsäkerhetslagen. Utskottet noterar att frågan har omfattats av Utredningen om behörighet och yrkesreglering inom hälso- och sjukvård och tandvårds (S 2023:10) uppdrag och att utredningen redovisat sitt arbete genom betänkandet Stärkt patientsäkerhet genom rätt kompetens – utifrån hälso- och sjukvårdens och tandvårdens behov (SOU 2025:63). Utredningen har föreslagit en skyddad yrkestitel för medicinsk fotterapeut men bedömt att yrket tandsköterska inte bör regleras. Utredningens förslag bereds i Regeringskansliet.

Mot bakgrund av pågående arbete anser utskottet att riksdagen inte behöver ta något initiativ med anledning av motionerna 2025/26:3179 (C) yrkande 9 och 2025/26:3645 (S) yrkandena 140 och 146, som bör avslås.

Vidare konstaterar utskottet att enligt 3 kap. 1 § lagen om statligt tandvårdsstöd ska en vårdgivare vara ansluten till Försäkringskassans elektroniska system för statligt tandvårdsstöd för att kunna få ersättning enligt lagen. Av lagen följer också att regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om kraven för och upphörande av anslutning till det elektroniska systemet för statligt tandvårdsstöd. Sådana bestämmelser finns dels genom förordningen om statligt tandvårdsstöd, dels TLV:s föreskrifter och allmänna råd om statligt tandvårdsstöd. Utskottet uppmärksammar också att det ingår i regeringens förslag genom proposition Ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård (prop. 2025/26:27) att en vårdgivare som är ansluten till Försäkringskassans elektroniska system för statligt tandvårdsstöd som huvudregel ska vara skyldig att ge berättigade patienter den ersättningsberättigande tandvård som de behöver samt att det i tandvårdslagen ska föras in principen om att den som har det största behovet av tandvård ska ges företräde till vården. I sammanhanget vill utskottet peka på det som regeringen uttalar om att en vårdgivare inte ska kunna välja vilka patienter vårdgivaren tar emot inom det statliga tandvårdsstödet. Som redan nämnts ovan har utskottet ställt sig bakom lagförslagen i propositionen. Riksdagen har beslutat i enlighet med utskottets förslag.

Ur avsnittet "Tandvård" i betänkandet, som även gäller punkterna 11 och 13. Läs betänkandet

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se bl.a. betänkande 2024/25:SoU14. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av det nämnda betänkandet.

Reservationer

1.

Förskrivning, punkt 1 (S)

av Fredrik Lundh Sammeli (S), Karin Sundin (S), Gustaf Lantz (S), Agneta Nilsson (S) och Dzenan Cisija (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:3542 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 15 och

2025/26:3645 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 88 och

avslår motionerna

2025/26:2520 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M),

2025/26:2610 av Rickard Nordin (C) yrkandena 1 och 3,

2025/26:2675 av Hanna Westerén (S),

2025/26:2941 av Marléne Lund Kopparklint (M) och

2025/26:3544 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 4.

Ställningstagande

Vi anser att sjuksköterskor, fysioterapeuter, psykologer och andra legitimerade yrkeskategorier bör få ett större ansvar i vården. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att utöka förskrivningsrätten till att omfatta fler yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården än vad som är fallet i dag.

Det finns fall där läkare använt dagens system för förskrivning av läkemedel till att ge sig själva eller närstående en ”gräddfil” till receptbelagda läkemedel. Detta anser vi är oacceptabelt. Vi anser också att läkare inte bör kunna skriva ut narkotikaklassade läkemedel till sig själva. Regeringen bör därför se över läkares förskrivningsrätt.

2.

Förskrivning, punkt 1 (V)

av Karin Rågsjö (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3542 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 15 och

avslår motionerna

2025/26:2520 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M),

2025/26:2610 av Rickard Nordin (C) yrkandena 1 och 3,

2025/26:2675 av Hanna Westerén (S),

2025/26:2941 av Marléne Lund Kopparklint (M),

2025/26:3544 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 4 och

2025/26:3645 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 88.

Ställningstagande

Jag anser att sjuksköterskor, fysioterapeuter, psykologer och andra legitimerade yrkeskategorier bör få ett större ansvar i vården. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att utöka förskrivningsrätten till att omfatta fler yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården än vad som är fallet i dag.

3.

Förskrivning, punkt 1 (MP)

av Nils Seye Larsen (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:3542 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 15 och

2025/26:3544 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 4 och

avslår motionerna

2025/26:2520 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M),

2025/26:2610 av Rickard Nordin (C) yrkandena 1 och 3,

2025/26:2675 av Hanna Westerén (S),

2025/26:2941 av Marléne Lund Kopparklint (M) och

2025/26:3645 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 88.

Ställningstagande

Jag anser att sjuksköterskor, fysioterapeuter, psykologer och andra legitimerade yrkeskategorier bör få ett större ansvar i vården. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att utöka förskrivningsrätten till att omfatta fler yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården än vad som är fallet i dag.

Jag menar också att ett förebyggande arbete i primärvården skapar en möjlighet för personer som har gjort en neuropsykiatrisk utredning inom psykiatrin att få sitt fortsatta stöd via vårdcentralen. För att göra detta möjligt bör regeringen låta utreda om allmänläkare på vårdcentraler ska kunna skriva ut adhd-medicin.

4.

Tillgänglighet till läkemedel, punkt 2 (S)

av Fredrik Lundh Sammeli (S), Karin Sundin (S), Gustaf Lantz (S), Agneta Nilsson (S) och Dzenan Cisija (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:1159 av Adrian Magnusson (S),

2025/26:3179 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 41,

2025/26:3542 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 36 och

2025/26:3593 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 10.

Ställningstagande

Vi anser att det i samband med en ny läkemedelsutredning är viktigt att ta till vara rätten till läkemedel för patienter med sällsynta hälsotillstånd. Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med detta.

Vidare menar vi att dagens svenska läkemedelssystem brister på så sätt att ansvaret för läkemedel är för uppdelat. Modellen skapar stora regionala skillnader och en ojämlik tillgång till läkemedel där patienter med samma sjukdom kan få olika behandlingar beroende på sin bostadsort. Målet för en utredning av systemet bör vara att skapa ett mer sammanhållet och nationellt system som är transparent, effektivt och ekonomiskt hållbart. Regeringen bör därför skyndsamt låta utreda läkemedelssystemet i syfte att öka det statliga ansvaret för en jämlik tillgång till läkemedel.

Vi menar även att det svenska läkemedelssystemet inte är anpassat för den snabba utvecklingen av nya läkemedel. De utredningar som har gjorts hittills har haft otillräckliga förutsättningar för att kunna lämna förslag som verkligen skulle kunna utveckla och förbättra läkemedelssystemet. Det största hindret i detta sammanhang har varit att förslagen inte fått vara kostnadsdrivande. Regeringen bör därför ge en lämplig myndighet i uppdrag att med utgångspunkt i TLV:s slutrapport om stärkt tillgång till läkemedel för sällsynta hälsotillstånd, och utan en begränsning i form av att förslagen inte får vara kostnadsdrivande, lämna konkreta förslag om att öka tillgången till särläkemedel.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet