Stöd till personer med funktionsnedsättning

Huvudmannaskapsutredningen överlämnade sitt slutbetänkande Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans (SOU 2023:9) till regeringen i mars 2023. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 2026 anförs att regeringen har för avsikt att skapa långsiktiga och stabila förutsättningar för insatsen personlig assistans. Regeringen avser därför att överväga åtgärder med målsättningen att överföra hela huvudmannaskapet för personlig assistans till staten (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 s. 183). Utskottet delar regeringens bedömning att ett statligt huvudmannaskap skapar förutsättningar för ökad likvärdighet och rättssäkerhet i bedömningar av rätten till personlig assistans, samtidigt som det innebär effektivare administration jämfört med dagens system med dubbla huvudmän. Utskottet delar även regeringens bedömning att en förutsättning för att ett statligt huvudmannaskap ska kunna ge de stabila förutsättningar som avses är att regelverket för rätten till insatsen är tydligt. Innan huvudmannaskapet överförs till staten avser regeringen därför att se över förutsättningarna och regelverket för rätten till personlig assistans, vilket utskottet välkomnar.

Utskottet kan i detta sammanhang även konstatera att regeringen i april 2025 gav en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag på åtgärder som bl.a. ger ökade möjligheter att säkerställa att den assistansberättigade får sina behov tillgodosedda (dir. 2025:40). Syftet är att värna den personliga assistansens långsiktiga hållbarhet och legitimitet. Uppdraget ska redovisas senast den 8 januari 2027.

Utskottet anser mot denna bakgrund att det inte är nödvändigt för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motionerna 2025/26:712 (L), 2025/26:2778 (V) yrkandena 24 och 25, 2025/26:2915 (M), 2025/26:3188 (C) yrkandena 60 och 61, 2025/26:3205 (M), 2025/26:3543 (MP) yrkande 3 och 2025/26:3645 (S) yrkandena 167 och 168. Motionsyrkandena bör avslås.

I juni 2024 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om en uppräkning av assistansersättningen (bet. 2023/24:SoU13, rskr. 2023/24:256). Enligt tillkännagivandet bör regeringen dels årligen redovisa hur schablonbeloppet har räknats fram, dels göra en översyn av modellen för uppräkning av assistansersättningen. Tillkännagivandet bereds inom Regeringskansliet. Utskottet noterar att det i budgetpropositionen för 2026 anförs att regeringen undersöker införandet av en indexering av schablonbeloppet i syfte att öka förutsägbarheten för assistansmottagare och assistansanordnare (prop. 2025/26 utg.omr. 9 s. 184). Utskottet ser positivt på detta och utgår från att regeringen återkommer i frågan. Motionerna 2025/26:3017 (KD), 2025/26:3188 (C) yrkande 70, 2025/26:3543 (MP) yrkande 4 och 2025/26:3645 (S) yrkande 169 bör avslås.

I juni 2024 riktade riksdagen även ett tillkännagivande till regeringen om insatsen ledsagning (bet. 2023/24:SoU13, rskr. 2023/24:256). Enligt tillkännagivandet bör regeringen se över förutsättningarna dels för avgiftsfri ledsagning för personer med synnedsättning, dels för att reglera insatsen ledsagning i en särskild lag. Tillkännagivandet bereds inom Regeringskansliet. Utskottet noterar att Socialstyrelsen i regleringsbrevet för budgetåret 2026 har fått i uppdrag att ta fram ett stödmaterial när det gäller utredning, bedömning av personkrets och rätt till insatser enligt LSS, bl.a. utifrån LSS intentioner och internationella konventioner. I uppdraget ska särskilt fokus läggas på insatsen ledsagarservice. Syftet med uppdraget är att öka likvärdigheten i kommunernas handläggning av LSS. Utskottet välkomnar detta uppdrag och fortsätter att följa denna fråga. Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta några nya initiativ med anledning av motionerna 2025/26:912 (S), 2025/26:2778 (V) yrkande 27, 2025/26:3139 (L), 2025/26:3188 (C) yrkande 69, 2025/26:3543 (MP) yrkande 13 och 2025/26:3645 (S) yrkande 174. Motionsyrkandena bör avslås.

När det gäller rätten till personlig assistans vid högre studier konstaterar utskottet att det enligt LSS är kommunens uppgift att medverka till att personer inom LSS personkrets får tillgång till studier. För det fall enskilda har rätt till personlig assistans i relation till studier, ansvarar antingen kommunen eller Försäkringskassan för att tillgodose den enskildes behov beroende på antalet beviljade assistanstimmar. Utskottet noterar även att det vid universitet och högskolor finns särskilda kontaktpersoner och samordnare för personer med en funktionsnedsättning. Utskottet är inte berett att föreslå att riksdagen tar några initiativ med anledning av motionerna 2025/26:1961 (S) och 2025/26:3188 (C) yrkande 62. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet noterar vidare att Försäkringskassan i regleringsbrevet för budgetåret 2026 bl.a. har fått i uppdrag att vidta åtgärder för att minska handläggningstider och ärendebalanser utan att rättssäkerheten riskeras. Som nämnts ovan har Socialstyrelsen i regleringsbrevet för budgetåret 2026 fått i uppdrag att ta fram ett stödmaterial när det gäller utredning, bedömning av personkrets och rätt till insatser enligt LSS, bl.a. utifrån LSS intentioner och internationella konventioner. Socialstyrelsen tar även årligen fram statistik om insatser enlig LSS, bl.a. uppdelad på kön. Utskottet är inte berett att föreslå att riksdagen tar några initiativ med anledning av 2025/26:2778 (V) yrkandena 33, 34, 36 och 37 samt 2025/26:3108 (KD). Motionsyrkandena bör avslås.

Av direktiven till den utredning (dir. 2025:40) som nämns ovan framgår att utredaren bl.a. ska analysera och föreslå en ordning med en särskild inspektion (LSS-inspektion) för den verksamhet som bedrivs enligt LSS. Utredningen ska också analysera och bedöma enskildas behov av utökade möjligheter till juridiskt stöd eller rådgivning när det gäller LSS och assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken och lämna förslag på hur den särskilda inspektionen ska kunna erbjuda ett sådant stöd. Uppdraget ska redovisas senast den 8 januari 2027. Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2025/26:2778 (V) yrkande 41 och 2025/26:3543 (MP) yrkande 12. Motionsyrkandena bör avslås.

Ur avsnittet "Stöd till personer med funktionsnedsättning" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 6, 8, 9, 10 och 11. Läs betänkandet

Huvudmannaskapsutredningen överlämnade sitt slutbetänkande Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans (SOU 2023:9) till regeringen i mars 2023. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 2026 anförs att regeringen har för avsikt att skapa långsiktiga och stabila förutsättningar för insatsen personlig assistans. Regeringen avser därför att överväga åtgärder med målsättningen att överföra hela huvudmannaskapet för personlig assistans till staten (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 s. 183). Utskottet delar regeringens bedömning att ett statligt huvudmannaskap skapar förutsättningar för ökad likvärdighet och rättssäkerhet i bedömningar av rätten till personlig assistans, samtidigt som det innebär effektivare administration jämfört med dagens system med dubbla huvudmän. Utskottet delar även regeringens bedömning att en förutsättning för att ett statligt huvudmannaskap ska kunna ge de stabila förutsättningar som avses är att regelverket för rätten till insatsen är tydligt. Innan huvudmannaskapet överförs till staten avser regeringen därför att se över förutsättningarna och regelverket för rätten till personlig assistans, vilket utskottet välkomnar.

Utskottet kan i detta sammanhang även konstatera att regeringen i april 2025 gav en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag på åtgärder som bl.a. ger ökade möjligheter att säkerställa att den assistansberättigade får sina behov tillgodosedda (dir. 2025:40). Syftet är att värna den personliga assistansens långsiktiga hållbarhet och legitimitet. Uppdraget ska redovisas senast den 8 januari 2027.

Utskottet anser mot denna bakgrund att det inte är nödvändigt för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motionerna 2025/26:712 (L), 2025/26:2778 (V) yrkandena 24 och 25, 2025/26:2915 (M), 2025/26:3188 (C) yrkandena 60 och 61, 2025/26:3205 (M), 2025/26:3543 (MP) yrkande 3 och 2025/26:3645 (S) yrkandena 167 och 168. Motionsyrkandena bör avslås.

I juni 2024 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om en uppräkning av assistansersättningen (bet. 2023/24:SoU13, rskr. 2023/24:256). Enligt tillkännagivandet bör regeringen dels årligen redovisa hur schablonbeloppet har räknats fram, dels göra en översyn av modellen för uppräkning av assistansersättningen. Tillkännagivandet bereds inom Regeringskansliet. Utskottet noterar att det i budgetpropositionen för 2026 anförs att regeringen undersöker införandet av en indexering av schablonbeloppet i syfte att öka förutsägbarheten för assistansmottagare och assistansanordnare (prop. 2025/26 utg.omr. 9 s. 184). Utskottet ser positivt på detta och utgår från att regeringen återkommer i frågan. Motionerna 2025/26:3017 (KD), 2025/26:3188 (C) yrkande 70, 2025/26:3543 (MP) yrkande 4 och 2025/26:3645 (S) yrkande 169 bör avslås.

I juni 2024 riktade riksdagen även ett tillkännagivande till regeringen om insatsen ledsagning (bet. 2023/24:SoU13, rskr. 2023/24:256). Enligt tillkännagivandet bör regeringen se över förutsättningarna dels för avgiftsfri ledsagning för personer med synnedsättning, dels för att reglera insatsen ledsagning i en särskild lag. Tillkännagivandet bereds inom Regeringskansliet. Utskottet noterar att Socialstyrelsen i regleringsbrevet för budgetåret 2026 har fått i uppdrag att ta fram ett stödmaterial när det gäller utredning, bedömning av personkrets och rätt till insatser enligt LSS, bl.a. utifrån LSS intentioner och internationella konventioner. I uppdraget ska särskilt fokus läggas på insatsen ledsagarservice. Syftet med uppdraget är att öka likvärdigheten i kommunernas handläggning av LSS. Utskottet välkomnar detta uppdrag och fortsätter att följa denna fråga. Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta några nya initiativ med anledning av motionerna 2025/26:912 (S), 2025/26:2778 (V) yrkande 27, 2025/26:3139 (L), 2025/26:3188 (C) yrkande 69, 2025/26:3543 (MP) yrkande 13 och 2025/26:3645 (S) yrkande 174. Motionsyrkandena bör avslås.

När det gäller rätten till personlig assistans vid högre studier konstaterar utskottet att det enligt LSS är kommunens uppgift att medverka till att personer inom LSS personkrets får tillgång till studier. För det fall enskilda har rätt till personlig assistans i relation till studier, ansvarar antingen kommunen eller Försäkringskassan för att tillgodose den enskildes behov beroende på antalet beviljade assistanstimmar. Utskottet noterar även att det vid universitet och högskolor finns särskilda kontaktpersoner och samordnare för personer med en funktionsnedsättning. Utskottet är inte berett att föreslå att riksdagen tar några initiativ med anledning av motionerna 2025/26:1961 (S) och 2025/26:3188 (C) yrkande 62. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet noterar vidare att Försäkringskassan i regleringsbrevet för budgetåret 2026 bl.a. har fått i uppdrag att vidta åtgärder för att minska handläggningstider och ärendebalanser utan att rättssäkerheten riskeras. Som nämnts ovan har Socialstyrelsen i regleringsbrevet för budgetåret 2026 fått i uppdrag att ta fram ett stödmaterial när det gäller utredning, bedömning av personkrets och rätt till insatser enligt LSS, bl.a. utifrån LSS intentioner och internationella konventioner. Socialstyrelsen tar även årligen fram statistik om insatser enlig LSS, bl.a. uppdelad på kön. Utskottet är inte berett att föreslå att riksdagen tar några initiativ med anledning av 2025/26:2778 (V) yrkandena 33, 34, 36 och 37 samt 2025/26:3108 (KD). Motionsyrkandena bör avslås.

Av direktiven till den utredning (dir. 2025:40) som nämns ovan framgår att utredaren bl.a. ska analysera och föreslå en ordning med en särskild inspektion (LSS-inspektion) för den verksamhet som bedrivs enligt LSS. Utredningen ska också analysera och bedöma enskildas behov av utökade möjligheter till juridiskt stöd eller rådgivning när det gäller LSS och assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken och lämna förslag på hur den särskilda inspektionen ska kunna erbjuda ett sådant stöd. Uppdraget ska redovisas senast den 8 januari 2027. Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2025/26:2778 (V) yrkande 41 och 2025/26:3543 (MP) yrkande 12. Motionsyrkandena bör avslås.

Ur avsnittet "Stöd till personer med funktionsnedsättning" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 8, 9, 10 och 11. Läs betänkandet

Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet ska beaktas.

Utskottet noterar att Sverige i mars 2024 tog emot rekommendationer från FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Rekommendationerna omfattar ett flertal politikområden. En av rekommendationerna handlar om att införliva konventionen i svensk rätt. Rekommendationerna bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vidare noterar utskottet att MFD har haft i uppdrag att bl.a. hämta in berörda aktörers bedömning av vad rekommendationerna kan innebära för respektive aktör utifrån ett nationellt sammanhang. Uppdraget slutredovisades i februari 2026. MFD har även överlämnat ett förslag till en nationell handlingsplan för funktionshinderspolitiken 2026–2031.

Utskottet är inte berett att föreslå att riksdagen tar några initiativ med anledning av motionerna 2025/26:877 (S), 2025/26:1586 (L), 2025/26:2778 (V) yrkande 1, 2025/26:3188 (C) yrkande 64, 2025/26:3527 (MP) yrkande 1, 2025/26:3543 (MP) yrkande 1 och 2025/26:3583 (C) yrkande 12. Motionsyrkandena bör avslås.

Ur avsnittet "FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet

Huvudmannaskapsutredningen överlämnade sitt slutbetänkande Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans (SOU 2023:9) till regeringen i mars 2023. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 2026 anförs att regeringen har för avsikt att skapa långsiktiga och stabila förutsättningar för insatsen personlig assistans. Regeringen avser därför att överväga åtgärder med målsättningen att överföra hela huvudmannaskapet för personlig assistans till staten (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 s. 183). Utskottet delar regeringens bedömning att ett statligt huvudmannaskap skapar förutsättningar för ökad likvärdighet och rättssäkerhet i bedömningar av rätten till personlig assistans, samtidigt som det innebär effektivare administration jämfört med dagens system med dubbla huvudmän. Utskottet delar även regeringens bedömning att en förutsättning för att ett statligt huvudmannaskap ska kunna ge de stabila förutsättningar som avses är att regelverket för rätten till insatsen är tydligt. Innan huvudmannaskapet överförs till staten avser regeringen därför att se över förutsättningarna och regelverket för rätten till personlig assistans, vilket utskottet välkomnar.

Utskottet kan i detta sammanhang även konstatera att regeringen i april 2025 gav en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag på åtgärder som bl.a. ger ökade möjligheter att säkerställa att den assistansberättigade får sina behov tillgodosedda (dir. 2025:40). Syftet är att värna den personliga assistansens långsiktiga hållbarhet och legitimitet. Uppdraget ska redovisas senast den 8 januari 2027.

Utskottet anser mot denna bakgrund att det inte är nödvändigt för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motionerna 2025/26:712 (L), 2025/26:2778 (V) yrkandena 24 och 25, 2025/26:2915 (M), 2025/26:3188 (C) yrkandena 60 och 61, 2025/26:3205 (M), 2025/26:3543 (MP) yrkande 3 och 2025/26:3645 (S) yrkandena 167 och 168. Motionsyrkandena bör avslås.

I juni 2024 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om en uppräkning av assistansersättningen (bet. 2023/24:SoU13, rskr. 2023/24:256). Enligt tillkännagivandet bör regeringen dels årligen redovisa hur schablonbeloppet har räknats fram, dels göra en översyn av modellen för uppräkning av assistansersättningen. Tillkännagivandet bereds inom Regeringskansliet. Utskottet noterar att det i budgetpropositionen för 2026 anförs att regeringen undersöker införandet av en indexering av schablonbeloppet i syfte att öka förutsägbarheten för assistansmottagare och assistansanordnare (prop. 2025/26 utg.omr. 9 s. 184). Utskottet ser positivt på detta och utgår från att regeringen återkommer i frågan. Motionerna 2025/26:3017 (KD), 2025/26:3188 (C) yrkande 70, 2025/26:3543 (MP) yrkande 4 och 2025/26:3645 (S) yrkande 169 bör avslås.

I juni 2024 riktade riksdagen även ett tillkännagivande till regeringen om insatsen ledsagning (bet. 2023/24:SoU13, rskr. 2023/24:256). Enligt tillkännagivandet bör regeringen se över förutsättningarna dels för avgiftsfri ledsagning för personer med synnedsättning, dels för att reglera insatsen ledsagning i en särskild lag. Tillkännagivandet bereds inom Regeringskansliet. Utskottet noterar att Socialstyrelsen i regleringsbrevet för budgetåret 2026 har fått i uppdrag att ta fram ett stödmaterial när det gäller utredning, bedömning av personkrets och rätt till insatser enligt LSS, bl.a. utifrån LSS intentioner och internationella konventioner. I uppdraget ska särskilt fokus läggas på insatsen ledsagarservice. Syftet med uppdraget är att öka likvärdigheten i kommunernas handläggning av LSS. Utskottet välkomnar detta uppdrag och fortsätter att följa denna fråga. Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta några nya initiativ med anledning av motionerna 2025/26:912 (S), 2025/26:2778 (V) yrkande 27, 2025/26:3139 (L), 2025/26:3188 (C) yrkande 69, 2025/26:3543 (MP) yrkande 13 och 2025/26:3645 (S) yrkande 174. Motionsyrkandena bör avslås.

När det gäller rätten till personlig assistans vid högre studier konstaterar utskottet att det enligt LSS är kommunens uppgift att medverka till att personer inom LSS personkrets får tillgång till studier. För det fall enskilda har rätt till personlig assistans i relation till studier, ansvarar antingen kommunen eller Försäkringskassan för att tillgodose den enskildes behov beroende på antalet beviljade assistanstimmar. Utskottet noterar även att det vid universitet och högskolor finns särskilda kontaktpersoner och samordnare för personer med en funktionsnedsättning. Utskottet är inte berett att föreslå att riksdagen tar några initiativ med anledning av motionerna 2025/26:1961 (S) och 2025/26:3188 (C) yrkande 62. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet noterar vidare att Försäkringskassan i regleringsbrevet för budgetåret 2026 bl.a. har fått i uppdrag att vidta åtgärder för att minska handläggningstider och ärendebalanser utan att rättssäkerheten riskeras. Som nämnts ovan har Socialstyrelsen i regleringsbrevet för budgetåret 2026 fått i uppdrag att ta fram ett stödmaterial när det gäller utredning, bedömning av personkrets och rätt till insatser enligt LSS, bl.a. utifrån LSS intentioner och internationella konventioner. Socialstyrelsen tar även årligen fram statistik om insatser enlig LSS, bl.a. uppdelad på kön. Utskottet är inte berett att föreslå att riksdagen tar några initiativ med anledning av 2025/26:2778 (V) yrkandena 33, 34, 36 och 37 samt 2025/26:3108 (KD). Motionsyrkandena bör avslås.

Av direktiven till den utredning (dir. 2025:40) som nämns ovan framgår att utredaren bl.a. ska analysera och föreslå en ordning med en särskild inspektion (LSS-inspektion) för den verksamhet som bedrivs enligt LSS. Utredningen ska också analysera och bedöma enskildas behov av utökade möjligheter till juridiskt stöd eller rådgivning när det gäller LSS och assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken och lämna förslag på hur den särskilda inspektionen ska kunna erbjuda ett sådant stöd. Uppdraget ska redovisas senast den 8 januari 2027. Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2025/26:2778 (V) yrkande 41 och 2025/26:3543 (MP) yrkande 12. Motionsyrkandena bör avslås.

Ur avsnittet "Stöd till personer med funktionsnedsättning" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 9, 10 och 11. Läs betänkandet

Huvudmannaskapsutredningen överlämnade sitt slutbetänkande Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans (SOU 2023:9) till regeringen i mars 2023. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 2026 anförs att regeringen har för avsikt att skapa långsiktiga och stabila förutsättningar för insatsen personlig assistans. Regeringen avser därför att överväga åtgärder med målsättningen att överföra hela huvudmannaskapet för personlig assistans till staten (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 s. 183). Utskottet delar regeringens bedömning att ett statligt huvudmannaskap skapar förutsättningar för ökad likvärdighet och rättssäkerhet i bedömningar av rätten till personlig assistans, samtidigt som det innebär effektivare administration jämfört med dagens system med dubbla huvudmän. Utskottet delar även regeringens bedömning att en förutsättning för att ett statligt huvudmannaskap ska kunna ge de stabila förutsättningar som avses är att regelverket för rätten till insatsen är tydligt. Innan huvudmannaskapet överförs till staten avser regeringen därför att se över förutsättningarna och regelverket för rätten till personlig assistans, vilket utskottet välkomnar.

Utskottet kan i detta sammanhang även konstatera att regeringen i april 2025 gav en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag på åtgärder som bl.a. ger ökade möjligheter att säkerställa att den assistansberättigade får sina behov tillgodosedda (dir. 2025:40). Syftet är att värna den personliga assistansens långsiktiga hållbarhet och legitimitet. Uppdraget ska redovisas senast den 8 januari 2027.

Utskottet anser mot denna bakgrund att det inte är nödvändigt för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motionerna 2025/26:712 (L), 2025/26:2778 (V) yrkandena 24 och 25, 2025/26:2915 (M), 2025/26:3188 (C) yrkandena 60 och 61, 2025/26:3205 (M), 2025/26:3543 (MP) yrkande 3 och 2025/26:3645 (S) yrkandena 167 och 168. Motionsyrkandena bör avslås.

I juni 2024 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om en uppräkning av assistansersättningen (bet. 2023/24:SoU13, rskr. 2023/24:256). Enligt tillkännagivandet bör regeringen dels årligen redovisa hur schablonbeloppet har räknats fram, dels göra en översyn av modellen för uppräkning av assistansersättningen. Tillkännagivandet bereds inom Regeringskansliet. Utskottet noterar att det i budgetpropositionen för 2026 anförs att regeringen undersöker införandet av en indexering av schablonbeloppet i syfte att öka förutsägbarheten för assistansmottagare och assistansanordnare (prop. 2025/26 utg.omr. 9 s. 184). Utskottet ser positivt på detta och utgår från att regeringen återkommer i frågan. Motionerna 2025/26:3017 (KD), 2025/26:3188 (C) yrkande 70, 2025/26:3543 (MP) yrkande 4 och 2025/26:3645 (S) yrkande 169 bör avslås.

I juni 2024 riktade riksdagen även ett tillkännagivande till regeringen om insatsen ledsagning (bet. 2023/24:SoU13, rskr. 2023/24:256). Enligt tillkännagivandet bör regeringen se över förutsättningarna dels för avgiftsfri ledsagning för personer med synnedsättning, dels för att reglera insatsen ledsagning i en särskild lag. Tillkännagivandet bereds inom Regeringskansliet. Utskottet noterar att Socialstyrelsen i regleringsbrevet för budgetåret 2026 har fått i uppdrag att ta fram ett stödmaterial när det gäller utredning, bedömning av personkrets och rätt till insatser enligt LSS, bl.a. utifrån LSS intentioner och internationella konventioner. I uppdraget ska särskilt fokus läggas på insatsen ledsagarservice. Syftet med uppdraget är att öka likvärdigheten i kommunernas handläggning av LSS. Utskottet välkomnar detta uppdrag och fortsätter att följa denna fråga. Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta några nya initiativ med anledning av motionerna 2025/26:912 (S), 2025/26:2778 (V) yrkande 27, 2025/26:3139 (L), 2025/26:3188 (C) yrkande 69, 2025/26:3543 (MP) yrkande 13 och 2025/26:3645 (S) yrkande 174. Motionsyrkandena bör avslås.

När det gäller rätten till personlig assistans vid högre studier konstaterar utskottet att det enligt LSS är kommunens uppgift att medverka till att personer inom LSS personkrets får tillgång till studier. För det fall enskilda har rätt till personlig assistans i relation till studier, ansvarar antingen kommunen eller Försäkringskassan för att tillgodose den enskildes behov beroende på antalet beviljade assistanstimmar. Utskottet noterar även att det vid universitet och högskolor finns särskilda kontaktpersoner och samordnare för personer med en funktionsnedsättning. Utskottet är inte berett att föreslå att riksdagen tar några initiativ med anledning av motionerna 2025/26:1961 (S) och 2025/26:3188 (C) yrkande 62. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet noterar vidare att Försäkringskassan i regleringsbrevet för budgetåret 2026 bl.a. har fått i uppdrag att vidta åtgärder för att minska handläggningstider och ärendebalanser utan att rättssäkerheten riskeras. Som nämnts ovan har Socialstyrelsen i regleringsbrevet för budgetåret 2026 fått i uppdrag att ta fram ett stödmaterial när det gäller utredning, bedömning av personkrets och rätt till insatser enligt LSS, bl.a. utifrån LSS intentioner och internationella konventioner. Socialstyrelsen tar även årligen fram statistik om insatser enlig LSS, bl.a. uppdelad på kön. Utskottet är inte berett att föreslå att riksdagen tar några initiativ med anledning av 2025/26:2778 (V) yrkandena 33, 34, 36 och 37 samt 2025/26:3108 (KD). Motionsyrkandena bör avslås.

Av direktiven till den utredning (dir. 2025:40) som nämns ovan framgår att utredaren bl.a. ska analysera och föreslå en ordning med en särskild inspektion (LSS-inspektion) för den verksamhet som bedrivs enligt LSS. Utredningen ska också analysera och bedöma enskildas behov av utökade möjligheter till juridiskt stöd eller rådgivning när det gäller LSS och assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken och lämna förslag på hur den särskilda inspektionen ska kunna erbjuda ett sådant stöd. Uppdraget ska redovisas senast den 8 januari 2027. Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2025/26:2778 (V) yrkande 41 och 2025/26:3543 (MP) yrkande 12. Motionsyrkandena bör avslås.

Ur avsnittet "Stöd till personer med funktionsnedsättning" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 8, 10 och 11. Läs betänkandet

Huvudmannaskapsutredningen överlämnade sitt slutbetänkande Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans (SOU 2023:9) till regeringen i mars 2023. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 2026 anförs att regeringen har för avsikt att skapa långsiktiga och stabila förutsättningar för insatsen personlig assistans. Regeringen avser därför att överväga åtgärder med målsättningen att överföra hela huvudmannaskapet för personlig assistans till staten (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 s. 183). Utskottet delar regeringens bedömning att ett statligt huvudmannaskap skapar förutsättningar för ökad likvärdighet och rättssäkerhet i bedömningar av rätten till personlig assistans, samtidigt som det innebär effektivare administration jämfört med dagens system med dubbla huvudmän. Utskottet delar även regeringens bedömning att en förutsättning för att ett statligt huvudmannaskap ska kunna ge de stabila förutsättningar som avses är att regelverket för rätten till insatsen är tydligt. Innan huvudmannaskapet överförs till staten avser regeringen därför att se över förutsättningarna och regelverket för rätten till personlig assistans, vilket utskottet välkomnar.

Utskottet kan i detta sammanhang även konstatera att regeringen i april 2025 gav en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag på åtgärder som bl.a. ger ökade möjligheter att säkerställa att den assistansberättigade får sina behov tillgodosedda (dir. 2025:40). Syftet är att värna den personliga assistansens långsiktiga hållbarhet och legitimitet. Uppdraget ska redovisas senast den 8 januari 2027.

Utskottet anser mot denna bakgrund att det inte är nödvändigt för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motionerna 2025/26:712 (L), 2025/26:2778 (V) yrkandena 24 och 25, 2025/26:2915 (M), 2025/26:3188 (C) yrkandena 60 och 61, 2025/26:3205 (M), 2025/26:3543 (MP) yrkande 3 och 2025/26:3645 (S) yrkandena 167 och 168. Motionsyrkandena bör avslås.

I juni 2024 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om en uppräkning av assistansersättningen (bet. 2023/24:SoU13, rskr. 2023/24:256). Enligt tillkännagivandet bör regeringen dels årligen redovisa hur schablonbeloppet har räknats fram, dels göra en översyn av modellen för uppräkning av assistansersättningen. Tillkännagivandet bereds inom Regeringskansliet. Utskottet noterar att det i budgetpropositionen för 2026 anförs att regeringen undersöker införandet av en indexering av schablonbeloppet i syfte att öka förutsägbarheten för assistansmottagare och assistansanordnare (prop. 2025/26 utg.omr. 9 s. 184). Utskottet ser positivt på detta och utgår från att regeringen återkommer i frågan. Motionerna 2025/26:3017 (KD), 2025/26:3188 (C) yrkande 70, 2025/26:3543 (MP) yrkande 4 och 2025/26:3645 (S) yrkande 169 bör avslås.

I juni 2024 riktade riksdagen även ett tillkännagivande till regeringen om insatsen ledsagning (bet. 2023/24:SoU13, rskr. 2023/24:256). Enligt tillkännagivandet bör regeringen se över förutsättningarna dels för avgiftsfri ledsagning för personer med synnedsättning, dels för att reglera insatsen ledsagning i en särskild lag. Tillkännagivandet bereds inom Regeringskansliet. Utskottet noterar att Socialstyrelsen i regleringsbrevet för budgetåret 2026 har fått i uppdrag att ta fram ett stödmaterial när det gäller utredning, bedömning av personkrets och rätt till insatser enligt LSS, bl.a. utifrån LSS intentioner och internationella konventioner. I uppdraget ska särskilt fokus läggas på insatsen ledsagarservice. Syftet med uppdraget är att öka likvärdigheten i kommunernas handläggning av LSS. Utskottet välkomnar detta uppdrag och fortsätter att följa denna fråga. Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta några nya initiativ med anledning av motionerna 2025/26:912 (S), 2025/26:2778 (V) yrkande 27, 2025/26:3139 (L), 2025/26:3188 (C) yrkande 69, 2025/26:3543 (MP) yrkande 13 och 2025/26:3645 (S) yrkande 174. Motionsyrkandena bör avslås.

När det gäller rätten till personlig assistans vid högre studier konstaterar utskottet att det enligt LSS är kommunens uppgift att medverka till att personer inom LSS personkrets får tillgång till studier. För det fall enskilda har rätt till personlig assistans i relation till studier, ansvarar antingen kommunen eller Försäkringskassan för att tillgodose den enskildes behov beroende på antalet beviljade assistanstimmar. Utskottet noterar även att det vid universitet och högskolor finns särskilda kontaktpersoner och samordnare för personer med en funktionsnedsättning. Utskottet är inte berett att föreslå att riksdagen tar några initiativ med anledning av motionerna 2025/26:1961 (S) och 2025/26:3188 (C) yrkande 62. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet noterar vidare att Försäkringskassan i regleringsbrevet för budgetåret 2026 bl.a. har fått i uppdrag att vidta åtgärder för att minska handläggningstider och ärendebalanser utan att rättssäkerheten riskeras. Som nämnts ovan har Socialstyrelsen i regleringsbrevet för budgetåret 2026 fått i uppdrag att ta fram ett stödmaterial när det gäller utredning, bedömning av personkrets och rätt till insatser enligt LSS, bl.a. utifrån LSS intentioner och internationella konventioner. Socialstyrelsen tar även årligen fram statistik om insatser enlig LSS, bl.a. uppdelad på kön. Utskottet är inte berett att föreslå att riksdagen tar några initiativ med anledning av 2025/26:2778 (V) yrkandena 33, 34, 36 och 37 samt 2025/26:3108 (KD). Motionsyrkandena bör avslås.

Av direktiven till den utredning (dir. 2025:40) som nämns ovan framgår att utredaren bl.a. ska analysera och föreslå en ordning med en särskild inspektion (LSS-inspektion) för den verksamhet som bedrivs enligt LSS. Utredningen ska också analysera och bedöma enskildas behov av utökade möjligheter till juridiskt stöd eller rådgivning när det gäller LSS och assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken och lämna förslag på hur den särskilda inspektionen ska kunna erbjuda ett sådant stöd. Uppdraget ska redovisas senast den 8 januari 2027. Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2025/26:2778 (V) yrkande 41 och 2025/26:3543 (MP) yrkande 12. Motionsyrkandena bör avslås.

Ur avsnittet "Stöd till personer med funktionsnedsättning" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 8, 9 och 11. Läs betänkandet

Huvudmannaskapsutredningen överlämnade sitt slutbetänkande Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans (SOU 2023:9) till regeringen i mars 2023. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 2026 anförs att regeringen har för avsikt att skapa långsiktiga och stabila förutsättningar för insatsen personlig assistans. Regeringen avser därför att överväga åtgärder med målsättningen att överföra hela huvudmannaskapet för personlig assistans till staten (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 s. 183). Utskottet delar regeringens bedömning att ett statligt huvudmannaskap skapar förutsättningar för ökad likvärdighet och rättssäkerhet i bedömningar av rätten till personlig assistans, samtidigt som det innebär effektivare administration jämfört med dagens system med dubbla huvudmän. Utskottet delar även regeringens bedömning att en förutsättning för att ett statligt huvudmannaskap ska kunna ge de stabila förutsättningar som avses är att regelverket för rätten till insatsen är tydligt. Innan huvudmannaskapet överförs till staten avser regeringen därför att se över förutsättningarna och regelverket för rätten till personlig assistans, vilket utskottet välkomnar.

Utskottet kan i detta sammanhang även konstatera att regeringen i april 2025 gav en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag på åtgärder som bl.a. ger ökade möjligheter att säkerställa att den assistansberättigade får sina behov tillgodosedda (dir. 2025:40). Syftet är att värna den personliga assistansens långsiktiga hållbarhet och legitimitet. Uppdraget ska redovisas senast den 8 januari 2027.

Utskottet anser mot denna bakgrund att det inte är nödvändigt för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motionerna 2025/26:712 (L), 2025/26:2778 (V) yrkandena 24 och 25, 2025/26:2915 (M), 2025/26:3188 (C) yrkandena 60 och 61, 2025/26:3205 (M), 2025/26:3543 (MP) yrkande 3 och 2025/26:3645 (S) yrkandena 167 och 168. Motionsyrkandena bör avslås.

I juni 2024 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om en uppräkning av assistansersättningen (bet. 2023/24:SoU13, rskr. 2023/24:256). Enligt tillkännagivandet bör regeringen dels årligen redovisa hur schablonbeloppet har räknats fram, dels göra en översyn av modellen för uppräkning av assistansersättningen. Tillkännagivandet bereds inom Regeringskansliet. Utskottet noterar att det i budgetpropositionen för 2026 anförs att regeringen undersöker införandet av en indexering av schablonbeloppet i syfte att öka förutsägbarheten för assistansmottagare och assistansanordnare (prop. 2025/26 utg.omr. 9 s. 184). Utskottet ser positivt på detta och utgår från att regeringen återkommer i frågan. Motionerna 2025/26:3017 (KD), 2025/26:3188 (C) yrkande 70, 2025/26:3543 (MP) yrkande 4 och 2025/26:3645 (S) yrkande 169 bör avslås.

I juni 2024 riktade riksdagen även ett tillkännagivande till regeringen om insatsen ledsagning (bet. 2023/24:SoU13, rskr. 2023/24:256). Enligt tillkännagivandet bör regeringen se över förutsättningarna dels för avgiftsfri ledsagning för personer med synnedsättning, dels för att reglera insatsen ledsagning i en särskild lag. Tillkännagivandet bereds inom Regeringskansliet. Utskottet noterar att Socialstyrelsen i regleringsbrevet för budgetåret 2026 har fått i uppdrag att ta fram ett stödmaterial när det gäller utredning, bedömning av personkrets och rätt till insatser enligt LSS, bl.a. utifrån LSS intentioner och internationella konventioner. I uppdraget ska särskilt fokus läggas på insatsen ledsagarservice. Syftet med uppdraget är att öka likvärdigheten i kommunernas handläggning av LSS. Utskottet välkomnar detta uppdrag och fortsätter att följa denna fråga. Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta några nya initiativ med anledning av motionerna 2025/26:912 (S), 2025/26:2778 (V) yrkande 27, 2025/26:3139 (L), 2025/26:3188 (C) yrkande 69, 2025/26:3543 (MP) yrkande 13 och 2025/26:3645 (S) yrkande 174. Motionsyrkandena bör avslås.

När det gäller rätten till personlig assistans vid högre studier konstaterar utskottet att det enligt LSS är kommunens uppgift att medverka till att personer inom LSS personkrets får tillgång till studier. För det fall enskilda har rätt till personlig assistans i relation till studier, ansvarar antingen kommunen eller Försäkringskassan för att tillgodose den enskildes behov beroende på antalet beviljade assistanstimmar. Utskottet noterar även att det vid universitet och högskolor finns särskilda kontaktpersoner och samordnare för personer med en funktionsnedsättning. Utskottet är inte berett att föreslå att riksdagen tar några initiativ med anledning av motionerna 2025/26:1961 (S) och 2025/26:3188 (C) yrkande 62. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet noterar vidare att Försäkringskassan i regleringsbrevet för budgetåret 2026 bl.a. har fått i uppdrag att vidta åtgärder för att minska handläggningstider och ärendebalanser utan att rättssäkerheten riskeras. Som nämnts ovan har Socialstyrelsen i regleringsbrevet för budgetåret 2026 fått i uppdrag att ta fram ett stödmaterial när det gäller utredning, bedömning av personkrets och rätt till insatser enligt LSS, bl.a. utifrån LSS intentioner och internationella konventioner. Socialstyrelsen tar även årligen fram statistik om insatser enlig LSS, bl.a. uppdelad på kön. Utskottet är inte berett att föreslå att riksdagen tar några initiativ med anledning av 2025/26:2778 (V) yrkandena 33, 34, 36 och 37 samt 2025/26:3108 (KD). Motionsyrkandena bör avslås.

Av direktiven till den utredning (dir. 2025:40) som nämns ovan framgår att utredaren bl.a. ska analysera och föreslå en ordning med en särskild inspektion (LSS-inspektion) för den verksamhet som bedrivs enligt LSS. Utredningen ska också analysera och bedöma enskildas behov av utökade möjligheter till juridiskt stöd eller rådgivning när det gäller LSS och assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken och lämna förslag på hur den särskilda inspektionen ska kunna erbjuda ett sådant stöd. Uppdraget ska redovisas senast den 8 januari 2027. Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2025/26:2778 (V) yrkande 41 och 2025/26:3543 (MP) yrkande 12. Motionsyrkandena bör avslås.

Ur avsnittet "Stöd till personer med funktionsnedsättning" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 8, 9 och 10. Läs betänkandet

Enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) är det kommuner och regioner, i egenskap av huvudmän för sjukvården, som är ansvariga för att tillhandahålla hjälpmedel till dem som behöver det för sin dagliga livsföring. Samtidigt arbetar Socialstyrelsen för en jämlik hjälpmedelsförsörjning bl.a. genom att tillhandahålla kunskapsstöd och utbildning om förskrivningsprocessen, öka kunskapen om skillnader i tillgång till och användning av hjälpmedel samt följa upp och utvärdera hjälpmedelsområdet på nationell nivå. Myndigheten tar även fram statistik om förskrivna hjälpmedel.

Utskottet noterar att Socialstyrelsen har fått i uppdrag att ta fram ett förslag till en nationell strategi och en tillhörande handlingsplan i syfte att säkerställa en effektiv och jämlik rehabilitering, habilitering och användning av åtgärden hjälpmedel i hela landet (S2025/00109 [delvis]). Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 maj 2026. Utskottet välkomnar detta uppdrag och vidhåller sin uppfattning att det inte är nödvändigt för riksdagen att ta några initiativ när det gäller en ny hjälpmedelsutredning. Motionerna 2025/26:906 (S), 2025/26:2778 (V) yrkande 14, 2025/26:3188 (C) yrkande 75 och 2025/26:3645 (S) yrkande 176 bör avslås.

Vidare anser utskottet inte att riksdagen bör ta några initiativ med anledning av motionerna 2025/26:1631 (S) yrkande 3, 2025/26:2197 (M), 2025/26:3009 (KD) och 2025/26:3107 (KD) om nationella strategier och riktlinjer. Motionsyrkandena bör avslås.

Ur avsnittet "Hjälpmedel m.m." i betänkandet, som även gäller punkt 13. Läs betänkandet

Enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) är det kommuner och regioner, i egenskap av huvudmän för sjukvården, som är ansvariga för att tillhandahålla hjälpmedel till dem som behöver det för sin dagliga livsföring. Samtidigt arbetar Socialstyrelsen för en jämlik hjälpmedelsförsörjning bl.a. genom att tillhandahålla kunskapsstöd och utbildning om förskrivningsprocessen, öka kunskapen om skillnader i tillgång till och användning av hjälpmedel samt följa upp och utvärdera hjälpmedelsområdet på nationell nivå. Myndigheten tar även fram statistik om förskrivna hjälpmedel.

Utskottet noterar att Socialstyrelsen har fått i uppdrag att ta fram ett förslag till en nationell strategi och en tillhörande handlingsplan i syfte att säkerställa en effektiv och jämlik rehabilitering, habilitering och användning av åtgärden hjälpmedel i hela landet (S2025/00109 [delvis]). Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 maj 2026. Utskottet välkomnar detta uppdrag och vidhåller sin uppfattning att det inte är nödvändigt för riksdagen att ta några initiativ när det gäller en ny hjälpmedelsutredning. Motionerna 2025/26:906 (S), 2025/26:2778 (V) yrkande 14, 2025/26:3188 (C) yrkande 75 och 2025/26:3645 (S) yrkande 176 bör avslås.

Vidare anser utskottet inte att riksdagen bör ta några initiativ med anledning av motionerna 2025/26:1631 (S) yrkande 3, 2025/26:2197 (M), 2025/26:3009 (KD) och 2025/26:3107 (KD) om nationella strategier och riktlinjer. Motionsyrkandena bör avslås.

Ur avsnittet "Hjälpmedel m.m." i betänkandet, som även gäller punkt 12. Läs betänkandet

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se bl.a. betänkandena 2022/23:SoU21, 2023/24:SoU13 och 2024/25:SoU15. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av de nämnda betänkandena.

Reservationer

1.

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, punkt 1 (V, C, MP)

av Christofer Bergenblock (C), Nils Seye Larsen (MP) och Maj Karlsson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:877 av Magnus Manhammar (S),

2025/26:1586 av Malin Danielsson (L),

2025/26:2778 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkande 1,

2025/26:3188 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 64,

2025/26:3527 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1,

2025/26:3543 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 1 och

2025/26:3583 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 12.

Ställningstagande

Sverige har ratificerat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, men har återkommande fått kritik från FN och funktionsrättsorganisationer för bristande efterlevnad. Om funktionsrättskonventionen införlivas i svensk lag skulle rättigheterna kunna prövas fullt ut i domstol och bli bindande för myndigheter, kommuner och regioner.

Vi anser därför att regeringen bör utreda hur FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning kan införlivas i svensk lagstiftning. En sådan utredning bör ta fasta på de nationella granskningarna från FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning och klargöra vilken roll kommitténs rekommendationer och granskningar bör ha för framtida svensk lagstiftning. Utredningen bör också lämna förslag om hur det kan säkerställas att finansieringen är tillräcklig för att åtagandena i konventionen ska efterlevas. Regeringen bör tillsätta en utredning i enlighet med det som anges ovan.

2.

Utredning om grundläggande behov och genomförande av Huvudmannaskapsutredningens förslag, punkt 2 (S, V, C, MP)

av Fredrik Lundh Sammeli (S), Karin Sundin (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S), Christofer Bergenblock (C), Nils Seye Larsen (MP), Agneta Nilsson (S) och Maj Karlsson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:2778 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkandena 24 och 25,

2025/26:3188 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkandena 60 och 61,

2025/26:3543 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 3 och

2025/26:3645 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkandena 167 och 168 samt

avslår motionerna

2025/26:712 av Malin Danielsson (L),

2025/26:2915 av Lars Beckman (M) och

2025/26:3205 av Ann-Sofie Lifvenhage (M).

Ställningstagande

I mars 2023 lämnade Huvudmannaskapsutredningen (SOU 2023:9) sitt betänkande till regeringen. Utredningens största och viktigaste förslag innebär att staten genom Försäkringskassan ska ta över det fulla ansvaret för beslut och finansiering av all personlig assistans. Ett statligt huvudmannaskap skapar förutsättningar för ökad likvärdighet och rättssäkerhet över landet, det stärker arbetet mot felaktiga utbetalningar och välfärdskriminalitet och det ger staten bättre förutsättningar att klara av situationer där behovet av eller kostnaderna för personlig assistans ökar mycket eller oväntat.

Att skyndsamt säkerställa att samtliga grundläggande behov ska anses vara av integritetsnära karaktär och därmed vara assistansgrundande i sin helhet är ett viktigt steg för att återupprätta intentionen med LSS. Denna förändring bör göras innan huvudmannaskapet övergår i statlig regi. Därför bör regeringen tillsätta en utredning av huruvida samtliga grundläggande behov kan göras assistansgrundande i sin helhet.

Därefter anser vi att regeringen bör genomföra Huvudmannaskapsutredningens förslag.

3.

Uppräkning av assistansersättningen, punkt 3 (S, V, C, MP)

av Fredrik Lundh Sammeli (S), Karin Sundin (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S), Christofer Bergenblock (C), Nils Seye Larsen (MP), Agneta Nilsson (S) och Maj Karlsson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:3188 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 70,

2025/26:3543 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 4 och

2025/26:3645 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 169 och

bifaller delvis motion

2025/26:3017 av Dan Hovskär (KD).

Ställningstagande

Alla utförare av assistans är beroende av det s.k. timbeloppet för assistansersättningen. Nivån är avgörande för kvaliteten, inte minst för att kunna säkerställa goda arbetsvillkor. De senaste åren har uppräkningen understigit lönekostnadsutvecklingen, vilket pressat många verksamheter hårt. Samtidigt har olika utförares olika förutsättningar blivit allt tydligare. Stora vinstdrivande aktiebolag har t.ex. klarat den lägre uppräkningen bättre än mindre familjeägda företag och egna arbetsgivare.

Den 12 juni 2024 beslutade riksdagen om ett tillkännagivande om timbeloppet. Enligt beslutet bör regeringen årligen redovisa hur schablonbeloppet har räknats fram samt göra en översyn av modellen för uppräkning av assistansersättningen. Vi anser att regeringen snarast ska återkomma till riksdagen med förslag i enlighet med riksdagens beslut.

4.

Insatsen ledsagning för personer med synnedsättning, punkt 4 (S, V, C, MP)

av Fredrik Lundh Sammeli (S), Karin Sundin (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S), Christofer Bergenblock (C), Nils Seye Larsen (MP), Agneta Nilsson (S) och Maj Karlsson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet