Hälso- och sjukvårdens organisation

Vårdansvarskommittén har bedömt att statens styrning av regionernas hälso- och sjukvård behöver stärkas och förbättras. Utskottet delar kommitténs bedömning. I budgetpropositionen för 2026 har regeringen aviserat att den avser att öka den statliga styrningen, kontrollen och uppföljningen av hälso- och sjukvården. Flera steg har tagits i den aviserade riktningen. För att nämna några fördelas statsbidrag nu i större utsträckning än tidigare via förordningar, en samordnare för att korta vårdköerna har tillsatts och en särskild utredare har fått i uppdrag att bl.a. analysera och föreslå en ny och stärkt vårdgaranti samt lämna förslag på hur statens styrning kan stärkas genom ett nationellt system för ersättningar och avgifter inom hälso- och sjukvården. Flera åtgärder har även vidtagits i syfte att stödja omställningen till en god och nära vård och kompetensförsörjningen i hälso- och sjukvården. Åtgärderna omfattar t.ex. lagändringar för att tydliggöra primärvårdens uppdrag och ansvar och för att stärka tillgången till medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård, ekonomiskt stöd för omställningen till en god och nära vård och en nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Satsningarna på en god och nära vård inkluderar satsningar på att utveckla primärvården på landsbygden och i glesbygd. Stöd har bl.a. beviljats till Glesbygdsmedicinskt centrum för att sprida kunskap om behov, förutsättningar, utmaningar och möjligheter för att bedriva hälso- och sjukvård i lands- och glesbygdsområden. Med hänsyn till det pågående arbetet föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 2025/26:459 (KD) yrkande 3, 2025/26:668 (S), 2025/26:2035 (M), 2025/26:2709 (M), 2025/26:2777 (V) yrkandena 2 och 13, 2025/26:2954 (M), 2025/26:3179 (C) yrkande 2 och 2025/26:3542 (MP) yrkandena 1–4, 14, 16, 29 och 32.

Några motionsyrkanden handlar om delaktighet och kontinuitet i vården. Här vill utskottet påpeka att centrala mål för omställningen till en god och nära vård är en mer delaktig patient, en mer personcentrerad vård och att kontinuiteten i primärvården ska öka. I detta betänkande finns en redogörelse för flera av de åtgärder som vidtagits eller som pågår för att stödja omställningen till en god och nära vård. Exempel på sådana åtgärder är de nyss nämnda lagändringarna för att förtydliga primärvårdens ansvar och för att förbättra tillgången till medicinsk kompetens i den kommunala hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen arbetar aktivt för att stödja regionerna så att fler ska få en fast läkare. Det pågår även en utredning som bl.a. överväger hur kontinuiteten i vården kan förbättras. Vidare har Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att kartlägga och analysera bl.a. patientorganisationernas roll, finansiering och verksamhet i hälso- och sjukvården. Vid behov ska myndigheten lämna förslag på åtgärder som kan skapa bättre förutsättningar för organisationerna att vara medskapare i utvecklingen av hälso- och sjukvården. Mot den bakgrunden ser utskottet inte skäl att vidta åtgärder med anledning av motionerna 2025/26:205 (SD), 2025/26:2777 (V) yrkande 10, 2025/26:2926 (M), 2025/26:3473 (KD) yrkandena 1 och 2, 2025/26:3542 (MP) yrkande 35 och 2025/26:3645 (S) yrkandena 23 och 25. De bör därmed enligt utskottets mening avslås.

Vårdansvarskommittén bedömer att ett område där staten bör ta ett större ansvar och därmed också stärka sin styrning är luftburen ambulanssjukvård och luftburna sjuktransporter. Vårdansvarskommitténs betänkande remitterades under hösten 2025 och bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet vill inte föregå den processen. Utskottet ser heller inte några skäl att vidta åtgärder med anledning av de motionsyrkanden som rör prehospital akutsjukvård m.m. Utskottet föreslår därför att motionerna 2025/26:497 (SD) yrkandena 1, 3 och 4, 2025/26:693 (L), 2025/26:806 (C) yrkandena 1–4, 2025/26:2157 (M), 2025/26:2211 (M), 2025/26:3179 (C) yrkande 12 och 2025/26:3209 (M) avslås.

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har nyligen haft i uppdrag att analysera och följa upp vilka konsekvenser införandet av lagen om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar har lett till, och om en högre patientsäkerhet har uppnåtts. Myndighetens redovisning av uppdraget bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet noterar även att det pågår flera utredningar som på olika sätt syftar till att förebygga och motverka välfärdsbrottslighet och förekomsten av oseriösa aktörer inom hälso- och sjukvården. Vidare har Ivo ett uppdrag att under 2024–2026 stärka och utveckla sitt arbete med att förebygga och motverka välfärdsbrottslighet och förekomsten av oseriösa aktörer inom bl.a. hälso- och sjukvården. Med hänsyn till det pågående arbetet avstyrker utskottet motionerna 2025/26:2934 (M), 2025/26:2940 (M), 2025/26:2958 (M), 2025/26:2959 (M) och 2025/26:3645 (S) yrkande 64.

Som nyss nämnts pågår flera utredningar för att förebygga och motverka välfärdsbrottslighet och förekomsten av oseriösa aktörer inom hälso- och sjukvården. Regeringen har även beslutat om en proposition om förenklad leverantörskontroll vid upphandling. I propositionen föreslås bl.a. att det inrättas ett system för samordnad registerkontroll som ska tillämpas vid upphandling och användning av valfrihetssystem. Regeringskansliet bereder också för närvarande förslagen i departementspromemorian Förbättrade förutsättningar för Ivo – förslag för att motverka oseriösa och kriminella aktörer i hälso- och sjukvården (Ds 2025:17). Utskottet vill inte föregripa det pågående arbetet och föreslår därför att motion 2025/26:3645 (S) yrkande 6 avslås.

Utskottet bedömer att det saknas skäl att vidta några åtgärder med anledning av motionsyrkandena om tester. Utskottet föreslår därför att även motion 2025/26:497 (SD) yrkandena 1, 3 och 4 avslås.

Med hänsyn till det arbete som pågår inom kommunerna och regionerna på miljö- och klimatområdet anser utskottet att det inte heller är nödvändigt att vidta några åtgärder med anledning av motion 2025/26:3542 (MP) yrkandena 38 och 40. Utskottet avstyrker därför de två motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Hälso- och sjukvårdens organisation och finansiering" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4, 5, 6, 7 och 9. Läs betänkandet

Vårdansvarskommittén har bedömt att statens styrning av regionernas hälso- och sjukvård behöver stärkas och förbättras. Utskottet delar kommitténs bedömning. I budgetpropositionen för 2026 har regeringen aviserat att den avser att öka den statliga styrningen, kontrollen och uppföljningen av hälso- och sjukvården. Flera steg har tagits i den aviserade riktningen. För att nämna några fördelas statsbidrag nu i större utsträckning än tidigare via förordningar, en samordnare för att korta vårdköerna har tillsatts och en särskild utredare har fått i uppdrag att bl.a. analysera och föreslå en ny och stärkt vårdgaranti samt lämna förslag på hur statens styrning kan stärkas genom ett nationellt system för ersättningar och avgifter inom hälso- och sjukvården. Flera åtgärder har även vidtagits i syfte att stödja omställningen till en god och nära vård och kompetensförsörjningen i hälso- och sjukvården. Åtgärderna omfattar t.ex. lagändringar för att tydliggöra primärvårdens uppdrag och ansvar och för att stärka tillgången till medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård, ekonomiskt stöd för omställningen till en god och nära vård och en nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Satsningarna på en god och nära vård inkluderar satsningar på att utveckla primärvården på landsbygden och i glesbygd. Stöd har bl.a. beviljats till Glesbygdsmedicinskt centrum för att sprida kunskap om behov, förutsättningar, utmaningar och möjligheter för att bedriva hälso- och sjukvård i lands- och glesbygdsområden. Med hänsyn till det pågående arbetet föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 2025/26:459 (KD) yrkande 3, 2025/26:668 (S), 2025/26:2035 (M), 2025/26:2709 (M), 2025/26:2777 (V) yrkandena 2 och 13, 2025/26:2954 (M), 2025/26:3179 (C) yrkande 2 och 2025/26:3542 (MP) yrkandena 1–4, 14, 16, 29 och 32.

Några motionsyrkanden handlar om delaktighet och kontinuitet i vården. Här vill utskottet påpeka att centrala mål för omställningen till en god och nära vård är en mer delaktig patient, en mer personcentrerad vård och att kontinuiteten i primärvården ska öka. I detta betänkande finns en redogörelse för flera av de åtgärder som vidtagits eller som pågår för att stödja omställningen till en god och nära vård. Exempel på sådana åtgärder är de nyss nämnda lagändringarna för att förtydliga primärvårdens ansvar och för att förbättra tillgången till medicinsk kompetens i den kommunala hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen arbetar aktivt för att stödja regionerna så att fler ska få en fast läkare. Det pågår även en utredning som bl.a. överväger hur kontinuiteten i vården kan förbättras. Vidare har Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att kartlägga och analysera bl.a. patientorganisationernas roll, finansiering och verksamhet i hälso- och sjukvården. Vid behov ska myndigheten lämna förslag på åtgärder som kan skapa bättre förutsättningar för organisationerna att vara medskapare i utvecklingen av hälso- och sjukvården. Mot den bakgrunden ser utskottet inte skäl att vidta åtgärder med anledning av motionerna 2025/26:205 (SD), 2025/26:2777 (V) yrkande 10, 2025/26:2926 (M), 2025/26:3473 (KD) yrkandena 1 och 2, 2025/26:3542 (MP) yrkande 35 och 2025/26:3645 (S) yrkandena 23 och 25. De bör därmed enligt utskottets mening avslås.

Vårdansvarskommittén bedömer att ett område där staten bör ta ett större ansvar och därmed också stärka sin styrning är luftburen ambulanssjukvård och luftburna sjuktransporter. Vårdansvarskommitténs betänkande remitterades under hösten 2025 och bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet vill inte föregå den processen. Utskottet ser heller inte några skäl att vidta åtgärder med anledning av de motionsyrkanden som rör prehospital akutsjukvård m.m. Utskottet föreslår därför att motionerna 2025/26:497 (SD) yrkandena 1, 3 och 4, 2025/26:693 (L), 2025/26:806 (C) yrkandena 1–4, 2025/26:2157 (M), 2025/26:2211 (M), 2025/26:3179 (C) yrkande 12 och 2025/26:3209 (M) avslås.

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har nyligen haft i uppdrag att analysera och följa upp vilka konsekvenser införandet av lagen om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar har lett till, och om en högre patientsäkerhet har uppnåtts. Myndighetens redovisning av uppdraget bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet noterar även att det pågår flera utredningar som på olika sätt syftar till att förebygga och motverka välfärdsbrottslighet och förekomsten av oseriösa aktörer inom hälso- och sjukvården. Vidare har Ivo ett uppdrag att under 2024–2026 stärka och utveckla sitt arbete med att förebygga och motverka välfärdsbrottslighet och förekomsten av oseriösa aktörer inom bl.a. hälso- och sjukvården. Med hänsyn till det pågående arbetet avstyrker utskottet motionerna 2025/26:2934 (M), 2025/26:2940 (M), 2025/26:2958 (M), 2025/26:2959 (M) och 2025/26:3645 (S) yrkande 64.

Som nyss nämnts pågår flera utredningar för att förebygga och motverka välfärdsbrottslighet och förekomsten av oseriösa aktörer inom hälso- och sjukvården. Regeringen har även beslutat om en proposition om förenklad leverantörskontroll vid upphandling. I propositionen föreslås bl.a. att det inrättas ett system för samordnad registerkontroll som ska tillämpas vid upphandling och användning av valfrihetssystem. Regeringskansliet bereder också för närvarande förslagen i departementspromemorian Förbättrade förutsättningar för Ivo – förslag för att motverka oseriösa och kriminella aktörer i hälso- och sjukvården (Ds 2025:17). Utskottet vill inte föregripa det pågående arbetet och föreslår därför att motion 2025/26:3645 (S) yrkande 6 avslås.

Utskottet bedömer att det saknas skäl att vidta några åtgärder med anledning av motionsyrkandena om tester. Utskottet föreslår därför att även motion 2025/26:497 (SD) yrkandena 1, 3 och 4 avslås.

Med hänsyn till det arbete som pågår inom kommunerna och regionerna på miljö- och klimatområdet anser utskottet att det inte heller är nödvändigt att vidta några åtgärder med anledning av motion 2025/26:3542 (MP) yrkandena 38 och 40. Utskottet avstyrker därför de två motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Hälso- och sjukvårdens organisation och finansiering" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 5, 6, 7 och 9. Läs betänkandet

Vårdansvarskommittén har bedömt att statens styrning av regionernas hälso- och sjukvård behöver stärkas och förbättras. Utskottet delar kommitténs bedömning. I budgetpropositionen för 2026 har regeringen aviserat att den avser att öka den statliga styrningen, kontrollen och uppföljningen av hälso- och sjukvården. Flera steg har tagits i den aviserade riktningen. För att nämna några fördelas statsbidrag nu i större utsträckning än tidigare via förordningar, en samordnare för att korta vårdköerna har tillsatts och en särskild utredare har fått i uppdrag att bl.a. analysera och föreslå en ny och stärkt vårdgaranti samt lämna förslag på hur statens styrning kan stärkas genom ett nationellt system för ersättningar och avgifter inom hälso- och sjukvården. Flera åtgärder har även vidtagits i syfte att stödja omställningen till en god och nära vård och kompetensförsörjningen i hälso- och sjukvården. Åtgärderna omfattar t.ex. lagändringar för att tydliggöra primärvårdens uppdrag och ansvar och för att stärka tillgången till medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård, ekonomiskt stöd för omställningen till en god och nära vård och en nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Satsningarna på en god och nära vård inkluderar satsningar på att utveckla primärvården på landsbygden och i glesbygd. Stöd har bl.a. beviljats till Glesbygdsmedicinskt centrum för att sprida kunskap om behov, förutsättningar, utmaningar och möjligheter för att bedriva hälso- och sjukvård i lands- och glesbygdsområden. Med hänsyn till det pågående arbetet föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 2025/26:459 (KD) yrkande 3, 2025/26:668 (S), 2025/26:2035 (M), 2025/26:2709 (M), 2025/26:2777 (V) yrkandena 2 och 13, 2025/26:2954 (M), 2025/26:3179 (C) yrkande 2 och 2025/26:3542 (MP) yrkandena 1–4, 14, 16, 29 och 32.

Några motionsyrkanden handlar om delaktighet och kontinuitet i vården. Här vill utskottet påpeka att centrala mål för omställningen till en god och nära vård är en mer delaktig patient, en mer personcentrerad vård och att kontinuiteten i primärvården ska öka. I detta betänkande finns en redogörelse för flera av de åtgärder som vidtagits eller som pågår för att stödja omställningen till en god och nära vård. Exempel på sådana åtgärder är de nyss nämnda lagändringarna för att förtydliga primärvårdens ansvar och för att förbättra tillgången till medicinsk kompetens i den kommunala hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen arbetar aktivt för att stödja regionerna så att fler ska få en fast läkare. Det pågår även en utredning som bl.a. överväger hur kontinuiteten i vården kan förbättras. Vidare har Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att kartlägga och analysera bl.a. patientorganisationernas roll, finansiering och verksamhet i hälso- och sjukvården. Vid behov ska myndigheten lämna förslag på åtgärder som kan skapa bättre förutsättningar för organisationerna att vara medskapare i utvecklingen av hälso- och sjukvården. Mot den bakgrunden ser utskottet inte skäl att vidta åtgärder med anledning av motionerna 2025/26:205 (SD), 2025/26:2777 (V) yrkande 10, 2025/26:2926 (M), 2025/26:3473 (KD) yrkandena 1 och 2, 2025/26:3542 (MP) yrkande 35 och 2025/26:3645 (S) yrkandena 23 och 25. De bör därmed enligt utskottets mening avslås.

Vårdansvarskommittén bedömer att ett område där staten bör ta ett större ansvar och därmed också stärka sin styrning är luftburen ambulanssjukvård och luftburna sjuktransporter. Vårdansvarskommitténs betänkande remitterades under hösten 2025 och bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet vill inte föregå den processen. Utskottet ser heller inte några skäl att vidta åtgärder med anledning av de motionsyrkanden som rör prehospital akutsjukvård m.m. Utskottet föreslår därför att motionerna 2025/26:497 (SD) yrkandena 1, 3 och 4, 2025/26:693 (L), 2025/26:806 (C) yrkandena 1–4, 2025/26:2157 (M), 2025/26:2211 (M), 2025/26:3179 (C) yrkande 12 och 2025/26:3209 (M) avslås.

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har nyligen haft i uppdrag att analysera och följa upp vilka konsekvenser införandet av lagen om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar har lett till, och om en högre patientsäkerhet har uppnåtts. Myndighetens redovisning av uppdraget bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet noterar även att det pågår flera utredningar som på olika sätt syftar till att förebygga och motverka välfärdsbrottslighet och förekomsten av oseriösa aktörer inom hälso- och sjukvården. Vidare har Ivo ett uppdrag att under 2024–2026 stärka och utveckla sitt arbete med att förebygga och motverka välfärdsbrottslighet och förekomsten av oseriösa aktörer inom bl.a. hälso- och sjukvården. Med hänsyn till det pågående arbetet avstyrker utskottet motionerna 2025/26:2934 (M), 2025/26:2940 (M), 2025/26:2958 (M), 2025/26:2959 (M) och 2025/26:3645 (S) yrkande 64.

Som nyss nämnts pågår flera utredningar för att förebygga och motverka välfärdsbrottslighet och förekomsten av oseriösa aktörer inom hälso- och sjukvården. Regeringen har även beslutat om en proposition om förenklad leverantörskontroll vid upphandling. I propositionen föreslås bl.a. att det inrättas ett system för samordnad registerkontroll som ska tillämpas vid upphandling och användning av valfrihetssystem. Regeringskansliet bereder också för närvarande förslagen i departementspromemorian Förbättrade förutsättningar för Ivo – förslag för att motverka oseriösa och kriminella aktörer i hälso- och sjukvården (Ds 2025:17). Utskottet vill inte föregripa det pågående arbetet och föreslår därför att motion 2025/26:3645 (S) yrkande 6 avslås.

Utskottet bedömer att det saknas skäl att vidta några åtgärder med anledning av motionsyrkandena om tester. Utskottet föreslår därför att även motion 2025/26:497 (SD) yrkandena 1, 3 och 4 avslås.

Med hänsyn till det arbete som pågår inom kommunerna och regionerna på miljö- och klimatområdet anser utskottet att det inte heller är nödvändigt att vidta några åtgärder med anledning av motion 2025/26:3542 (MP) yrkandena 38 och 40. Utskottet avstyrker därför de två motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Hälso- och sjukvårdens organisation och finansiering" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 6, 7 och 9. Läs betänkandet

Vårdansvarskommittén har bedömt att statens styrning av regionernas hälso- och sjukvård behöver stärkas och förbättras. Utskottet delar kommitténs bedömning. I budgetpropositionen för 2026 har regeringen aviserat att den avser att öka den statliga styrningen, kontrollen och uppföljningen av hälso- och sjukvården. Flera steg har tagits i den aviserade riktningen. För att nämna några fördelas statsbidrag nu i större utsträckning än tidigare via förordningar, en samordnare för att korta vårdköerna har tillsatts och en särskild utredare har fått i uppdrag att bl.a. analysera och föreslå en ny och stärkt vårdgaranti samt lämna förslag på hur statens styrning kan stärkas genom ett nationellt system för ersättningar och avgifter inom hälso- och sjukvården. Flera åtgärder har även vidtagits i syfte att stödja omställningen till en god och nära vård och kompetensförsörjningen i hälso- och sjukvården. Åtgärderna omfattar t.ex. lagändringar för att tydliggöra primärvårdens uppdrag och ansvar och för att stärka tillgången till medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård, ekonomiskt stöd för omställningen till en god och nära vård och en nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Satsningarna på en god och nära vård inkluderar satsningar på att utveckla primärvården på landsbygden och i glesbygd. Stöd har bl.a. beviljats till Glesbygdsmedicinskt centrum för att sprida kunskap om behov, förutsättningar, utmaningar och möjligheter för att bedriva hälso- och sjukvård i lands- och glesbygdsområden. Med hänsyn till det pågående arbetet föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 2025/26:459 (KD) yrkande 3, 2025/26:668 (S), 2025/26:2035 (M), 2025/26:2709 (M), 2025/26:2777 (V) yrkandena 2 och 13, 2025/26:2954 (M), 2025/26:3179 (C) yrkande 2 och 2025/26:3542 (MP) yrkandena 1–4, 14, 16, 29 och 32.

Några motionsyrkanden handlar om delaktighet och kontinuitet i vården. Här vill utskottet påpeka att centrala mål för omställningen till en god och nära vård är en mer delaktig patient, en mer personcentrerad vård och att kontinuiteten i primärvården ska öka. I detta betänkande finns en redogörelse för flera av de åtgärder som vidtagits eller som pågår för att stödja omställningen till en god och nära vård. Exempel på sådana åtgärder är de nyss nämnda lagändringarna för att förtydliga primärvårdens ansvar och för att förbättra tillgången till medicinsk kompetens i den kommunala hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen arbetar aktivt för att stödja regionerna så att fler ska få en fast läkare. Det pågår även en utredning som bl.a. överväger hur kontinuiteten i vården kan förbättras. Vidare har Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att kartlägga och analysera bl.a. patientorganisationernas roll, finansiering och verksamhet i hälso- och sjukvården. Vid behov ska myndigheten lämna förslag på åtgärder som kan skapa bättre förutsättningar för organisationerna att vara medskapare i utvecklingen av hälso- och sjukvården. Mot den bakgrunden ser utskottet inte skäl att vidta åtgärder med anledning av motionerna 2025/26:205 (SD), 2025/26:2777 (V) yrkande 10, 2025/26:2926 (M), 2025/26:3473 (KD) yrkandena 1 och 2, 2025/26:3542 (MP) yrkande 35 och 2025/26:3645 (S) yrkandena 23 och 25. De bör därmed enligt utskottets mening avslås.

Vårdansvarskommittén bedömer att ett område där staten bör ta ett större ansvar och därmed också stärka sin styrning är luftburen ambulanssjukvård och luftburna sjuktransporter. Vårdansvarskommitténs betänkande remitterades under hösten 2025 och bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet vill inte föregå den processen. Utskottet ser heller inte några skäl att vidta åtgärder med anledning av de motionsyrkanden som rör prehospital akutsjukvård m.m. Utskottet föreslår därför att motionerna 2025/26:497 (SD) yrkandena 1, 3 och 4, 2025/26:693 (L), 2025/26:806 (C) yrkandena 1–4, 2025/26:2157 (M), 2025/26:2211 (M), 2025/26:3179 (C) yrkande 12 och 2025/26:3209 (M) avslås.

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har nyligen haft i uppdrag att analysera och följa upp vilka konsekvenser införandet av lagen om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar har lett till, och om en högre patientsäkerhet har uppnåtts. Myndighetens redovisning av uppdraget bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet noterar även att det pågår flera utredningar som på olika sätt syftar till att förebygga och motverka välfärdsbrottslighet och förekomsten av oseriösa aktörer inom hälso- och sjukvården. Vidare har Ivo ett uppdrag att under 2024–2026 stärka och utveckla sitt arbete med att förebygga och motverka välfärdsbrottslighet och förekomsten av oseriösa aktörer inom bl.a. hälso- och sjukvården. Med hänsyn till det pågående arbetet avstyrker utskottet motionerna 2025/26:2934 (M), 2025/26:2940 (M), 2025/26:2958 (M), 2025/26:2959 (M) och 2025/26:3645 (S) yrkande 64.

Som nyss nämnts pågår flera utredningar för att förebygga och motverka välfärdsbrottslighet och förekomsten av oseriösa aktörer inom hälso- och sjukvården. Regeringen har även beslutat om en proposition om förenklad leverantörskontroll vid upphandling. I propositionen föreslås bl.a. att det inrättas ett system för samordnad registerkontroll som ska tillämpas vid upphandling och användning av valfrihetssystem. Regeringskansliet bereder också för närvarande förslagen i departementspromemorian Förbättrade förutsättningar för Ivo – förslag för att motverka oseriösa och kriminella aktörer i hälso- och sjukvården (Ds 2025:17). Utskottet vill inte föregripa det pågående arbetet och föreslår därför att motion 2025/26:3645 (S) yrkande 6 avslås.

Utskottet bedömer att det saknas skäl att vidta några åtgärder med anledning av motionsyrkandena om tester. Utskottet föreslår därför att även motion 2025/26:497 (SD) yrkandena 1, 3 och 4 avslås.

Med hänsyn till det arbete som pågår inom kommunerna och regionerna på miljö- och klimatområdet anser utskottet att det inte heller är nödvändigt att vidta några åtgärder med anledning av motion 2025/26:3542 (MP) yrkandena 38 och 40. Utskottet avstyrker därför de två motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Hälso- och sjukvårdens organisation och finansiering" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 7 och 9. Läs betänkandet

Vårdansvarskommittén har bedömt att statens styrning av regionernas hälso- och sjukvård behöver stärkas och förbättras. Utskottet delar kommitténs bedömning. I budgetpropositionen för 2026 har regeringen aviserat att den avser att öka den statliga styrningen, kontrollen och uppföljningen av hälso- och sjukvården. Flera steg har tagits i den aviserade riktningen. För att nämna några fördelas statsbidrag nu i större utsträckning än tidigare via förordningar, en samordnare för att korta vårdköerna har tillsatts och en särskild utredare har fått i uppdrag att bl.a. analysera och föreslå en ny och stärkt vårdgaranti samt lämna förslag på hur statens styrning kan stärkas genom ett nationellt system för ersättningar och avgifter inom hälso- och sjukvården. Flera åtgärder har även vidtagits i syfte att stödja omställningen till en god och nära vård och kompetensförsörjningen i hälso- och sjukvården. Åtgärderna omfattar t.ex. lagändringar för att tydliggöra primärvårdens uppdrag och ansvar och för att stärka tillgången till medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård, ekonomiskt stöd för omställningen till en god och nära vård och en nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Satsningarna på en god och nära vård inkluderar satsningar på att utveckla primärvården på landsbygden och i glesbygd. Stöd har bl.a. beviljats till Glesbygdsmedicinskt centrum för att sprida kunskap om behov, förutsättningar, utmaningar och möjligheter för att bedriva hälso- och sjukvård i lands- och glesbygdsområden. Med hänsyn till det pågående arbetet föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 2025/26:459 (KD) yrkande 3, 2025/26:668 (S), 2025/26:2035 (M), 2025/26:2709 (M), 2025/26:2777 (V) yrkandena 2 och 13, 2025/26:2954 (M), 2025/26:3179 (C) yrkande 2 och 2025/26:3542 (MP) yrkandena 1–4, 14, 16, 29 och 32.

Några motionsyrkanden handlar om delaktighet och kontinuitet i vården. Här vill utskottet påpeka att centrala mål för omställningen till en god och nära vård är en mer delaktig patient, en mer personcentrerad vård och att kontinuiteten i primärvården ska öka. I detta betänkande finns en redogörelse för flera av de åtgärder som vidtagits eller som pågår för att stödja omställningen till en god och nära vård. Exempel på sådana åtgärder är de nyss nämnda lagändringarna för att förtydliga primärvårdens ansvar och för att förbättra tillgången till medicinsk kompetens i den kommunala hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen arbetar aktivt för att stödja regionerna så att fler ska få en fast läkare. Det pågår även en utredning som bl.a. överväger hur kontinuiteten i vården kan förbättras. Vidare har Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att kartlägga och analysera bl.a. patientorganisationernas roll, finansiering och verksamhet i hälso- och sjukvården. Vid behov ska myndigheten lämna förslag på åtgärder som kan skapa bättre förutsättningar för organisationerna att vara medskapare i utvecklingen av hälso- och sjukvården. Mot den bakgrunden ser utskottet inte skäl att vidta åtgärder med anledning av motionerna 2025/26:205 (SD), 2025/26:2777 (V) yrkande 10, 2025/26:2926 (M), 2025/26:3473 (KD) yrkandena 1 och 2, 2025/26:3542 (MP) yrkande 35 och 2025/26:3645 (S) yrkandena 23 och 25. De bör därmed enligt utskottets mening avslås.

Vårdansvarskommittén bedömer att ett område där staten bör ta ett större ansvar och därmed också stärka sin styrning är luftburen ambulanssjukvård och luftburna sjuktransporter. Vårdansvarskommitténs betänkande remitterades under hösten 2025 och bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet vill inte föregå den processen. Utskottet ser heller inte några skäl att vidta åtgärder med anledning av de motionsyrkanden som rör prehospital akutsjukvård m.m. Utskottet föreslår därför att motionerna 2025/26:497 (SD) yrkandena 1, 3 och 4, 2025/26:693 (L), 2025/26:806 (C) yrkandena 1–4, 2025/26:2157 (M), 2025/26:2211 (M), 2025/26:3179 (C) yrkande 12 och 2025/26:3209 (M) avslås.

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har nyligen haft i uppdrag att analysera och följa upp vilka konsekvenser införandet av lagen om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar har lett till, och om en högre patientsäkerhet har uppnåtts. Myndighetens redovisning av uppdraget bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet noterar även att det pågår flera utredningar som på olika sätt syftar till att förebygga och motverka välfärdsbrottslighet och förekomsten av oseriösa aktörer inom hälso- och sjukvården. Vidare har Ivo ett uppdrag att under 2024–2026 stärka och utveckla sitt arbete med att förebygga och motverka välfärdsbrottslighet och förekomsten av oseriösa aktörer inom bl.a. hälso- och sjukvården. Med hänsyn till det pågående arbetet avstyrker utskottet motionerna 2025/26:2934 (M), 2025/26:2940 (M), 2025/26:2958 (M), 2025/26:2959 (M) och 2025/26:3645 (S) yrkande 64.

Som nyss nämnts pågår flera utredningar för att förebygga och motverka välfärdsbrottslighet och förekomsten av oseriösa aktörer inom hälso- och sjukvården. Regeringen har även beslutat om en proposition om förenklad leverantörskontroll vid upphandling. I propositionen föreslås bl.a. att det inrättas ett system för samordnad registerkontroll som ska tillämpas vid upphandling och användning av valfrihetssystem. Regeringskansliet bereder också för närvarande förslagen i departementspromemorian Förbättrade förutsättningar för Ivo – förslag för att motverka oseriösa och kriminella aktörer i hälso- och sjukvården (Ds 2025:17). Utskottet vill inte föregripa det pågående arbetet och föreslår därför att motion 2025/26:3645 (S) yrkande 6 avslås.

Utskottet bedömer att det saknas skäl att vidta några åtgärder med anledning av motionsyrkandena om tester. Utskottet föreslår därför att även motion 2025/26:497 (SD) yrkandena 1, 3 och 4 avslås.

Med hänsyn till det arbete som pågår inom kommunerna och regionerna på miljö- och klimatområdet anser utskottet att det inte heller är nödvändigt att vidta några åtgärder med anledning av motion 2025/26:3542 (MP) yrkandena 38 och 40. Utskottet avstyrker därför de två motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Hälso- och sjukvårdens organisation och finansiering" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6 och 9. Läs betänkandet

Utskottet noterar att regeringen har vidtagit flera åtgärder för att bidra till att minska bristen på vårdplatser och för att öka tillgängligheten till hälso- och sjukvården. Till åtgärderna hör t.ex. initierandet av en nationell plan för att minska bristen på vårdplatser, riktvärden för vårdplatser, en samordnare för att korta vårdköerna och arbetet för att etablera och utveckla en nationell vårdförmedling. I budgetpropositionen för 2026 redovisade regeringen även en avsikt att under 2026 besluta om en nationell samordnare för funktionshinderspolitiken. Syftet var bl.a. att öka samordningen av olika aktörers insatser mot målet för funktionshinderspolitiken. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys arbetar vidare på ett uppdrag att kartlägga och analysera tillgängligheten och bemötandet i hälso- och sjukvården för personer med funktionsnedsättning. Med hänsyn till de vidtagna åtgärderna ser utskottet inte skäl att föreslå några åtgärder med anledning av motionerna 2025/26:850 (S), 2025/26:2707 (M) yrkandena 1, 3 och 4, 2025/26:2928 (M), 2025/26:2929 (M), 2025/26:2933 (M), 2025/26:3007 (KD) yrkandena 1 och 2, 2025/26:3469 (KD) yrkandena 1 och 2, 2025/26:3542 (MP) yrkande 25 och 2025/26:3645 (S) yrkande 20. Utskottet föreslår därför att motionsyrkandena avslås.

Ur avsnittet "Tillgänglig och jämlik vård" i betänkandet. Läs betänkandet

Det pågår för närvarande ett förändringsarbete när det gäller vården av personer med psykisk ohälsa, bl.a. en reform för mer samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet i form av skadligt bruk och beroende och annan psykiatrisk diagnos eller närliggande tillstånd. Regeringskansliet bereder vidare Vårdansvarskommitténs betänkande, i vilket kommittén har bedömt att staten bör ta ett utökat ansvar för bl.a. den rättspsykiatriska vården. Därutöver arbetar Socialstyrelsen med ett uppdrag att stärka primärvårdens arbete med psykisk ohälsa, och genom budgetpropositionen för 2026 har flera ekonomiska satsningar initierats inom området psykisk hälsa, bl.a. för att möta det växande behovet av psykiatrisk vård och för att göra vården mer flexibel utifrån patientens behov. Enligt utskottets mening är det i sammanhanget också värt att notera de nyligen beslutade lagändringar som innebär ett förtydligande av att primärvården ska tillgodose både fysiska och psykiska vårdbehov. Som nämnts ovan pågår även flera insatser för att underlätta kompetensförsörjningen i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen har bl.a. fått ett uppdrag att utreda och lämna förslag på riktvärden för olika yrkesgrupper i primärvården. Utskottet anser därför att riksdagen inte behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2025/26:1340 (S), 2025/26:1781 (M), 2025/26:2077 (M), 2025/26:2470 (M), 2025/26:3011 (KD), 2025/26:3179 (C) yrkande 11 och 2025/26:3544 (MP) yrkandena 2, 7, 22, 28 och 29. Utskottet föreslår därför att motionsyrkandena avslås.

Som nyss berörts pågår ett arbete för att genomföra en reform för mer samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet. Samsjuklighetsdelegationen biträder Regeringskansliet i arbetet med att genomföra reformen. Delegationen har tagit fram en plan för arbetet och har även till uppgift att rapportera om sitt arbete. I planen pekas bl.a. ut ett behov av vissa lagändringar. I februari 2026 beslutade regeringen om en lagrådsremiss som innehåller förslag för samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet. Regeringen redogjorde i lagrådsremissen även för att övriga lagförslag i Samsjuklighetsutredningens slutbetänkande bereds vidare i Regeringskansliet. Utskottet ser inte någon anledning att föregripa det pågående arbetet med att genomföra Samsjuklighetsutredningens förslag. Utskottet anser vidare att processen för att nå dit är tillräckligt transparent och att det därför saknas skäl att ge ett tillkännagivande till regeringen om en återrapportering till riksdagen om Samsjuklighetsdelegationens arbete. Utskottet avstyrker därför motionerna 2025/26:2799 (V) yrkandena 14 och 15, 2025/26:3179 (C) yrkande 49, 2025/26:3505 (MP) yrkande 1, 2025/26:3544 (MP) yrkande 27 och 2025/26:3645 (S) yrkande 28.

Ur avsnittet "Psykisk hälsa" i betänkandet, som även gäller punkt 12. Läs betänkandet

Det pågår för närvarande ett förändringsarbete när det gäller vården av personer med psykisk ohälsa, bl.a. en reform för mer samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet i form av skadligt bruk och beroende och annan psykiatrisk diagnos eller närliggande tillstånd. Regeringskansliet bereder vidare Vårdansvarskommitténs betänkande, i vilket kommittén har bedömt att staten bör ta ett utökat ansvar för bl.a. den rättspsykiatriska vården. Därutöver arbetar Socialstyrelsen med ett uppdrag att stärka primärvårdens arbete med psykisk ohälsa, och genom budgetpropositionen för 2026 har flera ekonomiska satsningar initierats inom området psykisk hälsa, bl.a. för att möta det växande behovet av psykiatrisk vård och för att göra vården mer flexibel utifrån patientens behov. Enligt utskottets mening är det i sammanhanget också värt att notera de nyligen beslutade lagändringar som innebär ett förtydligande av att primärvården ska tillgodose både fysiska och psykiska vårdbehov. Som nämnts ovan pågår även flera insatser för att underlätta kompetensförsörjningen i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen har bl.a. fått ett uppdrag att utreda och lämna förslag på riktvärden för olika yrkesgrupper i primärvården. Utskottet anser därför att riksdagen inte behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2025/26:1340 (S), 2025/26:1781 (M), 2025/26:2077 (M), 2025/26:2470 (M), 2025/26:3011 (KD), 2025/26:3179 (C) yrkande 11 och 2025/26:3544 (MP) yrkandena 2, 7, 22, 28 och 29. Utskottet föreslår därför att motionsyrkandena avslås.

Som nyss berörts pågår ett arbete för att genomföra en reform för mer samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet. Samsjuklighetsdelegationen biträder Regeringskansliet i arbetet med att genomföra reformen. Delegationen har tagit fram en plan för arbetet och har även till uppgift att rapportera om sitt arbete. I planen pekas bl.a. ut ett behov av vissa lagändringar. I februari 2026 beslutade regeringen om en lagrådsremiss som innehåller förslag för samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet. Regeringen redogjorde i lagrådsremissen även för att övriga lagförslag i Samsjuklighetsutredningens slutbetänkande bereds vidare i Regeringskansliet. Utskottet ser inte någon anledning att föregripa det pågående arbetet med att genomföra Samsjuklighetsutredningens förslag. Utskottet anser vidare att processen för att nå dit är tillräckligt transparent och att det därför saknas skäl att ge ett tillkännagivande till regeringen om en återrapportering till riksdagen om Samsjuklighetsdelegationens arbete. Utskottet avstyrker därför motionerna 2025/26:2799 (V) yrkandena 14 och 15, 2025/26:3179 (C) yrkande 49, 2025/26:3505 (MP) yrkande 1, 2025/26:3544 (MP) yrkande 27 och 2025/26:3645 (S) yrkande 28.

Ur avsnittet "Psykisk hälsa" i betänkandet, som även gäller punkt 11. Läs betänkandet

Av Socialstyrelsens utvärdering av arbetssättet En väg in framgår att de flesta regionerna redan använder En väg in och att de regioner som ännu inte arbetar på detta sätt är på väg att införa arbetssättet eller planerar för att införa det. Det pågår vidare ett utvecklingsarbete för att stärka primärvårdens arbete med psykisk hälsa. Medel har bl.a. tillförts regionerna för att stödja t.ex. strategiska insatser för omhändertagandet av barn och unga i första linjen/primärvården. Därutöver har riksdagen nyligen beslutat om lagändringar för att tydliggöra primärvårdens ansvar för psykisk ohälsa. När det gäller tvångsåtgärder inom barn- och ungdomspsykiatrin infördes 2020 vissa förbättringar i bestämmelserna när det gäller barn och unga under 18 år. Bland annat skärptes förutsättningarna för att använda tvångsåtgärder, och tiden för hur länge tvångsåtgärder får pågå förkortades. Inom ramen för den av regeringen beslutade nationella strategin inom området psykisk hälsa och suicidprevention är ett prioriterat område att arbeta för en trygg och meningsfull heldygnsvård och tvångsvård som främjar återhämtning. Ett av fokusmålen för det arbetet är att genomföra insatser för att förebygga och minimera behovet av tvångsåtgärder. SBU har vidare tagit fram kunskapssammanställningar om alternativa metoder och arbetssätt till tvångsåtgärder som stöd för hälso- och sjukvården och andra berörda aktörer. Mot bakgrund av de åtgärder som vidtagits och det arbete som pågår ser utskottet inte skäl att ta några initiativ med anledning av motionerna 2025/26:230 (SD), 2025/26:238 (SD), 2025/26:683 (S), 2025/26:2943 (M) delyrkande 2, 2025/26:2949 (M), 2025/26:3544 (MP) yrkandena 13, 15 och 30 samt 2025/26:3727 (C). Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Barns och ungas psykiska hälsa" i betänkandet. Läs betänkandet

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se bl.a. betänkande 2022/23:SoU12, 2023/24:SoU14 och 2024/25:SoU16. Tidigare ståndpunkter framgår av dessa betänkanden. Med hänvisning till detta avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Reservationer

1.

Hälso- och sjukvårdens organisation och finansiering, punkt 1 (V)

av Karin Rågsjö (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:2777 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 2 och 13,

bifaller delvis motion

2025/26:459 av Gudrun Brunegård (KD) yrkande 3 och

avslår motionerna

2025/26:668 av Hanna Westerén (S),

2025/26:2035 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2025/26:2709 av Saila Quicklund (M),

2025/26:2954 av Marléne Lund Kopparklint och Jan Ericson (båda M),

2025/26:3179 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 2 och

2025/26:3542 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkandena 1–4, 14, 16, 29 och 32.

Ställningstagande

Jag anser att de förslag som Vårdansvarskommittén presenterade i sitt betänkande Ansvaret för hälso- och sjukvården (SOU 2025:62) kan leda till viktiga förbättringar av vården. Därför anser jag att regeringen skyndsamt bör återkomma med förslag utifrån betänkandet.

Däremot ställer jag mig tveksam till att den effektivitetsdelegation som regeringen har tillsatt kommer att göra vården mer effektiv för patienterna och vårdens medarbetare. Regeringen bör återkomma med förslag om att ersätta effektivitetsdelegationen med en jämlikhetsdelegation som får i uppdrag att utveckla vården i en mer jämlik riktning.

2.

Hälso- och sjukvårdens organisation och finansiering, punkt 1 (C)

av Christofer Bergenblock (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3179 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 2 och

avslår motionerna

2025/26:459 av Gudrun Brunegård (KD) yrkande 3,

2025/26:668 av Hanna Westerén (S),

2025/26:2035 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2025/26:2709 av Saila Quicklund (M),

2025/26:2777 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 2 och 13,

2025/26:2954 av Marléne Lund Kopparklint och Jan Ericson (båda M) och

2025/26:3542 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkandena 1–4, 14, 16, 29 och 32.

Ställningstagande

Enligt min mening bör det införas en ny vårdform för primärvård på landsbygden för att små läkarmottagningar ska kunna etableras där behovet är som störst. Regeringen bör förenkla regelverket och göra det mer flexibelt för att möjliggöra mottagningar med en läkare och en sköterska.

3.

Hälso- och sjukvårdens organisation och finansiering, punkt 1 (MP)

av Nils Seye Larsen (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3542 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkandena 1–4, 14, 16, 29 och 32 samt

avslår motionerna

2025/26:459 av Gudrun Brunegård (KD) yrkande 3,

2025/26:668 av Hanna Westerén (S),

2025/26:2035 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2025/26:2709 av Saila Quicklund (M),

2025/26:2777 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 2 och 13,

2025/26:2954 av Marléne Lund Kopparklint och Jan Ericson (båda M) och

2025/26:3179 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 2.

Ställningstagande

Hälso- och sjukvården står i dag inför stora utmaningar. Underfinansiering, personalbrist och en pressad arbetsmiljö gör det svårt för sjukvården att möta framtidens behov, utveckla kvalitet och effektivitet och ställa om till en god och nära vård. Med hänsyn till det anser jag att regeringen ska stärka resurserna till hälso- och sjukvården för att minska personalbristen, förbättra arbetsmiljön och utveckla vårdens kvalitet och effektivitet. Regeringen bör också stärka resurserna för att förbättra omställningen till en god och nära vård med primärvården som nav.

Jag anser även att regeringen bör återkomma med konkreta förslag för att stärka primärvården och omställningen till en god och nära vård utifrån slutsatserna och rekommendationerna i rapporten Omtag för omställning och utifrån slutsatserna i Socialstyrelsens delredovisning i september 2025 av sitt uppdrag att genomföra insatser för att främja, stödja och följa upp omställningen i hälso- och sjukvården till en god och nära vård.

Därutöver anser jag att regeringen bör ges i uppdrag att avsluta den nuvarande Effektivitetsdelegationen och i stället ta fram ett förslag på en kvalitets- och effektivitetsdelegation där företrädare för olika vårdyrken, vårdgivare och patientorganisationer ingår.

En mer tillgänglig och hållbar primärvård kräver enligt min uppfattning att fler yrkeskategorier involveras i det dagliga arbetet, t.ex. dietister, logopeder och psykologer. När primärvården organiseras i multiprofessionella team stärks helhetsperspektivet och effektiviteten i vården. Mot den bakgrunden anser jag att regeringen bör få i uppdrag att utreda och återkomma med förslag om ökat teamarbete inom primärvården.

Den högspecialiserade vården är ett draglok i utvecklingen av vården. Vården behöver dock bli mer centrerad. Eftersom övning ger färdighet behövs en tydligare nivåstrukturering av vården i landet – ett arbete som bör göras i samverkan mellan regionerna. Mot den bakgrunden anser jag att regeringen bör ges i uppdrag att återkomma med förslag om tydligare nivåstrukturering inom cancervården. Regeringen bör också få i uppdrag att återkomma med konkreta förslag för att utveckla mätbara indikatorer för NHV när det gäller kvalitet, effektivitetsvinster och systemkonsekvenser för hela vårdkedjan.

4.

Delaktighet och kontinuitet, punkt 2 (S)

av Karin Sundin (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S) och Dzenan Cisija (S).

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet