Kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap

Utskottet anser att Nationella vårdkompetensrådet har en viktig roll att fylla och konstaterar att rådet i februari 2025 slutredovisade sitt arbete med en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning (S2023/00256). Genom planen lämnar rådet flera förslag till insatser för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Utskottet ser positivt på detta och noterar att förslagen bereds i Regeringskansliet.

Ett motionsyrkande tar upp frågan om utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal. Utskottet uppmärksammar i detta sammanhang att Vårdansvarskommittén (S 2023:04) i juni 2025 överlämnade betänkandet SOU 2025:62, där kommittén föreslår att staten ska ta ett större ansvar för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. I betänkandet uttalar kommittén att den ser behov av en ökad nationell samordning och dimensionering av utbildningen av hälso- och sjukvårdspersonal där varje huvudman tydligare behöver bidra till det samlade nationella behovet av hälso- och sjukvårdspersonal. Förslaget bereds i Regeringskansliet. Utskottet uppmärksammar även det förslag om avtal om vårdvetenskaplig utbildning, lärande och forskning, s.k. VULF-avtal, som Nationella vårdkompetensrådet har lämnat inom ramen för en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Enligt rådet kan sådana avtal bl.a. stärka förutsättningarna för verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Även detta förslag bereds i Regeringskansliet. Vidare konstaterar utskottet att samarbetet om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården sedan tidigare regleras genom det s.k. nationella ALF‑avtalet. Utskottet noterar att det i Regeringskansliet pågår ett arbete med att med ta fram ett underlag inför en omförhandling av avtalet, vilket bl.a. omfattar statlig ersättning till regionerna för läkarutbildningen (U 2023:A och U2024/01035). Utskottet uppmärksammar dessutom regeringens uppdrag till Socialstyrelsen att stärka kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården (S2026/00092) samt det regleringsbrev om anslaget 2:64 inom utgiftsområde 16 som regeringen har beslutat om.

Vidare handlar två motionsyrkanden om behovet av att stärka kompetensförsörjningen inom primärvården i hela landet samt att säkerställa kompetensförsörjningen i glest befolkade regioner och kommuner. Utskottet konstaterar att förordningen om statsbidrag till kommuner och regioner för utveckling av en god och nära vård innehåller bestämmelser om statsbidrag med syftet att utveckla en god och nära vård med fokus på primärvården. Enligt förordningen får bidrag lämnas för bl.a. insatser som avser kompetensförsörjning och arbetsmiljö i primärvården samt för utveckling av primärvården i lands- och glesbygdsområden (2 § 7 och 8). Därutöver noterar utskottet Socialstyrelsens uppdrag att göra insatser för att främja, stödja och följa upp omställningen i hälso- och sjukvården till en god och nära vård (S2023/01930). Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2028. I sammanhanget uppmärksammar utskottet också de förslag som regeringen lämnat genom propositionen Nästa steg för en god och nära vård (prop. 2025/26:19), som syftar till att tydliggöra primärvårdens uppdrag och ansvar och till att stärka tillgången till medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård. Riksdagen har ställt sig bakom förslagen (bet. 2025/26:SoU23, rskr. 2025/26:157).

När det specifikt gäller medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård noterar utskottet att regeringen har beslutat om en lagrådsremiss och avser att lämna förslag om detta till riksdagen i mars 2026. Utskottet uppmärksammar även Socialstyrelsens arbete med att ta fram riktvärden för vissa yrkesgrupper i primärvården (S2025/00801) och att regeringen i budgetpropositionen för 2026 har tillfört 300 miljoner kronor för en fortsatt satsning på vård i lands- och glesbygdsområden (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 anslaget 1:6).

Några motionsyrkanden tar upp frågor om arbetsbelastningen och den administrativa bördan för allmänläkare samt behovet av en långsiktigt hållbar arbetsmiljö i hälso- och sjukvården. Här kan nämnas att det framgår av ett pressmeddelande att Myndigheten för arbetsmiljökunskap har avvecklats och att Arbetsmiljöverket, enligt sin instruktion, numera bl.a. är nationellt kunskapscentrum för frågor om arbetsmiljö.

Utskottet uppmärksammar vidare att Nationella vårdkompetensrådet, genom sitt förslag till en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning, har lagt fram rekommendationer som berör personalens arbetsmiljö. Rekommendationerna omfattar bl.a. insatser som främjar en god arbetsmiljö, stöd för medarbetare att arbeta med uppgifter som är prioriterade utifrån deras kompetens samt åtgärder för att säkerställa att digitala verktyg är användarvänliga och effektiva. Utskottet vill särskilt lyfta fram rådets rekommendation om att legitimationsyrken ska avlastas genom att serviceuppgifter och administrativa uppgifter som inte kräver legitimation fördelas till servicepersonal och administrativ personal. Därutöver framhåller rådet att en god digital arbetsmiljö kan minska onödig administration och dubbelarbete och därmed också belastningen på vårdpersonalen. Vidare noterar utskottet att bidrag kan lämnas för arbetsmiljöinsatser i primärvården enligt den tidigare nämnda förordningen om statsbidrag. Utskottet noterar också regeringens uttalande om betydelsen av en god arbetsmiljö, innovativa arbetssätt och en effektiv personalplanering i hälso- och sjukvården, liksom att 50 miljoner kronor avsatts i budgetpropositionen för 2026 för styrningsinsatser på området.

Därutöver vill utskottet peka på förslagen i propositionen Nästa steg för en god och nära vård (prop. 2025/26:19) där regeringen uttalar att dessa förväntas bidra till att göra rollerna som läkare och sjuksköterska i primärvården mer attraktiva genom att professionerna får bättre möjligheter att jobba utifrån sin yrkeskompetens och att samverka konstruktivt utifrån tydliggjorda ansvar och uppgifter, vilket i sin tur väntas bidra till en bättre arbetsmiljö (prop. 2025/26:19 s. 70 f.). Riksdagen har som redan nämnts ställt sig bakom förslagen i propositionen (bet. 2025/26:SoU23, rskr. 2025/26:157).

Ur avsnittet "Kompetensförsörjning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4, 5, 6, 7, 8, 9 och 15. Läs betänkandet

Utskottet anser att Nationella vårdkompetensrådet har en viktig roll att fylla och konstaterar att rådet i februari 2025 slutredovisade sitt arbete med en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning (S2023/00256). Genom planen lämnar rådet flera förslag till insatser för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Utskottet ser positivt på detta och noterar att förslagen bereds i Regeringskansliet.

Ett motionsyrkande tar upp frågan om utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal. Utskottet uppmärksammar i detta sammanhang att Vårdansvarskommittén (S 2023:04) i juni 2025 överlämnade betänkandet SOU 2025:62, där kommittén föreslår att staten ska ta ett större ansvar för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. I betänkandet uttalar kommittén att den ser behov av en ökad nationell samordning och dimensionering av utbildningen av hälso- och sjukvårdspersonal där varje huvudman tydligare behöver bidra till det samlade nationella behovet av hälso- och sjukvårdspersonal. Förslaget bereds i Regeringskansliet. Utskottet uppmärksammar även det förslag om avtal om vårdvetenskaplig utbildning, lärande och forskning, s.k. VULF-avtal, som Nationella vårdkompetensrådet har lämnat inom ramen för en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Enligt rådet kan sådana avtal bl.a. stärka förutsättningarna för verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Även detta förslag bereds i Regeringskansliet. Vidare konstaterar utskottet att samarbetet om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården sedan tidigare regleras genom det s.k. nationella ALF‑avtalet. Utskottet noterar att det i Regeringskansliet pågår ett arbete med att med ta fram ett underlag inför en omförhandling av avtalet, vilket bl.a. omfattar statlig ersättning till regionerna för läkarutbildningen (U 2023:A och U2024/01035). Utskottet uppmärksammar dessutom regeringens uppdrag till Socialstyrelsen att stärka kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården (S2026/00092) samt det regleringsbrev om anslaget 2:64 inom utgiftsområde 16 som regeringen har beslutat om.

Vidare handlar två motionsyrkanden om behovet av att stärka kompetensförsörjningen inom primärvården i hela landet samt att säkerställa kompetensförsörjningen i glest befolkade regioner och kommuner. Utskottet konstaterar att förordningen om statsbidrag till kommuner och regioner för utveckling av en god och nära vård innehåller bestämmelser om statsbidrag med syftet att utveckla en god och nära vård med fokus på primärvården. Enligt förordningen får bidrag lämnas för bl.a. insatser som avser kompetensförsörjning och arbetsmiljö i primärvården samt för utveckling av primärvården i lands- och glesbygdsområden (2 § 7 och 8). Därutöver noterar utskottet Socialstyrelsens uppdrag att göra insatser för att främja, stödja och följa upp omställningen i hälso- och sjukvården till en god och nära vård (S2023/01930). Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2028. I sammanhanget uppmärksammar utskottet också de förslag som regeringen lämnat genom propositionen Nästa steg för en god och nära vård (prop. 2025/26:19), som syftar till att tydliggöra primärvårdens uppdrag och ansvar och till att stärka tillgången till medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård. Riksdagen har ställt sig bakom förslagen (bet. 2025/26:SoU23, rskr. 2025/26:157).

När det specifikt gäller medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård noterar utskottet att regeringen har beslutat om en lagrådsremiss och avser att lämna förslag om detta till riksdagen i mars 2026. Utskottet uppmärksammar även Socialstyrelsens arbete med att ta fram riktvärden för vissa yrkesgrupper i primärvården (S2025/00801) och att regeringen i budgetpropositionen för 2026 har tillfört 300 miljoner kronor för en fortsatt satsning på vård i lands- och glesbygdsområden (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 anslaget 1:6).

Några motionsyrkanden tar upp frågor om arbetsbelastningen och den administrativa bördan för allmänläkare samt behovet av en långsiktigt hållbar arbetsmiljö i hälso- och sjukvården. Här kan nämnas att det framgår av ett pressmeddelande att Myndigheten för arbetsmiljökunskap har avvecklats och att Arbetsmiljöverket, enligt sin instruktion, numera bl.a. är nationellt kunskapscentrum för frågor om arbetsmiljö.

Utskottet uppmärksammar vidare att Nationella vårdkompetensrådet, genom sitt förslag till en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning, har lagt fram rekommendationer som berör personalens arbetsmiljö. Rekommendationerna omfattar bl.a. insatser som främjar en god arbetsmiljö, stöd för medarbetare att arbeta med uppgifter som är prioriterade utifrån deras kompetens samt åtgärder för att säkerställa att digitala verktyg är användarvänliga och effektiva. Utskottet vill särskilt lyfta fram rådets rekommendation om att legitimationsyrken ska avlastas genom att serviceuppgifter och administrativa uppgifter som inte kräver legitimation fördelas till servicepersonal och administrativ personal. Därutöver framhåller rådet att en god digital arbetsmiljö kan minska onödig administration och dubbelarbete och därmed också belastningen på vårdpersonalen. Vidare noterar utskottet att bidrag kan lämnas för arbetsmiljöinsatser i primärvården enligt den tidigare nämnda förordningen om statsbidrag. Utskottet noterar också regeringens uttalande om betydelsen av en god arbetsmiljö, innovativa arbetssätt och en effektiv personalplanering i hälso- och sjukvården, liksom att 50 miljoner kronor avsatts i budgetpropositionen för 2026 för styrningsinsatser på området.

Därutöver vill utskottet peka på förslagen i propositionen Nästa steg för en god och nära vård (prop. 2025/26:19) där regeringen uttalar att dessa förväntas bidra till att göra rollerna som läkare och sjuksköterska i primärvården mer attraktiva genom att professionerna får bättre möjligheter att jobba utifrån sin yrkeskompetens och att samverka konstruktivt utifrån tydliggjorda ansvar och uppgifter, vilket i sin tur väntas bidra till en bättre arbetsmiljö (prop. 2025/26:19 s. 70 f.). Riksdagen har som redan nämnts ställt sig bakom förslagen i propositionen (bet. 2025/26:SoU23, rskr. 2025/26:157).

Ur avsnittet "Kompetensförsörjning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 5, 6, 7, 8, 9 och 15. Läs betänkandet

Utskottet anser att Nationella vårdkompetensrådet har en viktig roll att fylla och konstaterar att rådet i februari 2025 slutredovisade sitt arbete med en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning (S2023/00256). Genom planen lämnar rådet flera förslag till insatser för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Utskottet ser positivt på detta och noterar att förslagen bereds i Regeringskansliet.

Ett motionsyrkande tar upp frågan om utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal. Utskottet uppmärksammar i detta sammanhang att Vårdansvarskommittén (S 2023:04) i juni 2025 överlämnade betänkandet SOU 2025:62, där kommittén föreslår att staten ska ta ett större ansvar för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. I betänkandet uttalar kommittén att den ser behov av en ökad nationell samordning och dimensionering av utbildningen av hälso- och sjukvårdspersonal där varje huvudman tydligare behöver bidra till det samlade nationella behovet av hälso- och sjukvårdspersonal. Förslaget bereds i Regeringskansliet. Utskottet uppmärksammar även det förslag om avtal om vårdvetenskaplig utbildning, lärande och forskning, s.k. VULF-avtal, som Nationella vårdkompetensrådet har lämnat inom ramen för en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Enligt rådet kan sådana avtal bl.a. stärka förutsättningarna för verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Även detta förslag bereds i Regeringskansliet. Vidare konstaterar utskottet att samarbetet om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården sedan tidigare regleras genom det s.k. nationella ALF‑avtalet. Utskottet noterar att det i Regeringskansliet pågår ett arbete med att med ta fram ett underlag inför en omförhandling av avtalet, vilket bl.a. omfattar statlig ersättning till regionerna för läkarutbildningen (U 2023:A och U2024/01035). Utskottet uppmärksammar dessutom regeringens uppdrag till Socialstyrelsen att stärka kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården (S2026/00092) samt det regleringsbrev om anslaget 2:64 inom utgiftsområde 16 som regeringen har beslutat om.

Vidare handlar två motionsyrkanden om behovet av att stärka kompetensförsörjningen inom primärvården i hela landet samt att säkerställa kompetensförsörjningen i glest befolkade regioner och kommuner. Utskottet konstaterar att förordningen om statsbidrag till kommuner och regioner för utveckling av en god och nära vård innehåller bestämmelser om statsbidrag med syftet att utveckla en god och nära vård med fokus på primärvården. Enligt förordningen får bidrag lämnas för bl.a. insatser som avser kompetensförsörjning och arbetsmiljö i primärvården samt för utveckling av primärvården i lands- och glesbygdsområden (2 § 7 och 8). Därutöver noterar utskottet Socialstyrelsens uppdrag att göra insatser för att främja, stödja och följa upp omställningen i hälso- och sjukvården till en god och nära vård (S2023/01930). Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2028. I sammanhanget uppmärksammar utskottet också de förslag som regeringen lämnat genom propositionen Nästa steg för en god och nära vård (prop. 2025/26:19), som syftar till att tydliggöra primärvårdens uppdrag och ansvar och till att stärka tillgången till medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård. Riksdagen har ställt sig bakom förslagen (bet. 2025/26:SoU23, rskr. 2025/26:157).

När det specifikt gäller medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård noterar utskottet att regeringen har beslutat om en lagrådsremiss och avser att lämna förslag om detta till riksdagen i mars 2026. Utskottet uppmärksammar även Socialstyrelsens arbete med att ta fram riktvärden för vissa yrkesgrupper i primärvården (S2025/00801) och att regeringen i budgetpropositionen för 2026 har tillfört 300 miljoner kronor för en fortsatt satsning på vård i lands- och glesbygdsområden (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 anslaget 1:6).

Några motionsyrkanden tar upp frågor om arbetsbelastningen och den administrativa bördan för allmänläkare samt behovet av en långsiktigt hållbar arbetsmiljö i hälso- och sjukvården. Här kan nämnas att det framgår av ett pressmeddelande att Myndigheten för arbetsmiljökunskap har avvecklats och att Arbetsmiljöverket, enligt sin instruktion, numera bl.a. är nationellt kunskapscentrum för frågor om arbetsmiljö.

Utskottet uppmärksammar vidare att Nationella vårdkompetensrådet, genom sitt förslag till en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning, har lagt fram rekommendationer som berör personalens arbetsmiljö. Rekommendationerna omfattar bl.a. insatser som främjar en god arbetsmiljö, stöd för medarbetare att arbeta med uppgifter som är prioriterade utifrån deras kompetens samt åtgärder för att säkerställa att digitala verktyg är användarvänliga och effektiva. Utskottet vill särskilt lyfta fram rådets rekommendation om att legitimationsyrken ska avlastas genom att serviceuppgifter och administrativa uppgifter som inte kräver legitimation fördelas till servicepersonal och administrativ personal. Därutöver framhåller rådet att en god digital arbetsmiljö kan minska onödig administration och dubbelarbete och därmed också belastningen på vårdpersonalen. Vidare noterar utskottet att bidrag kan lämnas för arbetsmiljöinsatser i primärvården enligt den tidigare nämnda förordningen om statsbidrag. Utskottet noterar också regeringens uttalande om betydelsen av en god arbetsmiljö, innovativa arbetssätt och en effektiv personalplanering i hälso- och sjukvården, liksom att 50 miljoner kronor avsatts i budgetpropositionen för 2026 för styrningsinsatser på området.

Därutöver vill utskottet peka på förslagen i propositionen Nästa steg för en god och nära vård (prop. 2025/26:19) där regeringen uttalar att dessa förväntas bidra till att göra rollerna som läkare och sjuksköterska i primärvården mer attraktiva genom att professionerna får bättre möjligheter att jobba utifrån sin yrkeskompetens och att samverka konstruktivt utifrån tydliggjorda ansvar och uppgifter, vilket i sin tur väntas bidra till en bättre arbetsmiljö (prop. 2025/26:19 s. 70 f.). Riksdagen har som redan nämnts ställt sig bakom förslagen i propositionen (bet. 2025/26:SoU23, rskr. 2025/26:157).

Ur avsnittet "Kompetensförsörjning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 6, 7, 8, 9 och 15. Läs betänkandet

Utskottet anser att Nationella vårdkompetensrådet har en viktig roll att fylla och konstaterar att rådet i februari 2025 slutredovisade sitt arbete med en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning (S2023/00256). Genom planen lämnar rådet flera förslag till insatser för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Utskottet ser positivt på detta och noterar att förslagen bereds i Regeringskansliet.

Ett motionsyrkande tar upp frågan om utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal. Utskottet uppmärksammar i detta sammanhang att Vårdansvarskommittén (S 2023:04) i juni 2025 överlämnade betänkandet SOU 2025:62, där kommittén föreslår att staten ska ta ett större ansvar för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. I betänkandet uttalar kommittén att den ser behov av en ökad nationell samordning och dimensionering av utbildningen av hälso- och sjukvårdspersonal där varje huvudman tydligare behöver bidra till det samlade nationella behovet av hälso- och sjukvårdspersonal. Förslaget bereds i Regeringskansliet. Utskottet uppmärksammar även det förslag om avtal om vårdvetenskaplig utbildning, lärande och forskning, s.k. VULF-avtal, som Nationella vårdkompetensrådet har lämnat inom ramen för en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Enligt rådet kan sådana avtal bl.a. stärka förutsättningarna för verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Även detta förslag bereds i Regeringskansliet. Vidare konstaterar utskottet att samarbetet om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården sedan tidigare regleras genom det s.k. nationella ALF‑avtalet. Utskottet noterar att det i Regeringskansliet pågår ett arbete med att med ta fram ett underlag inför en omförhandling av avtalet, vilket bl.a. omfattar statlig ersättning till regionerna för läkarutbildningen (U 2023:A och U2024/01035). Utskottet uppmärksammar dessutom regeringens uppdrag till Socialstyrelsen att stärka kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården (S2026/00092) samt det regleringsbrev om anslaget 2:64 inom utgiftsområde 16 som regeringen har beslutat om.

Vidare handlar två motionsyrkanden om behovet av att stärka kompetensförsörjningen inom primärvården i hela landet samt att säkerställa kompetensförsörjningen i glest befolkade regioner och kommuner. Utskottet konstaterar att förordningen om statsbidrag till kommuner och regioner för utveckling av en god och nära vård innehåller bestämmelser om statsbidrag med syftet att utveckla en god och nära vård med fokus på primärvården. Enligt förordningen får bidrag lämnas för bl.a. insatser som avser kompetensförsörjning och arbetsmiljö i primärvården samt för utveckling av primärvården i lands- och glesbygdsområden (2 § 7 och 8). Därutöver noterar utskottet Socialstyrelsens uppdrag att göra insatser för att främja, stödja och följa upp omställningen i hälso- och sjukvården till en god och nära vård (S2023/01930). Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2028. I sammanhanget uppmärksammar utskottet också de förslag som regeringen lämnat genom propositionen Nästa steg för en god och nära vård (prop. 2025/26:19), som syftar till att tydliggöra primärvårdens uppdrag och ansvar och till att stärka tillgången till medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård. Riksdagen har ställt sig bakom förslagen (bet. 2025/26:SoU23, rskr. 2025/26:157).

När det specifikt gäller medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård noterar utskottet att regeringen har beslutat om en lagrådsremiss och avser att lämna förslag om detta till riksdagen i mars 2026. Utskottet uppmärksammar även Socialstyrelsens arbete med att ta fram riktvärden för vissa yrkesgrupper i primärvården (S2025/00801) och att regeringen i budgetpropositionen för 2026 har tillfört 300 miljoner kronor för en fortsatt satsning på vård i lands- och glesbygdsområden (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 anslaget 1:6).

Några motionsyrkanden tar upp frågor om arbetsbelastningen och den administrativa bördan för allmänläkare samt behovet av en långsiktigt hållbar arbetsmiljö i hälso- och sjukvården. Här kan nämnas att det framgår av ett pressmeddelande att Myndigheten för arbetsmiljökunskap har avvecklats och att Arbetsmiljöverket, enligt sin instruktion, numera bl.a. är nationellt kunskapscentrum för frågor om arbetsmiljö.

Utskottet uppmärksammar vidare att Nationella vårdkompetensrådet, genom sitt förslag till en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning, har lagt fram rekommendationer som berör personalens arbetsmiljö. Rekommendationerna omfattar bl.a. insatser som främjar en god arbetsmiljö, stöd för medarbetare att arbeta med uppgifter som är prioriterade utifrån deras kompetens samt åtgärder för att säkerställa att digitala verktyg är användarvänliga och effektiva. Utskottet vill särskilt lyfta fram rådets rekommendation om att legitimationsyrken ska avlastas genom att serviceuppgifter och administrativa uppgifter som inte kräver legitimation fördelas till servicepersonal och administrativ personal. Därutöver framhåller rådet att en god digital arbetsmiljö kan minska onödig administration och dubbelarbete och därmed också belastningen på vårdpersonalen. Vidare noterar utskottet att bidrag kan lämnas för arbetsmiljöinsatser i primärvården enligt den tidigare nämnda förordningen om statsbidrag. Utskottet noterar också regeringens uttalande om betydelsen av en god arbetsmiljö, innovativa arbetssätt och en effektiv personalplanering i hälso- och sjukvården, liksom att 50 miljoner kronor avsatts i budgetpropositionen för 2026 för styrningsinsatser på området.

Därutöver vill utskottet peka på förslagen i propositionen Nästa steg för en god och nära vård (prop. 2025/26:19) där regeringen uttalar att dessa förväntas bidra till att göra rollerna som läkare och sjuksköterska i primärvården mer attraktiva genom att professionerna får bättre möjligheter att jobba utifrån sin yrkeskompetens och att samverka konstruktivt utifrån tydliggjorda ansvar och uppgifter, vilket i sin tur väntas bidra till en bättre arbetsmiljö (prop. 2025/26:19 s. 70 f.). Riksdagen har som redan nämnts ställt sig bakom förslagen i propositionen (bet. 2025/26:SoU23, rskr. 2025/26:157).

Ur avsnittet "Kompetensförsörjning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8, 9 och 15. Läs betänkandet

Utskottet anser att Nationella vårdkompetensrådet har en viktig roll att fylla och konstaterar att rådet i februari 2025 slutredovisade sitt arbete med en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning (S2023/00256). Genom planen lämnar rådet flera förslag till insatser för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Utskottet ser positivt på detta och noterar att förslagen bereds i Regeringskansliet.

Ett motionsyrkande tar upp frågan om utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal. Utskottet uppmärksammar i detta sammanhang att Vårdansvarskommittén (S 2023:04) i juni 2025 överlämnade betänkandet SOU 2025:62, där kommittén föreslår att staten ska ta ett större ansvar för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. I betänkandet uttalar kommittén att den ser behov av en ökad nationell samordning och dimensionering av utbildningen av hälso- och sjukvårdspersonal där varje huvudman tydligare behöver bidra till det samlade nationella behovet av hälso- och sjukvårdspersonal. Förslaget bereds i Regeringskansliet. Utskottet uppmärksammar även det förslag om avtal om vårdvetenskaplig utbildning, lärande och forskning, s.k. VULF-avtal, som Nationella vårdkompetensrådet har lämnat inom ramen för en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Enligt rådet kan sådana avtal bl.a. stärka förutsättningarna för verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Även detta förslag bereds i Regeringskansliet. Vidare konstaterar utskottet att samarbetet om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården sedan tidigare regleras genom det s.k. nationella ALF‑avtalet. Utskottet noterar att det i Regeringskansliet pågår ett arbete med att med ta fram ett underlag inför en omförhandling av avtalet, vilket bl.a. omfattar statlig ersättning till regionerna för läkarutbildningen (U 2023:A och U2024/01035). Utskottet uppmärksammar dessutom regeringens uppdrag till Socialstyrelsen att stärka kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården (S2026/00092) samt det regleringsbrev om anslaget 2:64 inom utgiftsområde 16 som regeringen har beslutat om.

Vidare handlar två motionsyrkanden om behovet av att stärka kompetensförsörjningen inom primärvården i hela landet samt att säkerställa kompetensförsörjningen i glest befolkade regioner och kommuner. Utskottet konstaterar att förordningen om statsbidrag till kommuner och regioner för utveckling av en god och nära vård innehåller bestämmelser om statsbidrag med syftet att utveckla en god och nära vård med fokus på primärvården. Enligt förordningen får bidrag lämnas för bl.a. insatser som avser kompetensförsörjning och arbetsmiljö i primärvården samt för utveckling av primärvården i lands- och glesbygdsområden (2 § 7 och 8). Därutöver noterar utskottet Socialstyrelsens uppdrag att göra insatser för att främja, stödja och följa upp omställningen i hälso- och sjukvården till en god och nära vård (S2023/01930). Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2028. I sammanhanget uppmärksammar utskottet också de förslag som regeringen lämnat genom propositionen Nästa steg för en god och nära vård (prop. 2025/26:19), som syftar till att tydliggöra primärvårdens uppdrag och ansvar och till att stärka tillgången till medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård. Riksdagen har ställt sig bakom förslagen (bet. 2025/26:SoU23, rskr. 2025/26:157).

När det specifikt gäller medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård noterar utskottet att regeringen har beslutat om en lagrådsremiss och avser att lämna förslag om detta till riksdagen i mars 2026. Utskottet uppmärksammar även Socialstyrelsens arbete med att ta fram riktvärden för vissa yrkesgrupper i primärvården (S2025/00801) och att regeringen i budgetpropositionen för 2026 har tillfört 300 miljoner kronor för en fortsatt satsning på vård i lands- och glesbygdsområden (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 anslaget 1:6).

Några motionsyrkanden tar upp frågor om arbetsbelastningen och den administrativa bördan för allmänläkare samt behovet av en långsiktigt hållbar arbetsmiljö i hälso- och sjukvården. Här kan nämnas att det framgår av ett pressmeddelande att Myndigheten för arbetsmiljökunskap har avvecklats och att Arbetsmiljöverket, enligt sin instruktion, numera bl.a. är nationellt kunskapscentrum för frågor om arbetsmiljö.

Utskottet uppmärksammar vidare att Nationella vårdkompetensrådet, genom sitt förslag till en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning, har lagt fram rekommendationer som berör personalens arbetsmiljö. Rekommendationerna omfattar bl.a. insatser som främjar en god arbetsmiljö, stöd för medarbetare att arbeta med uppgifter som är prioriterade utifrån deras kompetens samt åtgärder för att säkerställa att digitala verktyg är användarvänliga och effektiva. Utskottet vill särskilt lyfta fram rådets rekommendation om att legitimationsyrken ska avlastas genom att serviceuppgifter och administrativa uppgifter som inte kräver legitimation fördelas till servicepersonal och administrativ personal. Därutöver framhåller rådet att en god digital arbetsmiljö kan minska onödig administration och dubbelarbete och därmed också belastningen på vårdpersonalen. Vidare noterar utskottet att bidrag kan lämnas för arbetsmiljöinsatser i primärvården enligt den tidigare nämnda förordningen om statsbidrag. Utskottet noterar också regeringens uttalande om betydelsen av en god arbetsmiljö, innovativa arbetssätt och en effektiv personalplanering i hälso- och sjukvården, liksom att 50 miljoner kronor avsatts i budgetpropositionen för 2026 för styrningsinsatser på området.

Därutöver vill utskottet peka på förslagen i propositionen Nästa steg för en god och nära vård (prop. 2025/26:19) där regeringen uttalar att dessa förväntas bidra till att göra rollerna som läkare och sjuksköterska i primärvården mer attraktiva genom att professionerna får bättre möjligheter att jobba utifrån sin yrkeskompetens och att samverka konstruktivt utifrån tydliggjorda ansvar och uppgifter, vilket i sin tur väntas bidra till en bättre arbetsmiljö (prop. 2025/26:19 s. 70 f.). Riksdagen har som redan nämnts ställt sig bakom förslagen i propositionen (bet. 2025/26:SoU23, rskr. 2025/26:157).

Ur avsnittet "Kompetensförsörjning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 8, 9 och 15. Läs betänkandet

Utskottet anser att Nationella vårdkompetensrådet har en viktig roll att fylla och konstaterar att rådet i februari 2025 slutredovisade sitt arbete med en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning (S2023/00256). Genom planen lämnar rådet flera förslag till insatser för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Utskottet ser positivt på detta och noterar att förslagen bereds i Regeringskansliet.

Ett motionsyrkande tar upp frågan om utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal. Utskottet uppmärksammar i detta sammanhang att Vårdansvarskommittén (S 2023:04) i juni 2025 överlämnade betänkandet SOU 2025:62, där kommittén föreslår att staten ska ta ett större ansvar för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. I betänkandet uttalar kommittén att den ser behov av en ökad nationell samordning och dimensionering av utbildningen av hälso- och sjukvårdspersonal där varje huvudman tydligare behöver bidra till det samlade nationella behovet av hälso- och sjukvårdspersonal. Förslaget bereds i Regeringskansliet. Utskottet uppmärksammar även det förslag om avtal om vårdvetenskaplig utbildning, lärande och forskning, s.k. VULF-avtal, som Nationella vårdkompetensrådet har lämnat inom ramen för en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Enligt rådet kan sådana avtal bl.a. stärka förutsättningarna för verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Även detta förslag bereds i Regeringskansliet. Vidare konstaterar utskottet att samarbetet om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården sedan tidigare regleras genom det s.k. nationella ALF‑avtalet. Utskottet noterar att det i Regeringskansliet pågår ett arbete med att med ta fram ett underlag inför en omförhandling av avtalet, vilket bl.a. omfattar statlig ersättning till regionerna för läkarutbildningen (U 2023:A och U2024/01035). Utskottet uppmärksammar dessutom regeringens uppdrag till Socialstyrelsen att stärka kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården (S2026/00092) samt det regleringsbrev om anslaget 2:64 inom utgiftsområde 16 som regeringen har beslutat om.

Vidare handlar två motionsyrkanden om behovet av att stärka kompetensförsörjningen inom primärvården i hela landet samt att säkerställa kompetensförsörjningen i glest befolkade regioner och kommuner. Utskottet konstaterar att förordningen om statsbidrag till kommuner och regioner för utveckling av en god och nära vård innehåller bestämmelser om statsbidrag med syftet att utveckla en god och nära vård med fokus på primärvården. Enligt förordningen får bidrag lämnas för bl.a. insatser som avser kompetensförsörjning och arbetsmiljö i primärvården samt för utveckling av primärvården i lands- och glesbygdsområden (2 § 7 och 8). Därutöver noterar utskottet Socialstyrelsens uppdrag att göra insatser för att främja, stödja och följa upp omställningen i hälso- och sjukvården till en god och nära vård (S2023/01930). Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2028. I sammanhanget uppmärksammar utskottet också de förslag som regeringen lämnat genom propositionen Nästa steg för en god och nära vård (prop. 2025/26:19), som syftar till att tydliggöra primärvårdens uppdrag och ansvar och till att stärka tillgången till medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård. Riksdagen har ställt sig bakom förslagen (bet. 2025/26:SoU23, rskr. 2025/26:157).

När det specifikt gäller medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård noterar utskottet att regeringen har beslutat om en lagrådsremiss och avser att lämna förslag om detta till riksdagen i mars 2026. Utskottet uppmärksammar även Socialstyrelsens arbete med att ta fram riktvärden för vissa yrkesgrupper i primärvården (S2025/00801) och att regeringen i budgetpropositionen för 2026 har tillfört 300 miljoner kronor för en fortsatt satsning på vård i lands- och glesbygdsområden (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 anslaget 1:6).

Några motionsyrkanden tar upp frågor om arbetsbelastningen och den administrativa bördan för allmänläkare samt behovet av en långsiktigt hållbar arbetsmiljö i hälso- och sjukvården. Här kan nämnas att det framgår av ett pressmeddelande att Myndigheten för arbetsmiljökunskap har avvecklats och att Arbetsmiljöverket, enligt sin instruktion, numera bl.a. är nationellt kunskapscentrum för frågor om arbetsmiljö.

Utskottet uppmärksammar vidare att Nationella vårdkompetensrådet, genom sitt förslag till en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning, har lagt fram rekommendationer som berör personalens arbetsmiljö. Rekommendationerna omfattar bl.a. insatser som främjar en god arbetsmiljö, stöd för medarbetare att arbeta med uppgifter som är prioriterade utifrån deras kompetens samt åtgärder för att säkerställa att digitala verktyg är användarvänliga och effektiva. Utskottet vill särskilt lyfta fram rådets rekommendation om att legitimationsyrken ska avlastas genom att serviceuppgifter och administrativa uppgifter som inte kräver legitimation fördelas till servicepersonal och administrativ personal. Därutöver framhåller rådet att en god digital arbetsmiljö kan minska onödig administration och dubbelarbete och därmed också belastningen på vårdpersonalen. Vidare noterar utskottet att bidrag kan lämnas för arbetsmiljöinsatser i primärvården enligt den tidigare nämnda förordningen om statsbidrag. Utskottet noterar också regeringens uttalande om betydelsen av en god arbetsmiljö, innovativa arbetssätt och en effektiv personalplanering i hälso- och sjukvården, liksom att 50 miljoner kronor avsatts i budgetpropositionen för 2026 för styrningsinsatser på området.

Därutöver vill utskottet peka på förslagen i propositionen Nästa steg för en god och nära vård (prop. 2025/26:19) där regeringen uttalar att dessa förväntas bidra till att göra rollerna som läkare och sjuksköterska i primärvården mer attraktiva genom att professionerna får bättre möjligheter att jobba utifrån sin yrkeskompetens och att samverka konstruktivt utifrån tydliggjorda ansvar och uppgifter, vilket i sin tur väntas bidra till en bättre arbetsmiljö (prop. 2025/26:19 s. 70 f.). Riksdagen har som redan nämnts ställt sig bakom förslagen i propositionen (bet. 2025/26:SoU23, rskr. 2025/26:157).

Ur avsnittet "Kompetensförsörjning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 9 och 15. Läs betänkandet

Utskottet anser att Nationella vårdkompetensrådet har en viktig roll att fylla och konstaterar att rådet i februari 2025 slutredovisade sitt arbete med en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning (S2023/00256). Genom planen lämnar rådet flera förslag till insatser för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Utskottet ser positivt på detta och noterar att förslagen bereds i Regeringskansliet.

Ett motionsyrkande tar upp frågan om utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal. Utskottet uppmärksammar i detta sammanhang att Vårdansvarskommittén (S 2023:04) i juni 2025 överlämnade betänkandet SOU 2025:62, där kommittén föreslår att staten ska ta ett större ansvar för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. I betänkandet uttalar kommittén att den ser behov av en ökad nationell samordning och dimensionering av utbildningen av hälso- och sjukvårdspersonal där varje huvudman tydligare behöver bidra till det samlade nationella behovet av hälso- och sjukvårdspersonal. Förslaget bereds i Regeringskansliet. Utskottet uppmärksammar även det förslag om avtal om vårdvetenskaplig utbildning, lärande och forskning, s.k. VULF-avtal, som Nationella vårdkompetensrådet har lämnat inom ramen för en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Enligt rådet kan sådana avtal bl.a. stärka förutsättningarna för verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Även detta förslag bereds i Regeringskansliet. Vidare konstaterar utskottet att samarbetet om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården sedan tidigare regleras genom det s.k. nationella ALF‑avtalet. Utskottet noterar att det i Regeringskansliet pågår ett arbete med att med ta fram ett underlag inför en omförhandling av avtalet, vilket bl.a. omfattar statlig ersättning till regionerna för läkarutbildningen (U 2023:A och U2024/01035). Utskottet uppmärksammar dessutom regeringens uppdrag till Socialstyrelsen att stärka kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården (S2026/00092) samt det regleringsbrev om anslaget 2:64 inom utgiftsområde 16 som regeringen har beslutat om.

Vidare handlar två motionsyrkanden om behovet av att stärka kompetensförsörjningen inom primärvården i hela landet samt att säkerställa kompetensförsörjningen i glest befolkade regioner och kommuner. Utskottet konstaterar att förordningen om statsbidrag till kommuner och regioner för utveckling av en god och nära vård innehåller bestämmelser om statsbidrag med syftet att utveckla en god och nära vård med fokus på primärvården. Enligt förordningen får bidrag lämnas för bl.a. insatser som avser kompetensförsörjning och arbetsmiljö i primärvården samt för utveckling av primärvården i lands- och glesbygdsområden (2 § 7 och 8). Därutöver noterar utskottet Socialstyrelsens uppdrag att göra insatser för att främja, stödja och följa upp omställningen i hälso- och sjukvården till en god och nära vård (S2023/01930). Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2028. I sammanhanget uppmärksammar utskottet också de förslag som regeringen lämnat genom propositionen Nästa steg för en god och nära vård (prop. 2025/26:19), som syftar till att tydliggöra primärvårdens uppdrag och ansvar och till att stärka tillgången till medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård. Riksdagen har ställt sig bakom förslagen (bet. 2025/26:SoU23, rskr. 2025/26:157).

När det specifikt gäller medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård noterar utskottet att regeringen har beslutat om en lagrådsremiss och avser att lämna förslag om detta till riksdagen i mars 2026. Utskottet uppmärksammar även Socialstyrelsens arbete med att ta fram riktvärden för vissa yrkesgrupper i primärvården (S2025/00801) och att regeringen i budgetpropositionen för 2026 har tillfört 300 miljoner kronor för en fortsatt satsning på vård i lands- och glesbygdsområden (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 anslaget 1:6).

Några motionsyrkanden tar upp frågor om arbetsbelastningen och den administrativa bördan för allmänläkare samt behovet av en långsiktigt hållbar arbetsmiljö i hälso- och sjukvården. Här kan nämnas att det framgår av ett pressmeddelande att Myndigheten för arbetsmiljökunskap har avvecklats och att Arbetsmiljöverket, enligt sin instruktion, numera bl.a. är nationellt kunskapscentrum för frågor om arbetsmiljö.

Utskottet uppmärksammar vidare att Nationella vårdkompetensrådet, genom sitt förslag till en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning, har lagt fram rekommendationer som berör personalens arbetsmiljö. Rekommendationerna omfattar bl.a. insatser som främjar en god arbetsmiljö, stöd för medarbetare att arbeta med uppgifter som är prioriterade utifrån deras kompetens samt åtgärder för att säkerställa att digitala verktyg är användarvänliga och effektiva. Utskottet vill särskilt lyfta fram rådets rekommendation om att legitimationsyrken ska avlastas genom att serviceuppgifter och administrativa uppgifter som inte kräver legitimation fördelas till servicepersonal och administrativ personal. Därutöver framhåller rådet att en god digital arbetsmiljö kan minska onödig administration och dubbelarbete och därmed också belastningen på vårdpersonalen. Vidare noterar utskottet att bidrag kan lämnas för arbetsmiljöinsatser i primärvården enligt den tidigare nämnda förordningen om statsbidrag. Utskottet noterar också regeringens uttalande om betydelsen av en god arbetsmiljö, innovativa arbetssätt och en effektiv personalplanering i hälso- och sjukvården, liksom att 50 miljoner kronor avsatts i budgetpropositionen för 2026 för styrningsinsatser på området.

Därutöver vill utskottet peka på förslagen i propositionen Nästa steg för en god och nära vård (prop. 2025/26:19) där regeringen uttalar att dessa förväntas bidra till att göra rollerna som läkare och sjuksköterska i primärvården mer attraktiva genom att professionerna får bättre möjligheter att jobba utifrån sin yrkeskompetens och att samverka konstruktivt utifrån tydliggjorda ansvar och uppgifter, vilket i sin tur väntas bidra till en bättre arbetsmiljö (prop. 2025/26:19 s. 70 f.). Riksdagen har som redan nämnts ställt sig bakom förslagen i propositionen (bet. 2025/26:SoU23, rskr. 2025/26:157).

Ur avsnittet "Kompetensförsörjning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 15. Läs betänkandet

Flera motionsyrkanden tar upp behovet av ett samlat journalsystem i hälso- och sjukvården. I detta sammanhang vill utskottet peka på den EU-förordning som antogs i februari 2025, förordning (EU) 2025/327, den s.k. EHDS-förordningen. Enligt förordningen ska medlemsstaterna bl.a. säkerställa att en eller flera tjänster för tillgång till elektroniska hälsodata inrättas på nationell, regional eller lokal nivå för att ge fysiska personer möjlighet att få tillgång till sina elektroniska hälsodata och utöva sina rättigheter (artikel 4.1). Förordningen innehåller även bestämmelser om bl.a. elektroniska hälsodokumentationssystem och hälsoapplikationer (kapitel III), vilka ska tillämpas fr.o.m. den 26 mars 2031 (artikel 105).

Utskottet uppmärksammar också att regeringen i januari 2024 gav en utredare i uppdrag att analysera och föreslå åtgärder som möjliggör en nationell digital infrastruktur för hela hälso- och sjukvården (S2024/00100). Utredningen (S 2024:A) lämnade i september 2025 en promemoria med förslag om bl.a. en ny lag om nationell infrastruktur och tjänster för elektroniskt informationsutbyte inom hälso- och sjukvården. Utredningens arbete ska slutredovisas senast den 1 april 2026. Vidare noterar utskottet E-hälsomyndighetens arbete med förslaget till färdplan för genomförandet av en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården samt myndighetens arbete med utveckling av denna infrastruktur. Regeringen har i budgetpropositionen för 2026 avsatt medel för detta ändamål, och genom regleringsbrevet för budgetåret 2026 har E‑hälsomyndigheten tilldelats 343 000 000 kronor för att etablera en nationell digital infrastruktur i hälso- och sjukvården. Utskottet noterar att myndigheten under 2025 dessutom hade i uppdrag att stödja vårdgivare och systemleverantörer i samband med anslutningen till den nationella digitala infrastrukturen för hälso- och sjukvården (S2025/00973). I februari 2026 slutredovisade E‑hälsomyndigheten uppdraget och lämnade förslag om ett förstärkt stöd till vårdgivare och systemleverantörer vid anslutning och nyttjande av infrastrukturen. Förslaget bereds i Regeringskansliet.

Två motionsyrkanden tar vidare upp frågan om vårdnadshavares möjligheter att ta del av barns journaler. I denna del kan nämnas att förslag på området har lämnats genom promemorian Elektronisk tillgång till barns uppgifter inom hälso- och sjukvården och tandvården (Ds 2023:26). Dessa förslag bereds i Regeringskansliet. Utskottet noterar också att den ovannämnda utredningen Uppdrag att möjliggöra en nationell digital infrastruktur för hälsodata (S 2024:A), enligt vad som anges i den promemoria som utredningen lämnade i september 2025, avser att i kommande delrapporter lämna förslag om patienters, ombuds, vårdnadshavares och barns tillgång till barns uppgifter inom hälso- och sjukvården. Som tidigare nämnts ska utredningens arbete slutredovisas senast den 1 april 2026. I sammanhanget kan även uppmärksammas att E-hälsomyndigheten, inom ramen för uppdraget enligt regleringsbrevet för budgetåret 2025 om genomförandet av en nationell digital infrastruktur och EHDS-förordningen, har lämnat förslag om en funktion för att hantera olika typer av företrädare för en patient, den s.k. nationella företrädarfunktionen. Av den rapport som myndigheten överlämnade i december 2025 med anledning av uppdraget framgår att arbetet med att etablera infrastrukturens olika delar fortsätter under 2026, enligt en övergripande tidsplan som sträcker sig fram till mars 2029.

Utskottet anser därmed att det pågår ett omfattande arbete på området och att riksdagen därför inte behöver ta något initiativ med anledning av motionerna 2025/26:306 (SD), 2025/26:705 (L), 2025/26:831 (C) yrkande 1, 2025/26:2085 (M), 2025/26:2610 (C) yrkande 2, 2025/26:2777 (V) yrkande 37, 2025/26:2778 (V) yrkande 49, 2025/26:3110 (KD), 2025/26:3188 (C) yrkande 59, 2025/26:3446 (M), 2025/26:3645 (S) yrkandena 47 och 49 samt 2025/26:3794 (M). Motionerna bör avslås.

Flera motionsyrkanden aktualiserar skydd mot hot och våld för ambulanspersonal och s.k. flaggning av adresser. Utskottet vill i detta sammanhang nämna att Socialstyrelsen genom en rapport i juni 2025 lämnade förslag på flera åtgärder för att skapa en trygg arbetsmiljö för ambulanspersonal (S2024/01310). Utskottet vill också peka på det som sjukvårdsministern i januari 2026 anförde i svar på en skriftlig fråga om trygg arbetsmiljö för ambulanspersonal (fr. 2025/26:389) och att Socialdepartementet i mars 2026 beslutade att låta utreda bl.a. ambulanssjukvårdens behov av information samt åtgärder som kan stärka ambulanspersonalens trygghet och säkerhet samtidigt som skyddet för patienternas integritet och säkerhet upprätthålls (S2026/00485). Med hänsyn till detta är utskottet inte berett att föreslå att riksdagen ska ta något initiativ med anledning av motionerna 2025/26:974 (V), 2025/26:1358 (S), 2025/26:1396 (M), 2025/26:1546 (C), 2025/26:1765 (M), 2025/26:1920 (S) yrkandena 1–3, 2025/26:2843 (SD) yrkande 1, 2025/26:3030 (M) och 2025/26:3179 (C) yrkande 13, som bör avslås.

När det sedan gäller frågor om AI i vården uppmärksammar utskottet att det under 2025 pågick flera initiativ när det gällde AI, inte minst utifrån AI-kommissionens (Fi 2023:11) slutredovisning i februari 2025 genom betänkandet SOU 2025:12. Utskottet noterar här att Försäkringskassan och Skatteverket har haft i uppdrag att utreda förutsättningarna för att etablera och förvalta en s.k. AI-verkstad för utveckling och användning av AI i offentlig förvaltning (Fi2025/01523) och att arbetet inom AI-verkstaden ska samordnas med det arbete som E-hälsomyndigheten bedriver inom ramen för en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvård samt hälsodata. Vidare noterar utskottet att Myndigheten för digital förvaltning har publicerat nationella riktlinjer för användningen av generativ AI inom offentlig förvaltning i allmänhet och att Läkemedelsverket sedan september 2023 tillhandahåller en vägledning som omfattar användning av AI specifikt för sjukvården. I sammanhanget vill utskottet även påminna om att regeringen i budgetpropositionen för 2026 har avsatt ytterligare medel för en förbättrad cancervård.

Ur avsnittet "E-hälsa" i betänkandet, som även gäller punkterna 11, 12 och 13. Läs betänkandet

Flera motionsyrkanden tar upp behovet av ett samlat journalsystem i hälso- och sjukvården. I detta sammanhang vill utskottet peka på den EU-förordning som antogs i februari 2025, förordning (EU) 2025/327, den s.k. EHDS-förordningen. Enligt förordningen ska medlemsstaterna bl.a. säkerställa att en eller flera tjänster för tillgång till elektroniska hälsodata inrättas på nationell, regional eller lokal nivå för att ge fysiska personer möjlighet att få tillgång till sina elektroniska hälsodata och utöva sina rättigheter (artikel 4.1). Förordningen innehåller även bestämmelser om bl.a. elektroniska hälsodokumentationssystem och hälsoapplikationer (kapitel III), vilka ska tillämpas fr.o.m. den 26 mars 2031 (artikel 105).

Utskottet uppmärksammar också att regeringen i januari 2024 gav en utredare i uppdrag att analysera och föreslå åtgärder som möjliggör en nationell digital infrastruktur för hela hälso- och sjukvården (S2024/00100). Utredningen (S 2024:A) lämnade i september 2025 en promemoria med förslag om bl.a. en ny lag om nationell infrastruktur och tjänster för elektroniskt informationsutbyte inom hälso- och sjukvården. Utredningens arbete ska slutredovisas senast den 1 april 2026. Vidare noterar utskottet E-hälsomyndighetens arbete med förslaget till färdplan för genomförandet av en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården samt myndighetens arbete med utveckling av denna infrastruktur. Regeringen har i budgetpropositionen för 2026 avsatt medel för detta ändamål, och genom regleringsbrevet för budgetåret 2026 har E‑hälsomyndigheten tilldelats 343 000 000 kronor för att etablera en nationell digital infrastruktur i hälso- och sjukvården. Utskottet noterar att myndigheten under 2025 dessutom hade i uppdrag att stödja vårdgivare och systemleverantörer i samband med anslutningen till den nationella digitala infrastrukturen för hälso- och sjukvården (S2025/00973). I februari 2026 slutredovisade E‑hälsomyndigheten uppdraget och lämnade förslag om ett förstärkt stöd till vårdgivare och systemleverantörer vid anslutning och nyttjande av infrastrukturen. Förslaget bereds i Regeringskansliet.

Två motionsyrkanden tar vidare upp frågan om vårdnadshavares möjligheter att ta del av barns journaler. I denna del kan nämnas att förslag på området har lämnats genom promemorian Elektronisk tillgång till barns uppgifter inom hälso- och sjukvården och tandvården (Ds 2023:26). Dessa förslag bereds i Regeringskansliet. Utskottet noterar också att den ovannämnda utredningen Uppdrag att möjliggöra en nationell digital infrastruktur för hälsodata (S 2024:A), enligt vad som anges i den promemoria som utredningen lämnade i september 2025, avser att i kommande delrapporter lämna förslag om patienters, ombuds, vårdnadshavares och barns tillgång till barns uppgifter inom hälso- och sjukvården. Som tidigare nämnts ska utredningens arbete slutredovisas senast den 1 april 2026. I sammanhanget kan även uppmärksammas att E-hälsomyndigheten, inom ramen för uppdraget enligt regleringsbrevet för budgetåret 2025 om genomförandet av en nationell digital infrastruktur och EHDS-förordningen, har lämnat förslag om en funktion för att hantera olika typer av företrädare för en patient, den s.k. nationella företrädarfunktionen. Av den rapport som myndigheten överlämnade i december 2025 med anledning av uppdraget framgår att arbetet med att etablera infrastrukturens olika delar fortsätter under 2026, enligt en övergripande tidsplan som sträcker sig fram till mars 2029.

Utskottet anser därmed att det pågår ett omfattande arbete på området och att riksdagen därför inte behöver ta något initiativ med anledning av motionerna 2025/26:306 (SD), 2025/26:705 (L), 2025/26:831 (C) yrkande 1, 2025/26:2085 (M), 2025/26:2610 (C) yrkande 2, 2025/26:2777 (V) yrkande 37, 2025/26:2778 (V) yrkande 49, 2025/26:3110 (KD), 2025/26:3188 (C) yrkande 59, 2025/26:3446 (M), 2025/26:3645 (S) yrkandena 47 och 49 samt 2025/26:3794 (M). Motionerna bör avslås.

Flera motionsyrkanden aktualiserar skydd mot hot och våld för ambulanspersonal och s.k. flaggning av adresser. Utskottet vill i detta sammanhang nämna att Socialstyrelsen genom en rapport i juni 2025 lämnade förslag på flera åtgärder för att skapa en trygg arbetsmiljö för ambulanspersonal (S2024/01310). Utskottet vill också peka på det som sjukvårdsministern i januari 2026 anförde i svar på en skriftlig fråga om trygg arbetsmiljö för ambulanspersonal (fr. 2025/26:389) och att Socialdepartementet i mars 2026 beslutade att låta utreda bl.a. ambulanssjukvårdens behov av information samt åtgärder som kan stärka ambulanspersonalens trygghet och säkerhet samtidigt som skyddet för patienternas integritet och säkerhet upprätthålls (S2026/00485). Med hänsyn till detta är utskottet inte berett att föreslå att riksdagen ska ta något initiativ med anledning av motionerna 2025/26:974 (V), 2025/26:1358 (S), 2025/26:1396 (M), 2025/26:1546 (C), 2025/26:1765 (M), 2025/26:1920 (S) yrkandena 1–3, 2025/26:2843 (SD) yrkande 1, 2025/26:3030 (M) och 2025/26:3179 (C) yrkande 13, som bör avslås.

När det sedan gäller frågor om AI i vården uppmärksammar utskottet att det under 2025 pågick flera initiativ när det gällde AI, inte minst utifrån AI-kommissionens (Fi 2023:11) slutredovisning i februari 2025 genom betänkandet SOU 2025:12. Utskottet noterar här att Försäkringskassan och Skatteverket har haft i uppdrag att utreda förutsättningarna för att etablera och förvalta en s.k. AI-verkstad för utveckling och användning av AI i offentlig förvaltning (Fi2025/01523) och att arbetet inom AI-verkstaden ska samordnas med det arbete som E-hälsomyndigheten bedriver inom ramen för en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvård samt hälsodata. Vidare noterar utskottet att Myndigheten för digital förvaltning har publicerat nationella riktlinjer för användningen av generativ AI inom offentlig förvaltning i allmänhet och att Läkemedelsverket sedan september 2023 tillhandahåller en vägledning som omfattar användning av AI specifikt för sjukvården. I sammanhanget vill utskottet även påminna om att regeringen i budgetpropositionen för 2026 har avsatt ytterligare medel för en förbättrad cancervård.

Ur avsnittet "E-hälsa" i betänkandet, som även gäller punkterna 10, 12 och 13. Läs betänkandet

Flera motionsyrkanden tar upp behovet av ett samlat journalsystem i hälso- och sjukvården. I detta sammanhang vill utskottet peka på den EU-förordning som antogs i februari 2025, förordning (EU) 2025/327, den s.k. EHDS-förordningen. Enligt förordningen ska medlemsstaterna bl.a. säkerställa att en eller flera tjänster för tillgång till elektroniska hälsodata inrättas på nationell, regional eller lokal nivå för att ge fysiska personer möjlighet att få tillgång till sina elektroniska hälsodata och utöva sina rättigheter (artikel 4.1). Förordningen innehåller även bestämmelser om bl.a. elektroniska hälsodokumentationssystem och hälsoapplikationer (kapitel III), vilka ska tillämpas fr.o.m. den 26 mars 2031 (artikel 105).

Utskottet uppmärksammar också att regeringen i januari 2024 gav en utredare i uppdrag att analysera och föreslå åtgärder som möjliggör en nationell digital infrastruktur för hela hälso- och sjukvården (S2024/00100). Utredningen (S 2024:A) lämnade i september 2025 en promemoria med förslag om bl.a. en ny lag om nationell infrastruktur och tjänster för elektroniskt informationsutbyte inom hälso- och sjukvården. Utredningens arbete ska slutredovisas senast den 1 april 2026. Vidare noterar utskottet E-hälsomyndighetens arbete med förslaget till färdplan för genomförandet av en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården samt myndighetens arbete med utveckling av denna infrastruktur. Regeringen har i budgetpropositionen för 2026 avsatt medel för detta ändamål, och genom regleringsbrevet för budgetåret 2026 har E‑hälsomyndigheten tilldelats 343 000 000 kronor för att etablera en nationell digital infrastruktur i hälso- och sjukvården. Utskottet noterar att myndigheten under 2025 dessutom hade i uppdrag att stödja vårdgivare och systemleverantörer i samband med anslutningen till den nationella digitala infrastrukturen för hälso- och sjukvården (S2025/00973). I februari 2026 slutredovisade E‑hälsomyndigheten uppdraget och lämnade förslag om ett förstärkt stöd till vårdgivare och systemleverantörer vid anslutning och nyttjande av infrastrukturen. Förslaget bereds i Regeringskansliet.

Två motionsyrkanden tar vidare upp frågan om vårdnadshavares möjligheter att ta del av barns journaler. I denna del kan nämnas att förslag på området har lämnats genom promemorian Elektronisk tillgång till barns uppgifter inom hälso- och sjukvården och tandvården (Ds 2023:26). Dessa förslag bereds i Regeringskansliet. Utskottet noterar också att den ovannämnda utredningen Uppdrag att möjliggöra en nationell digital infrastruktur för hälsodata (S 2024:A), enligt vad som anges i den promemoria som utredningen lämnade i september 2025, avser att i kommande delrapporter lämna förslag om patienters, ombuds, vårdnadshavares och barns tillgång till barns uppgifter inom hälso- och sjukvården. Som tidigare nämnts ska utredningens arbete slutredovisas senast den 1 april 2026. I sammanhanget kan även uppmärksammas att E-hälsomyndigheten, inom ramen för uppdraget enligt regleringsbrevet för budgetåret 2025 om genomförandet av en nationell digital infrastruktur och EHDS-förordningen, har lämnat förslag om en funktion för att hantera olika typer av företrädare för en patient, den s.k. nationella företrädarfunktionen. Av den rapport som myndigheten överlämnade i december 2025 med anledning av uppdraget framgår att arbetet med att etablera infrastrukturens olika delar fortsätter under 2026, enligt en övergripande tidsplan som sträcker sig fram till mars 2029.

Utskottet anser därmed att det pågår ett omfattande arbete på området och att riksdagen därför inte behöver ta något initiativ med anledning av motionerna 2025/26:306 (SD), 2025/26:705 (L), 2025/26:831 (C) yrkande 1, 2025/26:2085 (M), 2025/26:2610 (C) yrkande 2, 2025/26:2777 (V) yrkande 37, 2025/26:2778 (V) yrkande 49, 2025/26:3110 (KD), 2025/26:3188 (C) yrkande 59, 2025/26:3446 (M), 2025/26:3645 (S) yrkandena 47 och 49 samt 2025/26:3794 (M). Motionerna bör avslås.

Flera motionsyrkanden aktualiserar skydd mot hot och våld för ambulanspersonal och s.k. flaggning av adresser. Utskottet vill i detta sammanhang nämna att Socialstyrelsen genom en rapport i juni 2025 lämnade förslag på flera åtgärder för att skapa en trygg arbetsmiljö för ambulanspersonal (S2024/01310). Utskottet vill också peka på det som sjukvårdsministern i januari 2026 anförde i svar på en skriftlig fråga om trygg arbetsmiljö för ambulanspersonal (fr. 2025/26:389) och att Socialdepartementet i mars 2026 beslutade att låta utreda bl.a. ambulanssjukvårdens behov av information samt åtgärder som kan stärka ambulanspersonalens trygghet och säkerhet samtidigt som skyddet för patienternas integritet och säkerhet upprätthålls (S2026/00485). Med hänsyn till detta är utskottet inte berett att föreslå att riksdagen ska ta något initiativ med anledning av motionerna 2025/26:974 (V), 2025/26:1358 (S), 2025/26:1396 (M), 2025/26:1546 (C), 2025/26:1765 (M), 2025/26:1920 (S) yrkandena 1–3, 2025/26:2843 (SD) yrkande 1, 2025/26:3030 (M) och 2025/26:3179 (C) yrkande 13, som bör avslås.

När det sedan gäller frågor om AI i vården uppmärksammar utskottet att det under 2025 pågick flera initiativ när det gällde AI, inte minst utifrån AI-kommissionens (Fi 2023:11) slutredovisning i februari 2025 genom betänkandet SOU 2025:12. Utskottet noterar här att Försäkringskassan och Skatteverket har haft i uppdrag att utreda förutsättningarna för att etablera och förvalta en s.k. AI-verkstad för utveckling och användning av AI i offentlig förvaltning (Fi2025/01523) och att arbetet inom AI-verkstaden ska samordnas med det arbete som E-hälsomyndigheten bedriver inom ramen för en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvård samt hälsodata. Vidare noterar utskottet att Myndigheten för digital förvaltning har publicerat nationella riktlinjer för användningen av generativ AI inom offentlig förvaltning i allmänhet och att Läkemedelsverket sedan september 2023 tillhandahåller en vägledning som omfattar användning av AI specifikt för sjukvården. I sammanhanget vill utskottet även påminna om att regeringen i budgetpropositionen för 2026 har avsatt ytterligare medel för en förbättrad cancervård.

Ur avsnittet "E-hälsa" i betänkandet, som även gäller punkterna 10, 11 och 13. Läs betänkandet

Riksdagen har tidigare avslagit ett motionsyrkande om beredskapssjukhus, bl.a. mot bakgrund av förslag i propositionen Hälso- och sjukvårdens beredskap (prop. 2024/25:167, bet. 2025/26:SoU6, rskr. 2025/26:44). Utskottet konstaterar att förslagen bl.a. omfattar att det i hälso- och sjukvårdslagen förtydligas vilka skyldigheter kommuner och regioner har att erbjuda vård och hjälpa varandra under fredstida krissituationer, höjd beredskap och katastroftillstånd samt bemyndigande när det gäller föreskrifter om planeringsanvisningar för hälso- och sjukvård inför och under höjd beredskap. De aktuella lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2026. Därutöver beaktar utskottet att Socialstyrelsen under 2025 hade i uppdrag att stärka hälso- och sjukvårdens driftsäkerhet och förmåga att hantera masskadehändelser i försvarsstrategiskt viktiga geografiska områden (S2025/01871). Myndigheten redovisade uppdraget i december 2025 och lämnade då flera förslag som är relevanta för frågan om beredskapssjukhus. Förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet noterar även att regeringen i budgetpropositionen för 2026 tillfört 500 miljoner kronor för att bl.a. öka driftsäkerheten i hälso- och sjukvården och för kompetenshöjande utbildningar och övningar (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 anslaget 1:14) samt att det finns möjlighet att lämna medel till regioner för arbetet med beredskap enligt förordningar om statsbidrag. Med hänsyn till detta föreslår utskottet vid en sammantagen bedömning att riksdagen avslår motionerna 2025/26:3541 (MP) yrkande 3, 2025/26:3556 (S) yrkande 91 och 2025/26:3645 (S) yrkande 67.

Ett motionsyrkande aktualiserar frågan om privata vårdgivares skyldighet att ställa sina resurser till förfogande i kris och krig. Här uppmärksammar utskottet att Utredningen om det civila försvarets personalförsörjning har bedömt att civilplikt, inklusive civilplikt efter mönstring, behövs för att tillgodose behovet av personalförstärkning i hälso- och sjukvården (SOU 2025:6). Vidare vill utskottet peka på den rapport som Socialstyrelsen lämnade i november 2025 om civilplikt i hälso- och sjukvården. Utskottet noterar att myndigheten lämnade flera förslag av betydelse på området och att dessa förslag bereds i Regeringskansliet. Utskottet anser därmed att riksdagen bör avslå motion 2025/26:3645 (S) yrkande 41.

När det sedan gäller frågan om s.k. riksapotek konstaterar utskottet att regeringen genom propositionen Hälso- och sjukvårdens beredskap (prop. 2024/25:167), som nämnts ovan, också lämnat förslag om en skyldighet för kommuner och regioner att lagerhålla sjukvårdsprodukter för sådan vård som de är skyldiga att erbjuda enligt hälso- och sjukvårdslagen. Riksdagen har bifallit förslagen i propositionen (bet. 2025/26:SoU6, rskr. 2025/26:44). Vidare noterar utskottet att regeringen i budgetpropositionen för 2026 avsatt 557 miljoner kronor för lagerhållning av sjukvårdsprodukter i regionerna (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 anslaget 1:14). Utskottet uppmärksammar även överenskommelsen Hälso- och sjukvårdens arbete med civilt försvar 2026 (S2025/02164), som regeringen ingick i december 2025. Överenskommelsen omfattar åtgärder för att regionerna ska kunna uppfylla de lagkrav som träder i kraft den 1 januari 2027 på att lagerhålla sjukvårdsprodukter för att säkerställa tillgången till bl.a. läkemedel. Regeringen gav i juni 2025 en utredare i uppdrag att se över vilka insatser som behövs för att åstadkomma en säkrare tillgång till läkemedel, både i vardagen och under fredstida krissituationer och höjd beredskap (dir. 2025:67), innefattande bl.a. en funktion för nationell samordning och nationella inköp av läkemedel och en lämplig ordning för tvingande fördelning eller omfördelning av läkemedel. Arbetet med utredningen ska redovisas senast den 31 mars och den 30 november 2026. Därutöver har regeringen gett Socialstyrelsen och TLV i uppdrag att analysera hur lagerhållning av vissa läkemedel ska säkerställas för att åstadkomma en god försörjningsberedskap (S2025/01275). Uppdraget omfattar bl.a. att ta fram förslag på hur man kan säkerställa lagerhållning av läkemedel som behövs för vård som är nödvändig för liv och hälsa och som ingår i systemet för periodens vara genom avtal samt att analysera om regionerna bör ha en utökad lagerhållning i form av omsättningslager som motsvarar en viss tids förbrukning, t.ex. tre månader. Arbetet med uppdraget ska slutredovisas senast den 30 oktober 2026. Utskottet vill även peka på beslutet att förvärva en verksamhet som tillverkar särskilt kritiska läkemedel av betydelse för nationell tillverkningsberedskap under fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig. Förvärvet möjliggjordes genom en proposition om extra ändringsbudget för 2025 (prop. 2024/25:185, bet. 2024/25:FiU33, rskr. 2024/25:281–282).

Vidare aktualiserar ett motionsyrkande en översyn av det s.k. glesbygdsbidraget till apotek ur ett beredskapsperspektiv. I denna del konstaterar utskottet att TLV enligt sin instruktion ska följa och analysera utvecklingen på bl.a. apoteksområdet (2 §). Myndigheten publicerade i december 2025 en rapport om uppföljning av apoteksmarknaden 2025 och i januari 2026 en återrapportering om glesbygdsbidraget för verksamhetsåret 2024. Av rapporterna framgår att TLV anser att den nuvarande ersättningsmodellen för apotek behöver utvecklas för att möta apotekens framtida utmaningar. Därutöver uppmärksammar utskottet att regeringen i budgetpropositionen för 2025 aviserade tillsättandet av en utredning som bl.a. ska se över apotekens handelsmarginal. Enligt uppgift pågår ett arbete med apotekens handelsmarginaler i Regeringskansliet. Vidare har regeringen gett Läkemedelsverket i uppdrag att fortsätta att ansvara för en strukturerad aktörsgemensam samverkan och övningsverksamhet för att stärka öppenvårdsapotekens beredskap (S2024/00544). Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 februari 2028. Utskottet vill dessutom peka på den utredning som nämnts ovan om en säkrare tillgång till läkemedel och att det i utredningens uppdrag bl.a. ingår att föreslå vilka krav som ska gälla för öppenvårdsapotekens och partihandlarnas beredskap (dir. 2025:67). Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:2817 (V) yrkande 13, 2025/26:3556 (S) yrkande 73 och 2025/26:3645 (S) yrkande 79.

Ur avsnittet "Beredskap och hälso- och sjukvård åt utlänningar m.fl." i betänkandet, som även gäller punkterna 16, 17, 18 och 19. Läs betänkandet

Utskottet anser att Nationella vårdkompetensrådet har en viktig roll att fylla och konstaterar att rådet i februari 2025 slutredovisade sitt arbete med en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning (S2023/00256). Genom planen lämnar rådet flera förslag till insatser för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Utskottet ser positivt på detta och noterar att förslagen bereds i Regeringskansliet.

Ett motionsyrkande tar upp frågan om utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal. Utskottet uppmärksammar i detta sammanhang att Vårdansvarskommittén (S 2023:04) i juni 2025 överlämnade betänkandet SOU 2025:62, där kommittén föreslår att staten ska ta ett större ansvar för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. I betänkandet uttalar kommittén att den ser behov av en ökad nationell samordning och dimensionering av utbildningen av hälso- och sjukvårdspersonal där varje huvudman tydligare behöver bidra till det samlade nationella behovet av hälso- och sjukvårdspersonal. Förslaget bereds i Regeringskansliet. Utskottet uppmärksammar även det förslag om avtal om vårdvetenskaplig utbildning, lärande och forskning, s.k. VULF-avtal, som Nationella vårdkompetensrådet har lämnat inom ramen för en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Enligt rådet kan sådana avtal bl.a. stärka förutsättningarna för verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Även detta förslag bereds i Regeringskansliet. Vidare konstaterar utskottet att samarbetet om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården sedan tidigare regleras genom det s.k. nationella ALF‑avtalet. Utskottet noterar att det i Regeringskansliet pågår ett arbete med att med ta fram ett underlag inför en omförhandling av avtalet, vilket bl.a. omfattar statlig ersättning till regionerna för läkarutbildningen (U 2023:A och U2024/01035). Utskottet uppmärksammar dessutom regeringens uppdrag till Socialstyrelsen att stärka kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården (S2026/00092) samt det regleringsbrev om anslaget 2:64 inom utgiftsområde 16 som regeringen har beslutat om.

Vidare handlar två motionsyrkanden om behovet av att stärka kompetensförsörjningen inom primärvården i hela landet samt att säkerställa kompetensförsörjningen i glest befolkade regioner och kommuner. Utskottet konstaterar att förordningen om statsbidrag till kommuner och regioner för utveckling av en god och nära vård innehåller bestämmelser om statsbidrag med syftet att utveckla en god och nära vård med fokus på primärvården. Enligt förordningen får bidrag lämnas för bl.a. insatser som avser kompetensförsörjning och arbetsmiljö i primärvården samt för utveckling av primärvården i lands- och glesbygdsområden (2 § 7 och 8). Därutöver noterar utskottet Socialstyrelsens uppdrag att göra insatser för att främja, stödja och följa upp omställningen i hälso- och sjukvården till en god och nära vård (S2023/01930). Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2028. I sammanhanget uppmärksammar utskottet också de förslag som regeringen lämnat genom propositionen Nästa steg för en god och nära vård (prop. 2025/26:19), som syftar till att tydliggöra primärvårdens uppdrag och ansvar och till att stärka tillgången till medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård. Riksdagen har ställt sig bakom förslagen (bet. 2025/26:SoU23, rskr. 2025/26:157).

När det specifikt gäller medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård noterar utskottet att regeringen har beslutat om en lagrådsremiss och avser att lämna förslag om detta till riksdagen i mars 2026. Utskottet uppmärksammar även Socialstyrelsens arbete med att ta fram riktvärden för vissa yrkesgrupper i primärvården (S2025/00801) och att regeringen i budgetpropositionen för 2026 har tillfört 300 miljoner kronor för en fortsatt satsning på vård i lands- och glesbygdsområden (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 anslaget 1:6).

Några motionsyrkanden tar upp frågor om arbetsbelastningen och den administrativa bördan för allmänläkare samt behovet av en långsiktigt hållbar arbetsmiljö i hälso- och sjukvården. Här kan nämnas att det framgår av ett pressmeddelande att Myndigheten för arbetsmiljökunskap har avvecklats och att Arbetsmiljöverket, enligt sin instruktion, numera bl.a. är nationellt kunskapscentrum för frågor om arbetsmiljö.

Utskottet uppmärksammar vidare att Nationella vårdkompetensrådet, genom sitt förslag till en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning, har lagt fram rekommendationer som berör personalens arbetsmiljö. Rekommendationerna omfattar bl.a. insatser som främjar en god arbetsmiljö, stöd för medarbetare att arbeta med uppgifter som är prioriterade utifrån deras kompetens samt åtgärder för att säkerställa att digitala verktyg är användarvänliga och effektiva. Utskottet vill särskilt lyfta fram rådets rekommendation om att legitimationsyrken ska avlastas genom att serviceuppgifter och administrativa uppgifter som inte kräver legitimation fördelas till servicepersonal och administrativ personal. Därutöver framhåller rådet att en god digital arbetsmiljö kan minska onödig administration och dubbelarbete och därmed också belastningen på vårdpersonalen. Vidare noterar utskottet att bidrag kan lämnas för arbetsmiljöinsatser i primärvården enligt den tidigare nämnda förordningen om statsbidrag. Utskottet noterar också regeringens uttalande om betydelsen av en god arbetsmiljö, innovativa arbetssätt och en effektiv personalplanering i hälso- och sjukvården, liksom att 50 miljoner kronor avsatts i budgetpropositionen för 2026 för styrningsinsatser på området.

Därutöver vill utskottet peka på förslagen i propositionen Nästa steg för en god och nära vård (prop. 2025/26:19) där regeringen uttalar att dessa förväntas bidra till att göra rollerna som läkare och sjuksköterska i primärvården mer attraktiva genom att professionerna får bättre möjligheter att jobba utifrån sin yrkeskompetens och att samverka konstruktivt utifrån tydliggjorda ansvar och uppgifter, vilket i sin tur väntas bidra till en bättre arbetsmiljö (prop. 2025/26:19 s. 70 f.). Riksdagen har som redan nämnts ställt sig bakom förslagen i propositionen (bet. 2025/26:SoU23, rskr. 2025/26:157).

Ur avsnittet "Kompetensförsörjning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9. Läs betänkandet

Riksdagen har tidigare avslagit ett motionsyrkande om beredskapssjukhus, bl.a. mot bakgrund av förslag i propositionen Hälso- och sjukvårdens beredskap (prop. 2024/25:167, bet. 2025/26:SoU6, rskr. 2025/26:44). Utskottet konstaterar att förslagen bl.a. omfattar att det i hälso- och sjukvårdslagen förtydligas vilka skyldigheter kommuner och regioner har att erbjuda vård och hjälpa varandra under fredstida krissituationer, höjd beredskap och katastroftillstånd samt bemyndigande när det gäller föreskrifter om planeringsanvisningar för hälso- och sjukvård inför och under höjd beredskap. De aktuella lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2026. Därutöver beaktar utskottet att Socialstyrelsen under 2025 hade i uppdrag att stärka hälso- och sjukvårdens driftsäkerhet och förmåga att hantera masskadehändelser i försvarsstrategiskt viktiga geografiska områden (S2025/01871). Myndigheten redovisade uppdraget i december 2025 och lämnade då flera förslag som är relevanta för frågan om beredskapssjukhus. Förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet noterar även att regeringen i budgetpropositionen för 2026 tillfört 500 miljoner kronor för att bl.a. öka driftsäkerheten i hälso- och sjukvården och för kompetenshöjande utbildningar och övningar (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 anslaget 1:14) samt att det finns möjlighet att lämna medel till regioner för arbetet med beredskap enligt förordningar om statsbidrag. Med hänsyn till detta föreslår utskottet vid en sammantagen bedömning att riksdagen avslår motionerna 2025/26:3541 (MP) yrkande 3, 2025/26:3556 (S) yrkande 91 och 2025/26:3645 (S) yrkande 67.

Ett motionsyrkande aktualiserar frågan om privata vårdgivares skyldighet att ställa sina resurser till förfogande i kris och krig. Här uppmärksammar utskottet att Utredningen om det civila försvarets personalförsörjning har bedömt att civilplikt, inklusive civilplikt efter mönstring, behövs för att tillgodose behovet av personalförstärkning i hälso- och sjukvården (SOU 2025:6). Vidare vill utskottet peka på den rapport som Socialstyrelsen lämnade i november 2025 om civilplikt i hälso- och sjukvården. Utskottet noterar att myndigheten lämnade flera förslag av betydelse på området och att dessa förslag bereds i Regeringskansliet. Utskottet anser därmed att riksdagen bör avslå motion 2025/26:3645 (S) yrkande 41.

När det sedan gäller frågan om s.k. riksapotek konstaterar utskottet att regeringen genom propositionen Hälso- och sjukvårdens beredskap (prop. 2024/25:167), som nämnts ovan, också lämnat förslag om en skyldighet för kommuner och regioner att lagerhålla sjukvårdsprodukter för sådan vård som de är skyldiga att erbjuda enligt hälso- och sjukvårdslagen. Riksdagen har bifallit förslagen i propositionen (bet. 2025/26:SoU6, rskr. 2025/26:44). Vidare noterar utskottet att regeringen i budgetpropositionen för 2026 avsatt 557 miljoner kronor för lagerhållning av sjukvårdsprodukter i regionerna (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 anslaget 1:14). Utskottet uppmärksammar även överenskommelsen Hälso- och sjukvårdens arbete med civilt försvar 2026 (S2025/02164), som regeringen ingick i december 2025. Överenskommelsen omfattar åtgärder för att regionerna ska kunna uppfylla de lagkrav som träder i kraft den 1 januari 2027 på att lagerhålla sjukvårdsprodukter för att säkerställa tillgången till bl.a. läkemedel. Regeringen gav i juni 2025 en utredare i uppdrag att se över vilka insatser som behövs för att åstadkomma en säkrare tillgång till läkemedel, både i vardagen och under fredstida krissituationer och höjd beredskap (dir. 2025:67), innefattande bl.a. en funktion för nationell samordning och nationella inköp av läkemedel och en lämplig ordning för tvingande fördelning eller omfördelning av läkemedel. Arbetet med utredningen ska redovisas senast den 31 mars och den 30 november 2026. Därutöver har regeringen gett Socialstyrelsen och TLV i uppdrag att analysera hur lagerhållning av vissa läkemedel ska säkerställas för att åstadkomma en god försörjningsberedskap (S2025/01275). Uppdraget omfattar bl.a. att ta fram förslag på hur man kan säkerställa lagerhållning av läkemedel som behövs för vård som är nödvändig för liv och hälsa och som ingår i systemet för periodens vara genom avtal samt att analysera om regionerna bör ha en utökad lagerhållning i form av omsättningslager som motsvarar en viss tids förbrukning, t.ex. tre månader. Arbetet med uppdraget ska slutredovisas senast den 30 oktober 2026. Utskottet vill även peka på beslutet att förvärva en verksamhet som tillverkar särskilt kritiska läkemedel av betydelse för nationell tillverkningsberedskap under fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig. Förvärvet möjliggjordes genom en proposition om extra ändringsbudget för 2025 (prop. 2024/25:185, bet. 2024/25:FiU33, rskr. 2024/25:281–282).

Vidare aktualiserar ett motionsyrkande en översyn av det s.k. glesbygdsbidraget till apotek ur ett beredskapsperspektiv. I denna del konstaterar utskottet att TLV enligt sin instruktion ska följa och analysera utvecklingen på bl.a. apoteksområdet (2 §). Myndigheten publicerade i december 2025 en rapport om uppföljning av apoteksmarknaden 2025 och i januari 2026 en återrapportering om glesbygdsbidraget för verksamhetsåret 2024. Av rapporterna framgår att TLV anser att den nuvarande ersättningsmodellen för apotek behöver utvecklas för att möta apotekens framtida utmaningar. Därutöver uppmärksammar utskottet att regeringen i budgetpropositionen för 2025 aviserade tillsättandet av en utredning som bl.a. ska se över apotekens handelsmarginal. Enligt uppgift pågår ett arbete med apotekens handelsmarginaler i Regeringskansliet. Vidare har regeringen gett Läkemedelsverket i uppdrag att fortsätta att ansvara för en strukturerad aktörsgemensam samverkan och övningsverksamhet för att stärka öppenvårdsapotekens beredskap (S2024/00544). Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 februari 2028. Utskottet vill dessutom peka på den utredning som nämnts ovan om en säkrare tillgång till läkemedel och att det i utredningens uppdrag bl.a. ingår att föreslå vilka krav som ska gälla för öppenvårdsapotekens och partihandlarnas beredskap (dir. 2025:67). Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:2817 (V) yrkande 13, 2025/26:3556 (S) yrkande 73 och 2025/26:3645 (S) yrkande 79.

Ur avsnittet "Beredskap och hälso- och sjukvård åt utlänningar m.fl." i betänkandet, som även gäller punkterna 14, 17, 18 och 19. Läs betänkandet

Riksdagen har tidigare avslagit ett motionsyrkande om beredskapssjukhus, bl.a. mot bakgrund av förslag i propositionen Hälso- och sjukvårdens beredskap (prop. 2024/25:167, bet. 2025/26:SoU6, rskr. 2025/26:44). Utskottet konstaterar att förslagen bl.a. omfattar att det i hälso- och sjukvårdslagen förtydligas vilka skyldigheter kommuner och regioner har att erbjuda vård och hjälpa varandra under fredstida krissituationer, höjd beredskap och katastroftillstånd samt bemyndigande när det gäller föreskrifter om planeringsanvisningar för hälso- och sjukvård inför och under höjd beredskap. De aktuella lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2026. Därutöver beaktar utskottet att Socialstyrelsen under 2025 hade i uppdrag att stärka hälso- och sjukvårdens driftsäkerhet och förmåga att hantera masskadehändelser i försvarsstrategiskt viktiga geografiska områden (S2025/01871). Myndigheten redovisade uppdraget i december 2025 och lämnade då flera förslag som är relevanta för frågan om beredskapssjukhus. Förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet noterar även att regeringen i budgetpropositionen för 2026 tillfört 500 miljoner kronor för att bl.a. öka driftsäkerheten i hälso- och sjukvården och för kompetenshöjande utbildningar och övningar (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 anslaget 1:14) samt att det finns möjlighet att lämna medel till regioner för arbetet med beredskap enligt förordningar om statsbidrag. Med hänsyn till detta föreslår utskottet vid en sammantagen bedömning att riksdagen avslår motionerna 2025/26:3541 (MP) yrkande 3, 2025/26:3556 (S) yrkande 91 och 2025/26:3645 (S) yrkande 67.

Ett motionsyrkande aktualiserar frågan om privata vårdgivares skyldighet att ställa sina resurser till förfogande i kris och krig. Här uppmärksammar utskottet att Utredningen om det civila försvarets personalförsörjning har bedömt att civilplikt, inklusive civilplikt efter mönstring, behövs för att tillgodose behovet av personalförstärkning i hälso- och sjukvården (SOU 2025:6). Vidare vill utskottet peka på den rapport som Socialstyrelsen lämnade i november 2025 om civilplikt i hälso- och sjukvården. Utskottet noterar att myndigheten lämnade flera förslag av betydelse på området och att dessa förslag bereds i Regeringskansliet. Utskottet anser därmed att riksdagen bör avslå motion 2025/26:3645 (S) yrkande 41.

När det sedan gäller frågan om s.k. riksapotek konstaterar utskottet att regeringen genom propositionen Hälso- och sjukvårdens beredskap (prop. 2024/25:167), som nämnts ovan, också lämnat förslag om en skyldighet för kommuner och regioner att lagerhålla sjukvårdsprodukter för sådan vård som de är skyldiga att erbjuda enligt hälso- och sjukvårdslagen. Riksdagen har bifallit förslagen i propositionen (bet. 2025/26:SoU6, rskr. 2025/26:44). Vidare noterar utskottet att regeringen i budgetpropositionen för 2026 avsatt 557 miljoner kronor för lagerhållning av sjukvårdsprodukter i regionerna (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 anslaget 1:14). Utskottet uppmärksammar även överenskommelsen Hälso- och sjukvårdens arbete med civilt försvar 2026 (S2025/02164), som regeringen ingick i december 2025. Överenskommelsen omfattar åtgärder för att regionerna ska kunna uppfylla de lagkrav som träder i kraft den 1 januari 2027 på att lagerhålla sjukvårdsprodukter för att säkerställa tillgången till bl.a. läkemedel. Regeringen gav i juni 2025 en utredare i uppdrag att se över vilka insatser som behövs för att åstadkomma en säkrare tillgång till läkemedel, både i vardagen och under fredstida krissituationer och höjd beredskap (dir. 2025:67), innefattande bl.a. en funktion för nationell samordning och nationella inköp av läkemedel och en lämplig ordning för tvingande fördelning eller omfördelning av läkemedel. Arbetet med utredningen ska redovisas senast den 31 mars och den 30 november 2026. Därutöver har regeringen gett Socialstyrelsen och TLV i uppdrag att analysera hur lagerhållning av vissa läkemedel ska säkerställas för att åstadkomma en god försörjningsberedskap (S2025/01275). Uppdraget omfattar bl.a. att ta fram förslag på hur man kan säkerställa lagerhållning av läkemedel som behövs för vård som är nödvändig för liv och hälsa och som ingår i systemet för periodens vara genom avtal samt att analysera om regionerna bör ha en utökad lagerhållning i form av omsättningslager som motsvarar en viss tids förbrukning, t.ex. tre månader. Arbetet med uppdraget ska slutredovisas senast den 30 oktober 2026. Utskottet vill även peka på beslutet att förvärva en verksamhet som tillverkar särskilt kritiska läkemedel av betydelse för nationell tillverkningsberedskap under fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig. Förvärvet möjliggjordes genom en proposition om extra ändringsbudget för 2025 (prop. 2024/25:185, bet. 2024/25:FiU33, rskr. 2024/25:281–282).

Vidare aktualiserar ett motionsyrkande en översyn av det s.k. glesbygdsbidraget till apotek ur ett beredskapsperspektiv. I denna del konstaterar utskottet att TLV enligt sin instruktion ska följa och analysera utvecklingen på bl.a. apoteksområdet (2 §). Myndigheten publicerade i december 2025 en rapport om uppföljning av apoteksmarknaden 2025 och i januari 2026 en återrapportering om glesbygdsbidraget för verksamhetsåret 2024. Av rapporterna framgår att TLV anser att den nuvarande ersättningsmodellen för apotek behöver utvecklas för att möta apotekens framtida utmaningar. Därutöver uppmärksammar utskottet att regeringen i budgetpropositionen för 2025 aviserade tillsättandet av en utredning som bl.a. ska se över apotekens handelsmarginal. Enligt uppgift pågår ett arbete med apotekens handelsmarginaler i Regeringskansliet. Vidare har regeringen gett Läkemedelsverket i uppdrag att fortsätta att ansvara för en strukturerad aktörsgemensam samverkan och övningsverksamhet för att stärka öppenvårdsapotekens beredskap (S2024/00544). Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 februari 2028. Utskottet vill dessutom peka på den utredning som nämnts ovan om en säkrare tillgång till läkemedel och att det i utredningens uppdrag bl.a. ingår att föreslå vilka krav som ska gälla för öppenvårdsapotekens och partihandlarnas beredskap (dir. 2025:67). Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:2817 (V) yrkande 13, 2025/26:3556 (S) yrkande 73 och 2025/26:3645 (S) yrkande 79.

Ur avsnittet "Beredskap och hälso- och sjukvård åt utlänningar m.fl." i betänkandet, som även gäller punkterna 14, 16, 18 och 19. Läs betänkandet

Riksdagen har tidigare avslagit ett motionsyrkande om beredskapssjukhus, bl.a. mot bakgrund av förslag i propositionen Hälso- och sjukvårdens beredskap (prop. 2024/25:167, bet. 2025/26:SoU6, rskr. 2025/26:44). Utskottet konstaterar att förslagen bl.a. omfattar att det i hälso- och sjukvårdslagen förtydligas vilka skyldigheter kommuner och regioner har att erbjuda vård och hjälpa varandra under fredstida krissituationer, höjd beredskap och katastroftillstånd samt bemyndigande när det gäller föreskrifter om planeringsanvisningar för hälso- och sjukvård inför och under höjd beredskap. De aktuella lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2026. Därutöver beaktar utskottet att Socialstyrelsen under 2025 hade i uppdrag att stärka hälso- och sjukvårdens driftsäkerhet och förmåga att hantera masskadehändelser i försvarsstrategiskt viktiga geografiska områden (S2025/01871). Myndigheten redovisade uppdraget i december 2025 och lämnade då flera förslag som är relevanta för frågan om beredskapssjukhus. Förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet noterar även att regeringen i budgetpropositionen för 2026 tillfört 500 miljoner kronor för att bl.a. öka driftsäkerheten i hälso- och sjukvården och för kompetenshöjande utbildningar och övningar (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 anslaget 1:14) samt att det finns möjlighet att lämna medel till regioner för arbetet med beredskap enligt förordningar om statsbidrag. Med hänsyn till detta föreslår utskottet vid en sammantagen bedömning att riksdagen avslår motionerna 2025/26:3541 (MP) yrkande 3, 2025/26:3556 (S) yrkande 91 och 2025/26:3645 (S) yrkande 67.

Ett motionsyrkande aktualiserar frågan om privata vårdgivares skyldighet att ställa sina resurser till förfogande i kris och krig. Här uppmärksammar utskottet att Utredningen om det civila försvarets personalförsörjning har bedömt att civilplikt, inklusive civilplikt efter mönstring, behövs för att tillgodose behovet av personalförstärkning i hälso- och sjukvården (SOU 2025:6). Vidare vill utskottet peka på den rapport som Socialstyrelsen lämnade i november 2025 om civilplikt i hälso- och sjukvården. Utskottet noterar att myndigheten lämnade flera förslag av betydelse på området och att dessa förslag bereds i Regeringskansliet. Utskottet anser därmed att riksdagen bör avslå motion 2025/26:3645 (S) yrkande 41.

När det sedan gäller frågan om s.k. riksapotek konstaterar utskottet att regeringen genom propositionen Hälso- och sjukvårdens beredskap (prop. 2024/25:167), som nämnts ovan, också lämnat förslag om en skyldighet för kommuner och regioner att lagerhålla sjukvårdsprodukter för sådan vård som de är skyldiga att erbjuda enligt hälso- och sjukvårdslagen. Riksdagen har bifallit förslagen i propositionen (bet. 2025/26:SoU6, rskr. 2025/26:44). Vidare noterar utskottet att regeringen i budgetpropositionen för 2026 avsatt 557 miljoner kronor för lagerhållning av sjukvårdsprodukter i regionerna (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 anslaget 1:14). Utskottet uppmärksammar även överenskommelsen Hälso- och sjukvårdens arbete med civilt försvar 2026 (S2025/02164), som regeringen ingick i december 2025. Överenskommelsen omfattar åtgärder för att regionerna ska kunna uppfylla de lagkrav som träder i kraft den 1 januari 2027 på att lagerhålla sjukvårdsprodukter för att säkerställa tillgången till bl.a. läkemedel. Regeringen gav i juni 2025 en utredare i uppdrag att se över vilka insatser som behövs för att åstadkomma en säkrare tillgång till läkemedel, både i vardagen och under fredstida krissituationer och höjd beredskap (dir. 2025:67), innefattande bl.a. en funktion för nationell samordning och nationella inköp av läkemedel och en lämplig ordning för tvingande fördelning eller omfördelning av läkemedel. Arbetet med utredningen ska redovisas senast den 31 mars och den 30 november 2026. Därutöver har regeringen gett Socialstyrelsen och TLV i uppdrag att analysera hur lagerhållning av vissa läkemedel ska säkerställas för att åstadkomma en god försörjningsberedskap (S2025/01275). Uppdraget omfattar bl.a. att ta fram förslag på hur man kan säkerställa lagerhållning av läkemedel som behövs för vård som är nödvändig för liv och hälsa och som ingår i systemet för periodens vara genom avtal samt att analysera om regionerna bör ha en utökad lagerhållning i form av omsättningslager som motsvarar en viss tids förbrukning, t.ex. tre månader. Arbetet med uppdraget ska slutredovisas senast den 30 oktober 2026. Utskottet vill även peka på beslutet att förvärva en verksamhet som tillverkar särskilt kritiska läkemedel av betydelse för nationell tillverkningsberedskap under fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig. Förvärvet möjliggjordes genom en proposition om extra ändringsbudget för 2025 (prop. 2024/25:185, bet. 2024/25:FiU33, rskr. 2024/25:281–282).

Vidare aktualiserar ett motionsyrkande en översyn av det s.k. glesbygdsbidraget till apotek ur ett beredskapsperspektiv. I denna del konstaterar utskottet att TLV enligt sin instruktion ska följa och analysera utvecklingen på bl.a. apoteksområdet (2 §). Myndigheten publicerade i december 2025 en rapport om uppföljning av apoteksmarknaden 2025 och i januari 2026 en återrapportering om glesbygdsbidraget för verksamhetsåret 2024. Av rapporterna framgår att TLV anser att den nuvarande ersättningsmodellen för apotek behöver utvecklas för att möta apotekens framtida utmaningar. Därutöver uppmärksammar utskottet att regeringen i budgetpropositionen för 2025 aviserade tillsättandet av en utredning som bl.a. ska se över apotekens handelsmarginal. Enligt uppgift pågår ett arbete med apotekens handelsmarginaler i Regeringskansliet. Vidare har regeringen gett Läkemedelsverket i uppdrag att fortsätta att ansvara för en strukturerad aktörsgemensam samverkan och övningsverksamhet för att stärka öppenvårdsapotekens beredskap (S2024/00544). Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 februari 2028. Utskottet vill dessutom peka på den utredning som nämnts ovan om en säkrare tillgång till läkemedel och att det i utredningens uppdrag bl.a. ingår att föreslå vilka krav som ska gälla för öppenvårdsapotekens och partihandlarnas beredskap (dir. 2025:67). Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:2817 (V) yrkande 13, 2025/26:3556 (S) yrkande 73 och 2025/26:3645 (S) yrkande 79.

Ur avsnittet "Beredskap och hälso- och sjukvård åt utlänningar m.fl." i betänkandet, som även gäller punkterna 14, 16, 17 och 19. Läs betänkandet

Riksdagen har tidigare avslagit ett motionsyrkande om beredskapssjukhus, bl.a. mot bakgrund av förslag i propositionen Hälso- och sjukvårdens beredskap (prop. 2024/25:167, bet. 2025/26:SoU6, rskr. 2025/26:44). Utskottet konstaterar att förslagen bl.a. omfattar att det i hälso- och sjukvårdslagen förtydligas vilka skyldigheter kommuner och regioner har att erbjuda vård och hjälpa varandra under fredstida krissituationer, höjd beredskap och katastroftillstånd samt bemyndigande när det gäller föreskrifter om planeringsanvisningar för hälso- och sjukvård inför och under höjd beredskap. De aktuella lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2026. Därutöver beaktar utskottet att Socialstyrelsen under 2025 hade i uppdrag att stärka hälso- och sjukvårdens driftsäkerhet och förmåga att hantera masskadehändelser i försvarsstrategiskt viktiga geografiska områden (S2025/01871). Myndigheten redovisade uppdraget i december 2025 och lämnade då flera förslag som är relevanta för frågan om beredskapssjukhus. Förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet noterar även att regeringen i budgetpropositionen för 2026 tillfört 500 miljoner kronor för att bl.a. öka driftsäkerheten i hälso- och sjukvården och för kompetenshöjande utbildningar och övningar (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 anslaget 1:14) samt att det finns möjlighet att lämna medel till regioner för arbetet med beredskap enligt förordningar om statsbidrag. Med hänsyn till detta föreslår utskottet vid en sammantagen bedömning att riksdagen avslår motionerna 2025/26:3541 (MP) yrkande 3, 2025/26:3556 (S) yrkande 91 och 2025/26:3645 (S) yrkande 67.

Ett motionsyrkande aktualiserar frågan om privata vårdgivares skyldighet att ställa sina resurser till förfogande i kris och krig. Här uppmärksammar utskottet att Utredningen om det civila försvarets personalförsörjning har bedömt att civilplikt, inklusive civilplikt efter mönstring, behövs för att tillgodose behovet av personalförstärkning i hälso- och sjukvården (SOU 2025:6). Vidare vill utskottet peka på den rapport som Socialstyrelsen lämnade i november 2025 om civilplikt i hälso- och sjukvården. Utskottet noterar att myndigheten lämnade flera förslag av betydelse på området och att dessa förslag bereds i Regeringskansliet. Utskottet anser därmed att riksdagen bör avslå motion 2025/26:3645 (S) yrkande 41.

När det sedan gäller frågan om s.k. riksapotek konstaterar utskottet att regeringen genom propositionen Hälso- och sjukvårdens beredskap (prop. 2024/25:167), som nämnts ovan, också lämnat förslag om en skyldighet för kommuner och regioner att lagerhålla sjukvårdsprodukter för sådan vård som de är skyldiga att erbjuda enligt hälso- och sjukvårdslagen. Riksdagen har bifallit förslagen i propositionen (bet. 2025/26:SoU6, rskr. 2025/26:44). Vidare noterar utskottet att regeringen i budgetpropositionen för 2026 avsatt 557 miljoner kronor för lagerhållning av sjukvårdsprodukter i regionerna (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9 anslaget 1:14). Utskottet uppmärksammar även överenskommelsen Hälso- och sjukvårdens arbete med civilt försvar 2026 (S2025/02164), som regeringen ingick i december 2025. Överenskommelsen omfattar åtgärder för att regionerna ska kunna uppfylla de lagkrav som träder i kraft den 1 januari 2027 på att lagerhålla sjukvårdsprodukter för att säkerställa tillgången till bl.a. läkemedel. Regeringen gav i juni 2025 en utredare i uppdrag att se över vilka insatser som behövs för att åstadkomma en säkrare tillgång till läkemedel, både i vardagen och under fredstida krissituationer och höjd beredskap (dir. 2025:67), innefattande bl.a. en funktion för nationell samordning och nationella inköp av läkemedel och en lämplig ordning för tvingande fördelning eller omfördelning av läkemedel. Arbetet med utredningen ska redovisas senast den 31 mars och den 30 november 2026. Därutöver har regeringen gett Socialstyrelsen och TLV i uppdrag att analysera hur lagerhållning av vissa läkemedel ska säkerställas för att åstadkomma en god försörjningsberedskap (S2025/01275). Uppdraget omfattar bl.a. att ta fram förslag på hur man kan säkerställa lagerhållning av läkemedel som behövs för vård som är nödvändig för liv och hälsa och som ingår i systemet för periodens vara genom avtal samt att analysera om regionerna bör ha en utökad lagerhållning i form av omsättningslager som motsvarar en viss tids förbrukning, t.ex. tre månader. Arbetet med uppdraget ska slutredovisas senast den 30 oktober 2026. Utskottet vill även peka på beslutet att förvärva en verksamhet som tillverkar särskilt kritiska läkemedel av betydelse för nationell tillverkningsberedskap under fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig. Förvärvet möjliggjordes genom en proposition om extra ändringsbudget för 2025 (prop. 2024/25:185, bet. 2024/25:FiU33, rskr. 2024/25:281–282).

Vidare aktualiserar ett motionsyrkande en översyn av det s.k. glesbygdsbidraget till apotek ur ett beredskapsperspektiv. I denna del konstaterar utskottet att TLV enligt sin instruktion ska följa och analysera utvecklingen på bl.a. apoteksområdet (2 §). Myndigheten publicerade i december 2025 en rapport om uppföljning av apoteksmarknaden 2025 och i januari 2026 en återrapportering om glesbygdsbidraget för verksamhetsåret 2024. Av rapporterna framgår att TLV anser att den nuvarande ersättningsmodellen för apotek behöver utvecklas för att möta apotekens framtida utmaningar. Därutöver uppmärksammar utskottet att regeringen i budgetpropositionen för 2025 aviserade tillsättandet av en utredning som bl.a. ska se över apotekens handelsmarginal. Enligt uppgift pågår ett arbete med apotekens handelsmarginaler i Regeringskansliet. Vidare har regeringen gett Läkemedelsverket i uppdrag att fortsätta att ansvara för en strukturerad aktörsgemensam samverkan och övningsverksamhet för att stärka öppenvårdsapotekens beredskap (S2024/00544). Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 februari 2028. Utskottet vill dessutom peka på den utredning som nämnts ovan om en säkrare tillgång till läkemedel och att det i utredningens uppdrag bl.a. ingår att föreslå vilka krav som ska gälla för öppenvårdsapotekens och partihandlarnas beredskap (dir. 2025:67). Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:2817 (V) yrkande 13, 2025/26:3556 (S) yrkande 73 och 2025/26:3645 (S) yrkande 79.

Ur avsnittet "Beredskap och hälso- och sjukvård åt utlänningar m.fl." i betänkandet, som även gäller punkterna 14, 16, 17 och 18. Läs betänkandet

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se bl.a. betänkande 2024/25:SoU22. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av det nämnda betänkandet.

Reservationer

1.

Kompetensförsörjning, punkt 1 (S)

av Karin Sundin (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S), Agneta Nilsson (S) och Dzenan Cisija (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3645 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkandena 4 och 11 samt

avslår motionerna

2025/26:3179 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 7 och

2025/26:3542 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkandena 5–9, 11 och 13.

Ställningstagande

Det råder stor brist på personal med rätt kompetens inom såväl hälso- och sjukvården som äldreomsorgen, tandvården och socialtjänsten. Orsakerna bakom den växande personalbristen är flera och det handlar om faktorer på de olika arbetsplatserna. Vi menar att det därför krävs en bred samsyn och ett gemensamt nationellt initiativ för att vända utvecklingen. Det är därför angeläget att det kommer till stånd en beredning för välfärdens personalförsörjning. Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med detta.

Vidare menar vi att vårdens huvudmän bör skapa bättre förutsättningar att följa verksamheternas systematiska arbetsmiljöarbete.

2.

Kompetensförsörjning, punkt 1 (C)

av Christofer Bergenblock (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3179 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 7 och

avslår motionerna

2025/26:3542 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkandena 5–9, 11 och 13 samt

2025/26:3645 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkandena 4 och 11.

Ställningstagande

Vårdansvarskommittén har pekat på att bristen på ett nationellt helhetsperspektiv leder till att utbildningsplatser, verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och olika läkartjänster (AT, BT och ST) fördelas ojämnt, vilket gör att vissa regioner har svårt att rekrytera och behålla personal. Genom en nationell samordning skulle utbildningsinsatser kunna anpassas bättre till hela landets framtida vårdbehov. Jag menar att staten bör tar ett utökat ansvar för kompetensförsörjningen, och regeringen bör därför skyndsamt se till att det sker en nationell samordning och dimensionering i utbildningen av hälso- och sjukvårdspersonal.

3.

Kompetensförsörjning, punkt 1 (MP)

av Nils Seye Larsen (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3542 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkandena 5–9, 11 och 13 samt

avslår motionerna

2025/26:3179 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 7 och

2025/26:3645 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkandena 4 och 11.

Ställningstagande

Av rapporterna Omtag för omställning samt Uppföljning av omställning till en god och nära vård framgår att målen för reformen inte har uppnåtts. Mot bakgrund av rapporterna anser jag att regeringen bör besluta om en utredning om hur kompetensförsörjningen inom primärvården i hela landet kan stärkas.

En annan viktig rapport är enligt min mening Vården ur primärläkarnas perspektiv. Regeringen bör utifrån denna rapport återkomma till riksdagen med förslag om hur allmänläkares arbetsbelastning och administrativa arbete kan minska så att de får mer tid till att träffa patienter.

Vidare anser jag att det behövs ett samlat strategiskt grepp på nationell nivå, i nära samverkan med regioner och kommuner, för att hantera den växande utmaningen med personalbrist inom vård och omsorg. Regeringen bör därför låta ta fram en nationell handlingsplan för hur kompetensförsörjning inom vård och omsorg kan säkras på kort och lång sikt.

Glesbygdskommuner och glest befolkade regioner står vidare inför stora utmaningar när det gäller att rekrytera personal som är nödvändig för att kunna säkerställa kritiska sjukvårdskompetenser. Enligt min mening bör därför ett särskilt fokus i den nationella planen vara på hur kompetensförsörjningen kan säkerställas i glest befolkade regioner och kommuner.

Jag menar även att det vid sidan av en nationell handlingsplan för hur kompetensförsörjning inom vård och omsorg kan säkras på kort och lång sikt behövs en nationell samordnare för kompetensförsörjning med ett tydligt och centralt ansvar för att leda och koordinera det strategiska arbetet tillsammans med regionerna och kommunerna. Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med detta.

De regionala vårdkompetensråden spelar en nyckelroll tillsammans med Nationella vårdkompetensrådet för den långsiktiga bemanningen inom hälso- och sjukvården i Sverige. Det är därför viktigt att de regionala vårdkompetensråden får förstärkta resurser och förutsättningar för sitt arbete. Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med detta.

Det är centralt att arbetsmiljön och arbetsvillkoren i hälso- och sjukvården är goda och långsiktigt hållbara. Regeringen bör därför ge Socialstyrelsen, eller någon annan lämplig myndighet, i uppdrag att utreda och återkomma med ett förslag om en långsiktig satsning för god och långsiktigt hållbar arbetsmiljö för personal inom vård och omsorg. Det bör ingå i uppdraget att ta fram och utvärdera nya arbetsmodeller och tekniska eller digitala lösningar för att minska arbetsbelastningen. Detta bör ske i samverkan med regioner och kommuner samt på ett sådant sätt att vårdpersonalen är delaktig och med beaktande av forskning på området.

4.

Genomförande av en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning, punkt 2 (S, V, MP)

av Karin Sundin (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S), Karin Rågsjö (V), Nils Seye Larsen (MP), Agneta Nilsson (S) och Dzenan Cisija (S).

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet