Nästa steg för en god och nära vård

Återkommande utredningar och rapporter visar på att det finns stora och omfattande utvecklingsbehov när det gäller arbetet med psykisk ohälsa i primärvårdens verksamheter. Utskottet ser därför positivt på förslaget att förtydliga att primärvården ska tillgodose både fysiska och psykiska vårdbehov. Utskottet delar regeringens bedömning att det saknas behov av att utvidga förtydligandet till att omfatta hela hälso- och sjukvården och inte enbart primärvården. Den psykiska ohälsan får automatiskt ett eget utrymme och synlighet i den specialiserade vården inom ramen för de psykiatriska specialiteterna.

Regeringen redogör för att förslaget om psykisk ohälsa inte innebär några nya obligatoriska uppgifter eller skillnader i ambitionsnivå för regioner och kommuner. Den kommunala finansieringsprincipen är därför inte tillämplig. Det är i stället upp till huvudmännen att utifrån det ansvar som åligger dem analysera och besluta om fördelningen av ekonomiska resurser i den egna verksamheten. Utskottet ställer sig bakom bedömningarna och uppfattningen att det är huvudmännens ansvar att analysera och besluta om de ekonomiska resurserna för de egna verksamheterna.

Med hänvisning till vad som nämnts ovan ser utskottet inte skäl att ta några initiativ med anledning av motion 2025/26:3815 (V) yrkandena 1–3. Motionen bör därför avslås.

Reservationer

1.

Psykiska vårdbehov, punkt 2 (V)

av Maj Karlsson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3815 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkandena 1–3.

Ställningstagande

Jag anser att propositionen innehåller vissa steg för att förbättra och stärka möjligheterna för en god och nära vård, men det krävs mycket mer för en fungerande primärvård och en god och nära vård.

För det första anser jag att tydliggörandet av att primärvården ska tillgodose både fysiska och psykiska vårdbehov borde utvidgas till att omfatta inte bara primärvården utan hela hälso- och sjukvården. Samma skäl för att förtydliga uppdraget gäller för övriga delar av hälso- och sjukvården som för primärvården. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag om ett sådant förtydligande.

För det andra vill jag lyfta fram behovet av en djupare analys av vad förslaget om psykiska vårdbehov får för ekonomiska konsekvenser för en redan pressad vård med kommuner och regioner som saknar tillräckliga ekonomiska medel. Regeringen bör återkomma till riksdagen med en fördjupad analys av vad förslaget får för ekonomiska konsekvenser. Vidare bör regeringen återkomma med förslag på finansiering för det fall den ekonomiska konsekvensanalysen visar att det finns behov av ekonomiska tillskott för att klara uppdraget utan att verksamheten blir lidande.

2.

Psykiska vårdbehov, punkt 2 (MP)

av Nils Seye Larsen (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3815 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkandena 2 och 3 samt

avslår motion

2025/26:3815 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkande 1.

Ställningstagande

Jag vill lyfta fram behovet av en djupare analys av vad förslaget om psykiska vårdbehov får för ekonomiska konsekvenser för en redan pressad vård med kommuner och regioner som saknar tillräckliga ekonomiska medel. Regeringen bör återkomma till riksdagen med en fördjupad analys av vad förslaget får för ekonomiska konsekvenser. Vidare bör regeringen återkomma med förslag på finansiering för det fall den ekonomiska konsekvensanalysen visar att det finns behov av ekonomiska tillskott för att klara uppdraget utan att verksamheten blir lidande.

Särskilt yttrande

Regeringens lagförslag, punkt 1 (S)

Fredrik Lundh Sammeli (S), Karin Sundin (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S) och Gustaf Lantz (S) anför:

Det är välkommet att regeringen nu tar ytterligare steg i den omställning av svensk hälso- och sjukvård som god och nära vård innebär. Det ger bättre förutsättningar för ett gott omhändertagande av patienten och för sammanhängande vårdkedjor. Vi har därför valt att inte väcka någon följdmotion med anledning av propositionen. Enligt vår mening går dock omställningen för långsamt. För få människor har en fast läkarkontakt och landets regioner har långt kvar till att kunna uppfylla Socialstyrelsens rekommendation om 1 100 listade patienter per specialistläkare i primärvården. Det krävs ytterligare åtgärder för att tydliggöra och förstärka regionernas uppdrag och förutsättningar för det fortsatta förändringsarbetet. För att frigöra kraften i omställningen krävs inte minst ökade ekonomiska resurser till svensk hälso- och sjukvård. Vi kommer att noga följa utvecklingen av dessa frågor och ta nödvändiga initiativ i andra sammanhang.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Ur avsnittet "Psykiska vårdbehov" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet