Ett språkkrav inom äldreomsorgen

Utskottet delar regeringens bedömning att det är viktigt att kunna följa upp och utvärdera den föreslagna regleringen och att relevanta myndigheter bidrar till att nivån av språkkunskaper hos äldreomsorgens personal kan höjas. Det är också positivt att regeringen avser att avsätta 23 miljoner kronor per år under 2026–2030 för detta arbete.

Vidare noterar utskottet att språkkravet enligt regeringens bedömning inte kommer att innebära några negativa konsekvenser av betydelse för kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen. Utskottet delar denna bedömning.

Utskottet uppmärksammar också att Socialstyrelsen har tagit fram ett stödmaterial för verksamhetsområdet äldreomsorg och att myndigheten har bedömt att Gers B2 är en lämplig nivå för arbete i äldreomsorgen.

Med anledning av det som nämnts ovan anser utskottet att riksdagen inte ska ta initiativ på grund av motion 2025/26:3899 (MP) yrkandena 3 och 4. Motionsyrkandena bör avslås.

Reservationer

1.

Finansiering av reformen, punkt 2 (V)

av Nadja Awad (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3900 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt

avslår motion

2025/26:3899 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 1.

Ställningstagande

Att utarbeta rutiner och processer med anledning av lagändringen anser jag kommer att vara ett återkommande arbete för kommunerna och inte en engångskostnad. Detta bör vara en del av den permanenta finansieringen. Därför bör regeringen återkomma med ett förslag som säkrar permanent finansiering av de aktiviteter som regeringen anser är engångskostnader.

I de verksamheter där en hög andel av personalen behöver språkstöd bedömer jag att det kommer att bli svårt att avvara personal och rekrytera vikarier i tillräckligt hög utsträckning. Regeringen bör därför återkomma med förslag som gör att statlig finansiering även kan användas för att rekrytera nya yrkesgrupper som kan stötta i äldreomsorgen.

2.

Finansiering av reformen, punkt 2 (MP)

av Nils Seye Larsen (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3899 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 1 och

avslår motion

2025/26:3900 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Jag delar regeringens bedömning att god kommunikation är en central del av en trygg och personcentrerad äldreomsorg. De kostnader som regeringen är beredd att låta staten stå för gäller dock inte själva språkutvecklingen utan bl.a. bedömning av medarbetares språkbehov, uppföljning av personal som deltagit i språkutvecklande åtgärder och framtagande av processer och rutiner. Enligt min mening måste ett språkkrav förenas med ett statligt ansvar för att finansiera språkutvecklande insatser i äldreomsorgen. Regeringen bör vidta lämpliga åtgärder.

3.

Språk och kvalitet, punkt 3 (MP)

av Nils Seye Larsen (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3899 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 2.

Ställningstagande

Kommunikationsutmaningar kan inte ses isolerat från andra strukturella brister inom äldreomsorgen. Äldreomsorgens kvalitet och patienters och brukares trygghet beror på så mycket mer än enbart kunskap i det svenska språket. Jag menar därför att språksatsningar aldrig får ställas över andra avgörande kvalitetsaspekter i omsorgen. Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med detta.

4.

Relevant kunskapsnivå, punkt 4 (MP)

av Nils Seye Larsen (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3899 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkandena 3 och 4.

Ställningstagande

Den språknivå som regeringen bedömer är relevant för personal inom äldreomsorgen anser jag kan vara alltför högt satt i relation till äldreomsorgens kvalitets- och kompetensförsörjningsbehov. Ett generellt krav på denna nivå riskerar därför att bli orealistiskt. Det bör göras en konsekvensutredning efter att lagen har trätt i kraft, som utvärderar möjligheterna för personal inom äldrevården att nå nivå B2 i svenska språket och vad det kan få för konsekvenser för kompetensförsörjningen. Regeringen behöver vidta åtgärder för att detta ska ske.

Regeringen föreslår vidare att den ska få meddela föreskrifter om den kunskapsnivå i svenska som är relevant för att genomföra insatser i socialtjänstens omsorg om äldre. Att regeringen ska bestämma språknivå snarare än en myndighet som är mer verksamhetsnära eller har språk som särskild kompetens, är orimligt och riskerar att slå fel. Mot denna bakgrund anser jag att en expertmyndighet, exempelvis Socialstyrelsen, bör fastställa föreskrifter om den kunskapsnivå i svenska som är relevant för att genomföra insatser i äldreomsorgen. Regeringen bör vidta lämpliga åtgärder.

Särskilt yttrande

Särskilt yttrande (S)

Karin Sundin (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S), Agneta Nilsson (S) och Dzenan Cisija (S) anför:

Vi ställer oss bakom förslagen i propositionen om en skärpning av språkkravet inom äldreomsorgen. Det skulle emellertid vara önskvärt om tydligare krav ställdes på samtliga personalgrupper inom äldreomsorgen. Vi vill skapa en äldreomsorg där personalen kan arbeta med kvalitet och värdighet, där arbetsvillkoren är goda och byråkratin minimerad och där personalens arbete kan få en högre status.

Vi anser även att lagförslaget måste följas upp och utvärderas, framför allt när det gäller kompetensförsörjning och resultat.

Ur avsnittet "Relevant kunskapsnivå" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet noterar att lagförslaget innebär att kommunerna i viss utsträckning får nya respektive utvidgade uppgifter att bedöma behoven av medarbetares språkutvecklande åtgärder och val av åtgärder samt att genomföra uppföljningar av personal som deltagit i språkutvecklande åtgärder. Därmed aktualiseras den kommunala finansieringsprincipen. Enligt regeringen kommer dessa uppgifter att medföra kostnader för kommunerna om 150 miljoner kronor per år. Utskottet noterar också att regeringen avser att öka det generella statsbidraget enligt vad som framgår ovan. Vidare instämmer utskottet i regeringens bedömning att förslaget även medför vissa engångskostnader för att ta fram rutiner och processer för de nya arbetsuppgifterna. Mot denna bakgrund ser utskottet inte skäl att ta några initiativ med anledning av motionerna 2025/26:3900 (V) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:3899 (MP) yrkande 1. Motionsyrkandena bör därför avslås.

Ur avsnittet "Finansiering av reformen" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 4. Läs betänkandet

Utskottet noterar att lagförslaget innebär att kommunerna i viss utsträckning får nya respektive utvidgade uppgifter att bedöma behoven av medarbetares språkutvecklande åtgärder och val av åtgärder samt att genomföra uppföljningar av personal som deltagit i språkutvecklande åtgärder. Därmed aktualiseras den kommunala finansieringsprincipen. Enligt regeringen kommer dessa uppgifter att medföra kostnader för kommunerna om 150 miljoner kronor per år. Utskottet noterar också att regeringen avser att öka det generella statsbidraget enligt vad som framgår ovan. Vidare instämmer utskottet i regeringens bedömning att förslaget även medför vissa engångskostnader för att ta fram rutiner och processer för de nya arbetsuppgifterna. Mot denna bakgrund ser utskottet inte skäl att ta några initiativ med anledning av motionerna 2025/26:3900 (V) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:3899 (MP) yrkande 1. Motionsyrkandena bör därför avslås.

Ur avsnittet "Finansiering av reformen" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 3. Läs betänkandet