Reformerat försörjningsstöd – bidragstak och ökade möjligheter till arbete

Inledningsvis delar utskottet regeringens bedömning att det behövs en bidragsreform för att bryta bidragsberoendet och minska utanförskapet. Regeringens förslag om ett bidragstak består av flera delförslag och syftar till att öka det ekonomiska utbytet av att gå från försörjningsstöd till arbete. Ett delförslag om en modernisering av riksnormen innebär bl.a. att regeringen ska få meddela föreskrifter om hur skäliga kostnader för riksnormen ska beräknas. En sådan beräkning ska utgå från ett referensvärde som baseras på prisundersökningar av olika hushållstypers baskonsumtion. Nivån på referensvärdet kommer att beslutas genom förordning. Ett noga avvägt referensvärde bör enligt regeringen leda till att riksnormen med högre grad av precision motsvarar en skälig levnadsnivå än vad som tidigare varit fallet. Utskottet delar denna bedömning. Ett annat delförslag om en begränsning av försörjningsstödet för större hushåll innebär att för hushåll med fler än tre hemmavarande barn eller skolungdomar som är under 21 år ska försörjningsstödet begränsas, till den del det avser kostnader som omfattas av riksnormen. Regeringen ska få meddela föreskrifter om hur försörjningsstödet ska begränsas. Socialnämnden ska i ett enskilt fall, om det finns synnerliga skäl, besluta att ett hushåll ska undantas från begränsningen. På så vis säkerställs enligt regeringen att regleringen även i speciella undantagsfall kan tillämpas på ett sätt som är förenligt med barnkonventionen och andra internationella åtaganden. Utskottet instämmer i denna bedömning. Ett ytterligare delförslag är ett begränsat utrymme att lämna försörjningsstöd utöver riksnormen. Utskottet bedömer, i likhet med regeringen, att det saknas förutsättningar för kommuner att generellt tillämpa högre eller lägre belopp för kostnader som ingår i riksnormen. Utskottet delar regeringens bedömning att socialnämnden dock i ett enskilt fall ska beräkna sådana kostnader till en högre nivå om det för barn och skolungdomar som är under 21 år finns särskilda skäl, och om det för andra finns synnerliga skäl för det. Sammanfattningsvis ställer sig utskottet bakom regeringens förslag om ett bidragstak. Utskottet ställer sig också bakom regeringens förslag om att ekonomiskt bistånd endast ska ges till personer som vistas lagligen i Sverige. Förslaget syftar bl.a. till att motverka olovliga vistelser och de negativa konsekvenser för både enskilda och samhället som är förknippade med sådana vistelser. Utskottet delar regeringens uppfattning att förslaget inte är oförenligt med principen om barnets bästa och inte innebär att enskilda fråntas möjligheten att få akut bistånd för sina grundläggande behov. Utskottet anser, i likhet med regeringen, att förslaget är förenligt med barnkonventionen, Europakonventionen och Sveriges övriga internationella åtaganden.

Av de skäl som anförs i propositionen ställer sig utskottet även bakom regeringens övriga förslag.

Utskottet föreslår även en mindre redaktionell ändring av en rubrik i ett av lagförslagen.

Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen av de skäl som anförts bör anta regeringens lagförslag. Därmed bör riksdagen bifalla proposition 2025/26:201 och avslå motionerna 2025/26:4017 (S) yrkande 1, 2025/26:4028 (V) och 2025/26:4051 (MP).

Ur avsnittet "Regeringens lagförslag" i betänkandet, som även gäller punkt 3. Läs betänkandet

En del av regeringens förslag om ett bidragstak innebär att för hushåll med fler än tre hemmavarande barn eller skolungdomar som är under 21 år ska försörjningsstödet begränsas, till den del av kostnaden som omfattas av riksnormen. Utskottet anser, i likhet med regeringen, att enskilda kommer att få sina behov tillgodosedda även vid en begränsning av försörjningsstödet. Som regeringen anför måste det dock ändå finnas utrymme för undantag om det utifrån omständigheterna i ett enskilt fall skulle framstå som uppenbart oskäligt att tillämpa begränsningen. Undantaget bör med hänsyn till begränsningens syfte, att skapa drivkrafter till arbete i det ekonomiska biståndet, tillämpas mycket restriktivt och utskottet anser, i likhet med regeringen, att det därför ska krävas synnerliga skäl för att ett hushåll ska undantas från begränsningen. En annan del av regeringens förslag om ett bidragstak handlar om ett begränsat utrymme att lämna försörjningsstöd utöver riksnormen. Utskottet delar regeringens bedömning att det saknas förutsättningar för kommuner att generellt tillämpa högre eller lägre belopp för kostnader som ingår i riksnormen. Liksom regeringen anser utskottet att det även fortsättningsvis kan finnas skäl att göra avsteg från riksnormen i vissa enskilda fall. För barn och skolungdomar under 21 år anser utskottet, i likhet med regeringen, att det även fortsättningsvis ska krävas särskilda skäl för att beräkna sådana kostnader till en högre nivå. För andra bör dock avsteg från den nivå som regeringen fastställer i riksnormen göras i betydligt färre situationer än i dag. Utskottet delar regeringens uppfattning att andra än barn och skolungdomar under 21 år endast i undantagsfall, om det finns synnerliga skäl, ska få försörjningsstöd med högre belopp än riksnormen för kostnader som ingår där. Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att det inte finns någon anledning för riksdagen att ta ett initiativ. Motion 2025/26:4046 (C) yrkandena 1 och 2 bör därmed avslås.

När det gäller konsekvenserna för brottslighet och det brottsförebyggande arbetet delar utskottet regeringens bedömning att begränsningen av försörjningsstödet för större hushåll kan antas leda till en viss ökning av bidragsbrottslighet. Till exempel kan det finnas risk för fler skenseparationer. Samtidigt konstaterar utskottet att regeringen har vidtagit flera åtgärder för att stävja bidragsbrott och skenseparationer. Därmed anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ. Motion 2025/26:4017 (S) yrkande 2 bör därför avslås.

Ur avsnittet "Framtida utformning av lagstiftningen" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet