För barns rättigheter och trygghet – en ny lag om omhändertagande för vård av barn och unga

Utskottet välkomnar propositionen. Förslagen syftar till att åstadkomma en modern, tydlig och överskådlig lagstiftning som utgår från barnet som egen rättighetsbärare och som svarar mot de behov av skydd och stöd som barn och unga har i dag.

Regeringens beredning vid framtagandet av propositionen har ifrågasatts under beredningen i utskottet. Enligt utskottet finns det dock inte skäl att vidta ytterligare beredningsåtgärder. Utskottet anser alltså att underlaget är tillräckligt för att riksdagen ska kunna ta ställning till förslagen.

Regeringen föreslår bl.a. ändringar i 32 kap. 1 och 1 a §§ brottsbalken och 7 kap. 2 § socialförsäkringsbalken. Dessa förslag är även föremål för ändringsförslag i proposition 2025/26:293 Skärpta regler för unga lagöverträdare, som bereds av justitieutskottet och som riksdagen avser att besluta om inom kort. För att uppnå en lagteknisk samordning mellan lagförslagen har de överlämnats till justitieutskottet när det gäller beredningen av riksdagens beslut om att anta förslagen. Det bör dock understrykas att socialutskottet svarar för den sakliga behandlingen av de delar av förslagen som berör socialutskottets beredningsområde och tillstyrker dem i dessa delar. Detta innebär att socialutskottet förordar att riksdagen godtar det som utskottet anför om förslaget till lag om ändring i brottsbalken i de delar det avser 32 kap. 1 och 1 a §§ och förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken i de delar det avser 7 kap. 2 §.

Sammanfattningsvis anser utskottet, av de skäl som anförs i propositionen, att riksdagen bör anta och godta regeringens lagförslag. Riksdagen bör därför bifalla propositionen och avslå motionerna 2025/26:4221 (MP) yrkande 1 och 2025/26:4233 (-) yrkande 1.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att det inte finns skäl för någon åtgärd från riksdagen med anledning av motionerna 2025/26:4221 (MP) yrkande 2 och 2025/26:4233 (-) yrkande 2. Motionsyrkandena bör därför avslås.

Utskottet har inget att invända mot regeringens redovisning av hanteringen av riksdagens tillkännagivanden.

Ur avsnittet "Regeringens lagförslag" i betänkandet, som även gäller punkt 6. Läs betänkandet

Utskottet har i betänkandets föregående avsnitt tillstyrkt regeringens lagförslag, bl.a. förslaget att möjliggöra ett omhändertagande för vård på grund av anknytning till familjehemmet. När det gäller detta förslag vill utskottet understryka vad som framgår av propositionen om att även ett sådant omhändertagande ska tjäna till att tillgodose ett vårdbehov och att det är fråga om ett annat vårdbehov än det som låg till grund för det ursprungliga omhändertagandet och placeringen i familjehemmet. Det ska dessutom vara till barnets bästa att vården fortsätter.

I två motioner föreslås att barn som har fyllt 15 år måste ge sitt samtycke för att en fortsatt placering i familjehemmet på grund av anknytning ska kunna anses vara till barnets bästa och bli aktuell. Utskottet delar inte den uppfattningen. Enligt den nya lagen om omhändertagande för vård av barn och unga ska barnets inställning särskilt beaktas vid prövningen av om förutsättningarna för ett omhändertagande på grund av anknytning är uppfyllda. Utskottet anser dock, i likhet med vad regeringen framför i propositionen, att detta inte ska innebära att barnets inställning ska vara avgörande för om man ska kunna fatta beslut om ett omhändertagande på grund av anknytning till familjehemmet. I linje med vad som gäller vid andra beslut om omhändertaganden är det socialnämnden som ska bedöma vad som är bäst för barnet med hänsyn till samtliga relevanta omständigheter i det enskilda fallet.

Med det sagt uppmärksammar utskottet regeringens uttalanden om att barnets inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad, att det bör krävas vägande skäl för att besluta om en fortsatt placering i familjehemmet i motsats till vad ett barn som har fyllt 15 år uttrycker som sin vilja och att sådana beslut mot ett barns vilja endast bör komma i fråga i undantagsfall.

Med detta avstyrker utskottet motionerna 2025/26:4218 (S) yrkande 2 och 2025/26:4231 (V) yrkande 1.

Intentionen i den svenska lagstiftningen är sedan länge att barn som placeras utanför det egna hemmet ska återförenas med sina vårdnadshavare när syftet med vården har uppnåtts. Även om det successivt har införts regler som innebär avsteg från denna återföreningsprincip noterar utskottet att det framgår av propositionen att utgångspunkten även fortsättningsvis ska vara att barnets bästa är att få växa upp hos sina föräldrar om det är möjligt och att ett omhändertagande för vård inte ska pågå längre än nödvändigt. För att bidra till att skapa förutsättningar för en återförening på sikt föreslår regeringen bestämmelser om möjligheter till umgänge och om stärkt stöd till vårdnadshavare och föräldrar.

I en motion framförs att regeringen behöver tillgodose behov av att dels stärka möjligheten till kontakt mellan barnet och dess biologiska föräldrar när det är till barnets bästa, dels höja socialnämndens förmåga att i sitt stöd till vårdnadshavare och föräldrar upptäcka och förhindra våld. Med anledning av dessa förslag hänvisar utskottet till vad som framförs i propositionen om betydelsen av en nära och god kontakt mellan vårdnadshavare eller föräldrar och barnet under vårdtiden. Det framgår också av propositionen att det stöd som ska erbjudas vårdnadshavare och föräldrar omfattar stöd för att upprätthålla kontakten med barnet och att en förutsättning för umgänge är att det bedöms vara till barnets bästa.

Utskottet noterar vidare att regeringen genom ett myndighetsuppdrag har inlett ett arbete för att stärka föräldraskapsstödet före, under och efter en placering av barn utanför det egna hemmet. I begreppet föräldraskapsstöd ingår enligt uppdraget insatser, aktiviteter och verksamheter som riktas till föräldrar i syfte att stärka deras föräldraförmåga och relationen mellan förälder och barn. När uppdraget genomförs ska kunskap hämtas in från bl.a. Barnafrid vid Linköpings universitet, som är nationellt centrum för kunskap om våld mot barn.

Därutöver noterar utskottet att regeringen den 9 juli 2026 gav ett uppdrag till Socialstyrelsen (S2026/01484) att ta fram och sprida information, utarbeta vägledande material samt genomföra kunskapshöjande insatser för yrkesverksamma inom socialtjänsten för att förbereda införandet av de nya bestämmelser om stärkt skydd för barn och unga som föreslagits i den proposition som utskottet behandlar i detta betänkande och i proposition 2025/26:295 Förebyggande insatser inom socialtjänsten till skydd för barn och unga vid bristande medverkan, som utskottet behandlar i betänkande 2025/26:SoU39.

Utskottet uppmärksammar också att regeringen den 30 juli 2026 antog en nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (S2026/01542). Samtidigt fattade regeringen beslut om ett antal myndighetsuppdrag, bl.a. ett uppdrag till flera myndigheter att etablera en nationell samordningsstruktur för arbetet med strategin (S2026/01538) och ett uppdrag till Socialstyrelsen att genomföra en informationssatsning till allmänheten om våld mot barn och om hur det kan förebyggas.

Med hänvisning till detta anser utskottet att det saknas anledning för riksdagen att ta initiativ enligt förslagen i motion 2025/26:4218 (S) yrkandena 1 och 3, vilka utskottet därmed avstyrker.

I ett motionsyrkande framförs ett önskemål om att komplettera den nya lagen om omhändertagande för vård av barn och unga med särskilda bestämmelser om att vården ska ges med omtanke om och aktning för barnets eller den unges person eller egenart. I propositionen gör regeringen bedömningen att regelverket inte bör kompletteras med uttrycken omsorg och aktning för barnets eller den unges person eller egenart. Utskottet vill peka på det som regeringen framför om att den enskilde ska bemötas med respekt redan framgår av att vården ska vara av god kvalitet. Vidare anför regeringen att det redan i dag framgår av föräldrabalken att barnets rättigheter ska respekteras vid vård utan samtycke och att en sådan justering därför inte skulle tillföra något nytt. Utskottet delar regeringens bedömning och finner därmed inte heller att det finns skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagen med anledning av förslaget. Utskottet vill dock i sammanhanget framhålla betydelsen av ett respektfullt bemötande utifrån den enskildes förutsättningar och behov. Detta är enligt utskottets uppfattning också en förutsättning för att vården ska vara av god kvalitet på så sätt som föreskrivs i socialtjänstlagen och som även föreslås införas i den nya lagen om omhändertagande för vård av barn och unga. Utskottet avstyrker därmed förslaget i motion 2025/26:4231 (V) yrkande 2.

Ur avsnittet "Lagstiftningens framtida utformning" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 4 och 5. Läs betänkandet

Utskottet har i betänkandets föregående avsnitt tillstyrkt regeringens lagförslag, bl.a. förslaget att möjliggöra ett omhändertagande för vård på grund av anknytning till familjehemmet. När det gäller detta förslag vill utskottet understryka vad som framgår av propositionen om att även ett sådant omhändertagande ska tjäna till att tillgodose ett vårdbehov och att det är fråga om ett annat vårdbehov än det som låg till grund för det ursprungliga omhändertagandet och placeringen i familjehemmet. Det ska dessutom vara till barnets bästa att vården fortsätter.

I två motioner föreslås att barn som har fyllt 15 år måste ge sitt samtycke för att en fortsatt placering i familjehemmet på grund av anknytning ska kunna anses vara till barnets bästa och bli aktuell. Utskottet delar inte den uppfattningen. Enligt den nya lagen om omhändertagande för vård av barn och unga ska barnets inställning särskilt beaktas vid prövningen av om förutsättningarna för ett omhändertagande på grund av anknytning är uppfyllda. Utskottet anser dock, i likhet med vad regeringen framför i propositionen, att detta inte ska innebära att barnets inställning ska vara avgörande för om man ska kunna fatta beslut om ett omhändertagande på grund av anknytning till familjehemmet. I linje med vad som gäller vid andra beslut om omhändertaganden är det socialnämnden som ska bedöma vad som är bäst för barnet med hänsyn till samtliga relevanta omständigheter i det enskilda fallet.

Med det sagt uppmärksammar utskottet regeringens uttalanden om att barnets inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad, att det bör krävas vägande skäl för att besluta om en fortsatt placering i familjehemmet i motsats till vad ett barn som har fyllt 15 år uttrycker som sin vilja och att sådana beslut mot ett barns vilja endast bör komma i fråga i undantagsfall.

Med detta avstyrker utskottet motionerna 2025/26:4218 (S) yrkande 2 och 2025/26:4231 (V) yrkande 1.

Intentionen i den svenska lagstiftningen är sedan länge att barn som placeras utanför det egna hemmet ska återförenas med sina vårdnadshavare när syftet med vården har uppnåtts. Även om det successivt har införts regler som innebär avsteg från denna återföreningsprincip noterar utskottet att det framgår av propositionen att utgångspunkten även fortsättningsvis ska vara att barnets bästa är att få växa upp hos sina föräldrar om det är möjligt och att ett omhändertagande för vård inte ska pågå längre än nödvändigt. För att bidra till att skapa förutsättningar för en återförening på sikt föreslår regeringen bestämmelser om möjligheter till umgänge och om stärkt stöd till vårdnadshavare och föräldrar.

I en motion framförs att regeringen behöver tillgodose behov av att dels stärka möjligheten till kontakt mellan barnet och dess biologiska föräldrar när det är till barnets bästa, dels höja socialnämndens förmåga att i sitt stöd till vårdnadshavare och föräldrar upptäcka och förhindra våld. Med anledning av dessa förslag hänvisar utskottet till vad som framförs i propositionen om betydelsen av en nära och god kontakt mellan vårdnadshavare eller föräldrar och barnet under vårdtiden. Det framgår också av propositionen att det stöd som ska erbjudas vårdnadshavare och föräldrar omfattar stöd för att upprätthålla kontakten med barnet och att en förutsättning för umgänge är att det bedöms vara till barnets bästa.

Utskottet noterar vidare att regeringen genom ett myndighetsuppdrag har inlett ett arbete för att stärka föräldraskapsstödet före, under och efter en placering av barn utanför det egna hemmet. I begreppet föräldraskapsstöd ingår enligt uppdraget insatser, aktiviteter och verksamheter som riktas till föräldrar i syfte att stärka deras föräldraförmåga och relationen mellan förälder och barn. När uppdraget genomförs ska kunskap hämtas in från bl.a. Barnafrid vid Linköpings universitet, som är nationellt centrum för kunskap om våld mot barn.

Därutöver noterar utskottet att regeringen den 9 juli 2026 gav ett uppdrag till Socialstyrelsen (S2026/01484) att ta fram och sprida information, utarbeta vägledande material samt genomföra kunskapshöjande insatser för yrkesverksamma inom socialtjänsten för att förbereda införandet av de nya bestämmelser om stärkt skydd för barn och unga som föreslagits i den proposition som utskottet behandlar i detta betänkande och i proposition 2025/26:295 Förebyggande insatser inom socialtjänsten till skydd för barn och unga vid bristande medverkan, som utskottet behandlar i betänkande 2025/26:SoU39.

Utskottet uppmärksammar också att regeringen den 30 juli 2026 antog en nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (S2026/01542). Samtidigt fattade regeringen beslut om ett antal myndighetsuppdrag, bl.a. ett uppdrag till flera myndigheter att etablera en nationell samordningsstruktur för arbetet med strategin (S2026/01538) och ett uppdrag till Socialstyrelsen att genomföra en informationssatsning till allmänheten om våld mot barn och om hur det kan förebyggas.

Med hänvisning till detta anser utskottet att det saknas anledning för riksdagen att ta initiativ enligt förslagen i motion 2025/26:4218 (S) yrkandena 1 och 3, vilka utskottet därmed avstyrker.

I ett motionsyrkande framförs ett önskemål om att komplettera den nya lagen om omhändertagande för vård av barn och unga med särskilda bestämmelser om att vården ska ges med omtanke om och aktning för barnets eller den unges person eller egenart. I propositionen gör regeringen bedömningen att regelverket inte bör kompletteras med uttrycken omsorg och aktning för barnets eller den unges person eller egenart. Utskottet vill peka på det som regeringen framför om att den enskilde ska bemötas med respekt redan framgår av att vården ska vara av god kvalitet. Vidare anför regeringen att det redan i dag framgår av föräldrabalken att barnets rättigheter ska respekteras vid vård utan samtycke och att en sådan justering därför inte skulle tillföra något nytt. Utskottet delar regeringens bedömning och finner därmed inte heller att det finns skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagen med anledning av förslaget. Utskottet vill dock i sammanhanget framhålla betydelsen av ett respektfullt bemötande utifrån den enskildes förutsättningar och behov. Detta är enligt utskottets uppfattning också en förutsättning för att vården ska vara av god kvalitet på så sätt som föreskrivs i socialtjänstlagen och som även föreslås införas i den nya lagen om omhändertagande för vård av barn och unga. Utskottet avstyrker därmed förslaget i motion 2025/26:4231 (V) yrkande 2.

Ur avsnittet "Lagstiftningens framtida utformning" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3 och 5. Läs betänkandet

Utskottet välkomnar propositionen. Förslagen syftar till att åstadkomma en modern, tydlig och överskådlig lagstiftning som utgår från barnet som egen rättighetsbärare och som svarar mot de behov av skydd och stöd som barn och unga har i dag.

Regeringens beredning vid framtagandet av propositionen har ifrågasatts under beredningen i utskottet. Enligt utskottet finns det dock inte skäl att vidta ytterligare beredningsåtgärder. Utskottet anser alltså att underlaget är tillräckligt för att riksdagen ska kunna ta ställning till förslagen.

Regeringen föreslår bl.a. ändringar i 32 kap. 1 och 1 a §§ brottsbalken och 7 kap. 2 § socialförsäkringsbalken. Dessa förslag är även föremål för ändringsförslag i proposition 2025/26:293 Skärpta regler för unga lagöverträdare, som bereds av justitieutskottet och som riksdagen avser att besluta om inom kort. För att uppnå en lagteknisk samordning mellan lagförslagen har de överlämnats till justitieutskottet när det gäller beredningen av riksdagens beslut om att anta förslagen. Det bör dock understrykas att socialutskottet svarar för den sakliga behandlingen av de delar av förslagen som berör socialutskottets beredningsområde och tillstyrker dem i dessa delar. Detta innebär att socialutskottet förordar att riksdagen godtar det som utskottet anför om förslaget till lag om ändring i brottsbalken i de delar det avser 32 kap. 1 och 1 a §§ och förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken i de delar det avser 7 kap. 2 §.

Sammanfattningsvis anser utskottet, av de skäl som anförs i propositionen, att riksdagen bör anta och godta regeringens lagförslag. Riksdagen bör därför bifalla propositionen och avslå motionerna 2025/26:4221 (MP) yrkande 1 och 2025/26:4233 (-) yrkande 1.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att det inte finns skäl för någon åtgärd från riksdagen med anledning av motionerna 2025/26:4221 (MP) yrkande 2 och 2025/26:4233 (-) yrkande 2. Motionsyrkandena bör därför avslås.

Utskottet har inget att invända mot regeringens redovisning av hanteringen av riksdagens tillkännagivanden.

Ur avsnittet "Regeringens lagförslag" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet