Betänkande · 2025/26

Förebyggande insatser inom socialtjänsten till skydd för barn och unga vid bristande medverkan

Sammanfattning Socialnämnden i en kommun ska kunna besluta om insatser till barn, unga och deras vårdnadshavare även utan de berördas samtycke. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lagstiftning samt ändringar i bland annat socialtjänstlagen. I beslutet ingår bland annat att socialnämnden ska kunna sätta upp särskilda villkor för insatserna – exempelvis att den unge ska hålla sig nykter och drogfri vilket kan följas upp med drogtest elektronisk övervakning ska kunna användas i vissa fall en vårdnadshavare som inte följer ett beslut om en insats kan bli skyldig att betala vite, ett belopp som fastställs baserat på inkomst vårdnadshavare ska kunna få tillfällig föräldrapenning när han eller hon deltar i vissa insatser socialnämnden ska hålla ett så kallat allvarssamtal med ett barn eller en ung person om det är första gången som han eller hon är misstänkt för ett brott som kan leda till fängelse. Lagändringarna, utom de om elektronisk övervakning, ska börja gälla den 2 januari 2027. Lagändringen om elektronisk övervakning ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer. (Riksdagens beslutsnotis för hela betänkandet.)

Socialutskottet · 3 voteringar 13 augusti 2026

· Se debatten i webb-tv

Ämne: Vård och omsorg (grov koppling via utskott)

Betänkandets beslutspunkter

#1 Regeringens lagförslag Bifall

Utskottets förslag till beslut

Riksdagen antar a) regeringens förslag till 1. lag om insatser inom socialtjänsten när samtycke saknas, 2. lag om ändring i lagen (2026:000) om insatser inom socialtjänsten när samtycke saknas, 3. lag om Polismyndighetens behandling av personuppgifter enligt lagen (2026:000) om insatser inom socialtjänsten när samtycke saknas, 4. lag om ändring i socialförsäkringsbalken, 5. lag om ändring i lagen (2025:1478) om ändring i socialförsäkrings­balken, 6. lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, 7. lag om ändring i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten, 8. lag om ändring i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten, 9. lag om ändring i lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet, 10. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), 11. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), 12. lag om ändring i lagen (2017:151) om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter, 13. lag om ändring i lagen (2020:914) om tystnadsplikt vid utkontraktering av teknisk bearbetning eller lagring av uppgifter, 14. lag om ändring i socialtjänstlagen (2025:400), 15. lag om ändring i socialtjänstlagen (2025:400), b) godtar det som utskottet anför om regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:295 punkterna 1-3, 4.1 och 5-16 samt avslår motionerna 2025/26:4224 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2, 2025/26:4227 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkandena 1-3 och 2025/26:4232 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkandena 2 och 3.

Riksdagen antar regeringens förslag till en ny lag om insatser inom socialtjänsten när samtycke saknas och förslaget till en ny registerlag för Polismyndigheten samt ändringar i bl.a. socialförsäkringsbalken. Riksdagen godtar det som utskottet anför om regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken. Därmed avslår riksdagen tre motionsyrkanden om delvis avslag på regeringens lagförslag och tre tillkännagivanden om regeringens lagförslag.

Utskottets motivering

Utskottet delar regeringens bedömning att det finns stora behov av att utöka socialnämndens möjligheter att agera till skydd och stöd för barn och unga som t.ex. är i riskzonen för att begå brott eller som lever i andra former av utsatthet. En möjlighet för socialnämnden att besluta att en vårdnadshavare, ett barn eller en ung person ska delta i insatser eller följa vissa krav även om de inte samtycker till det kan enligt regeringen fylla det glapp mellan frivilliga insatser och omhändertagande för tvångsvård som finns i dag. Utskottet delar denna bedömning. Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att de utökade befogenheterna för socialnämnden ska regleras i en ny särskild lag. Syftet med lagen ska vara att genom skydd och stöd förebygga och förhindra att barn och unga far illa.

Enligt regeringens förslag ska socialnämnden få besluta om insatser till vårdnadshavare, barn och unga när insatser inte kan ske på frivillig väg. Nämnden ska också få besluta om särskilda villkor för insatserna. För barn och unga kan ett särskilt villkor handla om att hålla sig nykter och drogfri, vilket kan följas upp med drogtester. Ett drogtest kan möjliggöra att relevanta insatser kan sättas in så tidigt som möjligt och hindra att ett barn eller en ung person utvecklar en svårare problematik. Utskottet bedömer, i likhet med regeringen, att behovet av att kunna besluta om drogtester när det finns anledning till att kontrollera nykterhet och drogfrihet väger upp det integritetsintrång som uppmaningen till ett sådant test utgör. Utskottet delar även regeringens bedömning att någon mindre ingripande åtgärd än ett drogtest för att uppnå syftet att skydda barns och ungas hälsa vid misstanke om användning av droger inte finns i den aktuella situationen.

Utskottet ställer sig också bakom regeringens förslag om begäran om handräckning för att tillfälligt omhänderta ett barn eller en ung person som inte följer ett beslut om ett särskilt villkor om att under vissa tider uppehålla sig i bostaden eller på en annan anvisad plats som kan likställas med bostad. En sådan begäran ska endast få göras om det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att de särskilda befogenheter att använda våld eller tvång som anges i polislagen behöver användas, eller det annars finns synnerliga skäl. Utskottet delar regeringens uppfattning att tvångsmedel som handräckning bör användas restriktivt.

När det gäller förslaget att socialnämnden ska få förena ett beslut om insatser till en vårdnadshavare med vite anser utskottet, i likhet med regeringen, att socialnämnden har behov av nya verktyg för att säkra en god efterlevnad av beslut enligt den nya lagen om insatser inom socialtjänsten när samtycke saknas. Vite är ett effektivt påtryckningsmedel samtidigt som det erbjuder flexibilitet i det enskilda fallet. Vidare innebär flexibiliteten i valet om ansökan om vite ska göras och den efterföljande prövning som görs av förvaltningsrätten att oskäliga konsekvenser i det enskilda fallet kan undvikas. Utskottet instämmer i regeringens bedömning.

I propositionen föreslås vidare en möjlighet att med hjälp av elektronisk övervakning kontrollera att ett barn eller en ung person följer ett av socialnämnden beslutat särskilt villkor om en skyldighet att under vissa tider uppehålla sig i bostaden eller på en annan anvisad plats som kan likställas med bostad. Syftet med den elektroniska övervakningen som föreslås är att möjliggöra en chans för socialtjänsten att på ett så tidigt stadium som möjligt förebygga och förhindra att barn och unga ägnar sig åt brottslig verksamhet.

Utskottet kan, i likhet med regeringen, ha förståelse för uppfattningen att förslaget medför negativa konsekvenser för socialtjänstens förutsättningar att bedriva ett tillits- och relationsbaserat stödjande arbete. Utskottet vill dock, i enlighet med propositionen, framhålla att de förslag som lämnas innebär att staten tar ett stort ansvar för övervakningen, dels genom att den ska beslutas av förvaltningsrätten, dels genom att det är Sis som ska hantera övervakningen. Detta bör bidra till att minska risken för bristande tillit och förtroende för socialtjänsten. Vidare delar utskottet regeringens uppfattning att brist på evidens inte utgör hinder mot att elektronisk övervakning tillämpas inom ramen för socialtjänstens verksamhet.

Utskottet delar också i övrigt regeringens överväganden och bedömningar när det gäller förslaget om elektronisk övervakning. Utskottet anser således att regeringens förslag om elektronisk övervakning är väl avvägt.

För att kommunerna ska arbeta på samma sätt anser utskottet, i likhet med regeringen, att det finns behov av att införa en lagstadgad skyldighet att hålla samtal när barn för första gången misstänks för brott (allvarssamtal). En brist på vetenskapliga studier utgör enligt utskottet, i likhet med regeringen, inte ett hinder för att införa en skyldighet att hålla sådana samtal. Utskottet delar regeringens bedömning att det är viktigt att socialtjänsten vidtar omedelbara åtgärder och agerar snabbt när ett barn för första gången blir misstänkt för ett brott. Enligt regeringen fyller polisens närvaro en viktig funktion genom att sända en tydlig signal till berörda om att det inte bara är socialtjänsten som reagerar mot det inträffade. Utskottet delar regeringens bedömning även i denna del.

Vidare ser utskottet positivt på förslaget att en förälder ska kunna få tillfällig föräldrapenning när han eller hon deltar i vissa insatser som socialnämnden har beslutat om.

Utskottet delar regeringens bedömning att förslagen är förenliga med regeringsformen, Europakonventionen, EU:s rättighetsstadga, barnkonventionen och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Slutligen välkomnar utskottet att regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram och sprida information, vägledande material samt genomföra kunskapshöjande insatser för yrkesverksamma inom socialtjänsten inför införandet av de nya bestämmelserna som stärker skyddet för barn och unga.

Ur avsnittet "Regeringens lagförslag" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 3. Läs betänkandet

281 ja · 43 nej · 23 avstår · 2 frånvarande Mot förslaget: reservation 1 (V, MP)
PartiFördelningJaNejAvstårFrånv.
Socialdemokraterna 105 0 0 1
Sverigedemokraterna 70 0 0 0
Moderaterna 66 0 0 0
Centerpartiet 0 0 23 1
Vänsterpartiet 0 21 0 0
Kristdemokraterna 19 0 0 0
Miljöpartiet 0 18 0 0
Liberalerna 16 0 0 0
Partilösa 5 4 0 0

#2 Utredning om att vilja ta emot stöd från socialtjänsten Bifall

Utskottets förslag till beslut

Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4227 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 4 och 2025/26:4232 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 1.

Riksdagen antar regeringens förslag till en ny lag om insatser inom socialtjänsten när samtycke saknas och förslaget till en ny registerlag för Polismyndigheten samt ändringar i bl.a. socialförsäkringsbalken. Riksdagen godtar det som utskottet anför om regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken. Därmed avslår riksdagen tre motionsyrkanden om delvis avslag på regeringens lagförslag och tre tillkännagivanden om regeringens lagförslag.

Utskottets motivering

Utskottet delar regeringens bedömning att det finns stora behov av att utöka socialnämndens möjligheter att agera till skydd och stöd för barn och unga som t.ex. är i riskzonen för att begå brott eller som lever i andra former av utsatthet. En möjlighet för socialnämnden att besluta att en vårdnadshavare, ett barn eller en ung person ska delta i insatser eller följa vissa krav även om de inte samtycker till det kan enligt regeringen fylla det glapp mellan frivilliga insatser och omhändertagande för tvångsvård som finns i dag. Utskottet delar denna bedömning. Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att de utökade befogenheterna för socialnämnden ska regleras i en ny särskild lag. Syftet med lagen ska vara att genom skydd och stöd förebygga och förhindra att barn och unga far illa.

Enligt regeringens förslag ska socialnämnden få besluta om insatser till vårdnadshavare, barn och unga när insatser inte kan ske på frivillig väg. Nämnden ska också få besluta om särskilda villkor för insatserna. För barn och unga kan ett särskilt villkor handla om att hålla sig nykter och drogfri, vilket kan följas upp med drogtester. Ett drogtest kan möjliggöra att relevanta insatser kan sättas in så tidigt som möjligt och hindra att ett barn eller en ung person utvecklar en svårare problematik. Utskottet bedömer, i likhet med regeringen, att behovet av att kunna besluta om drogtester när det finns anledning till att kontrollera nykterhet och drogfrihet väger upp det integritetsintrång som uppmaningen till ett sådant test utgör. Utskottet delar även regeringens bedömning att någon mindre ingripande åtgärd än ett drogtest för att uppnå syftet att skydda barns och ungas hälsa vid misstanke om användning av droger inte finns i den aktuella situationen.

Utskottet ställer sig också bakom regeringens förslag om begäran om handräckning för att tillfälligt omhänderta ett barn eller en ung person som inte följer ett beslut om ett särskilt villkor om att under vissa tider uppehålla sig i bostaden eller på en annan anvisad plats som kan likställas med bostad. En sådan begäran ska endast få göras om det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att de särskilda befogenheter att använda våld eller tvång som anges i polislagen behöver användas, eller det annars finns synnerliga skäl. Utskottet delar regeringens uppfattning att tvångsmedel som handräckning bör användas restriktivt.

När det gäller förslaget att socialnämnden ska få förena ett beslut om insatser till en vårdnadshavare med vite anser utskottet, i likhet med regeringen, att socialnämnden har behov av nya verktyg för att säkra en god efterlevnad av beslut enligt den nya lagen om insatser inom socialtjänsten när samtycke saknas. Vite är ett effektivt påtryckningsmedel samtidigt som det erbjuder flexibilitet i det enskilda fallet. Vidare innebär flexibiliteten i valet om ansökan om vite ska göras och den efterföljande prövning som görs av förvaltningsrätten att oskäliga konsekvenser i det enskilda fallet kan undvikas. Utskottet instämmer i regeringens bedömning.

I propositionen föreslås vidare en möjlighet att med hjälp av elektronisk övervakning kontrollera att ett barn eller en ung person följer ett av socialnämnden beslutat särskilt villkor om en skyldighet att under vissa tider uppehålla sig i bostaden eller på en annan anvisad plats som kan likställas med bostad. Syftet med den elektroniska övervakningen som föreslås är att möjliggöra en chans för socialtjänsten att på ett så tidigt stadium som möjligt förebygga och förhindra att barn och unga ägnar sig åt brottslig verksamhet.

Utskottet kan, i likhet med regeringen, ha förståelse för uppfattningen att förslaget medför negativa konsekvenser för socialtjänstens förutsättningar att bedriva ett tillits- och relationsbaserat stödjande arbete. Utskottet vill dock, i enlighet med propositionen, framhålla att de förslag som lämnas innebär att staten tar ett stort ansvar för övervakningen, dels genom att den ska beslutas av förvaltningsrätten, dels genom att det är Sis som ska hantera övervakningen. Detta bör bidra till att minska risken för bristande tillit och förtroende för socialtjänsten. Vidare delar utskottet regeringens uppfattning att brist på evidens inte utgör hinder mot att elektronisk övervakning tillämpas inom ramen för socialtjänstens verksamhet.

Utskottet delar också i övrigt regeringens överväganden och bedömningar när det gäller förslaget om elektronisk övervakning. Utskottet anser således att regeringens förslag om elektronisk övervakning är väl avvägt.

För att kommunerna ska arbeta på samma sätt anser utskottet, i likhet med regeringen, att det finns behov av att införa en lagstadgad skyldighet att hålla samtal när barn för första gången misstänks för brott (allvarssamtal). En brist på vetenskapliga studier utgör enligt utskottet, i likhet med regeringen, inte ett hinder för att införa en skyldighet att hålla sådana samtal. Utskottet delar regeringens bedömning att det är viktigt att socialtjänsten vidtar omedelbara åtgärder och agerar snabbt när ett barn för första gången blir misstänkt för ett brott. Enligt regeringen fyller polisens närvaro en viktig funktion genom att sända en tydlig signal till berörda om att det inte bara är socialtjänsten som reagerar mot det inträffade. Utskottet delar regeringens bedömning även i denna del.

Vidare ser utskottet positivt på förslaget att en förälder ska kunna få tillfällig föräldrapenning när han eller hon deltar i vissa insatser som socialnämnden har beslutat om.

Utskottet delar regeringens bedömning att förslagen är förenliga med regeringsformen, Europakonventionen, EU:s rättighetsstadga, barnkonventionen och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Slutligen välkomnar utskottet att regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram och sprida information, vägledande material samt genomföra kunskapshöjande insatser för yrkesverksamma inom socialtjänsten inför införandet av de nya bestämmelserna som stärker skyddet för barn och unga.

Ur avsnittet "Regeringens lagförslag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 3. Läs betänkandet

281 ja · 22 nej · 44 avstår · 2 frånvarande Mot förslaget: reservation 5 (MP)
PartiFördelningJaNejAvstårFrånv.
Socialdemokraterna 105 0 0 1
Sverigedemokraterna 70 0 0 0
Moderaterna 66 0 0 0
Centerpartiet 0 0 23 1
Vänsterpartiet 0 0 21 0
Kristdemokraterna 19 0 0 0
Miljöpartiet 0 18 0 0
Liberalerna 16 0 0 0
Partilösa 5 4 0 0

#3 Uppföljning och utvärdering av den nya lagen m.m. Bifall

Utskottets förslag till beslut

Riksdagen avslår motion 2025/26:4227 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 5.

Riksdagen antar regeringens förslag till en ny lag om insatser inom socialtjänsten när samtycke saknas och förslaget till en ny registerlag för Polismyndigheten samt ändringar i bl.a. socialförsäkringsbalken. Riksdagen godtar det som utskottet anför om regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken. Därmed avslår riksdagen tre motionsyrkanden om delvis avslag på regeringens lagförslag och tre tillkännagivanden om regeringens lagförslag.

Utskottets motivering

Utskottet delar regeringens bedömning att det finns stora behov av att utöka socialnämndens möjligheter att agera till skydd och stöd för barn och unga som t.ex. är i riskzonen för att begå brott eller som lever i andra former av utsatthet. En möjlighet för socialnämnden att besluta att en vårdnadshavare, ett barn eller en ung person ska delta i insatser eller följa vissa krav även om de inte samtycker till det kan enligt regeringen fylla det glapp mellan frivilliga insatser och omhändertagande för tvångsvård som finns i dag. Utskottet delar denna bedömning. Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att de utökade befogenheterna för socialnämnden ska regleras i en ny särskild lag. Syftet med lagen ska vara att genom skydd och stöd förebygga och förhindra att barn och unga far illa.

Enligt regeringens förslag ska socialnämnden få besluta om insatser till vårdnadshavare, barn och unga när insatser inte kan ske på frivillig väg. Nämnden ska också få besluta om särskilda villkor för insatserna. För barn och unga kan ett särskilt villkor handla om att hålla sig nykter och drogfri, vilket kan följas upp med drogtester. Ett drogtest kan möjliggöra att relevanta insatser kan sättas in så tidigt som möjligt och hindra att ett barn eller en ung person utvecklar en svårare problematik. Utskottet bedömer, i likhet med regeringen, att behovet av att kunna besluta om drogtester när det finns anledning till att kontrollera nykterhet och drogfrihet väger upp det integritetsintrång som uppmaningen till ett sådant test utgör. Utskottet delar även regeringens bedömning att någon mindre ingripande åtgärd än ett drogtest för att uppnå syftet att skydda barns och ungas hälsa vid misstanke om användning av droger inte finns i den aktuella situationen.

Utskottet ställer sig också bakom regeringens förslag om begäran om handräckning för att tillfälligt omhänderta ett barn eller en ung person som inte följer ett beslut om ett särskilt villkor om att under vissa tider uppehålla sig i bostaden eller på en annan anvisad plats som kan likställas med bostad. En sådan begäran ska endast få göras om det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att de särskilda befogenheter att använda våld eller tvång som anges i polislagen behöver användas, eller det annars finns synnerliga skäl. Utskottet delar regeringens uppfattning att tvångsmedel som handräckning bör användas restriktivt.

När det gäller förslaget att socialnämnden ska få förena ett beslut om insatser till en vårdnadshavare med vite anser utskottet, i likhet med regeringen, att socialnämnden har behov av nya verktyg för att säkra en god efterlevnad av beslut enligt den nya lagen om insatser inom socialtjänsten när samtycke saknas. Vite är ett effektivt påtryckningsmedel samtidigt som det erbjuder flexibilitet i det enskilda fallet. Vidare innebär flexibiliteten i valet om ansökan om vite ska göras och den efterföljande prövning som görs av förvaltningsrätten att oskäliga konsekvenser i det enskilda fallet kan undvikas. Utskottet instämmer i regeringens bedömning.

I propositionen föreslås vidare en möjlighet att med hjälp av elektronisk övervakning kontrollera att ett barn eller en ung person följer ett av socialnämnden beslutat särskilt villkor om en skyldighet att under vissa tider uppehålla sig i bostaden eller på en annan anvisad plats som kan likställas med bostad. Syftet med den elektroniska övervakningen som föreslås är att möjliggöra en chans för socialtjänsten att på ett så tidigt stadium som möjligt förebygga och förhindra att barn och unga ägnar sig åt brottslig verksamhet.

Utskottet kan, i likhet med regeringen, ha förståelse för uppfattningen att förslaget medför negativa konsekvenser för socialtjänstens förutsättningar att bedriva ett tillits- och relationsbaserat stödjande arbete. Utskottet vill dock, i enlighet med propositionen, framhålla att de förslag som lämnas innebär att staten tar ett stort ansvar för övervakningen, dels genom att den ska beslutas av förvaltningsrätten, dels genom att det är Sis som ska hantera övervakningen. Detta bör bidra till att minska risken för bristande tillit och förtroende för socialtjänsten. Vidare delar utskottet regeringens uppfattning att brist på evidens inte utgör hinder mot att elektronisk övervakning tillämpas inom ramen för socialtjänstens verksamhet.

Utskottet delar också i övrigt regeringens överväganden och bedömningar när det gäller förslaget om elektronisk övervakning. Utskottet anser således att regeringens förslag om elektronisk övervakning är väl avvägt.

För att kommunerna ska arbeta på samma sätt anser utskottet, i likhet med regeringen, att det finns behov av att införa en lagstadgad skyldighet att hålla samtal när barn för första gången misstänks för brott (allvarssamtal). En brist på vetenskapliga studier utgör enligt utskottet, i likhet med regeringen, inte ett hinder för att införa en skyldighet att hålla sådana samtal. Utskottet delar regeringens bedömning att det är viktigt att socialtjänsten vidtar omedelbara åtgärder och agerar snabbt när ett barn för första gången blir misstänkt för ett brott. Enligt regeringen fyller polisens närvaro en viktig funktion genom att sända en tydlig signal till berörda om att det inte bara är socialtjänsten som reagerar mot det inträffade. Utskottet delar regeringens bedömning även i denna del.

Vidare ser utskottet positivt på förslaget att en förälder ska kunna få tillfällig föräldrapenning när han eller hon deltar i vissa insatser som socialnämnden har beslutat om.

Utskottet delar regeringens bedömning att förslagen är förenliga med regeringsformen, Europakonventionen, EU:s rättighetsstadga, barnkonventionen och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Slutligen välkomnar utskottet att regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram och sprida information, vägledande material samt genomföra kunskapshöjande insatser för yrkesverksamma inom socialtjänsten inför införandet av de nya bestämmelserna som stärker skyddet för barn och unga.

Ur avsnittet "Regeringens lagförslag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 2. Läs betänkandet

284 ja · 44 nej · 19 avstår · 2 frånvarande Mot förslaget: reservation 6 (C, MP)
PartiFördelningJaNejAvstårFrånv.
Socialdemokraterna 105 0 0 1
Sverigedemokraterna 70 0 0 0
Moderaterna 66 0 0 0
Centerpartiet 0 23 0 1
Vänsterpartiet 2 0 19 0
Kristdemokraterna 19 0 0 0
Miljöpartiet 0 18 0 0
Liberalerna 16 0 0 0
Partilösa 6 3 0 0

Stapelns bredd visar andel inom partiets riksdagsgrupp. Hur enskilda ledamöter röstade finns i betänkandet hos riksdagen.