Betänkande · 2025/26

Hälso- och sjukvårdens beredskap

Sammanfattning Det ska bli tydligare vilka skyldigheter som kommuner och regioner har att erbjuda vård och hjälpa varandra under fredstida krissituationer, höjd beredskap och vid katastroftillstånd. Riksdagen sade ja till regeringens förslag som handlar om att stärka hälso- och sjukvårdens beredskap i händelse av kris och krig. Beslutet innebär också att det blir tydligare vilka skyldigheter som kommuner, regioner och vårdgivare har i situationer då ett katastroftillstånd fortsätter trots hjälp. Kommuner och regioners ansvar för att planera för svåra förhållanden blir också tydligare. Det kan till exempel handla om händelser som medför ett stort antal skadade och sjuka. Dessutom innebär de nya reglerna en skyldighet för kommuner och regioner att hålla sjukvårdsprodukter i lager. Alla lagändringar, förutom de nya reglerna om lagerhållning, börjar gälla den 1 januari 2026. Reglerna om lagerhållningsskyldigheten börjar gälla den 1 januari 2027. (Riksdagens beslutsnotis för hela betänkandet.)

Socialutskottet · 1 votering 19 november 2025

· Se debatten i webb-tv

Ämne: Vård och omsorg (grov koppling via utskott)

Betänkandets beslutspunkter

#1 Regeringens lagförslag Acklamation

Utskottets förslag till beslut

Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (2006:546) om utrymning och inkvartering m.m. under höjd beredskap, 2. lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659), 3. lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:167 punkterna 1-3.

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om nationella beredskapssjukhus.

Utskottets motivering

Utskottet framförde under det föregående riksmötet uppfattningen att det finns behov av s.k. beredskapssjukhus (yttr. 2024/25:SoU4y). I linje med detta har utskottet också ansett att det finns behov av att prioritera sjukhus i strategiskt viktiga geografiska områden för att skyndsamt öka deras förmåga att omhänderta ett stort antal skadade, inklusive utländsk trupp och motståndare (bet. 2024/25:SoU22).

I regeringens lagförslag, som utskottet tillstyrkt tidigare i betänkandet, ingår ett bemyndigande om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om planeringsanvisningar för hälso- och sjukvården inför och under höjd beredskap. Genom bemyndigandet kommer kommuner och regioner att omfattas av totalförsvarsplaneringen i den del som denna anges i föreskrifter med inriktning på särskilda behov som finns inom hälso- och sjukvårdssektorn. Utskottet anser att det mot den bakgrunden saknas skäl för riksdagen att göra något tillkännagivande till regeringen om nationella beredskapssjukhus. Motionen avstyrks därför.

Reservation

Nationella beredskapssjukhus, punkt 2 (SD)

av Jessica Stegrud (SD), Leonid Yurkovskiy (SD), Mona Olin (SD) och Christian Lindefjärd (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3448 av Jessica Stegrud m.fl. (SD).

Ställningstagande

Ett robust totalförsvar förutsätter att både civil och militär beredskap utvecklas och samordnas. I detta sammanhang spelar hälso- och sjukvården en avgörande roll, inte minst i glesbygd och i geografiskt strategiskt viktiga områden. Det är därför angeläget att utarbeta en tydlig definition och struktur för särskilda beredskapssjukhus.

Även om regeringens proposition innehåller steg i denna riktning anser vi att det behöver göras mer. Det handlar om att definiera vilka sjukhus som ska vara beredskapssjukhus och ge dessa särskilt skydd i fråga om planering, bemanning och långsiktiga investeringar.

Vi anser därför att regeringen bör ta lämpliga initiativ för att definiera och inrätta nationella beredskapssjukhus som är strategiskt placerade med hänsyn till både civila och militära behov.

Särskilda yttranden

1.

Regeringens lagförslag, punkt 1 (S)

Fredrik Lundh Sammeli (S), Karin Sundin (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S) och Gustaf Lantz (S) anför:

Vi står bakom utskottets förslag att bifalla propositionen. Lagändringarna är viktiga steg för att stärka hälso- och sjukvårdens beredskap. För det fortsatta beredskapsarbetet saknar vi dock ett helhetsgrepp för att säkerställa samhällets grundläggande funktioner och vill framhålla att hälso- och sjukvården måste fungera i fredstid för att kunna fungera i kris eller krig. Vi har lämnat förslag om hälso- och sjukvårdens beredskap i motionerna 2025/26:3556 och 2025/26:3645. Det handlar bl.a. om beredskapssjukhus och om att privata utförare ska vara skyldiga att ställa sina resurser till förfogande i kris och krig på samma villkor som offentliga utförare. Det är också viktigt att inkludera hela vårdkedjan i beredskapsplaneringen, inte enbart akutsjukvården. Vi återkommer till dessa förslag när utskottet bereder betänkandet om kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap.

2.

Regeringens lagförslag, punkt 1 (V)

Maj Karlsson (V) anför:

Jag står bakom utskottets ställningstagande i betänkandet. För egen del vill jag dock lägga till att den i särklass viktigaste åtgärden för samhällets beredskap är en robust och jämlik välfärd. Fokus i beredskapsarbetet borde därför ligga på att stärka hälso- och sjukvården och välfärden i övrigt. En under normala förhållanden väl resurssatt hälso- och sjukvård har bättre förutsättningar att klara fredstida krissituationer och höjd beredskap utan att behöva prioritera bort uppgifter. Jag kommer att fortsätta att driva dessa viktiga frågor.

3.

Regeringens lagförslag, punkt 1 (MP)

Nils Seye Larsen (MP) anför:

Jag välkomnar regeringens proposition. Jag vill dock framföra att det viktigaste för hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera krissituationer och krig är att den står rustad i tider av fred. För att stärka hälso- och sjukvårdens beredskap är det därför avgörande att regeringen framöver ökar stödet till kommuner och regioner så att de kan säkerställa kompetensförsörjningen och finansieringen av hälso- och sjukvården. Jag kommer att fortsätta driva dessa viktiga frågor. När det särskilt gäller frågan om vårdkapaciteten i norra Sverige vill jag hänvisa till mitt partis förslag i motion 2025/26:3541. Andra förslag om vårdens förmåga att hantera kriser och krig finns i motion 2025/26:3405. Jag återkommer till dessa förslag när utskottet bereder betänkandet om kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Ur avsnittet "Nationella beredskapssjukhus" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet

Avgjord med acklamation - kammaren antog utskottets förslag utan omröstning.

#2 Nationella beredskapssjukhus Bifall

Utskottets förslag till beslut

Riksdagen avslår motion 2024/25:3448 av Jessica Stegrud m.fl. (SD).

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om nationella beredskapssjukhus.

Utskottets motivering

Utskottet framförde under det föregående riksmötet uppfattningen att det finns behov av s.k. beredskapssjukhus (yttr. 2024/25:SoU4y). I linje med detta har utskottet också ansett att det finns behov av att prioritera sjukhus i strategiskt viktiga geografiska områden för att skyndsamt öka deras förmåga att omhänderta ett stort antal skadade, inklusive utländsk trupp och motståndare (bet. 2024/25:SoU22).

I regeringens lagförslag, som utskottet tillstyrkt tidigare i betänkandet, ingår ett bemyndigande om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om planeringsanvisningar för hälso- och sjukvården inför och under höjd beredskap. Genom bemyndigandet kommer kommuner och regioner att omfattas av totalförsvarsplaneringen i den del som denna anges i föreskrifter med inriktning på särskilda behov som finns inom hälso- och sjukvårdssektorn. Utskottet anser att det mot den bakgrunden saknas skäl för riksdagen att göra något tillkännagivande till regeringen om nationella beredskapssjukhus. Motionen avstyrks därför.

Reservation

Nationella beredskapssjukhus, punkt 2 (SD)

av Jessica Stegrud (SD), Leonid Yurkovskiy (SD), Mona Olin (SD) och Christian Lindefjärd (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3448 av Jessica Stegrud m.fl. (SD).

Ställningstagande

Ett robust totalförsvar förutsätter att både civil och militär beredskap utvecklas och samordnas. I detta sammanhang spelar hälso- och sjukvården en avgörande roll, inte minst i glesbygd och i geografiskt strategiskt viktiga områden. Det är därför angeläget att utarbeta en tydlig definition och struktur för särskilda beredskapssjukhus.

Även om regeringens proposition innehåller steg i denna riktning anser vi att det behöver göras mer. Det handlar om att definiera vilka sjukhus som ska vara beredskapssjukhus och ge dessa särskilt skydd i fråga om planering, bemanning och långsiktiga investeringar.

Vi anser därför att regeringen bör ta lämpliga initiativ för att definiera och inrätta nationella beredskapssjukhus som är strategiskt placerade med hänsyn till både civila och militära behov.

Särskilda yttranden

1.

Regeringens lagförslag, punkt 1 (S)

Fredrik Lundh Sammeli (S), Karin Sundin (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S) och Gustaf Lantz (S) anför:

Vi står bakom utskottets förslag att bifalla propositionen. Lagändringarna är viktiga steg för att stärka hälso- och sjukvårdens beredskap. För det fortsatta beredskapsarbetet saknar vi dock ett helhetsgrepp för att säkerställa samhällets grundläggande funktioner och vill framhålla att hälso- och sjukvården måste fungera i fredstid för att kunna fungera i kris eller krig. Vi har lämnat förslag om hälso- och sjukvårdens beredskap i motionerna 2025/26:3556 och 2025/26:3645. Det handlar bl.a. om beredskapssjukhus och om att privata utförare ska vara skyldiga att ställa sina resurser till förfogande i kris och krig på samma villkor som offentliga utförare. Det är också viktigt att inkludera hela vårdkedjan i beredskapsplaneringen, inte enbart akutsjukvården. Vi återkommer till dessa förslag när utskottet bereder betänkandet om kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap.

2.

Regeringens lagförslag, punkt 1 (V)

Maj Karlsson (V) anför:

Jag står bakom utskottets ställningstagande i betänkandet. För egen del vill jag dock lägga till att den i särklass viktigaste åtgärden för samhällets beredskap är en robust och jämlik välfärd. Fokus i beredskapsarbetet borde därför ligga på att stärka hälso- och sjukvården och välfärden i övrigt. En under normala förhållanden väl resurssatt hälso- och sjukvård har bättre förutsättningar att klara fredstida krissituationer och höjd beredskap utan att behöva prioritera bort uppgifter. Jag kommer att fortsätta att driva dessa viktiga frågor.

3.

Regeringens lagförslag, punkt 1 (MP)

Nils Seye Larsen (MP) anför:

Jag välkomnar regeringens proposition. Jag vill dock framföra att det viktigaste för hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera krissituationer och krig är att den står rustad i tider av fred. För att stärka hälso- och sjukvårdens beredskap är det därför avgörande att regeringen framöver ökar stödet till kommuner och regioner så att de kan säkerställa kompetensförsörjningen och finansieringen av hälso- och sjukvården. Jag kommer att fortsätta driva dessa viktiga frågor. När det särskilt gäller frågan om vårdkapaciteten i norra Sverige vill jag hänvisa till mitt partis förslag i motion 2025/26:3541. Andra förslag om vårdens förmåga att hantera kriser och krig finns i motion 2025/26:3405. Jag återkommer till dessa förslag när utskottet bereder betänkandet om kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Ur avsnittet "Nationella beredskapssjukhus" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet

237 ja · 61 nej · 0 avstår · 51 frånvarande Mot förslaget: reservation 1 (SD)
PartiFördelningJaNejAvstårFrånv.
Socialdemokraterna 93 0 0 13
Sverigedemokraterna 0 61 0 11
Moderaterna 60 0 0 8
Centerpartiet 19 0 0 5
Vänsterpartiet 18 0 0 4
Kristdemokraterna 16 0 0 3
Miljöpartiet 15 0 0 3
Liberalerna 13 0 0 3
Partilösa 3 0 0 1

Stapelns bredd visar andel inom partiets riksdagsgrupp. Hur enskilda ledamöter röstade finns i betänkandet hos riksdagen.