Sjöfartsfrågor

Utskottet konstaterar att Sjöfartsverket har ett samhällskritiskt uppdrag som rör tillgänglighet, säkerhet och framkomlighet till sjöss samt sjö- och flygräddning. Verksamheten har stor betydelse för näringslivets transporter, totalförsvaret och människors säkerhet. Samtidigt befinner sig myndigheten sedan flera år i en ansträngd ekonomisk situation, präglad av minskade intäkter, ökade kostnader och strukturella förändringar inom sjöfarten. Utskottet noterar att detta har lett till såväl besparingsåtgärder som tillfälliga statliga tillskott.

Utskottet välkomnar att Statskontoret har utrett Sjöfartsverkets verksamhets- och finansieringsform och lämnat förslag i syfte att skapa en mer ändamålsenlig och långsiktigt hållbar styrning. Det är enligt utskottets mening angeläget att regeringen noggrant bereder rapportens slutsatser, särskilt när det gäller behovet av tydligare finansiell styrning, ökad transparens samt en klarare ansvarsfördelning mellan staten och handelssjöfarten.

När det gäller Statskontorets förslag om att på sikt låta Sjöfartsverket fullt ut omfattas av regelverket för vanliga förvaltningsmyndigheter anser utskottet att frågan kräver en samlad analys. Eventuella förändringar av verksamhetsform, finansieringsmodell och ekonomiska mål måste säkerställa såväl effektivitet och insyn som stabila och förutsägbara villkor för sjöfartsnäringen. Utskottet understryker i sammanhanget vikten av att tydliggöra finansieringsansvaret mellan staten och sjöfarten.

Utskottet ser positivt på att regeringen genom vårändringsbudgeten 2025 och budgetpropositionen för 2026 har förstärkt anslaget till Sjöfartsverket, bl.a. för att säkerställa sjö- och flygräddningsverksamheten. Enligt regeringen minskar detta behoven av att göra stora besparingar inom den verksamhet som anslaget finansierar. Det är av största vikt att samhällskritiska funktioner kan upprätthållas utan att kortsiktiga ekonomiska svårigheter leder till neddragningar som äventyrar säkerhet och beredskap.

Utskottet ser också positivt på regeringens beslut att tillsätta en utredning om huvudmannaskapet för sjö- och flygräddningstjänsten. En eventuell överföring av ansvaret till en annan myndighet bör, enligt utskottets mening, utgå från målet att stärka den samlade räddningsförmågan och säkerställa ett effektivt nyttjande av statens resurser. Samtidigt måste konsekvenserna för Sjöfartsverkets övriga verksamhet och finansiering analyseras noggrant.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att frågan om Sjöfartsverkets verksamhetsform och finansiering är under beredning i och med Statskontorets redovisade regeringsuppdrag liksom att frågan om huvudmannaskapet för sjö- och flygräddningstjänsten är under utredning. Utskottet avser att följa det fortsatta arbetet med stort intresse. Mot bakgrund av det pågående arbetet avstyrker utskottet motionerna 2025/26:548 (S), 2025/26:2780 (V) yrkande 47 och 2025/26:3653 (S) yrkande 86.

Ur avsnittet "Sjöfartsverket" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att en väl fungerande isbrytarverksamhet är en grundläggande förutsättning för att säkerställa sjötransporter året runt i hela landet. För ett exportberoende land med omfattande basindustri och betydande godsflöden i norra Sverige är tillförlitlig vintertrafik av avgörande betydelse för näringslivets konkurrenskraft, sysselsättningen och försörjningstryggheten. Utskottet understryker att isbrytningen också har en tydlig beredskapsdimension, inte minst mot bakgrund av det säkerhetspolitiska läget och Försvarsmaktens behov av tillgängliga farleder vintertid.

Mot bakgrund av dessa konstateranden välkomnar utskottet att regeringen i den nationella planen för transportinfrastrukturen 2022–2033 har avsatt betydande medel för nyanskaffning av isbrytare och att Trafikverket i förslaget till nationell plan för 2026–2037 föreslår ytterligare investeringar. Att investering i nya isbrytare prioriteras högt i planförslaget understryker enligt utskottets mening verksamhetens strategiska betydelse. Utskottet noterar samtidigt att upphandlingsprocessen för nya isbrytare är komplex och att överprövningar kan påverka tidsplanen. När det gäller frågan om internationell upphandling av isbrytare noterar utskottet att Sjöfartsverkets och finska Trafikledsverket uppdrag ska redovisas senast den 30 juni 2026.

Slutligen när det gäller frågan om uthyrning av isbrytare finner utskottet ingen anledning att ta något initiativ på området.

Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:2492 (M) och 2025/26:3653 (S) yrkande 82.

Ur avsnittet "Isbrytare" i betänkandet. Läs betänkandet

Sjöfarten är av grundläggande betydelse för Sverige. Omkring 90 procent av all import och export transporteras sjövägen och en stor del av landets varuförsörjning, liksom möjligheten att upprätthålla samhällsviktiga funktioner i kris och krig, är beroende av en väl fungerande sjöfart. Utskottet understryker att sjöfarten är starkt internationellt reglerad och att det nationella handlingsutrymmet därmed är begränsat. Detta ställer särskilda krav på konkurrenskraftiga och förutsebara nationella villkor inom de områden där Sverige faktiskt kan påverka regelverk, avgifter och administrativa processer.

Utskottet noterar att Trafikanalys i sin senaste uppföljning bedömer att svensk sjöfart uppvisar vissa tecken på återhämtning efter pandemin men att utvecklingen sammantaget är svag i ett internationellt perspektiv. Den svenskflaggade handelsflottan har varit relativt stabil, med en viss tillväxt de senaste åren. Det svenska registret är dock fortsatt mindre än motsvarande register i jämförbara nordiska länder. Utskottet ser med oro på att svenskflaggade fartyg tappar mark i förhållande till internationella register och s.k. bekvämlighetsflaggor, eftersom detta påverkar såväl konkurrenskraften som statens rådighet över transportinfrastrukturen och tillgången till maritim kompetens. Utskottet välkomnar därför de åtgärder som har vidtagits i syfte att stärka svensk sjöfarts konkurrenskraft och motverka utflaggning. Avskaffandet av stämpelskatten på fartygsinteckningar och de föreslagna förbättringarna av tonnagebeskattningen är enligt utskottets mening viktiga steg mot mer likvärdiga villkor i förhållande till andra europeiska länder. Även lagändringarna om förenklad in- och uthyrning av skepp bedöms bidra till ökad flexibilitet för svenska rederier. Utskottet vill samtidigt understryka vikten av att regelverket fortsatt är förenligt med EU:s statsstödsregler och att reformerna genomförs på ett rättssäkert och kostnadseffektivt sätt.

När det gäller registervillkor och administrativa processer anser utskottet att Transportstyrelsens arbete med förenkling, digitalisering och kortare handläggningstider är av central betydelse. Långa ledtider och administrativa hinder riskerar annars att påverka rederiers flaggval negativt. Utskottet ser positivt på att förslag till effektivisering av fartygsregistret bereds inom Regeringskansliet och att frågan om farledsavgifternas utformning analyseras.

Utskottet framhåller vidare betydelsen av den nya nationella godstransportstrategin, där alla trafikslag betraktas som likvärdiga och där intermodalitet och överflyttning av långväga transporter från väg till järnväg och sjöfart betonas. Sjöfarten har naturgivna konkurrensfördelar när det gäller stora volymer och energieffektivitet, och utskottet anser att det i planeringen av transportinfrastrukturen är viktigt att beakta hamnarnas och farledernas funktion i det samlade transportsystemet. Utskottet ser i sammanhanget med tillförsikt på den kommande nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037, som bl.a. kommer att kunna bidra till förbättrade kopplingar mellan sjöfarten och det övriga transportsystemet.

Mot bakgrund av det allvarliga säkerhetspolitiska läget delar utskottet regeringens bedömning att transportsektorns beredskapsförmåga måste stärkas. Tillgången till sjötransporter och svenskflaggade fartyg är av särskild vikt för totalförsvaret. Utskottet instämmer i att verksamhet av betydelse för totalförsvaret behöver tillmätas ökad tyngd vid avvägningar mellan olika samhällsintressen. Initiativ såsom planeringen av en reservhamn i Kappelshamn och åtgärder för att säkerställa kompetensförsörjningen inom sjöfarten är därför angelägna.

Sammanfattningsvis anser utskottet att svensk sjöfart befinner sig i ett läge med både möjligheter och strukturella utmaningar. Utskottet ser positivt på det pågående reformarbetet och betonar vikten av uthållighet och helhetssyn i den fortsatta politiken för en stark, hållbar och konkurrenskraftig svensk sjöfart. Utskottet finner mot denna bakgrund inte skäl att för närvarande ta något initiativ med anledning av motionsförslagen och avstyrker därmed motionerna 2025/26:159 (SD) yrkande 2, 2025/26:351 (M), 2025/26:599 (S), 2025/26:2780 (V) yrkande 52, 2025/26:3653 (S) yrkandena 78 och 79 samt 2025/26:3728 (C) yrkande 54.

Ur avsnittet "Svensk sjöfarts konkurrenskraft" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att utbildning och kompetensförsörjning inom sjöfarten är av grundläggande betydelse för såväl näringens konkurrenskraft som Sveriges maritima beredskap. Det svenska regelverket för utbildning och certifiering av sjöpersonal vilar på den internationella STCW-konventionen och kompletterande EU-lagstiftning. Utskottet noterar att en översyn av STCW-systemet pågår inom IMO inför perioden 2026–2028 och att frågor om automatisering, cybersäkerhet och hållbarhet därmed kan komma att påverka framtida kompetenskrav. Det är enligt utskottets mening angeläget att Sverige deltar aktivt i detta arbete och säkerställer att nationella utbildningsstrukturer är väl anpassade till kommande förändringar. Samtidigt visar rapporten Svensk sjöfarts internationella konkurrenssituation 2025 att antalet ombordanställda på svenskregistrerade fartyg fortsatte att minska under 2024. Mot denna bakgrund välkomnar utskottet det ökade söktrycket till sjöbefäls- och sjöingenjörsutbildningarna under 2025, vilket kan bidra till att stärka den långsiktiga kompetensförsörjningen. Vidare ser utskottet positivt på de reformer som genomförts för att underlätta rekrytering till sjöfartsyrken. Förordningsändringen som trädde i kraft under 2024, och som utökar möjligheterna att få behörigheten fartygsbefäl klass VII, är enligt utskottets mening ett viktigt steg för att möta bristen på sjöpersonal och kommande pensionsavgångar. Även det utbildningspaket som trädde i kraft den 1 januari 2026, med syftet att förenkla behörighetskrav och öppna för fler utbildningsvägar, bedöms kunna bidra till ökad flexibilitet och bättre rekryteringsmöjligheter, inte minst för personer som vill yrkesväxla.

När det gäller gränsövergångar framhåller utskottet att den fria rörligheten för arbetskraft inom EU är en grundläggande princip, men att denna måste förenas med Schengenregelverkets krav på passage via godkända gränsövergångsställen och under fastställda öppettider. Utskottet konstaterar att Sverige sedan augusti 2024 tillämpar en mer restriktiv ordning för besättningsbyten utanför ordinarie gränsövergångsställen och tider. Detta är en följd av gällande Schengenregler och innebär att undantag endast beviljas i särskilda fall. Utskottet noterar samtidigt att regeringen den 19 februari 2026 beslutade om att inrätta sju nya gränsövergångsställen placerade i sju olika kommuner.

Utskottet anser även fortsättningsvis att det är viktigt att regelverket tillämpas rättssäkert och förutsebart. SMC är enligt utskottets bedömning ett ändamålsenligt administrativt verktyg för att möjliggöra samordnad och riskbaserad kontroll av fartyg som anlöper svenska hamnar. Systemet skapar inte någon materiell rätt till undantag från Schengenreglerna men bidrar till effektiv planering och samordning mellan berörda myndigheter enligt gällande EU-rätt och svensk rätt.

Sammanfattningsvis anser utskottet att pågående reformer av utbildnings- och behörighetsregler kommer att stärka kompetensförsörjningen inom sjöfarten. När det gäller gränsövergångsställen finner utskottet att det mot bakgrund av gällande regelverk i dagsläget saknas anledning att vidta några särskilda åtgärder på området. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:1409 (M), 2025/26:1987 (M), 2025/26:2243 (M), 2025/26:2780 (V) yrkande 60 och 2025/26:3666 (KD).

Ur avsnittet "Bemannings- och kompetensfrågor" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att frågor om fritidsbåtsregister, förarbevis och sjösäkerhet har utretts och behandlats vid flera tillfällen under de senaste decennierna.

När det gäller motionsyrkandena om att inrätta ett register för fritidsbåtar vill utskottet påminna om att det tidigare under en period fanns ett register för fritidsbåtar i Sverige. Eftersom kostnaderna för att upprätthålla registret överskred nyttan med det beslutade riksdagen 1993 att registret skulle avskaffas. Enligt utskottet är det inte tydligt att eventuella fördelar med ett register över just fritidsbåtar, t.ex. när det gäller sjösäkerhet och ordningsfrågor, överväger kostnaderna för att införa och upprätthålla ett sådant register. Utskottet är därför inte berett att i dagsläget ta något initiativ i frågan.

När det gäller motionsyrkandena om förarbevis och åldersgräns för att få framföra vissa fritidsbåtar vill utskottet inledningsvis hänvisa till den nya lagen om förarbevis för vattenskoter och tillhörande åldersgräns. Utskottet menar att det kan vara av värde att avvakta en utvärdering av den nya reformen innan ytterligare reformer sjösätts inom fritidsbåtssektorn. I fråga om yrkandet om krav på vilken utrustning som ska finnas på en fritidsbåt kan utskottet konstatera att Sjösäkerhetsrådet har aviserat att det bl.a. avser att utreda förutsättningarna för att lagstifta om flytvästanvändande. Enligt utskottet finns det ett värde i att invänta resultatet av Sjösäkerhetsrådets arbete i dessa delar, och utskottet ser således inte skäl att i dagsläget vidta någon åtgärd.

Utskottet anser att arbetet inom Sjösäkerhetsrådet är en viktig del i att främja ett säkrare båtliv genom samverkan och förebyggande åtgärder. Mot bakgrund av olycksstatistiken understryker utskottet vikten av fortsatta insatser för att öka användningen av säkerhetsutrustning och stärka kunskapen om gott sjömanskap. När det gäller fartbegränsningar noterar utskottet att det i hamninlopp och trånga passager finns fartbegränsningar för att öka säkerheten samt värna medtrafikanter, miljö och djurliv och att det är länsstyrelsen som beslutar om dessa. Ofta kompletteras fartbegränsningarna med tilläggstavlor som redovisar för vem fartbegränsningen gäller, t.ex. baserat på fartygets storlek. Utskottet anser slutligen att den nuvarande ordningen, med funktionsbaserade regler och möjlighet till lokala anpassningar, ger förutsättningar att ta såväl säkerhets- som miljöhänsyn, inklusive när det gäller frågor om svallfritt.

Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:1902 (S), 2025/26:1933 (M) delyrkande 2, 2025/26:2637 (C), 2025/26:2784 (V) yrkande 43, 2025/26:3070 (SD) yrkandena 1–3, 2025/26:3653 (S) yrkande 53 och 2025/26:3656 (KD).

Ur avsnittet "Fritidsbåtslivet" i betänkandet. Läs betänkandet

I Sverige avgörs sekretessfrågor enligt offentlighets- och sekretesslagen. Hävande av sekretess kräver ny prövning och vägning mot skyddsintressena. Myndigheter, eller i vissa fall Regeringskansliet, ansvarar för en sådan prövning. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2025/26:3773 (MP) yrkandena 1, 2 och 4.

Reservationer

1.

Sjöfartsverket, punkt 1 (S)

av Aylin Nouri (S), Åsa Karlsson (S), Kadir Kasirga (S), Carina Ödebrink (S) och Zara Leghissa (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3653 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkande 86,

bifaller delvis motion

2025/26:548 av Isak From (S) och

avslår motion

2025/26:2780 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 47.

Ställningstagande

Det faktum att Sjöfartsverket, till skillnad från Trafikverket, är avgiftsfinansierat snedvrider konkurrensen mellan transportslagen. Lotsning, sjöräddning och isbrytning bekostas i dag av sjöfarten själv genom avgifter, medan motsvarande kostnader inte belastar vägtrafiken. Denna orättvisa vill vi rätta till genom en översyn och reformering av regelverket.

Vi vill dessutom slå vakt om Sjöfartsverkets möjligheter att genomföra nödvändiga investeringar i sin fartygs-, båt- och helikopterflotta, inklusive i nya isbrytare. Vi anser att räddningshelikopterverksamheten är civil räddningsverksamhet som ska vara kvar i Sjöfartsverkets regi. Det är därför viktigt att Sjöfartsverket får den finansiering som krävs så att neddragningar av räddningshelikoptrar, sjömätning och farledsunderhåll undviks.

2.

Sjöfartsverket, punkt 1 (V)

av Malin Östh (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:2780 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 47 och

avslår motionerna

2025/26:548 av Isak From (S) och

2025/26:3653 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkande 86.

Ställningstagande

Sjöfartsverket styrs i dag som en vanlig förvaltningsmyndighet trots att myndigheten är ett affärsverk. Affärsverk saknar formell reglering, vilket försvårar styrningen och den ekonomiska insynen. Jag anser därför att Sjöfartsverket bör bli en förvaltningsmyndighet utan avkastningskrav.

Sjöfartsverket finansieras till ca 73 procent av farleds- och lotsavgifter från handelssjöfarten som sjöfartsbranschen betalar. Jag anser att Sjöfartsverket även fortsättningsvis ska finansieras via sjöfartsavgifterna, eftersom anslagsfinansiering skulle innebära att de tjänster som utländska rederier i dag betalar till Sjöfartsverket i stället skulle belasta Sveriges skattebetalare. När det gäller just Sjöfartsverkets anslagsfinansiering har dock flera anslag inte räknats upp sedan 1990-talet. Jag ser därför behov av att utöka och indexera Sjöfartsverkets anslag.

3.

Svensk sjöfarts konkurrenskraft, punkt 2 (S, V, MP)

av Aylin Nouri (S), Åsa Karlsson (S), Kadir Kasirga (S), Carina Ödebrink (S), Malin Östh (V), Linus Lakso (MP) och Zara Leghissa (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:2780 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 52 och

2025/26:3653 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkandena 78 och 79,

bifaller delvis motionerna

2025/26:159 av Eric Palmqvist (SD) yrkande 2,

2025/26:351 av Mats Green (M) och

2025/26:3728 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 54 och

avslår motion

2025/26:599 av Serkan Köse och Hanna Westerén (båda S).

Ställningstagande

En väl fungerande sjöfart är viktig för bl.a. handeln och näringslivet och för att realisera de delar av transportpolitiken respektive klimatpolitiken som handlar om överflyttning av gods till sjöfart. Sjöfarten står för ca 90 procent av all import och export. Under ett vanligt år reser ca 30 miljoner passagerare med fartyg till och från Sverige. Därför vill vi att regeringen kraftfullt ska arbeta mot utflaggningen, som får negativa konsekvenser och hotar vår nationella försörjningsförmåga. Vi menar att Sverige måste ha en stark och konkurrenskraftig sjöfartsnäring, men det får inte medföra oseriösa aktörer och låga standarder. Målet är inte att Sverige genom sämre villkor ska konkurrera med globala rederier som inte lever upp till våra miljöstandarder och regler för sjysta arbetsvillkor. Målet ska i stället vara att Sverige blir konkurrenskraftigt visavi våra nordiska grannar och andra viktiga konkurrentländer. Den svenska sjöfartens konkurrenskraft och klimatarbete måste stärkas.

Vi vill sammanfattningsvis understryka att en stabil svenskflaggad flotta behövs för konkurrenskraften, miljön och totalförsvaret. Vi vill därför att regeringen tar fram en strategi för att säkerställa att fler fartyg blir svenskflaggade.

4.

Svensk sjöfarts konkurrenskraft, punkt 2 (C)

av Ulrika Heie (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3728 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 54,

bifaller delvis motionerna

2025/26:351 av Mats Green (M) och

2025/26:3653 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkande 79 och

avslår motionerna

2025/26:159 av Eric Palmqvist (SD) yrkande 2,

2025/26:599 av Serkan Köse och Hanna Westerén (båda S),

2025/26:2780 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 52 och

2025/26:3653 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkande 78.

Ställningstagande

Sjöfartsnäringen är av central betydelse för vårt välstånd och vår handel. Sjöfarten är en relativt miljövänlig transportform med en stor potential att ytterligare minska sin miljö- och klimatpåverkan. Genom en stark svenskflaggad handelsflotta som även ligger i framkant i arbetet med lägre svavelutsläpp och en minskad klimatpåverkan kan Sverige påverka utformningen av de internationella reglerna för sjöfarten och dess anställda. För mig är det viktigt att den svenska sjöfartens konkurrenskraft inte försämras. Utflaggning av svenska fartyg inom rederier, handelsflotta och fiske riskerar att utarma kompetensen. Jag efterfrågar därför en översyn av möjligheterna till en stärkt konkurrenskraft samt en effektivare och bättre analyserad miljöstyrning inom sjöfarten.

Ur avsnittet "Sekretessen i fråga om M/S Estonias förlisning" i betänkandet. Läs betänkandet