Luftfartsfrågor

Utskottet vill inledningsvis framhålla att flyget har stor betydelse i transportsystemet, såväl för att medverka till god tillgänglighet i hela landet som för att tillgodose behovet av samhällsviktiga transporter. Både statliga och regionala flygplatser har i detta sammanhang en mycket viktig funktion och verksamheten vid dessa måste enligt utskottets mening kunna säkerställas även under pågående kriser.

Utskottet påminner om att det i utredningen om statens ansvar för det svenska flygplatssystemet som presenterades 2023 ingick att se över såväl systemet med beredskapsflygplatser som det statliga basutbudet av flygplatser. När det gäller frågan om antalet och vilka av flygplatserna som ska vara beredskapsflygplatser vill utskottet påminna om att Trafikverket med bl.a. utredningen som underlag och på regeringens uppdrag har ingått överenskommelser med totalt 27 utpekade flygplatser att vara beredskapsflygplatser under 2026. Mot bakgrund av motionsförslagen vill utskottet särskilt peka på att Ronneby flygplats är en av dessa flygplatser liksom att Trafikverket har fått i uppdrag att ta reda på om det finns skäl att utreda om även Säve flygplats ska bli beredskapsflygplats. Utskottet konstaterar att detta heltäckande nationella nät av flygplatser som Trafikverket har ingått överenskommelser med kommer att hålla en beredskap dygnet runt för att kunna ta emot luftfartyg som utför akuta eller av annat skäl prioriterade transporter för bl.a. hälso- och sjukvården, räddningstjänsten, kustbevakningen, brandflyget och andra aktörer inom krisberedskap och totalförsvaret. Utskottet välkomnar detta. Utskottet bedömer också i likhet med regeringen att den statliga ersättningen för beredskapsflygplatserna bör fördelas på ett lämpligt, differentierat och kostnadseffektivt sätt. När det gäller Skövde flygplats konstaterar utskottet att flygplatsen sedan tidigare har stängt för kommersiell trafik och att det även har tagits ett inriktningsbeslut om annan markanvändning för flygplatsområdet.

Utskottet vill understryka beredskapsflygplatsernas viktiga funktion när det gäller att säkerställa att samhällsviktiga lufttransporter ska kunna utföras även under kriser och oavsett tid på dygnet. Utskottet ser därför positivt på de angelägna och utökade insatser som gjordes under pandemin för att säkerställa att det skulle finnas god tillgång till infrastruktur för samhällsviktiga transporter. Utskottet vill i sammanhanget också framhålla de åtgärder som Transportstyrelsen vidtagit för att luftfartsverksamheten ska kunna upprätthållas även i anslutning till långvariga stillestånd inom luftfarten.

Utskottet påminner slutligen om att verksamheten vid Myndigheten för civilt försvar ska bidra till att uppfylla målet för civilt försvar och det övergripande målet för totalförsvaret samt målen för skydd mot olyckor och krisberedskap. Myndigheten ska stödja och samordna berörda aktörer i det civila försvaret och förfogar över vissa förstärkningsresurser som vid behov kan användas när andra samhällsresurser inte räcker till eller vid behov av ett snabbt ingripande.

Mot bakgrund av det som anförts här finner utskottet inte skäl att ta något initiativ och avstyrker därmed motionerna 2025/26:204 (SD), 2025/26:964 (SD) yrkande 1, 2025/26:1082 (S) yrkande 5, 2025/26:2597 (SD), 2025/26:2620 (C), 2025/26:3323 (M), 2025/26:3630 (KD), 2025/26:3653 (S) yrkande 75 och 2025/26:3728 (C) yrkande 68.

Ur avsnittet "Beredskapsflygplatser" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att elflyg har en stor utvecklingspotential som del i framtidens flyg och därmed för att kunna minska flygets klimatpåverkan och bidra till transportsektorns omställning. Utskottet ser därför positivt på att Trafikverket tillsammans med flera andra myndigheter har analyserat och lämnat förslag på hur det befintliga statliga stödet till forskning och innovation på elflygsområdet kan utvecklas, samordnas och organiseras för att påskynda införandet av elflyg i Sverige och att Trafikverket har presenterat en forsknings- och innovationsplan för 2025–2030 där elflyg ingår i några av målområdena. Utskottet välkomnar i sammanhanget även regeringens uppdrag till Trafikverket att genomföra en ny forsknings- och innovationssatsning på elflygsområdet och ta initiativ till ökad samverkan mellan de aktörer som arbetar med forskning och innovation på området. Utskottet ser positivt på att syftet med regeringens uppdrag är att möjliggöra en snabb introduktion av elflyg i Sverige.

I den klimathandlingsplan som presenterades i december 2023 bedömer regeringen att det behöver skapas förutsättningar för introduktion av elflyg i Sverige och att ett marknadsintroduktionsstöd för inköp eller finansiell leasing bör analyseras i takt med att marknaden för elflyg utvecklas. Utskottet kan ansluta sig till denna bedömning.

I utredningen om statens ansvar för det svenska flygplatssystemet framhålls betydelsen av att Swedavias flygplatser senast till 2030 ska tillhandahålla laddutrustning som möjliggör laddning av elflyg och att det även är önskvärt att regionala och kommunala flygplatser kan erbjuda samma service till de flygplan som i framtiden besöker dessa flygplatser. Utskottet delar denna uppfattning liksom bedömningen att en nationell plan för flygbränsle även bör inkludera en handlingsplan för elflygets utveckling inom elektrifieringsstrategin. Utskottet välkomnar även att Swedavia i års- och hållbarhetsredovisningen för 2024 betonar vikten av att säkerställa en god elinfrastruktur på Swedavias alla flygplatser som ett steg mot fossilfri verksamhet. Utskottet ser i sammanhanget också positivt på Swedavias arbete med att förbereda och införa infrastruktur för kommersiellt elflyg på vissa flygplatser liksom att Swedavia deltar aktivt i flera forskningssamarbeten med inriktning på elflyg och laddinfrastruktur för elflyget.

Utskottet vill även påminna om att regeringen i januari 2025 gav Energimyndigheten i uppdrag att analysera och föreslå hur stöd för att främja bl.a. luftfartens omställning till fossilfrihet kan utformas och att detta även innefattade att föreslå en utformning av stöd för en marknadsintroduktion av flyg som helt eller delvis drivs med el. Utskottet konstaterar att uppdraget redovisades i en rapport (ER 2026:04) till regeringen i februari 2026 och att den för närvarande bereds inom Regeringskansliet.

Utskottet vill också framhålla betydelsen av att åtgärder för att utveckla elflyget även vidtas genom samarbete på nordisk nivå. Utskottet ser därför mycket positivt på att de nordiska transportministrarna vid transportministermötet i augusti 2024 konstaterade att elflyg är en betydande del i omställningen mot en fossilfri flygsektor och att de enades om en gemensam vision om att stärka det nordiska samarbetet för att främja utvecklingen av flyglinjer som trafikeras av elflyg.

När det gäller frågan om att kartlägga möjliga regionala rutter för elflyg påminner utskottet om att NEA har tagit fram ett webbaserat simuleringsverktyg över samtliga nordiska flygplatser som kan användas för att simulera potentiella rutter, marknader och möjligheter.

Med anledning av de olika insatser som pågår för att påskynda utvecklingen och underlätta införandet av elflyg finner utskottet inte anledning att för närvarande ta något initiativ i frågan. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:3582 (C) yrkande 75, 2025/26:3653 (S) yrkande 69, 2025/26:3728 (C) yrkandena 50 och 51 samt 2025/26:3732 (S) yrkande 39.

Ur avsnittet "Insatser för att utveckla elflyget" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att en väl fungerande luftfart och goda flygförbindelser bidrar till att knyta samman Sverige, något som i sin tur gynnar landets ekonomi, internationella konkurrenskraft och regional tillgänglighet. De icke-statliga och statliga flygplatserna har stor betydelse för att hela Sverige ska fungera och är således angelägna för att upprätthålla tillgängligheten för medborgarna, näringslivet och det samhällsviktiga flyget.

När det gäller frågan om stöd till de regionala flygplatserna vill utskottet påminna om att kommissionen i juni 2017 fastställde riktlinjer som gäller för offentliga investeringar och för driftsstöd till bl.a. flygplatser. Utskottet vill i detta sammanhang peka på att riksdagen årligen beslutar om anslagsmedel till icke-statliga flygplatser som får användas för bl.a. utgifter för driftsunderskott vid kommunala och privata flygplatser som trafikeras av flyglinjer som upphandlas av staten. Utskottet ser i sammanhanget positivt på att riksdagen i de senaste budgetbesluten har ökat anslagsmedlen till de icke-statliga flygplatserna och att de resurser som har tillförts bl.a. syftar till att väsentligt öka antalet beredskapsflygplatser och därmed säkra att det finns tillgång till infrastruktur för olika typer av samhällsviktigt flyg. De resurser som tillförs har stor betydelse för att upprätthålla och främja tillgängligheten i hela landet med ett väl fungerande flyg till och från de icke-statliga flygplatserna.

Utskottet välkomnar också den översyn som Trafikverket har genomfört på uppdrag av regeringen av hur kommunala och regionala myndigheter kan ges möjlighet att komplettera det statliga utbudet av flyglinjer med allmän trafikplikt och därigenom öka det regionala inflytandet och ge kommuner och regioner möjlighet att bidra till bättre kommunikationer till och från regionen. Trafikverket har redovisat sina förslag i en rapport som remissbehandlades fram till den 30 maj 2025 och är föremål för fortsatt beredning inom Regeringskansliet. Utskottet vill inte föregripa det pågående beredningsarbetet i frågan.

Utskottet ser vidare positivt på det uppdrag som regeringen har låtit genomföra att utreda och ta fram förslag till inriktning för statens ansvar för flygplatserna i Sverige. Den gedigna utredning som presenterades våren 2023 med anledning av uppdraget innehöll ett flertal angelägna förslag. Utskottet ser positivt på att regeringen med anledning av utredningens förslag har beslutat om en ny förordning om statsbidrag för icke-statliga flygplatser som innebär att fler icke-statliga flygplatser kan få bidrag för driftsstöd och att bidraget ska kunna ges till såväl beredskapsflygplatser som flygplatser med statligt upphandlade flyglinjer. Utskottet ser i sammanhanget även positivt på att den nya förordningen innebär att bidrag får ges om flygplatshavarens flygplatsverksamhet är fossilfri eller att åtgärder har genomförts eller planeras för att den ska bli fossilfri.

När det gäller frågorna om flygplatsernas roll i infrastruktursystemet, hur det statliga basutbudet av flygplatser bör se ut och frågor om statens, regionernas och kommunernas ansvar och del i finansieringen av ett antal olika regionala flygplatser påminner utskottet om att regeringen i maj 2025 gav en utredare uppdraget att med beaktande av de tidigare utredningsinsatserna se över statens roll som ägare och förvaltare av flygplatser. Utskottet ser positivt på att utredaren inom ramen för uppdraget har till uppgift att med utgångspunkt från det övergripande transportpolitiska målet utvärdera och föreslå åtgärder för att utveckla statens roll som ägare och förvaltare av flygplatser. Utskottet ser även positivt på att uppdraget innefattar att utvärdera modeller och principer för ägande, organisering och finansiering av de statliga flygplatserna och att utredaren ska redovisa förslag som bidrar till ökad konkurrenskraft, långsiktig ekonomisk hållbarhet och god tillgänglighet i hela landet och där ett robust flygplatssystem säkerställs. Utskottet konstaterar vidare att utredaren ska bedöma hur förslagen påverkar förutsättningarna för statens rådighet över statliga och icke-statliga flygplatser samt bedöma förslagens konsekvenser för krisberedskap och totalförsvar samt vid allvarlig kris och ytterst krig. Utskottet anser att de frågeställningar som den tillsatta utredningen kommer att hantera är mycket angelägna och ser med stort intresse fram emot att ta del av utredningens resultat, som i enlighet med uppdraget ska presenteras senast i september 2026.

När det gäller frågan om egenfinansiering av trafikavgifter när flygtrafiken ligger nere till följd av myndighetsföreskrifter konstaterar utskottet att det gemensamma avgiftssystemet för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage är utformat i enlighet med gällande EU-regler. Den extraordinära situation som uppstod inom luftfartssystemet med anledning av covid-19-pandemin innebar dock att det uppstod ett underskott i avgiftssystemet som även kvarstod vid utgången av 2023. Utskottet påminner om att riksdagen med anledning av förslag i vårändringsbudgeten för 2024 beslutade om en anslagsökning för att täcka det ackumulerade underskott som uppstått till följd av den kraftigt minskade flygtrafiken under pandemin. Utskottet ser med tillförsikt på att adekvata åtgärder kommer att vidtas om liknande eller motsvarande situationer skulle uppstå i framtiden.

När det gäller motionsförslaget om att se över avgiftssystemet för undervägsavgifter konstaterar utskottet att det är Transportstyrelsen som har ansvaret för att förvalta och administrera detta system liksom prestationsplanen inom flygtrafiktjänsten och avgifterna för terminalkontroll. Utskottet finner inte anledning att ifrågasätta att Transportstyrelsen hanterar dessa myndighetsuppgifter i enlighet med gällande regelverk och konstaterar att det därmed inte finns anledning att initiera en översyn på området.

När det slutligen gäller frågan om Swedavias vinstdelningsmodell konstaterar utskottet att bolaget drivs som aktiebolag och därmed ska styras på affärsmässiga grunder och att bolaget har avkastningskrav. Utskottet ser positivt på att Swedavia inom ramen för sin affärsmässighet aktivt ska medverka i utvecklingen av transportsektorn och bidra till att de transportpolitiska mål som riksdagen har beslutat om uppnås.

Ur avsnittet "Finansiering och drift av flygplatser" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet

Utskottet vill understryka vikten av hög flygsäkerhet och att det bedrivs ett kontinuerligt flygsäkerhetsarbete på alla nivåer för att minimera antalet incidenter och olyckor inom luftfarten. I frågan om utbildning av piloter som flyger fallskärmshoppare kan utskottet konstatera att Sverige inte har egen rådighet över de utbildningskrav som ställs på piloter och att ändringar i sådana krav i stället måste hanteras inom ramen för samarbetet med EU och Easa. Utskottet ser därför positivt på att Easa har arbetat fram en s.k. BIS (bästa interventionsstrategi) för att öka säkerheten vid flygning med fallskärmshoppare och att svenska myndigheter har deltagit i detta arbete. Utskottet ser med tillförsikt fram emot remisshanteringen av denna BIS där samtliga medlemsländers flygsäkerhetsmyndigheter och intresseorganisationer kommer att få möjlighet att lämna synpunkter under våren 2026. Utskottet ser även positivt på att Transportstyrelsen har tagit fram en ny föreskrift för fallskärmshoppning. Utskottet välkomnar vidare de informations- och utbildningsåtgärder som Transportstyrelsen genomför tillsammans med Svenska Fallskärmsförbundet samt de tillsynsinsatser som myndigheten genomför. Med anledning av det som anförts ovan finner utskottet inte anledning att ta något initiativ i frågan och avstyrker därmed motion 2025/26:150 (SD).

Ur avsnittet "Utbildning av piloter som flyger fallskärmshoppare" i betänkandet. Läs betänkandet

När det gäller frågan om att det i Swedavias ägardirektiv ska anges att småbarnsfamiljer ska erbjudas gratis tillgång till prioriterad kö till säkerhetskontrollen på Swedavias flygplatser påminner utskottet om att det övergripande uppdraget från ägaren till Swedavia är att på ett företagsekonomiskt lönsamt sätt ansvara för driften och utvecklingen av kostnadseffektiva, säkra och välfungerande flygplatser. Utskottet konstaterar att alla flygplatser inte erbjuder prioriterad kö till säkerhetskontrollen och att kriterierna för berättigande kan skilja sig åt. Utskottet vill här framhålla att det kan finnas olika skäl för olika resenärsgrupper att vilja eller behöva använda den prioriterade kön. Utskottet ser därför positivt på de möjligheter som redan erbjuds att antingen gratis eller mot avgift kunna använda sig av den prioriterade kön på Swedavias flygplatser och att dessa bör kunna tillgodose olika typer av behov. Motion 2025/26:31 (SD) avstyrks följaktligen.

När det gäller förslagen om byte av namn på Stockholm Bromma flygplats och Göteborg Landvetter flygplats konstaterar utskottet att det enligt internationell luftfartsstandard är bestämt att orienteringen i fråga om flygplatser i världen ska utgå från ortsnamn. Därmed tillgodoser de nuvarande namnen Stockholm Bromma flygplats och Göteborg Landvetter flygplats den angivna luftfartsstandarden i denna del. Utskottet vill även peka på att Swedavia i egenskap av ägare till de statliga flygplatserna ska göra nödvändiga avvägningar med hänsyn till bolagets ekonomi och andra förhållanden som t.ex. marknads- och namnfrågor. Utskottet noterar att det skulle krävas omfattande resurser att marknadsföra ett nytt namn. Ett namnbyte riskerar därmed att innebära ökade avgifter och att Swedavia förlorar det kapitalvärde som har byggts upp i varumärkena Stockholm Bromma flygplats och Göteborg Landvetter flygplats under många år. Därmed finner utskottet inte anledning att för närvarande ta något initiativ i frågan och avstyrker därför motionerna 2025/26:254 (SD) och 2025/25:3301 (M).

Ur avsnittet "Vissa flygplatsrelaterade frågor" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis peka på att det finns många användningsområden där obemannade luftfartyg (UAS) kan göra samhällsnytta på olika sätt och att det finns en stor potential för fortsatt utveckling. Utskottet ser därför positivt på att EU-kommissionen har presenterat en strategi för ett smart och hållbart ekosystem för obemannade luftfartyg i Europa med en vision för EU fram till 2030. Utskottet påminner i sammanhanget även om att EU har beslutat om ett gemensamt europeiskt regelverk för U-space som är ett koncept av nya tjänster och förfaranden som på ett automatiserat och digitaliserat sätt ska möjliggöra en integrering av drönare i luftrummen. När det gäller frågan om behovet av att förbättra förutsättningarna för samhällsnyttig drönartrafik välkomnar utskottet att Luftfartsverket har genomfört en översyn av det undre luftrummet och att Transportstyrelsen på regeringens uppdrag har analyserat och utrett olika frågeställningar som aktualiseras av användandet av obemannade luftfartyg och deras roll i transportsystemet i Sverige. Utskottet ser även positivt på att det genomförs ett antal olika forskningsprojekt som syftar till att utveckla nya sorter av samhällsnyttig UAS-trafik.

När det gäller motionsyrkandet om att se över tillstånd och regelverk för att underlätta användningen av drönare för skötsel av egna marker, skogar och grödor vill utskottet påminna om förenklingsprogrammet EPAS som Easa genomför med syftet att bl.a. minska de administrativa bördorna och åstadkomma regelförenklingar, vilket även inkluderar UAS-regler. Utifrån den intressentundersökning som Easa genomförde under 2025 där branschen, tillsynsmyndigheter och andra intressenter har getts möjlighet att lämna synpunkter till grund för utvecklingen av EPAS 2027 ser utskottet fram emot att ta del av den lista med förenklingsåtgärder som kommer att tas fram. Utskottet ser positivt på att EPAS 2027 syftar till att skapa en regleringsmiljö som är både säker och effektiv för alla.

Med anledning av det som anförts här finner utskottet inte skäl att för närvarande ta något initiativ och avstyrker därmed motionerna 2025/26:1456 (M) och 2025/26:3653 (S) yrkande 74.

Ur avsnittet "Obemannade luftfartyg" i betänkandet. Läs betänkandet

När det gäller frågan om att införa ett snabbspår vid prövning av nedstängning av luftrummet vill utskottet peka på att Transportstyrelsen är den myndighet som kan meddela föreskrifter eller besluta om inskränkningar eller förbud mot luftfart genom att upprätta s.k. restriktionsområden. Om start och landning ska ske inom en nationalpark där det även finns ett restriktionsområde krävs en separat ansökan till länsstyrelsen för start och landning. Den som är missnöjd med ett beslut om att inte kunna nyttja luftrummet inom ett restriktionsområde har på motsvarande sätt som även gäller vid andra typer av myndighetsbeslut möjlighet att överklaga beslutet till förvaltningsrätten som är första rättsinstans. Det finns därefter möjlighet att överklaga ett beslut vidare till kammarrätten och om prövningstillstånd ges till Högsta förvaltningsrätten. Utskottet har inget att invända mot hur den nuvarande ordningen är utformad i fråga om myndighetsbeslut och möjligheterna att överklaga till högre instanser och avstyrker därmed motion 2025/26:530 (S).

Ur avsnittet "Nedstängning av luftrummet" i betänkandet. Läs betänkandet

Utbyggnaden av ny vindkraft går snabbt och utskottet vill inledningsvis framhålla dess betydelse och viktiga del i energiomställningen och elektrifieringen av samhället. När det gäller frågan om behovsstyrd hinderbelysning vid vindkraftverk utfärdade Transportstyrelsen under 2020 nya föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten. Utskottet påminner i sammanhanget om att Transportstyrelsen efter att ha genomfört en översyn om behovsstyrd hinderbelysning vid vindkraftverk redovisade en rapport i december 2021 som bl.a. visade att det finns en betydande skillnad mellan Sverige och övriga länder i fråga om användandet av det nationella luftrummet och hur militären opererar tillsammans med den civila trafiken. Mot bakgrund av att kraven i den nu gällande föreskriften om behovsstyrd hinderbelysning till viss del skiljer från ICAO:s rekommendationer och att Sverige har striktare regler än flera andra länder har Transportstyrelsen arbetat vidare med frågan och tagit fram ett reviderat förslag till nya föreskrifter. Utskottet ser positivt på att Transportstyrelsen i december 2025 hade ett samverkansmöte med Försvarsmakten och Svenska kraftnät och att Transportstyrelsen därefter har skickat ut ett förslag till nya föreskrifter på remiss till berörda aktörer. Utskottet välkomnar den information som Transportstyrelsen har lämnat om att de nya föreskrifterna om behovsstyrd hinderbelysning vid vindkraftverk beräknas kunna införas under 2026. Då utskottet inte finner anledning att föregripa den pågående processen avstyrker utskottet motionerna 2025/26:716 (S), 2025/26:3275 (MP) yrkande 9, 2025/26:3582 (C) yrkande 128 och 2025/26:3663 (KD).

Ur avsnittet "Hinderbelysning vid vindkraftverk" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet anser att tillgången till internationella flygförbindelser är viktig för både enskilda människor och näringslivet. I fråga om luftfartsavtal om direktflyg mellan Sverige och tredje land påminner utskottet om att regeringen bl.a. verkar i det skandinaviska luftfartssamarbetet för att förbättra Sveriges luftfartsförbindelser med tredjeländer. Utskottet påminner också om att det är Transportstyrelsen som prövar frågor om trafiktillstånd för luftfart i regelbunden trafik och bestämmer de villkor som ska gälla i de enskilda fallen. Vid prövningen ska Transportstyrelsen särskilt beakta bl.a. eventuella hinder mot den sökta verksamheten med hänsyn till flygsäkerhet, luftfartsskydd och miljö. I frågan om direktflyg mellan EU och Nepal påminner utskottet om att det finns ett samarbetsavtal mellan EU och Nepal inom luftfartsområdet. Utskottet konstaterar samtidigt att samtliga flygbolag från Nepal sedan december 2013 återfinns på EU:s s.k. svarta lista för flygbolag och att de därmed är förbjudna att flyga inom EU. Utskottet framhåller att de internationella säkerhetsstandarder som gäller inom luftfarten ovillkorligen måste följas. Mot bakgrund av det som anförs här finner utskottet för närvarande inte anledning att ta något initiativ med anledning av motionsförslagen och avstyrker därmed motionerna 2025/26:908 (S), 2025/26:2080 (M) och 2025/26:3073 (SD).

Reservationer

1.

Finansiering och drift av flygplatser, punkt 1 (S)

av Aylin Nouri (S), Åsa Karlsson (S), Kadir Kasirga (S), Carina Ödebrink (S) och Zara Leghissa (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3653 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkandena 35.2 och 68 samt

avslår motionerna

2025/26:127 av Rashid Farivar och Jimmy Ståhl (båda SD),

2025/26:331 av Bo Broman (SD),

2025/26:359 av Per-Arne Håkansson och Niklas Karlsson (båda S),

2025/26:558 av Lars Johnsson m.fl. (M) yrkande 7,

2025/26:1263 av Louise Thunström m.fl. (S),

2025/26:1596 av Sofia Amloh m.fl. (S),

2025/26:1691 av Ann-Sofie Alm och Cecilia Gustafsson (båda M),

2025/26:2511 av Jesper Skalberg Karlsson (M),

2025/26:2584 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD),

2025/26:2601 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD),

2025/26:3275 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 6,

2025/26:3685 av Cecilia Engström (KD) och

2025/26:3728 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 49, 52 och 67.

Ställningstagande

Sverige är ett glest befolkat land med stora geografiska avstånd och en placering i Europas utkant. Vi är därmed starkt beroende av en väl fungerande flygtrafik. Vi anser att en effektiv och hållbar flygpolitik är av yttersta vikt för individer och näringsliv och för att vårt land ska hålla samman. Vi vill därför framhålla behovet av förstärkt nationell samordning av luftfartens infrastruktur. Vi vill vidare peka på behovet av att stärka statens förmåga och ambition att upphandla flygförbindelser för att binda samman vårt geografiskt stora land. Vi vill därför se en utökning av Trafikverkets resurser för trafikavtal för att staten ska ha ökad förmåga att upphandla samhällsviktiga flyglinjer.

2.

Finansiering och drift av flygplatser, punkt 1 (C)

av Ulrika Heie (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3728 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 49, 52 och 67 samt

avslår motionerna

2025/26:127 av Rashid Farivar och Jimmy Ståhl (båda SD),

2025/26:331 av Bo Broman (SD),

2025/26:359 av Per-Arne Håkansson och Niklas Karlsson (båda S),

2025/26:558 av Lars Johnsson m.fl. (M) yrkande 7,

2025/26:1263 av Louise Thunström m.fl. (S),

2025/26:1596 av Sofia Amloh m.fl. (S),

2025/26:1691 av Ann-Sofie Alm och Cecilia Gustafsson (båda M),

2025/26:2511 av Jesper Skalberg Karlsson (M),

2025/26:2584 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD),

2025/26:2601 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD),

2025/26:3275 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 6,

2025/26:3653 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkandena 35.2 och 68 samt

2025/26:3685 av Cecilia Engström (KD).

Ställningstagande

Sveriges stora avstånd gör att vi är helt beroende av ett fungerande flyg och möjligheten att på ett enkelt sätt ta sig till andra destinationer inom landet, och vidare ut i världen. Jag vill understryka att både enskilda och näringslivet behöver ett väl fungerande flyg och tillgång till regionala flygplatser och att detta skapar arbetstillfällen, förbättrar möjligheterna till turism och binder samman Sverige. När EU-kommissionen tidigare har genomfört granskningar av en rad regionala flygplatser som får statsstöd har det rått osäkerhet kring hur framtiden ska bli för dessa. Jag anser därför att regeringen måste verka för att denna osäkerhet upphör och att det är viktigt att regeringen systematiskt arbetar för att stärka villkoren för svenskt flyg.

Jag vill i detta sammanhang även betona behovet av att se över Swedavias vinstdelningsmodell i syfte att uppnå en bättre intäktsfördelning och stärka de regionala flygplatsernas funktionalitet. Icke-statliga flygplatser har i flera fall en svår ekonomisk situation och det är därför angeläget att staten skapar långsiktigt hållbara driftsförutsättningar för de regionala icke-statliga flygplatserna.

Flygtrafikledning och säkerhetsverksamhet finansieras under normala förhållanden genom att avgifter tas ut på flygbolagens passagerar- och godstrafik. I en kris faller dock dessa avgifter till i princip noll. Eftersom säkerhet är helt grundläggande kan flyget inte startas om inte dessa system är finansierade. Jag anser att staten borde ta ett större ansvar för att säkerställa att dessa system underhålls och driftsätts även om flygtrafiken är väldigt svag. För de statliga flygplatserna bör Swedavia bemyndigas i detta avseende och jag anser att staten också måste kunna gå in med ekonomiska garantier när det gäller de regionala flygplatserna och se till så att verksamheten fungerar. Även under en kris – och kanske i synnerhet då – måste landets finmaskiga flygplatsnätverk fungera och en säker operativ verksamhet kunna bedrivas. Exakt hur detta ska gå till anser jag behöver utredas. Det kan handla om att staten behöver skjuta till pengar genom kapitaltillskott till Swedavia och att t.ex. anslagsfinansieringen till Luftfartsverket ses över. Jag anser vidare att motsvarande ersättning för uteblivna rörelseintäkter även måste ges till regionala flygplatser och flygtrafikledningstjänster och att man också behöver se över såväl låneramar och ekonomisk styrning som Swedavias avkastningsmål.

Ur avsnittet "Luftfartsavtal och direktförbindelse mellan Sverige och vissa länder" i betänkandet. Läs betänkandet