Cykelfrågor

Utskottet vill inledningsvis påminna om att regeringens och myndigheternas arbete med de statliga insatserna för cykling utgår från riksdagens beslut om de transportpolitiska målen, riksdagens beslut om statsbudgeten samt olika relevanta lagar som riksdagen har beslutat om. Vidare vill utskottet påminna om att regeringen styr sina myndigheter genom bl.a. förordningar och regeringsbeslut samt genom att följa upp resultatet av de insatser som myndigheterna gör. Utskottet noterar att Riksrevisionen har konstaterat att regeringen när det gäller den statliga styrningen av cykelpolitiken har vidtagit flera styråtgärder med bäring på cykling, både med anledning av riksdagens tillkännagivanden och intentioner och i linje med de transportpolitiska målen. Regeringen har därigenom tillgång till ett bredare underlag både för utvecklingen mot en ökad och säkrare cykling och för uppföljningen av myndigheternas arbete, vilket utskottet menar är mycket positivt.

När det gäller motionsförslagen om att cykeln bör ses som ett eget trafikslag kan utskottet konstatera att en cykel betraktas som ett fordon inom trafikslaget vägtrafik. Utskottet vill liksom tidigare år framhålla att cykling är ett hållbart och hälsosamt transportsätt som lyfts fram på olika sätt, bl.a. i den nationella infrastrukturplanen och i de olika regionala infrastrukturplanerna.

När det gäller motionsförslagen om principer för en grundläggande framkomlighet för cykeltrafiken och om styrningen av Trafikverkets arbete med bl.a. cykelinfrastruktur vill utskottet peka på att det finns en tydlig och effektiv statlig styrning. Utskottet vill betona att cykling är en del av ett väl fungerande transportsystem och att tillgången till cykelinfrastruktur är en del i en god grundläggande tillgänglighet. Utskottet anser, liksom regeringen, att transportsystemet ska ses som en helhet där alla trafikslag och transportmedel kan nyttjas på bästa sätt och komplettera varandra och att samhällsekonomisk lönsamhet ska vara vägledande i arbetet. Utskottet vill vidare framhålla att Trafikverkets uppgifter är tydliga. Trafikverket ansvarar för den långsiktiga infrastrukturplaneringen, och där ingår utveckling och planering av åtgärder i den statliga nationella cykelinfrastruktur som är beslutad i den nationella planen för transportinfrastruktur. I detta ingår bl.a. cykelinfrastruktur längs det nationella stamvägnätet. Utskottet konstaterar att Trafikverket i sitt arbete uppskattar anspråk och behov som en grund för att prioritera mellan olika åtgärder och vill påminna om att Trafikverket även främjar cykling på olika sätt och tar fram kunskapsstöd och planeringsunderlag. Utskottet vill dessutom framhålla att regeringen även har gett Trafikverket i uppdrag att stärka samverkan med relevanta aktörer om förutsättningarna för bl.a. cykling och att stödja arbetet i regioner och kommuner.

När det gäller motionsförslaget om att inrätta ett nationellt cykelråd vill utskottet påminna om att ett sådant bildades redan 2007. Det är ett forum för samverkan inom det nationella arbetet med ökad och säker cykling, och en rad olika myndigheter och organisationer ingår i rådet. När det gäller motionsförslagen om en cykelstrategi vill utskottet peka på att en sådan togs fram 2017 med det övergripande syftet att främja en ökad och säker cykling. Av Riksrevisionens granskning framgår bl.a. att strategin ska ses som ett sätt för regeringen att lyfta cykelfrågan och att få andra aktörer att bidra.

När det gäller den europeiska cykelförklaringen kan utskottet konstatera att den anger ett antal olika principer med vidhängande åtaganden för att öka cyklingen, bl.a. att utveckla och stärka cykelpolitiken. I den europeiska förklaringen om cykling framhålls att cykling är ett viktigt transportmedel. Utskottet delar denna syn och välkomnar att kommissionen har tagit fram en rapport om utvecklingen av genomförandet av cykelförklaringen. Kommissionen lyfter där fram några positiva exempel från Sverige och bedömer sammantaget att det finns lovande tendenser. Utskottet kan samtidigt konstatera att förklaringen inte är rättsligt bindande och att den inte påverkar fördelningen av befogenheter mellan EU och dess medlemsstater. Den påverkar heller inte olika administrativa nivåers ansvar och befogenheter inom medlemsstaterna. Utskottet avser att följa den fortsatta utvecklingen av cykelförklaringens genomförande.

När det slutligen gäller motionsförslagen om statistik och uppföljning vill utskottet betona vikten av att resultaten av de statliga insatserna följs upp och utvärderas. Utskottet vill påminna om att det finns en myndighet – för närvarande Trafikanalys – som ska utvärdera och analysera effekter av föreslagna och genomförda åtgärder inom transportområdet samt samla in och sammanställa statistik inom området. I detta ingår frågor om cykling. Utskottet vill i sammanhanget även påminna om att utskottet vid flera tillfällen har betonat vikten av uppföljningsbara mål. Utskottet välkomnar att det sedan flera år finns indikatorer för att följa trafiksäkerhetsutvecklingen för bl.a. cykeltrafik. Vidare vill utskottet framhålla att Nationella cykelrådet tar fram ett nationellt cykelbokslut vartannat år, vilket gör det möjligt för utskottet att följa utvecklingen inom cykelområdet. Slutligen vill utskottet peka på att regeringen årligen till riksdagen redovisar vilka resultat som har uppnåtts i förhållande till målen. I samband med utskottets årliga uppföljning av regeringens senaste resultatredovisning har utskottet bl.a. framhållit betydelsen av cykling och regeringens arbete med att redovisa utvecklingen.

Enligt utskottets samlade bedömning finns det en tydlig och effektiv styrning av statens cykelpolitiska insatser som väl fyller sitt syfte. Mot denna bakgrund anser utskottet att det för närvarande inte finns anledning att ta något initiativ i frågan om statlig styrning och uppföljning. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:328 (V) yrkande 1, 2025/26:3276 (MP) yrkande 2, 2025/26:3596 (C) yrkande 40, 2025/26:3653 (S) yrkandena 92, 93 och 95, 2025/26:3850 (S) yrkandena 2, 4, 6 och 14, 2025/26:3855 (C) yrkandena 3 och 4, 2025/26:3856 (V) i denna del och 2025/26:3857 (MP) yrkandena 1–3.

Ur avsnittet "Statlig styrning och uppföljning" i betänkandet, som även gäller punkterna 7 och 12. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar inledningsvis att väl utformade mål kan bidra till att styra utvecklingen i en positiv riktning. Utskottet vill liksom tidigare år särskilt framhålla att det är viktigt att resultaten av de insatser som görs följs upp och utvärderas i förhållande till målen.

När det gäller motionsförslagen om att ta fram mål för ökad cykling vill utskottet påminna om att det inom transportområdet redan finns ett antal olika mål. Riksdagen har beslutat om det övergripande transportpolitiska målet, liksom om ett funktionsmål om tillgänglighet och ett hänsynsmål om säkerhet, miljö och hälsa. Utskottet påminner även om att en av preciseringarna av transportpolitikens funktionsmål är att förutsättningarna för att välja gång-, cykel- och kollektivtrafik ska förbättras. Vidare vill utskottet lyfta fram målen inom miljömålssystemet. Utskottet konstaterar att det finns ett etappmål som innebär att andelen persontransporter med gång-, cykel- och kollektivtrafik ska vara minst 25 procent 2025, i riktning mot att på sikt fördubbla denna andel. Regeringen har konstaterat att detta etappmål har uppnåtts, vilket utskottet välkomnar. Dessutom konstaterar utskottet att det finns andra preciseringar av målen som handlar om cykling, bl.a. att det ska finnas attraktiva, säkra och effektiva gång- och cykelvägar. Utskottet vill även framhålla att regeringen har pekat ut riktningen för kommunernas stadsutveckling och välkomnar att möjligheten att transportera sig med cykel finns med där. Slutligen kan utskottet konstatera att det numera även finns en europeisk förklaring om cykling som anger ett antal olika principer med vidhängande åtaganden för att öka cyklingen, bl.a. att utveckla och stärka cykelpolitiken. Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att det redan finns flera mål som styr de cykelpolitiska insatserna.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det för närvarande inte finns anledning att ta något initiativ i frågan om mål för cykling och avstyrker därmed motionerna 2025/26:328 (V) yrkande 2, 2025/26:3276 (MP) yrkande 1, 2025/26:3653 (S) yrkande 27, 2025/26:3728 (C) yrkande 44, 2025/26:3850 (S) yrkande 3 och 2025/26:3855 (C) yrkande 2.

Ur avsnittet "Mål för cykling" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 8, 14, 15 och 16. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis påminna om att Trafikverket kontinuerligt planerar och genomför cykelåtgärder, och det ligger inom verkets ansvarsområde att se till att planerings- och genomförandeprocesserna är så effektiva som möjligt. Utskottet kan konstatera att Trafikverket tar fram planeringsunderlag och standarder för att skapa förutsättningar för en jämn och hög kvalitet på cykelinfrastrukturen. Utskottet har redan tidigare år uppmärksammat att många regioner har framfört önskemål om en smidigare och effektivare planprocess för bl.a. cykelinfrastrukturen. Mot den bakgrunden välkomnar utskottet, liksom regeringen, Riksrevisionens rekommendation att låta utreda hur planerings- och genomförandeprocessen kan bli effektivare. Det är viktigt att kontinuerligt arbeta för förenklade och förkortade tillståndsprocesser, och utskottet vill i sammanhanget påminna om att regeringen redan har låtit Trafikverket utreda förenklingar vid åtgärder på de nationella och regionala vägnäten. Trafikverkets redovisning av frågan om det för mindre åtgärder skulle vara möjligt och lämpligt att införa vissa förenklingar bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Utskottet ser fram emot resultatet av denna beredning. Utskottet utgår från att planeringen görs så enkelt, effektivt och snabbt som det är möjligt inom ramen för regelverket. Utskottet vill liksom tidigare år understryka att planeringen bl.a. ska säkerställa en god resurshushållning och att åtgärder ska bidra till en hållbar samhällsutveckling.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att de frågeställningar som tas upp i motionsyrkandena är väl beaktade, och utskottet finner inte anledning att ta något initiativ i dessa frågor. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:3653 (S) yrkande 96, 2025/26:3678 (KD) yrkandena 1 och 2, 2025/26:3850 (S) yrkande 9, 2025/26:3855 (C) yrkande 5 och 2025/26:3857 (MP) yrkande 4.

Ur avsnittet "Planering och genomförande av mindre infrastrukturåtgärder" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis påminna om att regeringens och myndigheternas arbete med de statliga insatserna för cykling utgår från riksdagens beslut om de transportpolitiska målen, riksdagens beslut om statsbudgeten samt olika relevanta lagar som riksdagen har beslutat om. Vidare vill utskottet påminna om att regeringen styr sina myndigheter genom bl.a. förordningar och regeringsbeslut samt genom att följa upp resultatet av de insatser som myndigheterna gör. Utskottet noterar att Riksrevisionen har konstaterat att regeringen när det gäller den statliga styrningen av cykelpolitiken har vidtagit flera styråtgärder med bäring på cykling, både med anledning av riksdagens tillkännagivanden och intentioner och i linje med de transportpolitiska målen. Regeringen har därigenom tillgång till ett bredare underlag både för utvecklingen mot en ökad och säkrare cykling och för uppföljningen av myndigheternas arbete, vilket utskottet menar är mycket positivt.

När det gäller motionsförslagen om att cykeln bör ses som ett eget trafikslag kan utskottet konstatera att en cykel betraktas som ett fordon inom trafikslaget vägtrafik. Utskottet vill liksom tidigare år framhålla att cykling är ett hållbart och hälsosamt transportsätt som lyfts fram på olika sätt, bl.a. i den nationella infrastrukturplanen och i de olika regionala infrastrukturplanerna.

När det gäller motionsförslagen om principer för en grundläggande framkomlighet för cykeltrafiken och om styrningen av Trafikverkets arbete med bl.a. cykelinfrastruktur vill utskottet peka på att det finns en tydlig och effektiv statlig styrning. Utskottet vill betona att cykling är en del av ett väl fungerande transportsystem och att tillgången till cykelinfrastruktur är en del i en god grundläggande tillgänglighet. Utskottet anser, liksom regeringen, att transportsystemet ska ses som en helhet där alla trafikslag och transportmedel kan nyttjas på bästa sätt och komplettera varandra och att samhällsekonomisk lönsamhet ska vara vägledande i arbetet. Utskottet vill vidare framhålla att Trafikverkets uppgifter är tydliga. Trafikverket ansvarar för den långsiktiga infrastrukturplaneringen, och där ingår utveckling och planering av åtgärder i den statliga nationella cykelinfrastruktur som är beslutad i den nationella planen för transportinfrastruktur. I detta ingår bl.a. cykelinfrastruktur längs det nationella stamvägnätet. Utskottet konstaterar att Trafikverket i sitt arbete uppskattar anspråk och behov som en grund för att prioritera mellan olika åtgärder och vill påminna om att Trafikverket även främjar cykling på olika sätt och tar fram kunskapsstöd och planeringsunderlag. Utskottet vill dessutom framhålla att regeringen även har gett Trafikverket i uppdrag att stärka samverkan med relevanta aktörer om förutsättningarna för bl.a. cykling och att stödja arbetet i regioner och kommuner.

När det gäller motionsförslaget om att inrätta ett nationellt cykelråd vill utskottet påminna om att ett sådant bildades redan 2007. Det är ett forum för samverkan inom det nationella arbetet med ökad och säker cykling, och en rad olika myndigheter och organisationer ingår i rådet. När det gäller motionsförslagen om en cykelstrategi vill utskottet peka på att en sådan togs fram 2017 med det övergripande syftet att främja en ökad och säker cykling. Av Riksrevisionens granskning framgår bl.a. att strategin ska ses som ett sätt för regeringen att lyfta cykelfrågan och att få andra aktörer att bidra.

När det gäller den europeiska cykelförklaringen kan utskottet konstatera att den anger ett antal olika principer med vidhängande åtaganden för att öka cyklingen, bl.a. att utveckla och stärka cykelpolitiken. I den europeiska förklaringen om cykling framhålls att cykling är ett viktigt transportmedel. Utskottet delar denna syn och välkomnar att kommissionen har tagit fram en rapport om utvecklingen av genomförandet av cykelförklaringen. Kommissionen lyfter där fram några positiva exempel från Sverige och bedömer sammantaget att det finns lovande tendenser. Utskottet kan samtidigt konstatera att förklaringen inte är rättsligt bindande och att den inte påverkar fördelningen av befogenheter mellan EU och dess medlemsstater. Den påverkar heller inte olika administrativa nivåers ansvar och befogenheter inom medlemsstaterna. Utskottet avser att följa den fortsatta utvecklingen av cykelförklaringens genomförande.

När det slutligen gäller motionsförslagen om statistik och uppföljning vill utskottet betona vikten av att resultaten av de statliga insatserna följs upp och utvärderas. Utskottet vill påminna om att det finns en myndighet – för närvarande Trafikanalys – som ska utvärdera och analysera effekter av föreslagna och genomförda åtgärder inom transportområdet samt samla in och sammanställa statistik inom området. I detta ingår frågor om cykling. Utskottet vill i sammanhanget även påminna om att utskottet vid flera tillfällen har betonat vikten av uppföljningsbara mål. Utskottet välkomnar att det sedan flera år finns indikatorer för att följa trafiksäkerhetsutvecklingen för bl.a. cykeltrafik. Vidare vill utskottet framhålla att Nationella cykelrådet tar fram ett nationellt cykelbokslut vartannat år, vilket gör det möjligt för utskottet att följa utvecklingen inom cykelområdet. Slutligen vill utskottet peka på att regeringen årligen till riksdagen redovisar vilka resultat som har uppnåtts i förhållande till målen. I samband med utskottets årliga uppföljning av regeringens senaste resultatredovisning har utskottet bl.a. framhållit betydelsen av cykling och regeringens arbete med att redovisa utvecklingen.

Enligt utskottets samlade bedömning finns det en tydlig och effektiv styrning av statens cykelpolitiska insatser som väl fyller sitt syfte. Mot denna bakgrund anser utskottet att det för närvarande inte finns anledning att ta något initiativ i frågan om statlig styrning och uppföljning. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:328 (V) yrkande 1, 2025/26:3276 (MP) yrkande 2, 2025/26:3596 (C) yrkande 40, 2025/26:3653 (S) yrkandena 92, 93 och 95, 2025/26:3850 (S) yrkandena 2, 4, 6 och 14, 2025/26:3855 (C) yrkandena 3 och 4, 2025/26:3856 (V) i denna del och 2025/26:3857 (MP) yrkandena 1–3.

Ur avsnittet "Statlig styrning och uppföljning" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 12. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar inledningsvis att väl utformade mål kan bidra till att styra utvecklingen i en positiv riktning. Utskottet vill liksom tidigare år särskilt framhålla att det är viktigt att resultaten av de insatser som görs följs upp och utvärderas i förhållande till målen.

När det gäller motionsförslagen om att ta fram mål för ökad cykling vill utskottet påminna om att det inom transportområdet redan finns ett antal olika mål. Riksdagen har beslutat om det övergripande transportpolitiska målet, liksom om ett funktionsmål om tillgänglighet och ett hänsynsmål om säkerhet, miljö och hälsa. Utskottet påminner även om att en av preciseringarna av transportpolitikens funktionsmål är att förutsättningarna för att välja gång-, cykel- och kollektivtrafik ska förbättras. Vidare vill utskottet lyfta fram målen inom miljömålssystemet. Utskottet konstaterar att det finns ett etappmål som innebär att andelen persontransporter med gång-, cykel- och kollektivtrafik ska vara minst 25 procent 2025, i riktning mot att på sikt fördubbla denna andel. Regeringen har konstaterat att detta etappmål har uppnåtts, vilket utskottet välkomnar. Dessutom konstaterar utskottet att det finns andra preciseringar av målen som handlar om cykling, bl.a. att det ska finnas attraktiva, säkra och effektiva gång- och cykelvägar. Utskottet vill även framhålla att regeringen har pekat ut riktningen för kommunernas stadsutveckling och välkomnar att möjligheten att transportera sig med cykel finns med där. Slutligen kan utskottet konstatera att det numera även finns en europeisk förklaring om cykling som anger ett antal olika principer med vidhängande åtaganden för att öka cyklingen, bl.a. att utveckla och stärka cykelpolitiken. Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att det redan finns flera mål som styr de cykelpolitiska insatserna.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det för närvarande inte finns anledning att ta något initiativ i frågan om mål för cykling och avstyrker därmed motionerna 2025/26:328 (V) yrkande 2, 2025/26:3276 (MP) yrkande 1, 2025/26:3653 (S) yrkande 27, 2025/26:3728 (C) yrkande 44, 2025/26:3850 (S) yrkande 3 och 2025/26:3855 (C) yrkande 2.

Ur avsnittet "Mål för cykling" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 14, 15 och 16. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att det är viktigt att reglerna för cyklister är utformade så att de underlättar en ökad och säker cykling. Liksom tidigare år vill utskottet peka på att regler som gör det enklare och mer attraktivt att cykla kan ha en positiv effekt på cyklandet. För att cyklingen ska öka är det enligt utskottet mycket viktigt att man kan cykla på ett tryggt och säkert sätt.

En del i den trygga och säkra cyklingen handlar om att andra trafikanter ska hålla ett betryggande avstånd när de kör om cyklister. Utskottet kan konstatera att detta är en viktig trafiksäkerhetsfråga för många cyklister, och utskottet välkomnar därför att regeringen nyligen har gett Transportstyrelsen i uppdrag att utreda hur det kan införas en minimiavståndsregel, en tydligare riktlinje eller en utmärkning för motorfordon vid omkörning av cyklister. Uppdraget går ut på att öka trafiksäkerheten för cyklister utan att försämra trafiksäkerheten i andra delar av trafiken eller påtagligt minska framkomligheten för motorfordon. Utskottet vill betona att det är viktigt att skapa säkra och tydliga regler om ett tillräckligt avstånd för säker omkörning av cyklister och att dra lärdom av hur andra länder har arbetat för detta för att skapa trygga förutsättningar för att cykla. Utskottet ser fram emot att ta del av redovisningen av uppdraget.

Utskottet menar därmed att den frågeställning som tas upp i motionsyrkandena är väl beaktad i det pågående arbetet och finner därför inte anledning att ta något initiativ i denna fråga. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:328 (V) yrkande 6, 2025/26:1727 (KD), 2025/26:3276 (MP) yrkande 10 och 2025/26:3857 (MP) yrkande 10.

Ur avsnittet "Regler för omkörning av cyklister" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis betona att cykling är en del av ett väl fungerande transportsystem och att tillgången till infrastruktur som kan användas för cykling är en del i en god grundläggande tillgänglighet. Utskottet kan vidare konstatera att den europeiska förklaringen om cykling framhåller att mer och bättre cykelinfrastruktur är avgörande för att locka fler personer att cykla, både på landsbygden och i städerna. Utskottet delar denna uppfattning och välkomnar att den nu gällande nationella transportinfrastrukturplanen för 2022–2033 innehåller olika satsningar på åtgärder i infrastrukturen för cykling.

Vidare vill utskottet påminna om att arbetet med att ta fram en ny nationell plan och 21 nya länsplaner för transportinfrastrukturen 2026–2037 nu pågår. Arbetet bedrivs utifrån riksdagsbeslutet i december 2024 om regeringens infrastrukturproposition. Utskottet konstaterar att Trafikverket i september 2025 lämnade sitt förslag för den nya planperioden, och där betonar verket att bl.a. trimnings- och miljöåtgärder förbättrar förutsättningarna att välja cykeln som färdmedel och ökar trafiksäkerheten för cyklisterna. Den nya nationella planen kommer att redovisas senare under våren 2026. Utskottet välkomnar det pågående arbetet med den nationella planen och länsplanerna och ser med stor tillförsikt fram emot att snart ta del av resultatet av den planering som nu pågår.

När det gäller motionsförslagen om att det behövs ökade investeringar i cykelinfrastruktur vill utskottet hänvisa till att ett flertal olika insatser för cykelinfrastrukturen ingår både i den nu aktuella nationella planen och i länsplanerna. Utskottet framhåller att den nationella planen innebär utökade satsningar på åtgärder i infrastrukturen för cykling, både längs det nationella stamvägnätet och genom samfinansiering av cykelåtgärder i länsplanerna, utöver de åtgärder för cykling som redan ingår i olika pågående vägprojekt. Utskottet konstaterar att insatser för en ökad och säker cykling därmed är väl beaktade i infrastrukturplaneringen på både nationell och regional nivå, och utskottet välkomnar de satsningar som görs på cykelinfrastrukturen på olika håll i landet. Utskottet bedömer att investeringar i cykelbanor och ökade krav på att tillgodose cykeltrafikens behov när nya vägar byggs, tillsammans med en ökning av cykelåtgärderna inom trimning och vidmakthållande bör ha en positiv påverkan på det aktiva resandet. Trimnings- och miljöåtgärder bidrar enligt utskottets bedömning bl.a. till att förbättra förutsättningarna för att välja cykeln som färdmedel.

När det gäller motionsförslagen om framkomlighetsbrister i cykelinfrastrukturen vill utskottet peka på att den stora andelen cykling sker på det kommunala vägnätet. Utskottet delar regeringens bedömning att en cykelanpassad infrastruktur i hög grad är en kommunal och regional fråga. Utskottet vill påminna om att Trafikverket tar fram planeringsunderlag och standarder för att skapa förutsättningar för en jämn och hög kvalitet på cykelinfrastrukturen, även på det vägnät där Trafikverket inte är väghållare. Trafikverket bör därigenom ha en god bild av cykelinfrastrukturen i de olika regionerna.

Utskottet välkomnar att det vidtas olika åtgärder – både statliga och kommunala – som bl.a. syftar till att få en sammanhängande cykelinfrastruktur, och detta gäller naturligtvis även cykelinfrastrukturen i socioekonomiskt utsatta områden. Med anledning av motionsförslagen om bl.a. behovet av cykelbanor och snabba cykelstråk vill utskottet liksom tidigare betona att infrastrukturen för cykling måste utformas både trafiksäkert och på ett sådant sätt att resvägarna och därmed restiderna med cykel så långt som möjligt upplevs som ett fullgott alternativ till andra sätt att transportera sig. Utskottet vill särskilt framhålla betydelsen av snabba cykelstråk och menar att en förbättrad cykelinfrastruktur med både lokala och regionala cykelbanor bör leda till att fler resenärer väljer att använda cykeln som transportmedel. Det är enligt utskottets bedömning viktigt med ett sammanhängande och välskyltat cykelvägnät med en så enhetlig standard som möjligt. Utskottet vill i sammanhanget lyfta fram att det finns flera exempel på snabba cykelstråk i olika kommuner och regioner.

När det gäller motionsförslagen om att anpassa vägar till cykling och de problem som kan uppstå för cyklister när vägar t.ex. byggs om till två-plus-ett-vägar vill utskottet framhålla att det alltid är viktigt att beakta de oskyddade trafikanternas förutsättningar och behov både när nya vägar byggs och när gamla vägar byggs om. Utskottet vill liksom tidigare anföra att detta ansvar ligger på alla infrastrukturhållare, såväl Trafikverket som kommunerna.

När det gäller motionsförslaget om att använda arbets- och servicevägar till järnvägar och vägar som cykelvägar vill utskottet påminna om att Trafikverket redan har utrett denna fråga. När det slutligen gäller motionsförslaget om bidrag till enskilda gång- och cykelvägar vill utskottet peka på att det finns ett väl fungerande regelverk för bidrag till enskilda vägar. Utskottet ser för närvarande inga behov av ändringar i de regelverk som finns för dessa frågor.

Mot den bakgrunden konstaterar utskottet sammanfattningsvis att de frågeställningar som tas upp i motionsyrkandena är väl beaktade och finner inte anledning att ta något initiativ i dessa frågor. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:328 (V) yrkandena 4, 5, 7 och 9, 2025/26:1050 (-) yrkande 2, 2025/26:1621 (MP) yrkandena 1 och 2, 2025/26:1888 (S), 2025/26:3276 (MP) yrkandena 3, 6, 8 och 9, 2025/26:3278 (MP) yrkande 11, 2025/26:3422 (MP) yrkande 102, 2025/26:3728 (C) yrkandena 45, 47 och 48, 2025/26:3850 (S) yrkande 11, 2025/26:3855 (C) yrkande 7 och 2025/26:3857 (MP) yrkande 7.

Ur avsnittet "Infrastruktur för cykling" i betänkandet, som även gäller punkt 4. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att det är viktigt att reglerna för cyklister är utformade så att de underlättar en ökad och säker cykling. Liksom tidigare år vill utskottet peka på att regler som gör det enklare och mer attraktivt att cykla kan ha en positiv effekt på cyklandet. För att cyklingen ska öka är det enligt utskottet mycket viktigt att man kan cykla på ett tryggt och säkert sätt.

När det gäller motionsförslagen om krav på användning av cykelhjälm vill utskottet först påminna om att huvudskador är den vanligaste skadan som orsakar dödsfall hos cyklister och att nästan hälften av de mycket allvarligt skadade cyklisterna drabbas av huvudskador. Risken för allvarliga skallskador vid en olycka minskar betydligt om man använder hjälm, och enligt det nuvarande regelverket ska den som är under 15 år och färdas med en tvåhjulig cykel använda cykelhjälm. Utskottet konstaterar att cykelhjälmsanvändningen i Sverige fortfarande ligger på en blygsam nivå, speciellt hos vuxna, och konstaterar att målet för cykelhjälmsanvändningen är 80 procent 2030. Utskottet anser att detta är en viktig fråga och avser att fortsätta följa utvecklingen när det gäller allvarligt skadade cyklister och användningen av cykelhjälm.

När det gäller motionsförslaget om mobilanvändning på cykel vill utskottet peka på att antalet studier om cyklisters användning av mobiltelefoner är litet och att kunskapen är begränsad. Utskottet är inte berett att för närvarande ta något initiativ för att införa ett förbud mot att använda handhållen mobiltelefon vid cykling.

Utskottet framhåller vidare att det är viktigt att cyklister kan känna sig trygga och att det råder hög trafiksäkerhet på cykelvägarna. När det gäller motionsförslaget om att införa ett generellt förbud mot mopeder på cykelbanor anser utskottet att det för närvarande inte finns anledning att införa ett sådant. Utskottet hänvisar liksom tidigare i stället till den möjlighet som redan finns att sätta upp en tilläggstavla där det står ”ej moped”, vilket kan användas i förekommande fall för att öka tryggheten.

Utskottet menar mot den bakgrunden att det för närvarande inte finns anledning att ta något initiativ i dessa frågor. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:479 (SD), 2025/26:696 (L), 2025/26:899 (S), 2025/26:1404 (M) och 2025/26:3288 (M).

Ur avsnittet "Andra bestämmelser för ökad säkerhet för cyklister" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis påminna om att regeringens och myndigheternas arbete med de statliga insatserna för cykling utgår från riksdagens beslut om de transportpolitiska målen, riksdagens beslut om statsbudgeten samt olika relevanta lagar som riksdagen har beslutat om. Vidare vill utskottet påminna om att regeringen styr sina myndigheter genom bl.a. förordningar och regeringsbeslut samt genom att följa upp resultatet av de insatser som myndigheterna gör. Utskottet noterar att Riksrevisionen har konstaterat att regeringen när det gäller den statliga styrningen av cykelpolitiken har vidtagit flera styråtgärder med bäring på cykling, både med anledning av riksdagens tillkännagivanden och intentioner och i linje med de transportpolitiska målen. Regeringen har därigenom tillgång till ett bredare underlag både för utvecklingen mot en ökad och säkrare cykling och för uppföljningen av myndigheternas arbete, vilket utskottet menar är mycket positivt.

När det gäller motionsförslagen om att cykeln bör ses som ett eget trafikslag kan utskottet konstatera att en cykel betraktas som ett fordon inom trafikslaget vägtrafik. Utskottet vill liksom tidigare år framhålla att cykling är ett hållbart och hälsosamt transportsätt som lyfts fram på olika sätt, bl.a. i den nationella infrastrukturplanen och i de olika regionala infrastrukturplanerna.

När det gäller motionsförslagen om principer för en grundläggande framkomlighet för cykeltrafiken och om styrningen av Trafikverkets arbete med bl.a. cykelinfrastruktur vill utskottet peka på att det finns en tydlig och effektiv statlig styrning. Utskottet vill betona att cykling är en del av ett väl fungerande transportsystem och att tillgången till cykelinfrastruktur är en del i en god grundläggande tillgänglighet. Utskottet anser, liksom regeringen, att transportsystemet ska ses som en helhet där alla trafikslag och transportmedel kan nyttjas på bästa sätt och komplettera varandra och att samhällsekonomisk lönsamhet ska vara vägledande i arbetet. Utskottet vill vidare framhålla att Trafikverkets uppgifter är tydliga. Trafikverket ansvarar för den långsiktiga infrastrukturplaneringen, och där ingår utveckling och planering av åtgärder i den statliga nationella cykelinfrastruktur som är beslutad i den nationella planen för transportinfrastruktur. I detta ingår bl.a. cykelinfrastruktur längs det nationella stamvägnätet. Utskottet konstaterar att Trafikverket i sitt arbete uppskattar anspråk och behov som en grund för att prioritera mellan olika åtgärder och vill påminna om att Trafikverket även främjar cykling på olika sätt och tar fram kunskapsstöd och planeringsunderlag. Utskottet vill dessutom framhålla att regeringen även har gett Trafikverket i uppdrag att stärka samverkan med relevanta aktörer om förutsättningarna för bl.a. cykling och att stödja arbetet i regioner och kommuner.

När det gäller motionsförslaget om att inrätta ett nationellt cykelråd vill utskottet påminna om att ett sådant bildades redan 2007. Det är ett forum för samverkan inom det nationella arbetet med ökad och säker cykling, och en rad olika myndigheter och organisationer ingår i rådet. När det gäller motionsförslagen om en cykelstrategi vill utskottet peka på att en sådan togs fram 2017 med det övergripande syftet att främja en ökad och säker cykling. Av Riksrevisionens granskning framgår bl.a. att strategin ska ses som ett sätt för regeringen att lyfta cykelfrågan och att få andra aktörer att bidra.

När det gäller den europeiska cykelförklaringen kan utskottet konstatera att den anger ett antal olika principer med vidhängande åtaganden för att öka cyklingen, bl.a. att utveckla och stärka cykelpolitiken. I den europeiska förklaringen om cykling framhålls att cykling är ett viktigt transportmedel. Utskottet delar denna syn och välkomnar att kommissionen har tagit fram en rapport om utvecklingen av genomförandet av cykelförklaringen. Kommissionen lyfter där fram några positiva exempel från Sverige och bedömer sammantaget att det finns lovande tendenser. Utskottet kan samtidigt konstatera att förklaringen inte är rättsligt bindande och att den inte påverkar fördelningen av befogenheter mellan EU och dess medlemsstater. Den påverkar heller inte olika administrativa nivåers ansvar och befogenheter inom medlemsstaterna. Utskottet avser att följa den fortsatta utvecklingen av cykelförklaringens genomförande.

När det slutligen gäller motionsförslagen om statistik och uppföljning vill utskottet betona vikten av att resultaten av de statliga insatserna följs upp och utvärderas. Utskottet vill påminna om att det finns en myndighet – för närvarande Trafikanalys – som ska utvärdera och analysera effekter av föreslagna och genomförda åtgärder inom transportområdet samt samla in och sammanställa statistik inom området. I detta ingår frågor om cykling. Utskottet vill i sammanhanget även påminna om att utskottet vid flera tillfällen har betonat vikten av uppföljningsbara mål. Utskottet välkomnar att det sedan flera år finns indikatorer för att följa trafiksäkerhetsutvecklingen för bl.a. cykeltrafik. Vidare vill utskottet framhålla att Nationella cykelrådet tar fram ett nationellt cykelbokslut vartannat år, vilket gör det möjligt för utskottet att följa utvecklingen inom cykelområdet. Slutligen vill utskottet peka på att regeringen årligen till riksdagen redovisar vilka resultat som har uppnåtts i förhållande till målen. I samband med utskottets årliga uppföljning av regeringens senaste resultatredovisning har utskottet bl.a. framhållit betydelsen av cykling och regeringens arbete med att redovisa utvecklingen.

Enligt utskottets samlade bedömning finns det en tydlig och effektiv styrning av statens cykelpolitiska insatser som väl fyller sitt syfte. Mot denna bakgrund anser utskottet att det för närvarande inte finns anledning att ta något initiativ i frågan om statlig styrning och uppföljning. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:328 (V) yrkande 1, 2025/26:3276 (MP) yrkande 2, 2025/26:3596 (C) yrkande 40, 2025/26:3653 (S) yrkandena 92, 93 och 95, 2025/26:3850 (S) yrkandena 2, 4, 6 och 14, 2025/26:3855 (C) yrkandena 3 och 4, 2025/26:3856 (V) i denna del och 2025/26:3857 (MP) yrkandena 1–3.

Ur avsnittet "Statlig styrning och uppföljning" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 7. Läs betänkandet

Utskottet kan inledningsvis konstatera att elsparkcyklar har blivit ett vanligt inslag i stadsmiljön de senaste åren, och samtidigt har antalet cykelresor med elcyklar ökat signifikant. Det har under det senaste decenniet vuxit fram en marknad där det finns möjlighet att både hyra och äga elsparkcyklar. Utskottet menar att detta i grunden är mycket positivt eftersom elsparkcyklar minskar trängseln och ökar människors mobilitet. Fenomenet med elsparkcyklar har inneburit ett nytt sätt att ta sig fram i städerna. Att använda en elsparkcykel är ofta både lätt och smidigt.

Utskottet konstaterar dock samtidigt med oro att antalet elsparkcykelolyckor har ökat under senare år, inte minst bland barn. Utskottet välkomnar därför att regeringen har beslutat om skärpta regler för elsparkcyklar. Sedan september 2022 gäller nya regler, vilket bl.a. innebär att elsparkcyklar inte längre får framföras på gångbanor. Utskottet välkomnar även att regeringen har vidtagit åtgärder mot problemet med att hyrda elsparkcyklar lämnas mitt på vägar och på andra olämpliga platser. De nya reglerna innebär att elsparkcyklar inte får parkeras på gång- och cykelbanor annat än vid cykelställ eller andra uppställningsplatser. De nya reglerna innebär också att kommunerna och polisen lättare kan flytta elsparkcyklar om de står på gång- och cykelbanor.

När det gäller motionsförslagen om behovet av förarutbildning och åldersgräns för elsparkcyklar och om kommunernas möjligheter att besluta om hyrda elsparkcyklar ska få framföras på kommunala gator och cykelbanor kan utskottet konstatera att elsparkcyklar definieras som cyklar och att det inte finns några regler om t.ex. förarutbildning eller åldersgräns, men det finns åldersgränser för att få hyra elsparkcyklar. Dessutom kan utskottet konstatera att Trafikanalys har pekat på att marknaden för elsparkcyklar har förändrats och att fler eldrivna enpersonsfordon numera är privatägda. Elsparkcyklar ska köras på samma sätt som andra cyklar, och utskottet ser inte behov av att för närvarande vidta någon åtgärd i dessa frågor, men det är viktigt att fortsätta att följa frågan. Utskottet noterar samtidigt att både Trafikanalys och VTI pekar på bl.a. behovet av tydlig information till både allmänhet och återförsäljare.

När det gäller motionsförslaget om hjälmanvändning vid färd med elsparkcykel kan utskottet konstatera att cykelhjälmsanvändningen i Sverige rent allmänt ligger på en blygsam nivå, speciellt hos vuxna. Utskottet anser att cykelhjälmsanvändning är en viktig fråga och avser att fortsätta följa utvecklingen när det gäller allvarligt skadade elsparkcyklister och användningen av cykelhjälm. När det gäller motionsförslagen om bl.a. enhandskörning av elsparkcyklar och uthyrningsförbud nattetid ser utskottet inte behov av att för närvarande vidta någon åtgärd.

När det gäller motionsförslagen om batterier och standarder för elcyklar vill utskottet peka på att batterier normalt sett laddas med den laddare som följer med elcykeln vid köpet. Vidare kan utskottet konstatera att olika batterier medför olika risker. MCF har därför tagit fram rekommendationer för hur den som har t.ex. en elcykel ska hantera batterierna, och utskottet vill också peka på att VTI har gjort en undersökning om vilken kunskap som finns om förvaring, hantering och laddning av batterier. VTI har även uppmärksammat bränder till följd av batterier och tagit fram policyrekommendationer. Utskottet vill även peka på att Kammarkollegiet har infört säkerhetsföreskrifter om förvaring och laddning av batterier i lokaler som Kammarkollegiet försäkrar åt staten och att flera andra har följt efter.

Utskottet menar sammanfattningsvis att de frågeställningar som tas upp i motionsyrkandena är väl beaktade och finner därför inte anledning att ta något initiativ i dessa frågor. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:591 (SD), 2025/26:2056 (C) yrkandena 1–3, 2025/26:3610 (L) yrkandena 1–6, 2025/26:3653 (S) yrkandena 89 och 90 samt 2025/26:3686 (KD).

Ur avsnittet "Elsparkcyklar och elcyklar" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar inledningsvis att väl utformade mål kan bidra till att styra utvecklingen i en positiv riktning. Utskottet vill liksom tidigare år särskilt framhålla att det är viktigt att resultaten av de insatser som görs följs upp och utvärderas i förhållande till målen.

När det gäller motionsförslagen om att ta fram mål för ökad cykling vill utskottet påminna om att det inom transportområdet redan finns ett antal olika mål. Riksdagen har beslutat om det övergripande transportpolitiska målet, liksom om ett funktionsmål om tillgänglighet och ett hänsynsmål om säkerhet, miljö och hälsa. Utskottet påminner även om att en av preciseringarna av transportpolitikens funktionsmål är att förutsättningarna för att välja gång-, cykel- och kollektivtrafik ska förbättras. Vidare vill utskottet lyfta fram målen inom miljömålssystemet. Utskottet konstaterar att det finns ett etappmål som innebär att andelen persontransporter med gång-, cykel- och kollektivtrafik ska vara minst 25 procent 2025, i riktning mot att på sikt fördubbla denna andel. Regeringen har konstaterat att detta etappmål har uppnåtts, vilket utskottet välkomnar. Dessutom konstaterar utskottet att det finns andra preciseringar av målen som handlar om cykling, bl.a. att det ska finnas attraktiva, säkra och effektiva gång- och cykelvägar. Utskottet vill även framhålla att regeringen har pekat ut riktningen för kommunernas stadsutveckling och välkomnar att möjligheten att transportera sig med cykel finns med där. Slutligen kan utskottet konstatera att det numera även finns en europeisk förklaring om cykling som anger ett antal olika principer med vidhängande åtaganden för att öka cyklingen, bl.a. att utveckla och stärka cykelpolitiken. Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att det redan finns flera mål som styr de cykelpolitiska insatserna.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det för närvarande inte finns anledning att ta något initiativ i frågan om mål för cykling och avstyrker därmed motionerna 2025/26:328 (V) yrkande 2, 2025/26:3276 (MP) yrkande 1, 2025/26:3653 (S) yrkande 27, 2025/26:3728 (C) yrkande 44, 2025/26:3850 (S) yrkande 3 och 2025/26:3855 (C) yrkande 2.

Ur avsnittet "Mål för cykling" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 8, 15 och 16. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar inledningsvis att väl utformade mål kan bidra till att styra utvecklingen i en positiv riktning. Utskottet vill liksom tidigare år särskilt framhålla att det är viktigt att resultaten av de insatser som görs följs upp och utvärderas i förhållande till målen.

När det gäller motionsförslagen om att ta fram mål för ökad cykling vill utskottet påminna om att det inom transportområdet redan finns ett antal olika mål. Riksdagen har beslutat om det övergripande transportpolitiska målet, liksom om ett funktionsmål om tillgänglighet och ett hänsynsmål om säkerhet, miljö och hälsa. Utskottet påminner även om att en av preciseringarna av transportpolitikens funktionsmål är att förutsättningarna för att välja gång-, cykel- och kollektivtrafik ska förbättras. Vidare vill utskottet lyfta fram målen inom miljömålssystemet. Utskottet konstaterar att det finns ett etappmål som innebär att andelen persontransporter med gång-, cykel- och kollektivtrafik ska vara minst 25 procent 2025, i riktning mot att på sikt fördubbla denna andel. Regeringen har konstaterat att detta etappmål har uppnåtts, vilket utskottet välkomnar. Dessutom konstaterar utskottet att det finns andra preciseringar av målen som handlar om cykling, bl.a. att det ska finnas attraktiva, säkra och effektiva gång- och cykelvägar. Utskottet vill även framhålla att regeringen har pekat ut riktningen för kommunernas stadsutveckling och välkomnar att möjligheten att transportera sig med cykel finns med där. Slutligen kan utskottet konstatera att det numera även finns en europeisk förklaring om cykling som anger ett antal olika principer med vidhängande åtaganden för att öka cyklingen, bl.a. att utveckla och stärka cykelpolitiken. Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att det redan finns flera mål som styr de cykelpolitiska insatserna.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det för närvarande inte finns anledning att ta något initiativ i frågan om mål för cykling och avstyrker därmed motionerna 2025/26:328 (V) yrkande 2, 2025/26:3276 (MP) yrkande 1, 2025/26:3653 (S) yrkande 27, 2025/26:3728 (C) yrkande 44, 2025/26:3850 (S) yrkande 3 och 2025/26:3855 (C) yrkande 2.

Ur avsnittet "Mål för cykling" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 8, 14 och 16. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar inledningsvis att väl utformade mål kan bidra till att styra utvecklingen i en positiv riktning. Utskottet vill liksom tidigare år särskilt framhålla att det är viktigt att resultaten av de insatser som görs följs upp och utvärderas i förhållande till målen.

När det gäller motionsförslagen om att ta fram mål för ökad cykling vill utskottet påminna om att det inom transportområdet redan finns ett antal olika mål. Riksdagen har beslutat om det övergripande transportpolitiska målet, liksom om ett funktionsmål om tillgänglighet och ett hänsynsmål om säkerhet, miljö och hälsa. Utskottet påminner även om att en av preciseringarna av transportpolitikens funktionsmål är att förutsättningarna för att välja gång-, cykel- och kollektivtrafik ska förbättras. Vidare vill utskottet lyfta fram målen inom miljömålssystemet. Utskottet konstaterar att det finns ett etappmål som innebär att andelen persontransporter med gång-, cykel- och kollektivtrafik ska vara minst 25 procent 2025, i riktning mot att på sikt fördubbla denna andel. Regeringen har konstaterat att detta etappmål har uppnåtts, vilket utskottet välkomnar. Dessutom konstaterar utskottet att det finns andra preciseringar av målen som handlar om cykling, bl.a. att det ska finnas attraktiva, säkra och effektiva gång- och cykelvägar. Utskottet vill även framhålla att regeringen har pekat ut riktningen för kommunernas stadsutveckling och välkomnar att möjligheten att transportera sig med cykel finns med där. Slutligen kan utskottet konstatera att det numera även finns en europeisk förklaring om cykling som anger ett antal olika principer med vidhängande åtaganden för att öka cyklingen, bl.a. att utveckla och stärka cykelpolitiken. Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att det redan finns flera mål som styr de cykelpolitiska insatserna.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det för närvarande inte finns anledning att ta något initiativ i frågan om mål för cykling och avstyrker därmed motionerna 2025/26:328 (V) yrkande 2, 2025/26:3276 (MP) yrkande 1, 2025/26:3653 (S) yrkande 27, 2025/26:3728 (C) yrkande 44, 2025/26:3850 (S) yrkande 3 och 2025/26:3855 (C) yrkande 2.

Ur avsnittet "Mål för cykling" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 8, 14 och 15. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar inledningsvis att frågan om friliggande cykelvägar har diskuterats under lång tid och att också Riksrevisionen har tagit upp frågan i sin granskning. Utskottet påminner om att riksdagen redan i januari 2021 beslutade om ett tillkännagivande till den dåvarande regeringen om att den borde återkomma med förslag som gör det möjligt att anlägga friliggande cykelvägar utan krav på direkt anslutning till vägar avsedda för motortrafik. Enligt tillkännagivandet borde det i en översyn undersökas om väglagen behöver ändras för att förtydliga begreppet allmän samfärdsel eller om en omtolkning kan göras utan att väglagen behöver ändras för att Trafikverket och kommunerna ska kunna frångå den tidigare uppfattningen. Utskottet kan konstatera att Trafikverket har utrett frågan flera gånger och att det enligt Trafikverkets senaste utredning fanns mycket få fall där det på grund av väglagens regler inte varit möjligt att anlägga en cykelväg. Tvärtom visade det sig att i de fall då en åtgärd inte hade genomförts gick det till en övervägande del att relatera till bristande finansiering eller prioritering. Bedömningen var att det redan finns verktyg för att anlägga friliggande cykelvägar utan direkt anknytning till vägar avsedda för motortrafik. Mot den bakgrunden såg den dåvarande regeringen inte något behov av att återkomma med något förslag om lagändringar och ansåg därmed att riksdagens tillkännagivande var slutbehandlat. Utskottet hade inget att invända mot den redovisade hanteringen och har inte ändrat uppfattning i denna fråga. Utskottet delar regeringens bedömning att den information som Riksrevisionens granskning tillför inte förändrar bilden av situationen. Utskottet kan konstatera att Trafikverket kontinuerligt planerar och genomför cykelåtgärder, och utskottet delar regeringens bedömning att lagstiftningen inte är något generellt hinder för att genomföra planerade cykelåtgärder.

Mot den bakgrunden konstaterar utskottet sammanfattningsvis att de frågeställningar som tas upp i motionsyrkandena är väl beaktade, och utskottet finner inte anledning att ta något initiativ i dessa frågor. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:328 (V) yrkande 3, 2025/26:898 (S), 2025/26:3185 (C) yrkande 34, 2025/26:3276 (MP) yrkande 7, 2025/26:3653 (S) yrkande 94, 2025/26:3684 (KD), 2025/26:3850 (S) yrkandena 7 och 8, 2025/26:3855 (C) yrkande 1, 2025/26:3856 (V) i denna del och 2025/26:3857 (MP) yrkande 6.

Ur avsnittet "Friliggande cykelvägar" i betänkandet, som även gäller punkt 5. Läs betänkandet