Järnvägs- och kollektivtrafikfrågor

Med anledning av motionsförslaget om en gemensam statlig organisation för den svenska järnvägen vill utskottet inledningsvis påminna om EU-rättens grundläggande principer inom järnvägslagstiftningen om bl.a. oberoende järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare. Utskottet delar inte heller motionärernas uppfattning om att en gemensam statlig organisation eller en statlig myndighet för Jernhusens verksamhet skulle leda till ett mer effektivt järnvägssystem, varken vad gäller verksamhetens utförande eller användandet av statens resurser. Utskottet ser därför inte att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandena. Utskottet anser inte heller att det finns anledning att vidta någon åtgärd med anledning av yrkandena om en kris- eller haverikommission, parlamentarisk järnvägsutredning eller tågpolitik för Sverige.

Utskottet vill dock framhålla att järnvägen har en stor och betydelsefull roll i det svenska transportsystemet. Utskottet förutsätter därför att en väl fungerande järnväg är av hög prioritet för regeringen och vill i sammanhanget peka på de många uppdrag som regeringen har gett till bl.a. Trafikverket för att förbättra järnvägens tillförlitlighet och robusthet. Motionerna 2025/26:2780 (V) yrkandena 30 och 31 samt 2025/26:3274 (MP) yrkandena 1, 2, 13 och 52 avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Övergripande förutsättningar för järnvägen" i betänkandet, som även gäller punkt 5. Läs betänkandet

Väl fungerande transporttjänster med tåg är viktigt för att uppnå flera mål som hög sysselsättning, grundläggande tillgänglighet, minskad klimat- och miljöpåverkan samt färre dödade och skadade i trafiken. En förutsättning för att uppnå dessa mål är ett väl fungerande järnvägssystem med god samverkan mellan dess olika funktioner. Med anledning av motionsförslagen om samhällsuppdrag för SJ AB vill utskottet påminna om de ändringar som har gjorts i bolagsordningen för att förtydliga bolagets uppdrag. Utskottet vill också påminna om de förpliktelser som följer av EU-rätten, som en öppen marknad för persontrafik på järnväg. Mot den bakgrunden finner inte utskottet att det finns skäl att ta något initiativ med anledning av motionsförslagen. Motionerna 2025/26:2780 (V) yrkande 33, 2025/26:3274 (MP) yrkande 7 och 2025/26:3422 (MP) yrkande 147 avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Samhällsuppdrag för SJ AB" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis påminna om att frågan om hur järnvägsunderhållet ska organiseras har varit föremål för ett antal utredningar under de senaste åren. Mot bakgrund av det stora underhållsbehov som finns och kostnaderna för nödvändiga åtgärder finner utskottet det angeläget att underhållet utformas så effektivt som möjligt och att medlen som avsätts till detta används på ett ändamålsenligt sätt. Utskottet anser att den nuvarande ordningen med en avreglerad järnvägsmarknad har bidragit till en positiv utveckling av järnvägsunderhållet. Utskottet vill dock framhålla att det delar regeringens uppfattning att en viktig faktor för ett effektivt underhåll av järnvägar är att marknadens aktörer arbetar med utveckling, innovation och investeringar i verksamheten samt att det är viktigt med en tät samverkan mellan Trafikverket, transportföretag, transportköpare och underhållsföretag. Utskottet kommer att fortsätta att nära följa Trafikverkets arbete med att stärka sin beställarkompetens och förmåga att planera och genomföra järnvägsunderhåll för att öka robustheten, tillförlitligheten och punktligheten i järnvägstrafiken. Utskottet finner därmed inte att det finns skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen om att Trafikverket i ökad utsträckning ska bedriva järnvägsunderhåll i egen regi. Motionerna 2025/26:551 (S), 2025/26:2780 (V) yrkande 32, 2025/26:3274 (MP) yrkande 4, 2025/26:3653 (S) yrkande 31 och 2025/26:3728 (C) yrkande 35 avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Organisering av järnvägsunderhåll" i betänkandet, som även gäller punkterna 3 och 7. Läs betänkandet

Med anledning av motionsförslaget om en gemensam statlig organisation för den svenska järnvägen vill utskottet inledningsvis påminna om EU-rättens grundläggande principer inom järnvägslagstiftningen om bl.a. oberoende järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare. Utskottet delar inte heller motionärernas uppfattning om att en gemensam statlig organisation eller en statlig myndighet för Jernhusens verksamhet skulle leda till ett mer effektivt järnvägssystem, varken vad gäller verksamhetens utförande eller användandet av statens resurser. Utskottet ser därför inte att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandena. Utskottet anser inte heller att det finns anledning att vidta någon åtgärd med anledning av yrkandena om en kris- eller haverikommission, parlamentarisk järnvägsutredning eller tågpolitik för Sverige.

Utskottet vill dock framhålla att järnvägen har en stor och betydelsefull roll i det svenska transportsystemet. Utskottet förutsätter därför att en väl fungerande järnväg är av hög prioritet för regeringen och vill i sammanhanget peka på de många uppdrag som regeringen har gett till bl.a. Trafikverket för att förbättra järnvägens tillförlitlighet och robusthet. Motionerna 2025/26:2780 (V) yrkandena 30 och 31 samt 2025/26:3274 (MP) yrkandena 1, 2, 13 och 52 avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Övergripande förutsättningar för järnvägen" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis påminna om att frågan om hur järnvägsunderhållet ska organiseras har varit föremål för ett antal utredningar under de senaste åren. Mot bakgrund av det stora underhållsbehov som finns och kostnaderna för nödvändiga åtgärder finner utskottet det angeläget att underhållet utformas så effektivt som möjligt och att medlen som avsätts till detta används på ett ändamålsenligt sätt. Utskottet anser att den nuvarande ordningen med en avreglerad järnvägsmarknad har bidragit till en positiv utveckling av järnvägsunderhållet. Utskottet vill dock framhålla att det delar regeringens uppfattning att en viktig faktor för ett effektivt underhåll av järnvägar är att marknadens aktörer arbetar med utveckling, innovation och investeringar i verksamheten samt att det är viktigt med en tät samverkan mellan Trafikverket, transportföretag, transportköpare och underhållsföretag. Utskottet kommer att fortsätta att nära följa Trafikverkets arbete med att stärka sin beställarkompetens och förmåga att planera och genomföra järnvägsunderhåll för att öka robustheten, tillförlitligheten och punktligheten i järnvägstrafiken. Utskottet finner därmed inte att det finns skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen om att Trafikverket i ökad utsträckning ska bedriva järnvägsunderhåll i egen regi. Motionerna 2025/26:551 (S), 2025/26:2780 (V) yrkande 32, 2025/26:3274 (MP) yrkande 4, 2025/26:3653 (S) yrkande 31 och 2025/26:3728 (C) yrkande 35 avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Organisering av järnvägsunderhåll" i betänkandet, som även gäller punkterna 3 och 4. Läs betänkandet

Utskottet är väl införstått med den kompetensbrist som finns inom transportsektorn, inte minst inom järnvägen. Utskottet välkomnar därför det arbete som görs inom Trafikverket med bl.a. Järnvägscollege. Utskottet påminner även om att det i Trafikverkets instruktion anges att myndigheten ska verka för en långsiktigt hållbar kompetensförsörjning inom järnvägsområdet. I det uppdrag som Trafikverket redovisade till regeringen i maj 2025 lämnade myndigheten förslag på åtgärder för att stärka den långsiktiga kompetensförsörjningen inom järnvägssektorn. I redovisningen framhöll Trafikverket bl.a. att myndigheten har för avsikt att arbeta vidare med att utreda behovet av och förutsättningarna för ytterligare övningsanläggningar i landet. Utskottet kommer att noga följa hur järnvägens kompetensförsörjning utvecklas och finner mot bakgrund av det uppdrag Trafikverket nyss fått inte att det finns skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Motionerna 2025/26:529 (S) och 2025/26:801 (C) avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Kompetensfrågor" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis peka på den lagstiftning som finns för att upprätthålla säkerheten inom järnvägssektorn. Det handlar både om skydd av den fysiska anläggningen och om att beivra intrång av obehöriga, men också om att värna den personal som arbetar inom järnvägen. Utskottet påminner om att det enligt järnvägslagstiftningen är järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare som ytterst är operativt ansvariga för en säker drift av järnvägssystemet. Järnvägsföretagen har därmed också ett ansvar för att fordonen de använder ges ett tillräckligt underhåll, och en infrastrukturförvaltares verksamhet ska utföras så att skador till följd av verksamheten förebyggs.

Utskottet påminner likaså om de trafiksäkerhetsmål som har formulerats och att det är Transportstyrelsens uppgift att bevaka trafiksäkerheten inom järnvägssektorn. Utskottet ser med stort allvar på förekomsten av suicid i anslutning till järnvägen och välkomnar därför den förebyggande verksamhet som berörda aktörer bedriver, bl.a. genom exempelvis plankorsningsåtgärder, intrångsskydd, plattformsåtgärder och kameraövervakning. Likaså ser utskottet allvarligt på de fall där obehöriga uppehåller sig i spårområdet eftersom det innebär en förhöjd risk för personskador samt förseningar och kostnader för järnvägsföretagen. Utskottet vill här uppmärksamma det arbete som Trafikverket gör för att i möjligaste mån försvåra för obehöriga att vistas i spårområdet. Utskottet förutsätter att Trafikverket tillsammans med övriga aktörer gör väl avvägda bedömningar av hur spårspring kan förebyggas.

Utskottet delar regeringens bedömning att klimatförändringarna är en omvärldsförändring av betydelse för transportinfrastrukturen och att behovet av klimatanpassningsåtgärder ökar för att undvika skador på transportinfrastrukturen och på så sätt kunna upprätthålla samhällsviktiga funktioner. Målet är att Sverige ska vara klimatanpassat och motståndskraftigt, och utskottet betonar att i arbetet med att skapa en robust och tillförlitlig transportinfrastruktur ska klimatrelaterade risker även i fortsättningen integreras och hanteras. Utskottet har inte skäl att tvivla på att järnvägens aktörer gör väl avvägda bedömningar av vilka åtgärder som bör prioriteras.

En säker kollektivtrafik är av stor betydelse för att nå flera viktiga mål inom ramen för transport- och miljöpolitiken, men även inom Agenda 2030. När det gäller motionsyrkandena om bälte för passagerare i kollektivtrafiken hänvisar utskottet till gällande rätt och förutsätter att åtgärder vidtas för att följa denna.

Utskottet finner inte att det finns anledning att ta något initiativ med anledning av motionsförslagen och avstyrker därmed motionerna 2025/26:55 (V) yrkandena 19 och 21–23, 2025/26:471 (SD) yrkandena 1 och 2, 2025/26:1480 (S), 2025/26:2132 (M), 2025/26:2556 (SD), 2025/26:2870 (M), 2025/26:2881 (M), 2025/26:3274 (MP) yrkande 17 och 2025/26:3653 (S) yrkande 37.

Ur avsnittet "Vissa säkerhetsfrågor" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att järnvägs- och kollektivtrafiken är viktiga medel för att nå både de transportpolitiska målen och för att minska miljö- och klimatpåverkan eftersom de står för en mycket begränsad del av transportsektorns utsläpp av växthusgaser. Det är dock givetvis angeläget att komma till rätta med även järnvägs- och kollektivtrafikens utsläpp. Utskottet ser därför mycket positivt på de insatser som görs inom detta område. Utskottet välkomnar bl.a. Energimyndighetens arbete inom ramen för en svensk vätgasstrategi och vill också uppmärksamma att det i Sverige redan pågår arbete med att ersätta diesel med vätgasdrift på sträckor som inte är elektrifierade. Utskottet anser liksom motionärerna att det är av stor betydelse att elektrifieringen av transportsektorn fortsätter i ett högt tempo och kan konstatera att 84 procent av Trafikverkets järnväg är elektrifierad, vilket är över genomsnittet i Europa. Utskottet vill också lyfta fram att över 90 procent av kollektivtrafiken i dag körs på el eller förnybara drivmedel. När det gäller motionsyrkandet om miljökompensation på järnväg hänvisar utskottet till att den har höjts 2026. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:1050 (-) yrkande 1, 2025/26:2780 (V) yrkandena 19 och 44, 2025/26:3728 (C) yrkande 84 och 2025/26:3801 (L).

Ur avsnittet "Vissa miljöfrågor" i betänkandet. Läs betänkandet

Ett nationellt biljettsystem för kollektivtrafiken

Utskottet vill inledningsvis påminna om att ansvaret för den lokala och regionala kollektivtrafiken fördelas på de regionala kollektivtrafikmyndigheterna och att ansvaret även omfattar tillgången till biljettsystem. Utskottet vill också peka på den ovan nämnda omprioriteringen av medel som gjordes i budgetpropositionen för 2023 jämfört med föregående år till förmån för en utökad satsning på civilt försvar.

Utskottet vill dock samtidigt understryka betydelsen av att det är enkelt att söka efter och köpa biljetter för att kollektivtrafikens möjligheter ska kunna utnyttjas i hela landet och fler människor ska välja att resa kollektivt. Utskottet konstaterar att det finns en rad nättjänster som underlättar för resenärer att köpa och boka biljetter varhelst de befinner sig i landet, en utveckling som utskottet ser mycket positivt på.

Mot den bakgrunden finner inte utskottet att det finns skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionsförslagen om ett nationellt biljettsystem för kollektivtrafiken eller om en rikstäckande kollektivtrafikbiljett. Motionerna 2025/26:1840 (S), 2025/26:2780 (V) yrkandena 21 och 22, 2025/26:3185 (C) yrkande 31, 2025/26:3281 (MP) yrkandena 4 och 5, 2025/26:3422 (MP) yrkande 108, 2025/26:3653 (S) yrkande 99 och 2025/26:3728 (C) yrkande 6 avstyrks därmed.

Övriga frågor om järnvägs- och kollektivtrafikens biljetter

Utskottet vill liksom tidigare i betänkandet framhålla att ansvaret för den lokala och regionala kollektivtrafiken fördelas på de regionala kollektivtrafikmyndigheterna och detta ansvar omfattar bl.a. frågan om biljettpris. Utskottet vill i sammanhanget när det gäller motionsförslag om gratis kollektivtrafik för unga även peka på sitt tidigare ställningstagande om att det fanns andra områden inom statsbudgeten som staten behövde prioritera resurser till. Utskottet vill även peka på att kollektivtrafik bedrivs av kommersiella aktörer som själva ansvarar för sin försäljning av biljetter liksom att SJ AB verkar på en avreglerad marknad tillsammans med andra konkurrerande tågoperatörer. Det finns dock inget hinder för SJ AB att inleda samarbeten om biljettbokning med andra operatörer.

Motionerna 2025/26:1050 (-) yrkande 6, 2025/26:1160 (S), 2025/26:3072 (SD), 2025/26:3281 (MP) yrkande 10, 2025/26:3596 (C) yrkande 55, 2025/26:3653 (S) yrkande 100 och 2025/26:3728 (C) yrkandena 7 och 8 avstyrks.

Ur avsnittet "Järnvägs- och kollektivtrafikens biljetter" i betänkandet, som även gäller punkterna 11 och 14. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis påminna om att det transportpolitiska funktionsmålet, dvs. att transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet, också är en utgångspunkt för arbetet med järnvägstrafiken i Sverige. Utskottet är införstått med de utmaningar som finns inom järnvägssektorn med bristande punktlighet och tillförlitlighet som drabbar både resenärer och transportköpare. Utskottet har därför också följt upp punktligheten för persontrafik på järnvägen och identifierat en rad brister. Utskottet välkomnar det arbete som görs för att förbättra järnvägens punktlighet och tillförlitlighet, exempelvis de regeringsuppdrag som Trafikverket har fått för att bl.a. fortsätta förbättringsarbetet för ökad robusthet, tillförlitlighet och punktlighet. Utskottet vill också lyfta fram den handlingsplan som Trafikverket har lagt fram med åtgärder för att möjliggöra förbättrad trafikinformation i järnvägstrafiken. Utskottet vill i sammanhanget också framhålla det arbete som bedrivs av berörda aktörer i järnvägs- och kollektivtrafikbranschen.

Utskottet vill också framhålla att det är angeläget att kollektivtrafikmarknaden utvecklas så att den svarar mot det transportpolitiska mål och de principer som riksdagen har antagit. Det innebär bl.a. att kollektivtrafiklagstiftningen ska skapa förutsättningar för att öka det kollektiva resandet och kunna anpassas efter de förutsättningar som råder i landets olika delar. Utskottet anser att det är av stor betydelse att kollektivtrafiken anpassas efter resenärerna för att kunna öka sin marknadsandel.

När det gäller motionsförslagen om olika åtgärder för att främja den regionala kollektivtrafiken vill utskottet påminna om att det är regionerna som ansvarar för sådan trafik, medan interregional kollektivtrafik i huvudfallet bedrivs på kommersiella grunder. Trafikverket har i förekommande fall i uppdrag att ingå och ansvara för statens avtal om transportpolitiskt motiverad interregional kollektivtrafik som inte upprätthålls i annan regi och där det saknas förutsättningar för kommersiell drift. SJ AB driver sin verksamhet på affärsmässiga grunder och enligt regelverken om konkurrens och statligt stöd. Utskottet påminner om att det är bolagets styrelse och ledning som ansvarar för den löpande förvaltningen av bolagets operativa verksamhet.

Mot bakgrund av motionsyrkandet om att förstärka samarbetet över de nordiska landsgränserna vill utskottet framhålla att det i första hand är berörda regioner med ansvar för kollektivtrafiklösningar som ska hantera de utmaningar som finns i samband med gränsöverskridande trafik. Utskottet anser dock att ökad tillgänglighet, genom t.ex. goda pendlingsmöjligheter med tåg och annan kollektivtrafik, möjliggör såväl utvidgade som mer integrerade arbetsmarknadsregioner, vilket gynnar både företag och anställda.

När det gäller frågan om bristfällig framkomlighet för kollektivtrafiken är utskottet införstått med de problem som inte minst drabbar busstrafikens resenärer i framför allt storstadsmiljöer. Utskottet ser därför positivt på de ansträngningar som görs av inte minst Svensk Kollektivtrafik för att på olika sätt förbättra framkomligheten för kollektivtrafiken.

Utskottet vill även understryka att det är angeläget att möjliggöra för nya kollektiva transportlösningar och att arbetet med nya mobilitetslösningar är betydelsefullt för att öka andelen resande med kollektivtrafik. Utskottet vill framhålla att en effektiv och tillgänglig kollektivtrafik kräver ny kunskap och nya innovativa lösningar och uppmärksammar därför särskilt de möjligheter som digitalisering, delningstjänster och kombinerad mobilitet kan erbjuda för att minska behovet av personbilstransporter i samhället. Utskottet välkomnar därför det arbete som bedrivs på området.

Mot bakgrund av det arbete som pågår anser inte utskottet att det finns skäl för riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Motionerna 2025/26:648 (S), 2025/26:1050 (-) yrkande 5, 2025/26:1202 (M), 2025/26:1817 (S), 2025/26:1963 (S) yrkande 3, 2025/26:2586 (SD), 2025/26:3185 (C) yrkande 32, 2025/26:3274 (MP) yrkande 10, 2025/26:3281 (MP) yrkande 12, 2025/26:3653 (S) yrkandena 13 och 14 samt 2025/26:3728 (C) yrkandena 9 och 10 avstyrks.

Ur avsnittet "Resenärsfrågor" i betänkandet. Läs betänkandet

Ett nationellt biljettsystem för kollektivtrafiken

Utskottet vill inledningsvis påminna om att ansvaret för den lokala och regionala kollektivtrafiken fördelas på de regionala kollektivtrafikmyndigheterna och att ansvaret även omfattar tillgången till biljettsystem. Utskottet vill också peka på den ovan nämnda omprioriteringen av medel som gjordes i budgetpropositionen för 2023 jämfört med föregående år till förmån för en utökad satsning på civilt försvar.

Utskottet vill dock samtidigt understryka betydelsen av att det är enkelt att söka efter och köpa biljetter för att kollektivtrafikens möjligheter ska kunna utnyttjas i hela landet och fler människor ska välja att resa kollektivt. Utskottet konstaterar att det finns en rad nättjänster som underlättar för resenärer att köpa och boka biljetter varhelst de befinner sig i landet, en utveckling som utskottet ser mycket positivt på.

Mot den bakgrunden finner inte utskottet att det finns skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionsförslagen om ett nationellt biljettsystem för kollektivtrafiken eller om en rikstäckande kollektivtrafikbiljett. Motionerna 2025/26:1840 (S), 2025/26:2780 (V) yrkandena 21 och 22, 2025/26:3185 (C) yrkande 31, 2025/26:3281 (MP) yrkandena 4 och 5, 2025/26:3422 (MP) yrkande 108, 2025/26:3653 (S) yrkande 99 och 2025/26:3728 (C) yrkande 6 avstyrks därmed.

Övriga frågor om järnvägs- och kollektivtrafikens biljetter

Utskottet vill liksom tidigare i betänkandet framhålla att ansvaret för den lokala och regionala kollektivtrafiken fördelas på de regionala kollektivtrafikmyndigheterna och detta ansvar omfattar bl.a. frågan om biljettpris. Utskottet vill i sammanhanget när det gäller motionsförslag om gratis kollektivtrafik för unga även peka på sitt tidigare ställningstagande om att det fanns andra områden inom statsbudgeten som staten behövde prioritera resurser till. Utskottet vill även peka på att kollektivtrafik bedrivs av kommersiella aktörer som själva ansvarar för sin försäljning av biljetter liksom att SJ AB verkar på en avreglerad marknad tillsammans med andra konkurrerande tågoperatörer. Det finns dock inget hinder för SJ AB att inleda samarbeten om biljettbokning med andra operatörer.

Motionerna 2025/26:1050 (-) yrkande 6, 2025/26:1160 (S), 2025/26:3072 (SD), 2025/26:3281 (MP) yrkande 10, 2025/26:3596 (C) yrkande 55, 2025/26:3653 (S) yrkande 100 och 2025/26:3728 (C) yrkandena 7 och 8 avstyrks.

Ur avsnittet "Järnvägs- och kollektivtrafikens biljetter" i betänkandet, som även gäller punkterna 11 och 12. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis påminna om att det enligt kollektivtrafiklagen är regionerna och kommunerna som gemensamt ansvarar för den regionala kollektivtrafiken. I ansvaret ligger att fastställa behov och mål för den regionala kollektivtrafikförsörjningen liksom att besluta om trafikering och prissättning. Det huvudsakliga statliga ansvaret består i att finansiera investeringar i infrastrukturen. Utskottet vill dock understryka att det delar motionärernas vilja att öka resandet med kollektivtrafik. Inte minst mot bakgrund av att kollektivtrafiken är en viktig del i att nå klimatmålet för transportsektorn. Utskottet välkomnar därför åtgärder för att få fler människor att välja att resa med kollektivtrafiken. Utskottet konstaterar också att det inom branschen pågår ett arbete med att hitta alternativa finansieringskällor för att kunna hålla biljettpriserna nere. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:1244 (S), 2025/26:1963 (S) yrkandena 1 och 2, 2025/26:2780 (V) yrkandena 24 och 26, 2025/26:3281 (MP) yrkandena 7 och 11, 2025/26:3422 (MP) yrkandena 107 och 115 samt 2025/26:3728 (C) yrkande 11.

Ur avsnittet "Några frågor om kollektivtrafikens finansiering" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis lyfta fram att det transportpolitiska funktionsmålet innebär att transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. För det transportpolitiska funktionsmålet tillgänglighet används bl.a. den centrala indikatorn tillgänglighet i kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning.

Utskottet vill i detta sammanhang uppmärksamma den uppföljning som Trafikanalys gör löpande av de transportpolitiska målen, bl.a. de om jämställdhet och tillgänglighet, vilket borgar för ett kontinuerligt fokus på detta område.

En trygg och tillgänglig kollektivtrafik är av stor betydelse för att nå flera viktiga mål inom ramen för transport- och miljöpolitiken, men även inom Agenda 2030. Utskottet ser därför mycket positivt på det arbete som bedrivs på området, men finner inte att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionsförslagen. Motionerna 2025/26:1050 (-) yrkande 4, 2025/26:3591 (S) yrkande 16, 2025/26:3653 (S) yrkande 20 och 2025/26:3758 (L) yrkande 2 avstyrks.

Ur avsnittet "Tillgänglig och jämställd kollektivtrafik" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet finner inte att det finns skäl att vidta några åtgärder med anledning av det som lyfts fram i motionsförslaget om att lösa ut A-Train AB ur avtalet om Arlanda. När det gäller frågan om stationsavgifter på Arlanda och möjligheten att resa kollektivt vill utskottet framhålla att det är angeläget att uppmuntra andra transportmöjligheter till Arlanda flygplats än bilen, inte minst med hänsyn till klimat, miljö och trafikträngsel. Det behövs för att flygplatsen ska kunna fortsätta att utvecklas på ett miljömässigt hållbart sätt och därmed bidra till en hög tillgänglighet för både näringslivet och besöksnäringen i Sverige. Utskottet välkomnar initiativen som har tagits för att utveckla kollektivtrafiken till och från Arlanda och delar regeringens mening att det är viktigt för flyget med ökad intermodalitet och effektivare trafiklösningar som ger bättre tillgänglighet till flygplatserna med kollektivtrafik. Utskottet finner inte att det finns skäl att vidta något initiativ med anledning av motionsförslaget och avstyrker således motion 2025/26:3275 (MP) yrkande 5.

Reservationer

1.

Övergripande förutsättningar för järnvägen, punkt 1 (V)

av Malin Östh (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:2780 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 30 och 31,

bifaller delvis motion

2025/26:3274 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1 och

avslår motion

2025/26:3274 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 2, 13 och 52.

Ställningstagande

Järnvägen är ett kapacitetsstarkt och effektivt transportmedel som kräver lite energi, har låga utsläpp och är helt central för att ställa om och minska transportsektorns klimatpåverkan. Utöver detta är järnvägen också utpekad som kritisk infrastruktur av Försvarsmakten. Tyvärr har svensk järnväg rasat i internationell rankning och låg vid den senaste mätningen på plats 40 i internationell jämförelse. Efter decennier av underfinansiering är behoven enorma. Jag anser att det är uppenbart att svensk järnväg i dag inte uppfyller de krav som ställs och det finns heller inget som tyder på att en lösning skulle vara nära förestående. Enligt min uppfattning behöver därför en haverikommission för järnvägen inrättas.

Jag anser vidare att staten bör ta tillbaka kontrollen över järnvägen genom att den svenska järnvägen samlas i en statlig organisation, Järnväg Sverige. Den ska äga och underhålla statens järnvägsinfrastruktur i egen regi och sätta priser, ansvara för all bokning samt ha fullt ansvar för tågplaneringen. De olika tågoperatörerna behöver finnas kvar på grund av EU-krav men får verka i ett system där samhället har kontrollen och där järnvägens bästa kommer i första rummet, inte operatörernas.

Det är en uppgift för regeringen att ta nödvändiga initiativ i de avseenden som anges ovan. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

2.

Övergripande förutsättningar för järnvägen, punkt 1 (MP)

av Linus Lakso (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3274 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 1, 2, 13 och 52,

bifaller delvis motion

2025/26:2780 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 30 och

avslår motion

2025/26:2780 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 31.

Ställningstagande

Om Sverige ska fungera som en modern nation som tar klimatutmaningen på allvar, växlar om transportsystemet, ökar resandet med tåg och får till ett funktionellt näringsliv med smarta arbetsmarknadsregioner knuta till spår måste en kraftsamling till. Jag anser därför att Sverige behöver inrätta en kriskommission för Sveriges järnvägar.

I dag sköts planeringen av järnvägsprojekt, vilka som ska prioriteras och hur framdriften ska ske, av regeringen. Jag anser att detta arbete är av alltför stor vikt för Sveriges framtid för att regeringen ska ha hand om det själv. Jag menar att det behövs en större gemensam samsyn på vad som behöver göras. Enligt min uppfattning måste det också till ett längre perspektiv för så långsiktig och för nationen avgörande infrastruktur. Jag anser därför att det bör tillsättas en parlamentarisk infrastrukturberedning för järnvägen.

Jernhusen bildades i samband med att SJ bolagiserades. Detta innebar att anläggningar knuta till järnvägen så som stationsområden, verkstäder och terminaler hamnade i ett eget affärsdrivande bolag. Denna konstruktion skulle kunna fungera, men det har i många fall resulterat i att stationsområden fått annan användning till men för järnvägens framtida utveckling. Jag vill framhålla att samspelet emellan tågresandet och fastighetsförvaltandet för stationer inom de kommersiella ramarna inte alltid har främjat just resandet. Jag anser därför att det bör utredas om Jernhusens ansvar i stället bör föras till en statlig myndighet med ansvar för järnvägen.

I dag har Sverige en politik för infrastruktur, dvs. en politik för vilka järnvägar som ska byggas och underhållas, men det finns endast i mycket liten utsträckning en idé om hur järnvägsspåren ska trafikeras. Enligt min uppfattning behöver Sverige också en tågpolitik, inte bara en infrastrukturpolitik.

Jag anser att regeringen bör ta nödvändiga initiativ i de avseenden som anges ovan. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

3.

Samhällsuppdrag för SJ AB, punkt 2 (V)

av Malin Östh (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:2780 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 33 och

avslår motionerna

2025/26:3274 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 7 och

2025/26:3422 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 147.

Ur avsnittet "Arlandabanan" i betänkandet. Läs betänkandet