Infrastrukturfrågor

Utskottet vill inledningsvis betona att utgångspunkten för arbetet med den nationella planeringen av transportinfrastruktur är att den statliga infrastrukturen i hela landet ska utvecklas och förvaltas så att de transportpolitiska målen och klimatmålen nås. Utskottet understryker att det är viktigt att ha ett trafikslagsövergripande förhållningssätt och att de transportpolitiska målen och de fem transportpolitiska principerna ska vara vägledande för infrastrukturplaneringen och de insatser som görs.

Mot bakgrund av motionsförslagen om styrningen av infrastrukturplaneringen genom mål och prognoser vill utskottet påminna om att den fastlagda planeringsprocessen för transportinfrastrukturen innebär att riksdagen och regeringen tar ställning till övergripande strategiska vägval ungefär en gång per mandatperiod och att riksdagen fattar ett beslut om vilka ekonomiska ramar som ska gälla under den följande planeringsperioden. Processen innebär mer konkret att regeringen i en infrastrukturproposition lämnar förslag till inriktning för den kommande planeringsperioden och att riksdagen därefter fattar beslut om regeringens förslag till ekonomiska ramar och vägledning för prioritering av åtgärder i den åtgärdsplanering som följer efter riksdagens beslut.

Utskottet vill liksom tidigare understryka att de transportpolitiska målen är en viktig utgångspunkt för inriktningen på de infrastruktursatsningar som görs de kommande åren. Detta innebär bl.a. att transportsystemets utformning ska bidra till att det övergripande generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen nås. Vidare vill utskottet framhålla att trafikprognoserna är ett viktigt underlag för att kunna identifiera och värdera lämpliga åtgärder i transportsystemet, även om de inte styr planeringen eller valet av åtgärder. Syftet med prognoserna är att beskriva en trolig utveckling utifrån de förutsättningar som kan ses i dag. Utskottet kan konstatera att prognoserna har stämt förhållandevis väl överens med den faktiska utvecklingen av vägtransporterna, medan tidigare prognoser i flera fall har underskattat tågtrafiken. Utskottet noterar att en förklaring till detta är att den regionala tågtrafiken har utvecklats mycket snabbt de senaste 20 åren, vilket var svårt att förutse när prognoserna gjordes.

När det gäller frågan om att främja transporteffektiviteten vill utskottet påminna om att regeringen har lyft upp denna fråga. Utskottet delar regeringens bedömning att det är viktigt med åtgärder för att effektivisera transportsystemet, vilka kan bidra till viktiga utsläppsminskningar samtidigt som tillgängligheten i samhället utvecklas. Utskottet menar – liksom regeringen – att ökad transporteffektivitet kan uppnås på flera sätt, t.ex. genom längre och tyngre fordon, ökad fyllnadsgrad, ruttoptimering, samordnade godstransporter, intermodalitet och digitalisering. Utskottet finner ingen anledning att för närvarande ändra på de transportpolitiska principerna.

När det gäller frågan om förhållandet mellan funktionsmålet och hänsynsmålet vill utskottet liksom tidigare lyfta fram att det gärna ser en klargörande argumentation från regeringen i budgetpropositionen om förhållandet mellan funktions- och hänsynsmålen.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att de frågor som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade och att det inte finns skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:2780 (V) yrkandena 1 och 2, 2025/26:3278 (MP) yrkande 1, 2025/26:3422 (MP) yrkande 99, 2025/26:4178 (MP) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:4179 (V) yrkandena 1 och 2.

Ur avsnittet "Styrning av infrastrukturplaneringen genom mål och prognoser" i betänkandet, som även gäller punkt 4. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis betona att utgångspunkten för arbetet med den nationella planeringen av transportinfrastruktur är att den statliga infrastrukturen i hela landet ska utvecklas och förvaltas så att de transportpolitiska målen och klimatmålen nås. Utskottet understryker att det är viktigt att ha ett trafikslagsövergripande förhållningssätt och att de transportpolitiska målen och de fem transportpolitiska principerna ska vara vägledande för infrastrukturplaneringen och de insatser som görs.

Mot bakgrund av motionsförslagen om styrningen av infrastrukturplaneringen genom mål och prognoser vill utskottet påminna om att den fastlagda planeringsprocessen för transportinfrastrukturen innebär att riksdagen och regeringen tar ställning till övergripande strategiska vägval ungefär en gång per mandatperiod och att riksdagen fattar ett beslut om vilka ekonomiska ramar som ska gälla under den följande planeringsperioden. Processen innebär mer konkret att regeringen i en infrastrukturproposition lämnar förslag till inriktning för den kommande planeringsperioden och att riksdagen därefter fattar beslut om regeringens förslag till ekonomiska ramar och vägledning för prioritering av åtgärder i den åtgärdsplanering som följer efter riksdagens beslut.

Utskottet vill liksom tidigare understryka att de transportpolitiska målen är en viktig utgångspunkt för inriktningen på de infrastruktursatsningar som görs de kommande åren. Detta innebär bl.a. att transportsystemets utformning ska bidra till att det övergripande generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen nås. Vidare vill utskottet framhålla att trafikprognoserna är ett viktigt underlag för att kunna identifiera och värdera lämpliga åtgärder i transportsystemet, även om de inte styr planeringen eller valet av åtgärder. Syftet med prognoserna är att beskriva en trolig utveckling utifrån de förutsättningar som kan ses i dag. Utskottet kan konstatera att prognoserna har stämt förhållandevis väl överens med den faktiska utvecklingen av vägtransporterna, medan tidigare prognoser i flera fall har underskattat tågtrafiken. Utskottet noterar att en förklaring till detta är att den regionala tågtrafiken har utvecklats mycket snabbt de senaste 20 åren, vilket var svårt att förutse när prognoserna gjordes.

När det gäller frågan om att främja transporteffektiviteten vill utskottet påminna om att regeringen har lyft upp denna fråga. Utskottet delar regeringens bedömning att det är viktigt med åtgärder för att effektivisera transportsystemet, vilka kan bidra till viktiga utsläppsminskningar samtidigt som tillgängligheten i samhället utvecklas. Utskottet menar – liksom regeringen – att ökad transporteffektivitet kan uppnås på flera sätt, t.ex. genom längre och tyngre fordon, ökad fyllnadsgrad, ruttoptimering, samordnade godstransporter, intermodalitet och digitalisering. Utskottet finner ingen anledning att för närvarande ändra på de transportpolitiska principerna.

När det gäller frågan om förhållandet mellan funktionsmålet och hänsynsmålet vill utskottet liksom tidigare lyfta fram att det gärna ser en klargörande argumentation från regeringen i budgetpropositionen om förhållandet mellan funktions- och hänsynsmålen.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att de frågor som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade och att det inte finns skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:2780 (V) yrkandena 1 och 2, 2025/26:3278 (MP) yrkande 1, 2025/26:3422 (MP) yrkande 99, 2025/26:4178 (MP) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:4179 (V) yrkandena 1 och 2.

Ur avsnittet "Styrning av infrastrukturplaneringen genom mål och prognoser" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis slå fast betydelsen av en god och samordnad planering, och utskottet betonar att den nationella infrastrukturplaneringen behöver samspela väl med den fysiska samhällsplaneringen för att infrastrukturåtgärder ska kunna genomföras effektivt och ge en god måluppfyllelse. Utskottet delar regeringens syn att infrastrukturinvesteringar skapar en potential för bostadsbyggande och att detta kräver en god samordning mellan statlig infrastrukturplanering och kommunal och regional samhällsplanering. Utskottet välkomnar att regeringen har lyft fram att transporteffektivitet bl.a. kan uppnås genom en transporteffektiv fysisk planering som kortar avstånden och därmed skapar bättre förutsättningar för både enskilda och näringslivet att tillgodose transportbehov och tillgänglighet med mindre trafikarbete. Dessutom vill utskottet uppmärksamma att regeringen har gett flera myndigheter i uppdrag att erbjuda stöd till regionerna när det gäller strategisk planering och att Trafikverket ingår i detta arbete. Utskottet vill vidare framhålla att en mer samordnad bebyggelse-, transportinfrastruktur- och trafikplanering behövs för att bl.a. minska transportsektorns klimat- och miljöpåverkan och för att exempelvis nå etappmålet om en ökad andel gång‑, cykel- och kollektivtrafik. Utskottet välkomnar de initiativ som har tagits och utgår från att arbetet med dessa frågor fortgår inom de berörda myndigheterna.

När det gäller frågan om formerna för att planera bygget av vägar och järnvägar vill utskottet påminna om att det finns ett väl fungerande regelverk för detta som bl.a. innefattar att ta fram väg- och järnvägsplaner. Utskottet anser inte att det i nuläget finns skäl att ändra på detta regelverk. När det gäller frågan om information och samverkan vid byggande av infrastruktur vill utskottet även här påminna om att det finns regler och rutiner för att bl.a. samråda med dem som berörs.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att de frågor som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade och att det inte finns skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:818 (C), 2025/26:1140 (C) yrkandena 1–4, 2025/26:1936 (M), 2025/26:2458 (S) yrkande 1, 2025/26:3274 (MP) yrkande 50, 2025/26:3422 (MP) yrkande 118 och 2025/26:3653 (S) yrkande 23.

Ur avsnittet "Vissa planeringsfrågor" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis instämma med regeringen i att en väl fungerande transportinfrastruktur är betydelsefull för svensk tillväxt och konkurrenskraft och för att hela Sverige ska fungera. Utvecklingen av transportinfrastrukturen ska bidra till att stärka näringslivets förutsättningar i hela landet. Det är viktigt att transportsystemet medverkar till att ge både enskilda och näringslivet en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidrar till utvecklingskraft i hela landet. Utskottet vill understryka att en god regional, nationell och internationell tillgänglighet har stor betydelse för näringslivet och för Sveriges konkurrenskraft, ekonomiska utveckling och välfärd. En infrastruktur av hög kvalitet är viktig för jobb och tillväxt i alla delar av landet. Utskottet välkomnar därför att godstransporter och arbetspendling varit regeringens utgångspunkter i arbetet med den nationella planen liksom att regeringen under 2025 har fattat beslut om en ny nationell godstransportstrategi och inom ramen för sitt strategiska arbete med att utveckla infrastrukturen gett flera viktiga myndighetsuppdrag i syfte att förbättra förutsättningarna för bl.a. godstransporterna.

När det gäller motionerna om näringslivets behov av infrastruktur vill utskottet betona att transportinfrastrukturens funktion och tillförlitlighet är en viktig förutsättning för hela Sveriges tillväxt och ekonomiska utveckling och därmed för ett konkurrenskraftigt svenskt näringsliv, inte minst för bl.a. basindustrin. Utskottet vill särskilt betona att infrastrukturens kvalitet har stor betydelse för att stärka näringslivets internationella konkurrenskraft. Utskottet vill även lyfta fram betydelsen av förbättrade pendlingsmöjligheter mellan arbetsplatser och bostäder. Utskottet vill dessutom framhålla att det delar regeringens bedömning att det finns ett stort behov av förstärkningar av vägnätet och järnvägsinfrastrukturen för att bl.a. främja industriinvesteringar och den industriella gröna omställningen i norra Sverige. Utskottet vill i sammanhanget understryka att grunden för ett effektivt, robust och långsiktigt hållbart godstransportsystem är att de olika trafikslagen kompletterar varandra utifrån sina respektive fördelar. Utskottet ser mycket positivt på de initiativ som regeringen har vidtagit på området. Det gäller t.ex. näringslivspotten för järnväg som syftar till att kunna möta näringslivets snabbt uppkomna behov av åtgärder.

Sammanfattningsvis vill utskottet framhålla att det pågår ett intensivt arbete för att uppnå ambitionen om ett transportsystem för näringslivet i hela Sverige. Utskottet konstaterar att de frågor om näringslivets transportbehov som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade och att det därför inte finns skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:347 (M), 2025/26:466 (SD), 2025/26:1234 (S) yrkande 3 i denna del, 2025/26:1447 (S) yrkande 5, 2025/26:1945 (S) yrkande 2, 2025/26:3653 (S) yrkande 2 i denna del och 2025/26:3728 (C) yrkande 4.

Ur avsnittet "Näringslivets transportbehov" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla vikten av intermodala transporter, där gods kan transporteras med flera transportsätt i en kombination som är så effektiv som möjligt. Utskottet delar regeringens bedömning att vart och ett av trafikslagen behövs för att hela Sverige ska fungera, och varje trafikslag ska användas så effektivt som möjligt för de transporter där trafikslaget har störst potential. Utskottet delar regeringens syn att ökad intermodalitet kan göra transportsystemet mer effektivt och robust.

Mot bakgrund av motionsförslagen om överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart och järnväg vill utskottet först instämma i vikten av en sådan överflyttning och konstaterar att det därför behövs en effektiv transportinfrastruktur som bidrar till ökad intermodalitet och underlättar för trafikslagen att samverka med varandra. Utskottet vill betona att detta gäller såväl järnväg som väg, flygplatser och hamnar. Utskottet delar regeringens bedömning att det är viktigt med goda konkurrensvillkor för att underlätta för intermodala godstransporter och arbetet med att fortsätta överflyttningen från lastbil till järnväg och sjöfart. Utskottet konstaterar att regeringen utöver godstransportstrategin har genomfört flera konkreta åtgärder för att främja intermodalitet, t.ex. ett investeringsstöd för överflyttning av godstransporter till järnväg och sjöfart. Utskottet kan i sammanhanget konstatera att Trafikverket har upprättat en färdplan för en sådan överflyttning med syftet att ta ett tydligare och mer samlat grepp i frågan. Utskottet välkomnar detta. Utskottet noterar även att regeringen har förlängt och stärkt den s.k. miljökompensationen för järnväg, som syftar till att särskilt stärka järnvägens konkurrenskraft.

När det gäller motionsförslaget om vikten av omklassningen av det kommunala vägnätet till BK4 instämmer utskottet i att det är angeläget att viktiga noder kan nås med längre och tyngre vägfordon, eftersom dessa bidrar till att öka transporteffektiviteten och minska klimatutsläppen. Utskottet noterar att ett av de regeringsuppdrag som Trafikverket redovisat kopplat till godstransportstrategin handlade bl.a. om att identifiera och redogöra för behov av bärighetshöjande åtgärder i det icke-statliga allmänna vägnätet för att uppnå BK4-standard i sammanhängande godsstråk samt att föra dialog med relevanta kommuner och andra väghållare. Utskottet noterar även med tillfredsställelse att Trafikverket i sitt förslag till ny nationell infrastrukturplan för 2026–2037 anger att utbyggnaden av BK4-vägnätet ska påskyndas för att främja bl.a. näringslivets transporter och att även regeringen betonar detta i sin skrivelse om den nationella planen.

I ett motionsförslag förespråkas ett minskat anslag till satsningar på BK4 till förmån för ökad intermodalitet med målet om högre andel gods på järnväg. Utskottet menar att detta skulle vara kontraproduktivt och leda till minskad transporteffektivitet. Utskottet vill understryka att lastbilstransporter till och från järnvägsnoder och hamnar ofta är nödvändiga och att det därför är angeläget att dessa kan ske så effektivt som möjligt.

Med anledning av motionsförslag om vikten av knutpunkter, noder och omlastning vill utskottet uppmärksamma att en viktig förutsättning för intermodala transporter är väl fungerande terminaler, rangerbangårdar och anslutningar till hamnar som kan binda ihop trafikslagen till en transportkedja. Utskottet ser därför positivt på regeringens avsikt att stärka luftfartens och sjöfartens konnektivitet med det övriga transportsystemet och de åtgärder i den nationella planen som enligt regeringen ökar kapaciteten och förbättrar tillgängligheten för väg- och järnvägstrafik till och från viktiga flygplatser och hamnar. Utskottet välkomnar även regeringsuppdraget till Trafikverket att genomföra en marknads- och framtidsanalys av multimodala godsterminaler inom TEN-T-nätet för att bl.a. säkerställa tillräcklig omlastningskapacitet. Utskottet är i sammanhanget positivt till att regeringen har drivit ett strategiskt arbete med att utveckla förutsättningarna för godstransporter. Utskottet vill understryka att godstransporter har en mycket stor betydelse för hela samhället. Effektiva, kapacitetsstarka och hållbara godstransporter är av avgörande betydelse för näringslivet och dess utveckling, och det är därför viktigt att näringslivets godstransporter prioriteras i arbetet med transportinfrastrukturen.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att de frågor som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade och att det inte finns skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:649 (S), 2025/26:1082 (S) yrkande 7, 2025/26:1234 (S) yrkande 2, 2025/26:2780 (V) yrkande 39, 2025/26:3274 (MP) yrkande 14, 2025/26:3278 (MP) yrkande 15, 2025/26:3422 (MP) yrkande 140, 2025/26:3653 (S) yrkandena 4 och 32, 2025/26:3728 (C) yrkande 15, 2025/26:4162 (S) yrkande 6 och 2025/26:4178 (MP) yrkande 29.

Ur avsnittet "Intermodalitet och överflyttning av gods till järnväg och sjöfart" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis betona betydelsen av hamnarna, särskilt för svenskt näringsliv och beredskap. Hamnarna spelar en central roll som möjliggörare i ett intermodalt transportsystem. Utskottet delar regeringens bedömning att sjöfartens kopplingar till det övriga transportsystemet bör förbättras, liksom sjöfartens möjligheter att transportera större godsvolymer. Majoriteten av de gränsöverskridande transporterna, mätt i ton, sker med sjöfart, och det är därför viktigt med en god infrastruktur till och från hamnarna i form av både vägar och järnvägar. Utskottet välkomnar det arbete som regeringen gör inom detta område och ser bl.a. positivt på att regeringen, för att stärka sjöfartens konkurrenskraft och öka överflyttningen till sjöfart, i mars 2024 ändrade och förlängde uppdraget till Trafikverket om en nationell samordnare för inrikes sjöfart och närsjöfart. Utskottet välkomnar även att hamnarnas centrala roll för både inhemska och internationella godstransporter framhålls särskilt i regeringens nationella godstransportstrategi från 2025, liksom att hamnarna i ökande grad utvecklas till intermodala noder för omlastning mellan sjöfart och järnväg. Utskottet påminner i sammanhanget också om att Trafikverket i januari 2026 på uppdrag av regeringen redogjorde för behovet av bärighetshöjande åtgärder på det icke-statliga vägnätet för att uppnå sammanhängande godsstråk med BK4 från start- till målpunkter som är viktiga för näringslivet.

Vidare instämmer utskottet med regeringen i att ett robust och väl fungerande transportsystem är väsentligt för att samhället ska fungera och även ökar förmågan att stå emot olika typer av störningar. I en krissituation eller vid höjd beredskap och ytterst i krig är det väsentligt med tillgång till en fungerande transportinfrastruktur för att kunna säkerställa såväl tillgång till försörjningsviktiga varor och inhemsk industriproduktion som totalförsvarets förmåga till förflyttning, tillhandahållande av värdlandsstöd och skydd av civilbefolkningen. Det gäller inte minst hamnar och anslutningar till dessa. I sammanhanget välkomnar utskottet också att regeringen i den nationella planen har avsatt medel för en fortsatt förstärkning av den svenska isbrytarflottan, som är avgörande för att upprätthålla trafiken till alla svenska hamnar året om.

Utskottet vill avslutningsvis peka på att EU-kommissionen i början av mars 2026 presenterade en hamnstrategi som bl.a. innehåller en färdplan för konkurrenskraftiga små och medelstora hamnar. Utskottet kommer att noga följa det fortsatta arbetet på området.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att de frågor som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade och att det inte finns skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:558 (M) yrkande 5, 2025/26:1572 (S), 2025/26:3287 (M) yrkande 7, 2025/26:3322 (M) yrkandena 1 och 2, 2025/26:3653 (S) yrkande 80, 2025/26:3728 (C) yrkande 56 och 2025/26:4164 (C) yrkandena 7 och 8.

Ur avsnittet "Hamnarna och infrastrukturen kring dem" i betänkandet. Läs betänkandet

Transportsektorns klimatmål

Klimatmålet för transportsektorn innebär att växthusgasutsläppen från inrikes transporter, utom inrikes luftfart, ska minska med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010. Vidare är det långsiktiga målet att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2045, och utsläppen av växthusgaser för inrikes transporter bör nå i princip noll senast 2045 för att Sverige ska kunna nå det långsiktiga målet. Utskottet vill framhålla att regeringens politik inom transportområdet är inriktad på att bidra till att nå dessa mål. Regeringen betonar också i sin skrivelse att den statliga transportinfrastrukturen ska utvecklas och förvaltas så att dessa mål nås. Utskottet välkomnar detta. Utskottet påminner samtidigt om att Miljömålsberedningen har fått i uppdrag att analysera det fortsatta behovet av ett sektorsmål för inrikes transporter till 2030. Deras förslag bereds för närvarande i Regeringskansliet och utskottet ser fram emot resultatet av detta med stort intresse.

Mot bakgrund av det som anförs ovan avstyrks motionerna 2025/26:2780 (V) yrkande 7 i denna del, 2025/26:4162 (S) yrkande 1, 2025/26:4164 (C) yrkande 9 och 2025/26:4178 (MP) yrkande 5.

Åtgärder för långsiktig hållbarhet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att en del av de transportpolitiska målen är att uppnå en långsiktigt hållbar transportförsörjning. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska bidra till att det övergripande generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen nås. Utskottet vill peka på att regeringens politik inom transportområdet är inriktad på att bidra till att nå dessa mål. Utskottet konstaterar vidare att Sverige ligger långt framme i genomförandet av Agenda 2030 och FN:s globala mål och vill betona att transportpolitiken spelar en viktig roll i detta arbete. Utskottet kan konstatera att det redan vidtas en rad olika åtgärder för att nå målen och att regeringen arbetar vidare med dessa frågor.

Utskottet vill, liksom regeringen, även lyfta fram betydelsen av att transportinfrastrukturen utvecklas i syfte att bidra till klimatomställningen och att infrastrukturplaneringen beaktar detta. En väl fungerande transportinfrastruktur är en viktig del i Sveriges klimatomställning, hållbara tillväxt och konkurrenskraft. Utskottet vill här bl.a. lyfta fram fyrstegsprincipen, vars syfte är att nå en god hushållning med både ekonomiska medel och naturresurser samt en hållbar samhällsutveckling. Utskottet ser också mycket positivt på det som regeringen anför i skrivelsen om infrastrukturplaneringens bidrag till klimatomställningen genom att t.ex. möjliggöra utbyggnad av laddinfrastruktur, vägtransporter med längre och tyngre fordon och effektivare järnvägstransporter.

När det gäller motionsförslagen om såväl mål för vägtrafiken som insatser för att nå målen om långsiktigt hållbara transporter vill utskottet påminna om att de transportpolitiska målen är och ska vara en utgångspunkt för inriktningen på de satsningar som görs i transportinfrastrukturen de kommande åren. Utskottet ser inget behov av att införa nya mål särskilt för vägtrafiken. När det gäller motionsförslagen om ytterligare åtgärder och styrmedel för att påskynda klimatomställningen kan utskottet konstatera att regeringen i infrastrukturpropositionen betonade att takten i omställningen behöver öka under de närmaste åren. Utskottet påminner även om att regeringen i december 2023 fattade beslut om en klimathandlingsplan som innehåller åtgärder för att bl.a. påskynda elektrifieringen av både lätta och tunga fordon. Utskottet välkomnar att regeringen lyfter fram olika åtgärder för att effektivisera transportsystemet, vilka kan bidra till utsläppsminskningar samtidigt som tillgängligheten i samhället utvecklas. En ökad transporteffektivitet innebär att tillgängligheten för personer och gods i hela landet kan åstadkommas utan ökat trafikarbete. Utskottet delar regeringens bedömning att en ökad transporteffektivitet kan uppnås på flera sätt, t.ex. genom längre och tyngre fordon, ökad fyllnadsgrad, ruttoptimering, intermodalitet, digitalisering och transporteffektiv fysisk planering. Utskottet vill liksom tidigare år lyfta fram att förutsättningarna för ökad transporteffektivitet skiljer sig åt mellan olika delar av landet. För att öka transporteffektiviteten krävs enligt utskottet insatser från flera håll, inte minst på lokal och regional nivå. Det är enligt utskottets bedömning också viktigt att uppnå klimatmålen för transportsektorn på ett effektivt sätt och att det görs med en bred förankring hos befolkningen. Utskottet påminner även om att regeringen kontinuerligt inhämtar underlag som behövs för att vidta åtgärder för att minska utsläppen och nå Sveriges klimatmål. En del i detta arbete är den s.k. Styrmedelsutredningen som har haft i uppdrag att analysera förslag på styrmedel för att på ett kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt effektivt sätt kunna nå Sveriges ESR-åtagande och det långsiktiga klimatmålet till 2045. Utskottet ser fram emot att ta del av utredningsbetänkandet nu när det har presenterats.

Utskottet vill i sammanhanget även framhålla de angelägna satsningar på bl.a. klimatpremier som regeringen har gjort under de senaste åren. Stora resurser tillförs för att tunga eldrivna lastbilar och andra miljövänliga lastbilar och arbetsmaskiner ska kunna introduceras på marknaden samt för att bygga ut laddinfrastruktur i hela landet. Därutöver är det sedan den 18 mars 2026 möjligt för utsatta transportanvändare att ansöka om en premie för köp eller leasing av en ny eller begagnad elbil.

När det gäller motionsförslagen om organiseringen av arbetet med långsiktigt hållbara transporter kan utskottet konstatera att frågor som rör transportsektorns klimatomställning berör ett stort antal myndigheters och övriga aktörers ansvarsområden, bl.a. fordon, drivmedel, transportinfrastruktur, samhällsplanering, fartyg och flyg samt forskning och innovation. Detta arbete sker både på nationell, regional och lokal nivå. Utskottet välkomnar att regeringen i januari 2024 gav Trafikverket i uppdrag att samordna statliga myndigheters arbete med transportsektorns klimatomställning för att påskynda omställningen. På motsvarande sätt fick Energimyndigheten 2024 ett utökat ansvar för att arbeta mer övergripande med samordning av frågor som rör laddinfrastruktur, med syftet att främja en ändamålsenlig och effektiv utbyggnad. Utskottet välkomnar även detta.

Ur avsnittet "Långsiktigt hållbara transporter" i betänkandet, som även gäller punkt 9. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis starkt understryka betydelsen av att transportinfrastrukturen och transporterna fungerar även i tider av kris och beredskap. Utskottet är väl införstått med att det säkerhetspolitiska läget ställer nya krav på infrastrukturen och att transportsektorn behöver utveckla och stärka sin förmåga att upprätthålla samhällsviktiga funktioner. Utskottet betonar att transportsystemet är både betydelsefullt och en förutsättning för att flera andra samhällsviktiga funktioner ska kunna upprätthållas vid olika händelser och situationer i fredstid samt inför och vid höjd beredskap och ytterst krig.

När det gäller motionsförslagen om beredskapsaspekter i infrastrukturplaneringen, möjligheter till militär mobilitet och förbindelser med de övriga nordiska länderna konstaterar utskottet att Sverige som medlem i Nato och i likhet med övriga Natomedlemmar bidrar med både militära och civila resurser i samarbetet. I värdlandsstödet ingår att Sverige ska planera för att ta emot och stödja militära förband från andra länder som behöver placeras eller transportera sig genom Sverige. Utskottet framhåller att transportsektorn är avgörande för Sveriges samlade motståndskraft och för såväl det civila som det militära försvaret. Utskottet vill starkt betona vikten av att upprätthålla förbindelser till de nordiska grannländerna för att kunna förflytta både soldater och materiel i händelse av kris eller krig. Utskottet välkomnar därför att det gränsöverskridande civila samarbetet i Norden utvecklas på olika sätt, bl.a. genom dialog på regeringsnivå om att utveckla infrastrukturen för gränsöverskridande transporter och att det numera finns en gemensam nordisk strategi för ett nordiskt transportsystem som ska kunna fungera i samtliga samhällstillstånd, inklusive krig. Utskottet är mycket väl införstått med att det allvarliga säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde och i Europa samt Sveriges medlemskap i Nato medför att det finns behov av förmågehöjande åtgärder och utvecklingsbehov på transportområdet utifrån ett totalförsvarsperspektiv. Utskottet vill liksom tidigare år uppmärksamma att det finns stora behov av att stärka infrastrukturen i bl.a. öst-västlig riktning och välkomnar att regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att bl.a. vidta åtgärder för att säkerställa fortsatt tågfärjetrafik mellan Sverige och Tyskland med utgångspunkt i Försvarsmaktens behov. Utskottet vill peka på att regeringen i sitt arbete med den nu fastställda nationella planen tydligt lyft fram transportinfrastrukturens betydelse för totalförsvaret. Utskottet välkomnar regeringens kraftfulla satsningar på vidmakthållande av transportinfrastrukturen och anser att arbetet med att återta eftersatt underhåll på såväl väg som järnväg är angelägna för totalförsvaret och för robustheten i hela transportsystemet. Utskottet delar vidare regeringens bedömning att även utvecklingsåtgärder kommer att bidra till krisberedskap och totalförsvarets behov, och då särskilt trimningsåtgärder som på ett effektivt sätt kan öka robusthet och flexibilitet i systemet genom att t.ex. bygga bort flaskhalsar, klimatsäkra anläggningar och öka bärighet. Utskottet välkomnar även den aviserade särskilda fleråriga satsningen på investeringar i transportinfrastrukturen som är prioriterade för det militära försvaret. Därutöver vill utskottet också framhålla att regeringen tillmäter infrastrukturfrågor stor betydelse i både den nationella säkerhetsstrategin, totalförsvarspropositionen och nu senast i den nationella strategin för motståndskraft i samhällsviktig verksamhet.

När det gäller motionsförslagen om vikten av att klara kriser och Trafikverkets roll vid kriser och krig vill utskottet peka på att detta är frågor som har fått stor uppmärksamhet under senare år, inte minst till följd av coronapandemin och Rysslands krig mot Ukraina men även på grund av inträffade väderhändelser som har fått stora konsekvenser för samhället. Utskottet vill betona att alla trafikslag behövs och att det är genom att använda varje trafikslags speciella fördelar som Sverige får robusta transporter. Utskottet vill särskilt framhålla att Trafikverket är en viktig myndighet inom totalförsvaret och påminna om att Trafikverket sedan oktober 2022 är sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn Transporter.

Mot bakgrund av motionsförslaget om svenska hamnar och ägarfrågor vill utskottet påminna om att en bolagisering i sig inte försämrar möjligheterna för en kommun att påverka hamnverksamhetens inriktning och att göra prioriteringar utifrån lokala behov och politiska mål.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att det pågår ett aktivt arbete för att göra transportsystemet mer robust. Utskottet välkomnar detta arbete och konstaterar att de frågor som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade. Det finns därför inte skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:544 (S) yrkande 2, 2025/26:1777 (M), 2025/26:1945 (S) yrkande 4, 2025/26:2780 (V) yrkande 50, 2025/26:3405 (MP) yrkandena 45–47, 2025/26:3443 (M) yrkande 2, 2025/26:3556 (S) yrkandena 36, 61, 68 och 71, 2025/26:3653 (S) yrkande 12, 2025/26:3728 (C) yrkandena 53, 65, 66 och 69 samt 2025/26:4162 (S) yrkande 9.

Ur avsnittet "Infrastrukturen i kris och beredskap" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis påminna om att huvudprincipen är att statliga infrastrukturinvesteringar ska finansieras med anslag men att riksdagen kan besluta att investeringar får finansieras på något annat sätt. Det kan handla om de finansieringsformer som tas upp i några av motionerna, t.ex. trängselskatt, infrastrukturavgifter, medfinansiering och OPS. Utskottet har inget att invända mot den nuvarande ordningen. När det gäller t.ex. lånefinansiering kan utskottet konstatera att Trafikverket i inriktningsunderlaget har anfört att lånefinansiering i särskilda fall kan vara ett alternativ till anslag för finansiering av infrastrukturprojekt. Utskottet välkomnar att regeringen avser att aktivt pröva möjligheten till finansiering på andra sätt än genom anslag och avgifter. Utskottet delar regeringens bedömning att alternativa finansieringsformer för transportinfrastruktur, dvs. finansiering på andra sätt än genom anslag och avgifter, bör prövas under förutsättning att de kan leda till ett snabbare eller mer kostnadseffektivt genomförande eller att fler objekt kan genomföras inom en viss tidsram än vad som annars hade varit fallet. Utskottet välkomnar att regeringen anser att det är angeläget att kunna pröva alternativa former för att finansiera och organisera utvecklingen av transportinfrastrukturen och att regeringen avser att ge Trafikverket i uppdrag att fördjupa analyserna för att skapa förutsättningar för OPS. Utskottet ser även positivt på att regeringen har låtit omförhandla förutsättningarna för genomförande och finansiering av Östlig förbindelse och att Trafikverket har utrett alternativ finansiering och genomförande av bl.a. Malmbanan och insatser i Öresundsregionen. När det gäller motionsförslaget om samfinansieringsavtal med kommuner och regioner vill utskottet bl.a. peka på att en förhandlingsperson har haft i uppdrag att omförhandla avtal som rör infrastrukturprojekt i Stockholm. Regeringen har också tidigare gett en förhandlingsperson i uppgift att räta ut kvarstående frågetecken när det gäller finansieringen av sträckan Göteborg–Borås, vilket gjordes genom ett samfinansieringsavtal med kommuner, regionen och Trafikverket.

När det gäller motionsförslagen om att låta bolag bygga och äga infrastruktur och om att järnvägsprojekt bör drivas i bolagsform och projektfinansieras påminner utskottet om att regeringen har angett att den avser att under den kommande planperioden testa investeringsobjekt som projekteras och byggs av någon annan aktör än Trafikverket. Detta kan göras t.ex. genom upphandling genom OPS eller genomförande i bolagsform för att få jämförelseobjekt till Trafikverkets produktionsupplägg och driftsformer. Regeringen har konstaterat att OPS-projekt ofta organiseras i ett projektbolag, men de kan också handlas upp av en myndighet. Utskottet ser positivt på att regeringen nyligen har låtit utreda alternativa former för organisering och genomförande av statlig infrastruktur. Som framgår av tidigare avsnitt i detta betänkande har utredaren bl.a. föreslagit att ett statligt ägt bolag med uppdrag att genomföra väg- och järnvägsobjekt ska bildas. Utredaren har även föreslagit bl.a. att infrastrukturprojekt ska kunna genomföras som OPS om analyser visar att det är lämpligt för det enskilda objektet. Utskottet välkomnar att utredningsförslaget analyseras och bereds vidare i Regeringskansliet.

När det gäller motionsförslagen om principerna för medfinansiering har utskottet tidigare betonat att statliga infrastruktursatsningar bör styras utifrån nationella behov. Utskottet har inte ändrat inställning i denna fråga. En statlig medfinansiering grundas på samhällsekonomiska analyser, och prioriteringar görs med utgångspunkt i de transportpolitiska målen. Utskottet ser positivt på frivillig medfinansiering från kommuner, regioner eller företag och menar att det kan vara ett sätt att åstadkomma effektiva lösningar i transportsystemet.

När det gäller motionsförslagen om att intäkterna från Öresundsbron ska finansiera regionala infrastrukturinvesteringar kan utskottet konstatera att de avgifter som betalas för att trafikera Öresundsbron så småningom kommer att generera intäkter till staten. Utskottet vill påminna om att regeringen redan i oktober 2024 fattade beslut om att eventuella överskott fr.o.m. 2029 ska kunna användas till regionala infrastruktursatsningar. Utskottet delar regeringens bedömning att tillkommande åtgärder kan vara ett bra sätt att använda ett framtida överskott som skulle vara värdeskapande för Öresundsregionen. Utskottet anser i likhet med regeringen att analyserna av lämpliga åtgärder och kostnader i flera fall behöver fördjupas, och det kan även finnas behov av att närmare analysera de juridiska förutsättningarna. Utskottet välkomnar att regeringen avser att arbeta vidare med frågan om möjligheten att använda dessa medel för infrastruktursatsningar.

Utskottet konstaterar sammanfattningsvis att de frågor som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade och att det inte finns skäl att vidta någon åtgärd. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:409 (C) yrkande 2, 2025/26:791 (SD), 2025/26:959 (L), 2025/26:984 (C) yrkande 2, 2025/26:2549 (SD), 2025/26:2780 (V) yrkandena 36–38, 2025/26:3274 (MP) yrkandena 8, 9, 23 och 24, 2025/26:3672 (KD), 2025/26:3728 (C) yrkande 2, 2025/26:4164 (C) yrkande 1 och 2025/26:4178 (MP) yrkandena 42–44.

Ur avsnittet "Finansiering av infrastruktur" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis påminna om att en del av transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv transportförsörjning. Utskottet vill starkt framhålla vikten av att säkerställa att de medel som investeras i infrastruktur används på ett effektivt sätt, och utskottet vill därför betona att det är mycket viktigt att fokusera på infrastrukturinsatser som är samhällsekonomiskt lönsamma. Utskottet kan konstatera att det inom transportsektorn finns en lång tradition av att använda samhällsekonomiska analyser när man tar fram beslutsunderlag. Utskottet vill i sammanhanget understryka att det är mycket viktigt att dessa analyser är väl underbyggda och har en god kvalitet och att samhällsekonomisk lönsamhet ska vara vägledande vid prioriteringen av åtgärder i transportinfrastrukturen.

När det gäller de olika motionsförslagen om hur arbetet med samhällsekonomiska analyser bör gå till vill utskottet påminna om att Trafikverket har i uppdrag att utveckla och förvalta sådana metoder och modeller och att Trafikanalys kontinuerligt följer detta arbete och årligen redovisar resultatet av sitt arbete inom området till regeringen. Utskottet har inget att invända mot denna ansvarsfördelning. Vidare vill utskottet särskilt lyfta fram att det är angeläget med en kontinuerlig utveckling av de samhällsekonomiska metoder och modeller som används i infrastrukturplaneringen och välkomnar därför det arbete som görs inom myndigheterna för att säkerställa kvaliteten på de samhällsekonomiska analyserna. Utskottet förutsätter att utvecklingsarbetet inom området fortsätter och utgår från att myndigheterna inom transportsektorn fortsätter att utveckla och förfina arbetet i syfte att uppnå största möjliga effektivitet. När det gäller motionsförslagen om värderingen av godstransporter och betydelsen av bl.a. besöksnäringen konstaterar utskottet att Trafikverket har utrett dessa frågor.

Avslutningsvis vill utskottet uppmärksamma att utskottet under våren 2026 har genomfört en studie om samhällsekonomiska analyser för planering av infrastrukturinvesteringar. En rapport med resultaten av studien kommer att publiceras i juni 2026 i serien Rapporter från riksdagen.

Sammanfattningsvis anser utskottet att det för närvarande inte finns skäl att ta något initiativ med anledning av motionsförslagen och avstyrker därmed motionerna 2025/26:33 (SD) yrkandena 1 och 2, 2025/26:2628 (C) yrkande 2, 2025/26:3653 (S) yrkande 107, 2025/26:3728 (C) yrkande 19, 2025/26:4162 (S) yrkande 13, 2025/26:4178 (MP) yrkande 48 och 2025/26:4179 (V) yrkande 6.

Ur avsnittet "Samhällsekonomiska analyser" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis, liksom regeringen, betona att det är viktigt att stärka villkoren för att leva, bo och verka i hela landet. Utgångspunkten för arbetet med infrastrukturplaneringen är att den statliga transportinfrastrukturen ska utvecklas och förvaltas i hela landet så att de transportpolitiska målen nås. Utskottet understryker att transportsystemet ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet och bidra till utvecklingskraft i alla delar av Sverige. Utskottet vill mot den bakgrunden särskilt lyfta fram betydelsen av den regionala planeringen och de 21 länsplanerna och delar regeringens syn att satsningar på länsplaner är angelägna. Länsplanerna omfattar investeringar i det regionala vägnätet och medfinansiering till kommunerna. Utskottet välkomnar att den ekonomiska ramen för länsplanerna nu ökar med hela 20 procent i reala termer jämfört med planperioden 2022–2033. Alla regioner har fått minst 10 procent i ökning jämfört med den tidigare planperioden.

När det gäller motionsförslagen om fördelningen mellan länen kan utskottet konstatera att fördelningen utgår från samma parametrar som tidigare men att den har uppdaterats utifrån mer aktuell statistik om befolknings- och sysselsättningstillväxt, vilket har lett till vissa förändringar. Utskottet vill här peka på att storleken på respektive läns ram avgörs i åtgärdsplaneringen och att de definitiva ekonomiska ramarna för länsplanerna beslutas av regeringen inom den totala ram som riksdagen har beslutat om. Utskottet utgår från att fördelningen av resurser mellan länen görs på ett välavvägt sätt.

Med anledning av motionsförslaget om infrastruktur och mobilitet i glesbefolkade områden vill utskottet slå fast att infrastrukturen har en stor betydelse för landsbygdens attraktionskraft och utvecklingsmöjligheter. Utskottet välkomnar att regeringens utgångspunkt i arbetet med den nationella planen för transportinfrastruktur är att hela Sverige ska fungera.

När det gäller motionsförslaget om en konsekvensanalys vill utskottet bl.a. peka på att Trafikverket har redovisat en samlad effektbedömning av det senaste förslaget till nationell plan och de preliminära länsplanerna. Där redogör verket bl.a. för hur nyttorna fördelar sig över landet och på olika grupper i samhället. Vidare har Trafikanalys haft i uppdrag att kvalitetsgranska Trafikverkets underlag.

Utskottet konstaterar mot den bakgrunden att de frågor som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade och att det inte finns skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:874 (S), 2025/26:1082 (S) yrkande 3, 2025/26:1873 (S), 2025/26:2439 (M), 2025/26:2677 (S), 2025/26:3287 (M) yrkande 6, 2025/26:3596 (C) yrkande 57, 2025/26:4164 (C) yrkande 6 och 2025/26:4178 (MP) yrkande 41.

Ur avsnittet "Resursfördelningen mellan regionerna" i betänkandet, som även gäller punkt 27. Läs betänkandet

Investerings- och underhållsåtgärder

Utskottet vill inledningsvis slå fast att utgångspunkten för arbetet med investerings- och underhållsåtgärder i transportinfrastrukturen är att hela landet ska fungera. Utskottet betonar att en välfungerande transportinfrastruktur stärker såväl Sveriges samlade konkurrenskraft som den regionala utvecklingen. Utskottet vill liksom regeringen betona vikten av att satsa på underhåll av vägar och järnvägar samt kostnadseffektiva åtgärder för att optimera infrastrukturen och öka transporteffektiviteten. Utskottet vill även peka på vikten av långsiktighet och uthållighet i arbetet med infrastruktur. Det är viktigt att upprätta en långsiktig plan för infrastrukturåtgärder, bl.a. för att stora investeringar i transportinfrastruktur tar tid att planera och genomföra samt för att det är värdefullt att ge framförhållning till både enskilda och näringslivet. Samtidigt är det viktigt att ompröva projekt med stora kostnadsökningar eller samhällsekonomisk olönsamhet, vilket utskottet återkommer till i avsnittet Nya stambanor.

Utskottet konstaterar att behoven inom transportinfrastrukturen är stora och att det är nödvändigt att på ett genomtänkt sätt prioritera mellan olika åtgärder. Utskottet betonar att de gemensamma resurserna måste förvaltas så effektivt som möjligt, vilket innebär att det befintliga transportsystemet måste vårdas och underhållet av det prioriteras, men också att investeringar i ny infrastruktur ska göras där de behövs. Det behövs ett nationellt perspektiv som bidrar till utvecklingen av sammanhängande stråk och en tydlig systemsyn i bedömningen av åtgärder för att öka samhällsnyttan av transportinfrastrukturen. Utskottet vill, liksom regeringen, understryka att samhällsekonomisk lönsamhet ska vara vägledande vid prioriteringen av åtgärder i transportinfrastrukturen. Utskottet vill mot den bakgrunden slå fast att det behövs ett trafikslagsövergripande perspektiv för att skapa ett väl fungerande, långsiktigt hållbart och tillförlitligt transportsystem. Detta inkluderar alla trafikslag, såväl väg- och järnvägstrafik som sjö- och luftfart. Utskottet vill liksom regeringen betona att de olika trafikslagen inte ska ställas emot varandra – tvärtom kompletterar de varandra.

När det gäller motionsförslagen om underhållsskulden vill utskottet först och främst betona att behovet av underhåll av transportinfrastrukturen är stort och att den negativa utvecklingen av vägarnas och järnvägarnas standard nu har börjat vändas. I flera decennier har underhållet prioriterats ned och underhållsskulden har dessvärre tillåtits växa. Utskottet vill uppmärksamma att underhållsskulden har ökat bl.a. genom att den tidigare regeringen inte finansierade de insatser som enligt Trafikverket behövdes för att bibehålla standarden på infrastrukturen. Utskottet kan konstatera att det bristande underhållet har lett till att transportsystemets standard och tillförlitlighet har försämrats. Utskottet vill särskilt lyfta fram att infrastrukturen i många delar av landet därmed riskerar att bli en flaskhals för jobb och tillväxt om inte underhåll och upprustning utförs i nödvändig omfattning. Utskottet menar därför att det är viktigt att tydligt prioritera att vårda och underhålla den existerande infrastrukturen. Utskottet har tidigare år uppmärksammat att underhållet av väg- och järnvägsnätet behöver stärkas och att åtgärderna behöver planeras och genomföras så att så stor samhällsnytta som möjligt uppnås samtidigt som både framkomlighet och trafiksäkerhet värnas. Utskottet välkomnar därför att regeringen prioriterar underhållsåtgärder och arbetar för att Sverige ska ha en transportinfrastruktur som fungerar. Utskottet ser mycket positivt på att regeringen nu har gett klartecken till flera viktiga åtgärder i infrastrukturen, bl.a. de satsningar som görs för att åtgärda det eftersatta vägunderhållet, vilket betas av till 2037.

Det är viktigt att både underlätta människors vardag och stärka förutsättningarna för en effektiv godstrafik som främjar jobb och tillväxt i hela landet. Vid planering av investerings- och underhållsåtgärder behövs det enligt utskottets mening en väl avvägd balans mellan insatser i glesbygden, på landsbygden och i stora och små städer i hela landet. Samtidigt kan utskottet konstatera att oavsett hur mycket offentliga medel som satsas på investeringar i och underhåll av infrastrukturen kommer behoven alltid att överstiga de resurser som finns tillgängliga. Till detta kan läggas en kostnadsutveckling och en brist på tillgänglig kompetens som riskerar att både försena och fördyra viktiga infrastruktursatsningar. I ett sådant läge är det viktigt att prioritera, och utskottet vill därför betona vikten av att satsa på underhåll av både vägar och järnvägar för att se till att den infrastruktur som redan finns också fungerar. Utskottet välkomnar att arbetet intensifieras med att införa bärighetsklass 4 (BK4), vilket innebär att vägarna anpassas för tyngre fordon, vilket gynnar både näringslivet och totalförsvaret samt ger förutsättningar för minskade klimatutsläpp. Utskottet konstaterar att det handlar om mycket betydande satsningar som skapar bättre förutsättningar för ett mer konkurrenskraftigt näringsliv, arbetspendling och stärkt totalförsvar. Investeringsprojekten, både nya och pågående, kommer sammantaget att bidra till förbättrad framkomlighet och tillförlitlighet på både vägar och järnvägar.

Utskottet betonar att det är viktigt att satsa på att bygga vidare på det järnvägssystem som finns, bygga bort flaskhalsarna och fokusera på arbetspendling och godstransporter. Det är viktigt att bygga järnvägar, exempelvis genom att bygga dubbelspår där det finns enkelspår för att öka kapaciteten. Det går fortare, är mer kostnadseffektivt och mer samhällsekonomiskt lönsamt än att bygga nya stambanor, vilket utskottet återkommer till nedan i avsnittet Nya stambanor. Utskottet konstaterar att järnvägsfrågor har en stor betydelse för regeringen i det fortsatta arbetet, vilket är mycket positivt, och välkomnar de stora satsningar som nu görs på järnvägar. Utskottet framhåller vikten av att åtgärder i järnvägsnätet i första hand bör underlätta för arbetspendling och godstrafik och menar att detta stärker jobben och tillväxten i hela landet.

Ur avsnittet "Investerings- och underhållsåtgärder i infrastrukturen" i betänkandet, som även gäller punkt 18. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis slå fast att gränsöverskridande person- och godstransporter har en stor betydelse för både tillväxt, konkurrenskraft och tillgänglighet i de nordiska länderna och inom EU. Utskottet välkomnar regeringens nyligen beslutade nationella plan som enligt utskottets bedömning stärker den gränsöverskridande transportinfrastrukturen. Utskottet menar att en ökad rörlighet mellan Sverige och grannländerna är positiv och bra för Sverige, och gränsöverskridande trafik bör följaktligen främjas och underlättas. Det ska vara möjligt att på ett hållbart vis resa och transportera varor mellan Sverige och andra länder, och utskottet lyfter därför fram vikten av god tillgänglighet när det gäller transporter för både näringslivet och privatpersoner. Utskottet vill i sammanhanget särskilt lyfta fram att Sverige är ett exportberoende industriland med ett tydligt behov av god tillgänglighet till de nordiska grannländerna, övriga Europa och resten av världen. Utskottet vill också peka på att de gränsöverskridande transporterna mellan Sverige och andra länder gör det attraktivt att både studera och arbeta i andra länder.

När det gäller motionsförslagen om gränsöverskridande planering vill utskottet betona vikten av det nordiska samarbetet och att den svenska planeringen fungerar i samspel med grannländernas infrastrukturplanering. Det är enligt utskottets mening viktigt att ha ett internationellt perspektiv i planeringen, och utskottet ser därför mycket positivt på att regeringen, Trafikverket och andra aktörer har ett fortlöpande samarbete med sina nordiska motsvarigheter. Utskottet konstaterar att den praktiska samordningen av fysiska infrastruktursatsningar huvudsakligen görs på myndighetsnivå och välkomnar att Trafikverket deltar i ett stort antal gränsöverskridande studier och regeringsuppdrag. Utskottet välkomnar även det arbete som bedrivs inom EU och vill särskilt lyfta fram det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) som bl.a. syftar till att få transportsystemen i EU:s medlemsstater att hänga samman på ett bättre sätt.

När det gäller motionsförslagen om att inrätta ett nordiskt ministerråd för infrastruktur- och transportfrågor påminner utskottet om att frågan har diskuterats flera gånger. Den avhandlades bl.a. vid det informella nordiska transportministermötet i Fredrikstad i november 2022 då de nordiska ministrarna i en gemensam deklaration enades om att värna och utveckla det nordiska transportsamarbetet inom ramen för befintliga samarbetsformer. Därefter enades ministrarna i Helsingfors i maj 2025 om att det behövs ett tätare nordiskt samarbete och att man bl.a. behöver ta in det gränsöverskridande perspektivet i den nationella planeringen. Utskottet välkomnar dessa uttalanden från de nordiska ministrarna och har inget att invända mot det pågående nordiska transportsamarbetet.

Med anledning av motionsförslagen om behovet av förbättrade väg- och järnvägsförbindelser med de nordiska grannländerna vill utskottet påminna om att riksdagens roll när det gäller infrastrukturplaneringen i första hand är att ange övergripande mål och riktlinjer för planeringen, fastställa finansiella ramar, säkerställa en god kontroll av statens finanser och skapa förutsättningar för en effektiv organisation för att förvalta avsatta resurser. Riksdagens uppgift är alltså inte att ta ställning till enskilda infrastrukturprojekt. Beslut om vilka infrastrukturåtgärder som ska vidtas fattas genom den långsiktiga åtgärdsplaneringen, vilken utmynnar i den nationella plan som nu nyligen har fastställts av regeringen och de länsplaner som har fastställts av respektive länsplaneupprättare. I de nu aktuella motionerna lämnas i flera fall förslag som rör infrastrukturprojekt som omfattas av åtgärdsplanerna som fastställs på grundval av de övergripande beslut och med de medel som riksdagen har fattat beslut om. På ett generellt plan vill utskottet betona att gränsöverskridande transporter har stor betydelse för jobben och tillväxten i de nordiska länderna. Samtidigt vill utskottet understryka att det är viktigt att prioritera mellan olika åtgärder i en ordnad process, och utskottet vill fästa uppmärksamheten på att detta görs i arbetet med infrastrukturplaneringen.

När det gäller motionsförslagen om förbättrade järnvägskommunikationer mellan Sverige och Norge välkomnar utskottet att regeringen ser positivt på att förutsättningarna för att öka kapaciteten på delar av flödet i stråket Stockholm–Oslo, som är av nationellt strategiskt intresse, förbättras genom de åtgärder som regeringen nu har gett klartecken till. Utskottet anser att stråket Stockholm–Oslo kommer att fortsätta att vara av vikt, inte minst för gränsöverskridande transporter. Utskottet vill påminna om att det har genomförts norsk-svenska utredningar om både sträckan Stockholm–Oslo och Göteborg–Oslo som har gett underlag till det fortsatta arbetet med att utveckla den gränsöverskridande infrastrukturen. Utskottet välkomnar att sträckan Stockholm–Oslo nu finns med i EU:s TEN-T-nätverk. Utskottet vill i sammanhanget även peka på de insatser som görs på sträckan Boden–Narvik.

När det gäller motionsförslagen om nya förbindelser mellan Sverige och Danmark kan utskottet konstatera att det har genomförts olika utredningar. En dansk-svensk utredning om en fast förbindelse Helsingborg–Helsingör blev klar i början av 2021. Vidare har Trafikverket genomfört en utredning om nya förbindelser över Öresund som presenterades sommaren 2024 och en annan utredning som blev klar i januari 2026. Dessutom presenterade en särskild utredare en utredning om Öresundsförbindelser i mars 2026. Utskottet utgår från att resultatet av dessa utredningar tas om hand i det fortsatta arbetet med att utveckla den gränsöverskridande infrastrukturen. Utskottet delar regeringens bedömning att det krävs samarbete med Danmark för att kunna ta ställning till eventuell ny infrastruktur över Öresund. När det gäller frågan om landanslutningar till Öresundsbron är detta en fråga som har uppmärksammats av Trafikverket.

Ur avsnittet "Gränsöverskridande infrastruktur" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet kan inledningsvis konstatera att det på olika platser i landet finns många angelägna infrastrukturprojekt som syftar till att främja tillväxt, regional utveckling och en omställning till ett långsiktigt hållbart transportsystem. Utskottet uppskattar det stora engagemang och intresse som infrastrukturfrågorna väcker runt om i landet. Detta engagemang blir tydligt i det stora antal motionsyrkanden om olika infrastrukturprojekt som behandlas i detta avsnitt.

Utskottet väljer att behandla dessa yrkanden sammanhållet och förenklat mot bakgrund av rollfördelningen inom planeringsprocessen. Riksdagens roll bör i första hand vara att ange övergripande mål och riktlinjer för planeringen, fastställa finansiella ramar, säkerställa en god kontroll av statens finanser och skapa förutsättningar för en effektiv organisation för att förvalta avsatta resurser. Riksdagens uppgift är alltså inte att ta ställning till enskilda infrastrukturprojekt. Beslut om vilka infrastrukturåtgärder som ska vidtas fattas genom åtgärdsplaneringen, vilken utmynnar i den nationella plan som fastställs av regeringen och de länsplaner som fastställs av respektive länsplaneupprättare. I de nu aktuella motionerna lämnas i flera fall förslag på infrastrukturprojekt som omfattas av åtgärdsplanerna och som fastställs på grundval av de övergripande beslut och med de medel som riksdagen har fattat beslut om. Enligt utskottets mening kan det antas att syftet med många av dessa motionsförslag kommer att tillgodoses, även om de inte alltid kommer till utförande så tidigt i planeringsperioden som motionärerna hade önskat.

Sammanfattningsvis avstyrker utskottet de motionsförslag som behandlas här. Dessa har återgetts i det föregående och finns dessutom förtecknade i bilaga 2 till detta betänkande.

Ur avsnittet "Motionsyrkanden som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill liksom tidigare peka på att det sedan länge finns en fastlagd planeringsprocess i Sverige för beslut om transportinfrastrukturen som innebär en tydlig ansvarsfördelning mellan riksdagen, regeringen och den ansvariga myndigheten. Rollfördelningen inom planeringsprocessen innebär att riksdagens roll i första hand är att ange övergripande mål och riktlinjer för planeringen, fastställa finansiella ramar, säkerställa en god kontroll av statens finanser och skapa förutsättningar för en effektiv organisation för att förvalta avsatta resurser. Den nuvarande processen bygger på och följer den struktur som riksdagen beslutade om senast i maj 2012, och den innebär att riksdagen ungefär en gång per mandatperiod fattar beslut om övergripande strategiska vägval och ekonomiska ramar. Den ändring av planeringsprocessen som gjordes 2012 syftade bl.a. till att öka regeringens inflytande över besluten i den nationella planen och göra kopplingen till den statliga budgetprocessen tydligare. Den nuvarande planeringsprocessen innebär att riksdagen i beredningen av en infrastrukturproposition från regeringen tar ställning till regeringens förslag till inriktning på satsningar i transportinfrastrukturen för den kommande planeringsperioden. Riksdagen fattar beslut om regeringens förslag till ekonomiska ramar och vägledning för prioritering av åtgärder i den åtgärdsplanering som följer efter riksdagens beslut. Utskottet finner att den nuvarande ordningen fungerar väl. När det gäller motionsförslagen om att tillsätta en parti- och blocköverskridande infrastrukturberedning anser utskottet därmed att det för närvarande inte finns anledning att frångå den nuvarande ordningen. Utskottet vill samtidigt framhålla vikten av att värna långsiktigheten i planeringsprocessen. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:2780 (V) yrkande 35, 2025/26:3185 (C) yrkande 28, 2025/26:3653 (S) yrkande 8, 2025/26:3728 (C) yrkande 1, 2025/26‌:4162 (S) yrkande 5 i denna del, 2025/26:4164 (C) yrkande 4 och 2025/26:4179 (V) yrkande 8.

Ur avsnittet "Ansvarsfördelningen inom infrastrukturplaneringen" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 24 och 25. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis betona att de enskilda vägarna utgör en stor del av det svenska vägnätet och utskottet delar regeringens bedömning att de fyller en viktig funktion i transportsystemet. Utskottet konstaterar att det enskilda vägnätet i många delar av landet är avgörande för tillgängligheten och därmed möjligheten att bo, leva och verka i hela landet, inte minst på landsbygden. Utskottet är mycket medvetet om att förutsättningarna för vägar på landsbygden är delvis annorlunda än för vägar i mer tätbefolkade områden och vill därför särskilt betona att det är viktigt med ett gott vägunderhåll på samtliga vägar. Utskottet delar regeringens syn på det enskilda vägnätets betydelse för bl.a. skogs- och jordbrukets produktions- och leveransförmåga liksom för totalförsvaret i händelse av krig. Utskottet välkomnar därmed det regeringen framför i skrivelsen om att 30 miljarder kronor av medlen för vidmakthållande av vägnätet under planperioden 2026–2037 ska användas för statsbidrag till enskild väghållning, vilket motsvarar en kraftig ökning med närmare 1 miljard kronor per år jämfört med föregående planperiod. Detta kommer enligt utskottets mening att leda till angelägna förstärkningar av vägunderhållet av enskilda vägar.

När det gäller motionsförslaget om en översyn av samordningen och det övergripande ansvaret för de enskilda vägarna vill utskottet peka på att staten ger bidrag till enskilda vägar och att det finns en upparbetad ordning för hur väghållaransvaret fördelas mellan staten och kommunerna samt vägföreningar, samfällighetsföreningar och enskilda fastighetsägare. Utskottet finner inte anledning att för närvarande ändra på den gällande ordningen. Utskottet konstaterar samtidigt att de åtgärder som regeringen redan har genomfört, bl.a. kraftigt ökade medel och Trafikverkets förstärkta serviceskyldighet, kommer att stärka samordningen av, stödet till och den långsiktiga utvecklingen av det enskilda vägnätet.

När det gäller frågan om att säkerställa resurser för att de enskilda vägarna ska ha en god standard, rätt sträckning och bärighet vill utskottet betona att statsbidragen till enskilda vägar är en viktig förutsättning för att tillgodose behovet av godstransporter, inte minst på landsbygden. Utskottet anser att det är viktigt att vägunderhållet bidrar till att säkerställa funktionaliteten även på enskilda vägar och att det bidrar till en god tillgänglighet för både enskilda och näringslivet i hela landet. Utskottet välkomnar därför att regeringen utifrån Trafikverkets översyn av behovet av bärighetshöjande åtgärder på det icke-statliga vägnätet aviserar att Trafikverket tillsammans med kommunala och enskilda väghållare kommer att få i uppdrag att utreda behovet av åtgärder på det icke-statliga vägnätet utifrån samhällsekonomisk nytta samt att utreda förutsättningarna för finansiering från enskilda och kommunala väghållare.

Mot den bakgrunden konstaterar utskottet att de frågor som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade och att det inte finns skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:776 (S), 2025/26:1078 (S), 2025/26:3653 (S) yrkande 44, 2025/26:3671 (KD) och 2025/26:3728 (C) yrkande 12.

Ur avsnittet "Enskilda vägar" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill liksom tidigare peka på att det sedan länge finns en fastlagd planeringsprocess i Sverige för beslut om transportinfrastrukturen som innebär en tydlig ansvarsfördelning mellan riksdagen, regeringen och den ansvariga myndigheten. Rollfördelningen inom planeringsprocessen innebär att riksdagens roll i första hand är att ange övergripande mål och riktlinjer för planeringen, fastställa finansiella ramar, säkerställa en god kontroll av statens finanser och skapa förutsättningar för en effektiv organisation för att förvalta avsatta resurser. Den nuvarande processen bygger på och följer den struktur som riksdagen beslutade om senast i maj 2012, och den innebär att riksdagen ungefär en gång per mandatperiod fattar beslut om övergripande strategiska vägval och ekonomiska ramar. Den ändring av planeringsprocessen som gjordes 2012 syftade bl.a. till att öka regeringens inflytande över besluten i den nationella planen och göra kopplingen till den statliga budgetprocessen tydligare. Den nuvarande planeringsprocessen innebär att riksdagen i beredningen av en infrastrukturproposition från regeringen tar ställning till regeringens förslag till inriktning på satsningar i transportinfrastrukturen för den kommande planeringsperioden. Riksdagen fattar beslut om regeringens förslag till ekonomiska ramar och vägledning för prioritering av åtgärder i den åtgärdsplanering som följer efter riksdagens beslut. Utskottet finner att den nuvarande ordningen fungerar väl. När det gäller motionsförslagen om att tillsätta en parti- och blocköverskridande infrastrukturberedning anser utskottet därmed att det för närvarande inte finns anledning att frångå den nuvarande ordningen. Utskottet vill samtidigt framhålla vikten av att värna långsiktigheten i planeringsprocessen. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:2780 (V) yrkande 35, 2025/26:3185 (C) yrkande 28, 2025/26:3653 (S) yrkande 8, 2025/26:3728 (C) yrkande 1, 2025/26‌:4162 (S) yrkande 5 i denna del, 2025/26:4164 (C) yrkande 4 och 2025/26:4179 (V) yrkande 8.

Ur avsnittet "Ansvarsfördelningen inom infrastrukturplaneringen" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 22 och 24. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis, liksom regeringen, betona att det är viktigt att stärka villkoren för att leva, bo och verka i hela landet. Utgångspunkten för arbetet med infrastrukturplaneringen är att den statliga transportinfrastrukturen ska utvecklas och förvaltas i hela landet så att de transportpolitiska målen nås. Utskottet understryker att transportsystemet ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet och bidra till utvecklingskraft i alla delar av Sverige. Utskottet vill mot den bakgrunden särskilt lyfta fram betydelsen av den regionala planeringen och de 21 länsplanerna och delar regeringens syn att satsningar på länsplaner är angelägna. Länsplanerna omfattar investeringar i det regionala vägnätet och medfinansiering till kommunerna. Utskottet välkomnar att den ekonomiska ramen för länsplanerna nu ökar med hela 20 procent i reala termer jämfört med planperioden 2022–2033. Alla regioner har fått minst 10 procent i ökning jämfört med den tidigare planperioden.

När det gäller motionsförslagen om fördelningen mellan länen kan utskottet konstatera att fördelningen utgår från samma parametrar som tidigare men att den har uppdaterats utifrån mer aktuell statistik om befolknings- och sysselsättningstillväxt, vilket har lett till vissa förändringar. Utskottet vill här peka på att storleken på respektive läns ram avgörs i åtgärdsplaneringen och att de definitiva ekonomiska ramarna för länsplanerna beslutas av regeringen inom den totala ram som riksdagen har beslutat om. Utskottet utgår från att fördelningen av resurser mellan länen görs på ett välavvägt sätt.

Med anledning av motionsförslaget om infrastruktur och mobilitet i glesbefolkade områden vill utskottet slå fast att infrastrukturen har en stor betydelse för landsbygdens attraktionskraft och utvecklingsmöjligheter. Utskottet välkomnar att regeringens utgångspunkt i arbetet med den nationella planen för transportinfrastruktur är att hela Sverige ska fungera.

När det gäller motionsförslaget om en konsekvensanalys vill utskottet bl.a. peka på att Trafikverket har redovisat en samlad effektbedömning av det senaste förslaget till nationell plan och de preliminära länsplanerna. Där redogör verket bl.a. för hur nyttorna fördelar sig över landet och på olika grupper i samhället. Vidare har Trafikanalys haft i uppdrag att kvalitetsgranska Trafikverkets underlag.

Utskottet konstaterar mot den bakgrunden att de frågor som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade och att det inte finns skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:874 (S), 2025/26:1082 (S) yrkande 3, 2025/26:1873 (S), 2025/26:2439 (M), 2025/26:2677 (S), 2025/26:3287 (M) yrkande 6, 2025/26:3596 (C) yrkande 57, 2025/26:4164 (C) yrkande 6 och 2025/26:4178 (MP) yrkande 41.

Ur avsnittet "Resursfördelningen mellan regionerna" i betänkandet, som även gäller punkt 16. Läs betänkandet