Trafiksäkerhet

Utskottet vill liksom tidigare år inledningsvis slå fast att frågor om hastighetsbegränsningar och hastighetsövervakning är centrala för trafiksäkerhetsarbetet. Utskottet betonar att det bedrivs ett aktivt arbete vid de ansvariga myndigheterna för att kontinuerligt se över och anpassa hastighetsgränserna på landets vägar och gator. Utskottet vill därför även i år särskilt lyfta fram att det är mycket betydelsefullt att sätta rätt hastighetsbegränsningar på vägarna och att sedan övervaka att hastighetsgränserna också hålls av trafikanterna. Utskottet uppmärksammar samtidigt att bl.a. Trafikverket har pekat på att hastighetsefterlevnad är ett av de mer utmanande områdena för att nå etappmålet för trafiksäkerheten 2030 och att en förbättrad hastighetsefterlevnad är det område som beräknas ha störst potential för att minska antalet omkomna i vägtrafiken. Utskottet välkomnar även att Polismyndigheten prioriterar en sänkning av medelhastigheten på vägarna i sitt trafiksäkerhetsarbete. Utskottet ser mycket positivt på att myndigheterna lyfter fram arbetet med hastigheter på våra vägar, och enligt utskottets bedömning är det arbete som görs inom myndigheterna viktigt och betydelsefullt för att öka trafiksäkerheten. Hastighetsbegränsningar och hastighetsövervakning är enligt utskottets bedömning en av de mest avgörande faktorerna för att nå etappmålet för trafiksäkerheten 2030. Utskottet vill i sammanhanget även starkt betona att ett gott vägunderhåll bidrar till både god tillgänglighet och förbättrad trafiksäkerhet.

När det gäller motionerna om hastighetsbegränsningar vill utskottet först kommentera motionsförslaget om bashastigheten i tätorter. Utskottet kan konstatera att denna fråga har utretts vid flera tillfällen och att den har uppmärksammats av olika myndigheter. Utskottet vill betona vikten av att åstadkomma säkra hastighetsnivåer och konstaterar att det finns en trend att hastighetsgränsen 50 kilometer i timmen minskar till förmån för hastighetsgränserna 30 eller 40 kilometer i timmen på det kommunala vägnätet. Utskottet vill understryka att kommunerna spelar en nyckelroll i den fortsatta utvecklingen av arbetet med hastighetsbegränsningar i tätorterna, inte minst när det gäller att anpassa tätorternas trafikmiljöer till fotgängares och cyklisters behov av säkerhet.

När det handlar om hastighetsbegränsningar vid förskolor och skolor vill utskottet starkt understryka vikten av att insatserna för att skapa en säker trafikmiljö för barn och unga i anslutning till skolorna fortsätter. Utskottet kan konstatera att höga hastigheter och komplicerade trafikmiljöer är vanliga anledningar till att barn skadas i trafiken. Utskottet vill peka på att det vidtas ett flertal olika åtgärder men vill samtidigt betona att det är en särskilt viktig fråga att fordonens hastighet anpassas till de förhållanden som råder vid förskolor och skolor.

När det gäller motionsförslagen om ändrade hastighetsgränser för personbilar med släp och om höjd hastighet vid omkörning bedömer utskottet att det nuvarande regelverket är ändamålsenligt och väl anpassat till kraven på god trafiksäkerhet. Utskottet ser därför för närvarande inget behov av en översyn av regelverket.

När det sedan gäller motionerna om insatser för förbättrad hastighetsefterlevnad vill utskottet först och främst understryka att hastighetsövervakning är ett centralt verktyg för att motverka hastighetsöverträdelser. Utskottet välkomnar därför att Polismyndigheten avser att öka insatserna för hastighetsefterlevnad. Enligt utskottets bedömning spelar ATK i detta sammanhang en viktig roll. Trafiksäkerhetskameror fyller en särskilt viktig funktion när polisens möjligheter till manuell övervakning är begränsade. Utskottet kan samtidigt konstatera att det finns en del problem med ATK som kan kopplas till bl.a. det nuvarande systemet med föraransvar vid fortkörning, exempelvis när det gäller möjligheten att identifiera föraren och driva in fortkörningsböter. Utskottet är medvetet om att ett ägaransvar vid fortkörning skulle kunna frigöra resurser inom Polismyndigheten och öka effektiviteten i systemet med ATK, men utskottet vill liksom tidigare framhålla att ett sådant ägaransvar skulle riskera att strida mot de rättsprinciper som den svenska lagstiftningen bygger på, dvs. att det är den som utför brottet som ska anses vara skyldig, varför utskottet för närvarande inte är berett att vidta någon åtgärd i denna fråga. När det gäller motionsförslagen om sträckbaserade ATK-kameror delar utskottet regeringens bedömning att man i nuläget inte bör gå vidare med förslaget om sådana kameror.

När det gäller motionsförslagen om kommunala trafiksäkerhetskameror vill utskottet påminna om att kommunerna ansvarar för trafiksäkerhetsarbetet på sitt vägnät. Utskottet konstaterar samtidigt att statliga trafiksäkerhetskameror kan placeras på både statliga och kommunala vägar och att det är Polismyndighetens uppgift att utreda och lagföra de hastighetsöverträdelser som registreras av de statliga trafiksäkerhetskamerorna. När det gäller frågan om placeringen av statliga trafiksäkerhetskameror kan utskottet konstatera att Trafikverket och Polismyndigheten anser att kamerorna är placerade där de gör mest nytta och att placeringen bygger på erfarenhet, kunskap och ett antal kriterier. Utskottet har inte anledning att ifrågasätta detta utan utgår från att Trafikverket och Polismyndigheten har den erfarenhet och kunskap som behövs för detta arbete.

När det gäller motionsförslaget om kommunala trafikövervakare kan utskottet konstatera att trafikövervakning i första hand är en uppgift för polisen och därmed staten. Utskottet finner inte att det finns anledning att ändra på den uppgiftsfördelning mellan staten och kommunerna som finns när det gäller denna fråga. När det gäller motionsförslaget om geostaket kan utskottet konstatera att detta kan vara ett effektivt sätt att använda ny teknik och välkomnar att Trafikverket har initierat en försöksverksamhet där olika aktörer deltar.

När det slutligen gäller motionsförslagen om böter för trafikbrott kan utskottet konstatera att penningböter i dag är den vanliga påföljden vid trafikbrott. Polisens övervakning och de böter som delas ut för olika trafikbrott är enligt utskottet mycket viktiga insatser från samhällets sida för att motverka hastighetsöverträdelser. Utskottet utgår från att bötesbeloppen sätts på en adekvat nivå och har för närvarande inga synpunkter på myndigheternas arbete inom området.

Ur avsnittet "Hastighetsbegränsningar och hastighetsövervakning" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet kan inledningsvis konstatera att de ansvariga myndigheterna vidtar olika åtgärder för att förhindra olyckor på och kring våra vägar. Trots dessa åtgärder kan utskottet konstatera att antalet viltolyckor fortsätter att vara på en hög nivå och att viltolyckorna sker över hela landet. Antalet omkomna i viltolyckor har varierat mellan två och elva personer per år under den senaste tioårsperioden. Detta är enligt utskottets bedömning mycket oroande. Utskottet välkomnar därför att det pågår ett aktivt arbete inom bl.a. Trafikverket för att minska risken för viltolyckor, exempelvis genom att sätta upp viltstängsel, bygga djurpassager och prova ny teknik. Utskottet vill framhålla vikten av att fortsätta att kontinuerligt arbeta med att minska infrastrukturens barriäreffekter för djur och att skapa säkra passager. Utskottet utgår från att den ansvariga myndigheten prioriterar att sätta upp viltstängsel och bygga djurpassager där de bäst behövs. Utskottet kan i sammanhanget också konstatera att viltolycksremsor fyller en viktig funktion för att markera olycksplatser och att de finns att hämta på bl.a. polisstationer och Trafikverkets regionkontor. När det gäller motionen om trafikdödade renar kan utskottet konstatera att det finns rutiner för att hantera påkörning av djur, och utskottet vill i sammanhanget särskilt betona vikten av att fortsätta med det förebyggande arbetet för att förhindra kollisioner med renar i trafiken. Mot den bakgrunden ser utskottet för närvarande inte något behov av att vidta några åtgärder från riksdagens sida med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:157 (SD), 2025/26:314 (SD), 2025/26:1580 (L), 2025/26:2649 (L), 2025/26:3674 (KD) och 2025/26:3728 (C) yrkande 26.

Ur avsnittet "Stängsel och andra åtgärder för att förhindra olyckor" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis betona att tydliga trafikregler som följs av alla är av grundläggande betydelse för ett säkert trafiksystem. Enligt utskottets bedömning stämmer de svenska trafikreglerna väl överens med dem som finns i andra länder, och utskottet kan konstatera att regelverket är resultatet av en löpande diskussion och kontinuerlig utveckling av trafiksäkerhetsfrågorna. Utskottet bedömer att den nuvarande bestämmelsen om att förare har väjningsplikt mot det fordon som närmar sig från höger är ändamålsenlig och att det inte finns skäl att vidta någon åtgärd i fråga om skyltning vid trafikkorsningar och högerregelns tillämpning. Inte heller när det gäller motionsförslagen om trafiksignaler och rödljuskameror har utskottet några synpunkter på det nuvarande regelverket. Utskottet hänvisar bl.a. till att utformningen av trafiksignaler i stor utsträckning bygger på internationella överenskommelser som syftar till att uppnå en viss grad av enhetlighet mellan olika länder. När det gäller motionsförslaget om att införa ett pricksystem vid trafiköverträdelser konstaterar utskottet även i år att detta är en fråga som redan har utretts och att ingen åtgärd har vidtagits. Utskottet bedömer vidare att det gällande regelverket är ändamålsenligt när det gäller återkallelse av körkort. Utskottet påminner vidare om att alla fordon som används i trafik ska vara trafikförsäkrade och att den som inte har betalat trafikförsäkringen får betala en avgift. När det slutligen gäller frågan om skyltar för att informera om pågående jakt kan utskottet konstatera att det är tillåtet att under pågående jakt sätta upp skyltar för att upplysa besökare i området om att jakt pågår. Utskottet konstaterar att det är Trafikverket och i vissa fall kommunerna som ger tillstånd för att sätta upp skyltar längs det allmänna vägnätet. Utskottet finner inte skäl att ifrågasätta att dessa myndigheter är väl skickade att göra en väl avvägd bedömning mellan olika önskemål och trafiksäkerhet.

Utskottet bedömer sammanfattningsvis att de nuvarande reglerna är ändamålsenliga och att det inte finns skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av de frågor som tas upp i motionerna. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:1511 (M) yrkandena 1–3, 2025/26:2480 (M) i denna del, 2025/26:2583 (SD), 2025/26:2598 (SD) och 2025/26:3071 (SD) yrkandena 4 och 6.

Ur avsnittet "Vissa trafikregler" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis starkt betona betydelsen av att på olika sätt fortsätta att öka trafiksäkerheten i anslutning till både vägarbeten och räddningsinsatser. Utskottet vill understryka vikten av att alla som arbetar på och vid vägarna ska vara säkra i sitt arbete. Utskottet välkomnar därför att regeringen har intensifierat arbetet mot dödsolyckor i arbetslivet och betonar att det är grundläggande att alla har rätt att komma hem från sitt arbete. Med anledning av de olika motionsförslagen vill utskottet särskilt peka på att det pågår ett aktivt arbete inom de ansvariga myndigheterna för att på olika sätt öka trafiksäkerheten i anslutning till både vägarbeten och utryckningar.

När det gäller motionsförslagen om arbetet med att förhindra olyckor vid vägarbeten vill utskottet påminna om att Transportstyrelsen har haft i uppdrag att utreda säkerhetshöjande åtgärder för personal som utför arbete på vägar och att Arbetsmiljöverket ska ge vägledning om säkert vägarbete. Utskottet vill även framhålla att arbetsgivarna har ansvaret för arbetsmiljön och att arbetet på vägar bedrivs enligt arbetsmiljölagstiftningen. När det gäller motionsförslaget om Trafikverkets arbete med en handlingsplan vill utskottet uppmärksamma att verket i december 2022 redovisade en handlingsplan för förbättrad säkerhet vid arbete på vägar. Åtgärderna i handlingsplanen ska ha genomförts senast under 2025 och redovisas i Trafikverkets årsredovisningar. Handlingsplanen innehåller ett flertal aktiviteter för ökad säkerhet i och runt arbeten på vägar. Utskottet välkomnar att det inom Trafikverket pågår ett säkerhetsarbete för att upprätthålla och förbättra säkerheten för alla som på ett eller annat sätt använder den infrastruktur som Trafikverket har ansvar för eller för dem som arbetar i och kring Trafikverkets olika projekt. Utskottet uppmärksammar att Trafikverket under 2024 bl.a. har gjort uppdateringar och förbättringar i både säkerhetsregelverk och arbetssätt för arbetet på vägar för att säkerställa hög trafiksäkerhet och god arbetsmiljö.

När det gäller motionsförslagen om framkomlighet för utryckningsfordon konstaterar utskottet att utryckningskörning med sirener och blåljus är en riskfylld verksamhet som kräver snabba beslut och stor koncentration. Utskottet uppmärksammar att utryckningstrafiken har särskilda behov av framkomlighet och vill särskilt betona vikten av att utryckningsfordon snabbt kan komma fram vid olyckor. Utskottet konstaterar att det i trafikförordningen är reglerat att trafikanter ska lämna fri väg för bl.a. utryckningsfordon. När det gäller frågan om hur bl.a. mitträcken påverkar framkomligheten för utryckningsfordon kan utskottet konstatera att frågan om att kapa mitträcken har behandlats i bl.a. en utvärdering som syftade till att ge kunskap och förslag för att utveckla verksamheten inom Trafikverket. Utskottet utgår från att denna kunskap tas till vara i det fortsatta arbetet.

När det slutligen gäller frågan om sanktioner vid fortkörning i samband med vägarbeten och utryckningar menar utskottet liksom tidigare att överträdelser är något som bör ses i relation till omständigheterna på platsen, överträdelsens art m.m. och att detta vägs in i bedömningen när påföljden ska bestämmas. Utskottet vill betona vikten av att trafikanter håller en tillräckligt låg hastighet när de passerar ett vägarbete eller utryckningsfordon.

Utskottet bedömer sammanfattningsvis att de frågor som tas upp i motionerna redan är väl uppmärksammade och att det därför inte finns skäl att för närvarande vidta någon åtgärd från riksdagens sida. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:335 (SD), 2025/26:903 (S), 2025/26:2480 (M) i denna del, 2025/26:2562 (SD), 2025/26:2587 (SD) och 2025/26:3653 (S) yrkandena 48 och 62.

Ur avsnittet "Trafiksäkerhet vid vägarbeten och räddningsinsatser" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis lyfta fram att det reviderade körkortsdirektivet från oktober 2025 innebär att körkortsreglerna kommer att moderniseras. Utskottet ser fram emot att ta del av den fortsätta processen att genomföra de nya reglerna i det svenska regelverket. Utskottet vill här särskilt peka på att regeringen i november 2025 gav en särskild utredare i uppdrag att utreda genomförandet av det nya körkortsdirektivet.

Utskottet vill betona att en grundläggande förutsättning för en säker vägtrafik är att fordonsförare är både välutbildade och ansvarstagande. Det har gjorts en översyn av det svenska förarutbildningssystemet där Transportstyrelsen har lämnat förslag på hur systemet kan utvecklas så att blivande förare är bättre förberedda inför förarprovet. Utskottet ser fram emot att ta del av det fortsatta arbetet med att utveckla förarutbildningssystemet. När det gäller motionsförslaget om behovet av vägledningslektioner vill utskottet hänvisa till att ett av Transportstyrelsens förslag handlar om hur förarutbildningssystemet kan utvecklas så att fler blivande förare ska komma bättre förberedda till förarprovet och nå ett godkänt resultat. Förslaget innebär att blivande förare ska genomgå två utbildningstillfällen med särskild inriktning på vägledning innan förarprovet får genomföras. Utskottet ser fram emot att ta del av den fortsatta beredningen av denna fråga.

När det gäller motionsförslagen om körkortslån vill utskottet påminna om att riksdagen i december 2023 beslutade att möjligheten till nya körkortslån skulle upphöra från den 1 januari 2024. Utskottet kan konstatera att körkortslånet inte fungerade som ett effektivt instrument för att öka anställningsbarheten i olika grupper och att intresset för lånet successivt sjönk sedan det infördes. Utskottet har inte ändrat inställning i denna fråga.

När det gäller frågor om förarprov vill utskottet först påminna om att det är Trafikverket Förarprov som ansvarar för att tillhandahålla prov inom körkorts- och yrkestrafikområdet i hela landet och som ska examinera trafiksäkra, risk- och miljömedvetna förare. När det gäller motionsförslaget om Trafikverkets provplatser kan utskottet konstatera att det är Trafikverket som beslutar om myndighetens organisation och hur förarprovsverksamheten ska läggas upp. Utskottet har ingen synpunkt på detta men vill samtidigt betona vikten av att Trafikverket tillhandahåller prov i hela landet. Med anledning av motionsförslaget om jämställda förarprov kan utskottet konstatera att godkännandeandelen när det gäller kunskapsprov för motorcykel är något högre för kvinnor än för män, men när det gäller körprov för motorcykel är godkännandeandelen något lägre för kvinnor än för män. Utskottet vill i sammanhanget betona vikten av en jämställd transportsektor och betydelsen av att dessa frågor fortsätter att uppmärksammas. Det är viktigt att transportsektorn likvärdigt kan svara mot kvinnors och mäns transportbehov. Utskottet vill i sammanhanget även uppmärksamma att skillnaderna i körkortsinnehav mellan kvinnor och män minskar. När det gäller motionsförslaget om att det ska finnas en särskild skylt på bilar som körs av förare som nyligen har tagit körkortet vill utskottet påminna om att det i Sverige gäller en prövotid på ett eller två år beroende på vilken körkortsbehörighet som det handlar om. Utskottet anser att de nuvarande reglerna är väl avvägda och att det för närvarande inte finns skäl att vidta någon åtgärd.

När det slutligen gäller motionsförslaget om fusk vid förarprov vill utskottet betona att sådant fusk är ett allvarligt hot mot trafiksäkerheten och att det ska vara kännbart för den som på olika sätt försöker vilseleda vid provet. Utskottet vill påminna om att riksdagen 2022 beslutade om olika åtgärder mot fusk vid förarprov. Som en följd av riksdagsbeslutet fattade regeringen i november 2022 beslut om ett antal förordningsändringar mot fusk vid förarprov, och utskottet är därför inte berett att för närvarande vidta någon ytterligare åtgärd.

Utskottet bedömer sammanfattningsvis att det bedrivs ett ambitiöst arbete i både Sverige och EU när det gäller förarutbildning och förarprov och att de frågor som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade och därför kan lämnas utan åtgärd. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:485 (S) yrkandena 1 och 2, 2025/26:487 (S), 2025/26:1321 (S), 2025/26:1876 (S), 2025/26:3071 (SD) yrkande 7, 2025/26:3217 (M), 2025/26:3653 (S) yrkandena 38 och 39 samt 2025/26:3679 (KD).

Ur avsnittet "Förarutbildning och förarprov" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis påminna om att bestämmelserna om körkortets utformning och innehåll stegvis har harmoniserats inom EU sedan 1980-talet. Syftet är att uppnå gemensamma körkortsbestämmelser för att på så sätt möjliggöra den gemensamma transportpolitiken. När det gäller frågan om digitala körkort kan utskottet konstatera att det nya körkortsdirektivet innebär att ett EU-gemensamt digitalt körkort ska införas i alla medlemsländer och att körkortet ska finnas tillgängligt i form av ett elektroniskt intyg i kombination med en digital plånbok. Utskottet noterar vidare att de nordiska transportministrarna har framfört att ett ömsesidigt erkännande av digitala körkort i Norden kan ha vissa fördelar men att det inte är ändamålsenligt att sätta igång ett arbete inom detta område innan arbetet med EU:s nya körkortsdirektiv är klart. När det gäller motionsförslagen om körkortet som identitetshandling påminner utskottet om att det finns möjlighet att ansöka om id-kort hos Skatteverket och om nationellt id-kort hos Polismyndigheten. Utskottet anser mot den bakgrunden att det för närvarande saknas skäl att föreslå ändringar i den gällande ordningen. Utskottet bedömer sammanfattningsvis att det inte finns skäl att för närvarande vidta någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av de frågor som tas upp i motionerna. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:334 (SD), 2025/26:2400 (SD), 2025/26:3640 (KD) och 2025/26:3662 (KD).

Ur avsnittet "Körkortens utformning och innehåll" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis betona att det är viktigt att alla EU-länder följer körkortsdirektivet som är den gemensamma grunden för trafiksäkra förare. Utskottet vill framhålla att en förare ska ha med sig ett giltigt körkort för det aktuella fordonet. Utskottet vill vidare understryka att reglerna om kontroll av bl.a. utländska körkort är tydliga, men samtidigt har utskottet förståelse för att det kan uppstå svårigheter för polisen att kontrollera giltigheten för körkort som är utfärdade utanför EES. Utskottet konstaterar att de bedömningar som görs i varje enskilt fall är en fråga för de rättstillämpande myndigheterna. Utskottet vill även hänvisa till att Polismyndigheten numera har tillgång till utländska körkortsuppgifter direkt från Transportstyrelsen, och syftet med detta är att förenkla och effektivisera systemet med kontroller av utländska körkortsuppgifter. Utskottet bedömer att de nuvarande reglerna är både ändamålsenliga och tydliga. När det gäller frågor om s.k. körkortsturism vill utskottet i sammanhanget uppmärksamma att Transportstyrelsen har lämnat förslag om att ändra regelverket för att göra det svårare att byta till sig ett svenskt körkort genom att först få ett tredjelandskörkort utbytt i ett annat EES-land. I november 2025 lämnade regeringen en proposition till riksdagen om åtgärder mot körkortsturism (prop. 2025/26:37). Utskottet behandlar regeringens förslag i ett särskilt betänkande under början av våren 2026 (bet. 2025/26:TU7).

När det gäller motionsförslaget om erkännande och utbyte av körkort från ett antal andra länder vill utskottet hänvisa till att den senaste ändringen av körkortslagen gjordes 2021. Utskottet finner inte att det finns skäl att för närvarande ta initiativ till ytterligare ändringar.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:5 (SD) yrkandena 1–3, 2025/26:1304 (S), 2025/26:2330 (S), 2025/26:3071 (SD) yrkande 8 och 2025/26:3687 (KD).

Ur avsnittet "Vissa frågor om utländska körkort" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis betona att uppfyllandet av de medicinska kraven för körkort är av grundläggande betydelse för att trafiken ska vara säker och trygg. Både de medicinska kraven som är gemensamma inom hela EU och de höga svenska ambitionerna när det gäller trafiksäkerhet ställer stora krav på förarna, inte minst från hälsosynpunkt. Detta förutsätter att Sverige har ett regelverk som effektivt fångar upp de förare som är olämpliga att framföra motorfordon. Utskottet noterar även att de medicinska kraven har tagits upp i arbetet med det nya körkortsdirektivet.

När det gäller motionsförslagen om synkontroller vill utskottet särskilt understryka vikten av att säkerställa att förare är säkra och att en grundläggande förutsättning för att framföra ett fordon på ett säkert sätt är att föraren har en god syn. Utskottet noterar att det enligt Transportstyrelsens bedömning är tveksamt om återkommande kontroller skulle vara samhällsekonomiskt försvarbara. Utskottet konstaterar att Transportstyrelsen menar att en eventuell ändring av reglerna skulle kräva lag- och förordningsändringar, och utskottet är för närvarande inte berett att ta initiativ till sådana ändringar. Utskottet kan vidare konstatera att Transportstyrelsen nu har slutfört sitt föreskriftsarbete för att se över och revidera medicinföreskrifterna om syn, och de nya reglerna började gälla den 1 februari 2025. Det innebär bl.a. att optiker tillåts att utfärda fler synintyg än tidigare.

När det gäller motionsförslagen om tester av äldre förare vill utskottet hänvisa till att nyttan med återkommande hälsokontroller av äldre förare redan har utretts av Transportstyrelsen som inte har funnit skäl att gå vidare i frågan. Konsekvenserna för körkortsinnehavare och den ökade kostnaden för hälso- och sjukvården skulle inte stå i proportion till den marginella säkerhetseffekt som förväntas uppnås. Utskottet konstaterar att de flesta äldre förare har lyckats anpassa sig till olika förändringar trots att trafikmiljön och trafikintensiteten har förändrats sedan de tog körkort. Utskottet vill även påminna om att bestämmelserna om läkares anmälningsskyldighet ändrades 2010 för att avdramatisera anmälan och därmed göra det lättare att anmäla personer vars körkortsinnehav kan ifrågasättas av medicinska skäl.

Enligt utskottets bedömning finns det mot den bakgrunden inte någon anledning att för närvarande vidta åtgärder med anledning av motionsförslagen. Utskottet bedömer att de frågor som tas upp i motionerna redan är väl uppmärksammade och därför kan lämnas utan åtgärd. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:55 (V) yrkande 3, 2025/26:476 (SD) och 2025/26:3728 (C) yrkande 27.

Ur avsnittet "Synkontroller och tester för äldre vid körkortsförnyelse" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis lyfta fram att Sverige sedan länge är ett föregångsland inom trafiksäkerhetsområdet. År 1997 beslutade riksdagen om nollvisionen som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor inom vägtransportområdet och att vägtransportsystemets utformning och funktion ska anpassas till de krav som följer av detta. Liksom tidigare år bedömer utskottet att nollvisionen och trafiksäkerhetsarbetet utifrån nollvisionen har tjänat oss väl. Det har bidragit till färre omkomna i trafiken, och i ett internationellt perspektiv är det svenska trafiksäkerhetsarbetet mycket framgångsrikt. Den svenska nollvisionen har inspirerat trafiksäkerhetsarbetet globalt, och inom EU har Sverige den lägsta dödligheten i trafikolyckor per miljon invånare. Utskottet vill framhålla att det systematiska och förebyggande arbetet för ökad trafiksäkerhet, såsom förbättringar av säkerheten i fordonen, den positiva utvecklingen när det gäller arbetet med vägars utformning och övervakningen av trafiken, har bidragit till att den långsiktiga utvecklingen går i rätt riktning. Utskottet understryker att nollvisionen anger inriktningen och det långsiktiga målet för trafiksäkerhetsarbetet och vill betona att det är viktigt att nollvisionen fortsätter att fokusera på just trafiksäkerhet. När det gäller styrningen av t.ex. buller och utsläpp från trafiken vill utskottet påminna om att det sker på annat sätt, bl.a. genom olika regler och inom miljömålssystemet. Utskottet finner mot den bakgrunden inte anledning att ändra på nollvisionen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:55 (V) yrkande 1, 2025/26:3277 (MP) yrkande 1, 2025/26:3653 (S) yrkande 46 och 2025/26:3728 (C) yrkande 22.

Ur avsnittet "Nollvisionen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 2. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis påminna om att det våren 2017 behandlade en proposition om förnyelse av svenska körkort för personer som är bosatta utanför EES. Propositionen lämnades till riksdagen med anledning av att EU-kommissionen hade identifierat ett antal frågor där den ansåg att Sverige inte hade uppfyllt sina skyldigheter enligt körkortsdirektivet. Utskottet vidhåller den uppfattning som det hade i frågan i samband med beredningen av propositionen. Skälen för EU-bestämmelserna om att en stat endast får utfärda och förnya körkort för personer som bor permanent i landet är att det landet har bäst förutsättningar att bedöma den enskildes förhållanden. Utskottet anser att det därför är mindre lämpligt, och inte förenligt med körkortsdirektivet, att utfärda eller förnya svenska körkort för personer som bor permanent utomlands. Det kan i sammanhanget även tilläggas att EU i oktober 2025 beslutade om en revidering av körkortsdirektivet. Utskottet finner därför inte anledning att nu vidta någon åtgärd i frågan. Därmed avstyrker utskottet motion 2025/26:3068 (SD).

Ur avsnittet "Förnyelse av svenska körkort utomlands" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet kan inledningsvis konstatera att det finns flera olika körkortsbehörigheter som alla har olika omfattning och regler. Det är körkortsbehörigheten som styr vilka fordon som man får köra.

I fråga om motionsförslagen om ändrade viktbestämmelser för B-körkort kan utskottet konstatera att det nya körkortsdirektivet innebär att tyngre fordon ska kunna köras med behörighet B. Den som har haft B-körkort i två år kommer att kunna köra personbilar och lätta lastbilar med en totalvikt på 4 250 kilo om fordonet drivs helt eller delvis med alternativa bränslen. Vidare påminner utskottet om att regeringen i juni 2024 beslutade om en försöksverksamhet som innebär att fler förare kan köra tyngre elfordon. Utskottet anser därför att det för närvarande inte finns skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen.

När det gäller motionsförslagen om behörighet att köra lätt motorcykel för förare med B-körkort vill utskottet åter påminna om att trafiksäkerhetspolitiska avvägningar är skälet till att möjligheten för innehavare av B-körkort att framföra lätt motorcykel inte har införlivats i svensk rätt. Vid införlivandet av EU:s andra körkortsdirektiv såg utskottet inga skäl att ifrågasätta de skäl som den dåvarande regeringen anförde i fråga om att inte utsträcka behörighet B till att omfatta möjligheten att även köra lätt motorcykel. Utskottets ställningstagande i denna fråga har inte ändrats, utan utskottet bedömer att de nuvarande reglerna är både ändamålsenliga och tydliga.

När det slutligen gäller motionsförslaget om krav på förarbevis och en åldersgräns på 15 år för att få framföra vissa fordon kan utskottet konstatera att t.ex. elsparkcyklar definieras som cyklar och att det inte finns några regler om bl.a. förarutbildning eller åldersgräns, men det finns åldersgränser för att få hyra elsparkcyklar. Utskottet vill också påminna om att exempelvis elsparkcyklar ska köras på samma sätt som andra cyklar och vill liksom tidigare hänvisa till att den nuvarande regleringen bedöms vara ändamålsenlig.

Sammanfattningsvis menar utskottet att de olika frågor om körkortsbehörigheter som tas upp i motionerna redan är väl uppmärksammade i trafiksäkerhetsarbetet, och det finns därför inte skäl att för närvarande vidta någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:281 (SD), 2025/26:477 (SD), 2025/26:1272 (S), 2025/26:1646 (M), 2025/26:2477 (M), 2025/26:2686 (S), 2025/26:3071 (SD) yrkande 3, 2025/26:3653 (S) yrkande 105 och 2025/26:3728 (C) yrkande 32.

Ur avsnittet "Vissa frågor om körkortsbehörigheter" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis betona att det är viktigt att åstadkomma en effektiv användning av däck, inte minst eftersom bra och rätt däck bidrar till en förbättrad trafiksäkerhet. Utskottet menar att alla som färdas på en väg har ansvar för att använda däck som är anpassade efter väglaget. När det gäller motionsförslagen om användning av vinterdäck på sommaren vill utskottet betona att det är viktigt att rätt däck används vid rätt tidpunkt och konstaterar att bl.a. VTI menar att det är olämpligt att köra på åretruntdäck i Sverige. I fråga om motionsförslagen om ålderskrav på däck är utskottet för närvarande inte berett att vidta några åtgärder. Utskottet bedömer att den nuvarande regleringen är ändamålsenlig. Sammanfattningsvis menar utskottet att de olika däckfrågor som tas upp i motionerna redan är väl uppmärksammade i trafiksäkerhetsarbetet, och det finns därför inte skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:116 (SD) yrkandena 1 och 2, 2025/26:145 (SD) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:2527 (SD).

Ur avsnittet "Däckfrågor" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis starkt betona vikten av att trafiken med både mopeder och motorcyklar ska vara säker. Det är viktigt att öka säkerheten på vägarna genom att både förebygga olyckor och lindra konsekvenserna av eventuella olyckor där mopeder och motorcyklar är inblandade. Utskottet kan konstatera att hjälm ska användas av den som åker moped eller motorcykel och att hjälmar enligt det nuvarande regelverket ska ha en s.k. E-märkning och vara typgodkända. Utskottet ser inte att det för närvarande finns skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslaget. Därmed avstyrker utskottet motion 2025/26:1583 (L).

Ur avsnittet "Motorcykel- och mopedhjälmar" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis betona att det av trafiksäkerhetsskäl är mycket viktigt att synas i trafiken. När det gäller motionsförslaget om varselvästar i bilar kan utskottet konstatera att krav på att medföra reflexvästar inte kan införas ensidigt av Sverige. Samtidigt vill utskottet betona att reflexvästar sannolikt är en bra utrustning och att även om en ny lagstiftning inom detta område i dagsläget inte skulle vara förenlig med den gällande vägtrafikkonventionen är det viktigt att på andra sätt främja en utveckling som innebär att det finns tillgång till reflexvästar i de fordon som färdas på våra vägar.

När det gäller motionsförslaget om bälteskravet på bussar konstaterar utskottet att det finns regler om att alla busspassagerare som är äldre än 3 år ska sitta på en plats med bilbälte om en sådan plats är tillgänglig och att de ska använda bältet. Det är bussens förare, annan ombordpersonal, ledsagare eller den som är ledare för en grupp som är ansvarig för att lämna information till bussresenärerna om att de ska använda bälte under resan. Utskottet har inget att invända mot den gällande ordningen.

När det sedan gäller motionsförslaget om krav på brandsläckare i alla vägfordon vill utskottet peka på att det bl.a. finns föreskrifter från Trafikverket om krav på brandsläckare för vissa fordon. Utskottet anser att det är viktigt att sådana krav utformas på ett ändamålsenligt sätt, och utskottet saknar anledning att ifrågasätta den gällande ordningen. Utskottet finner således inte heller skäl att ta något initiativ på detta område.

Utskottet konstaterar sammanfattningsvis att de frågor som tas upp i motionsförslagen är väl uppmärksammade, och mot den bakgrunden ser utskottet för närvarande inte behov av att vidta någon åtgärd från riksdagens sida. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:28 (SD), 2025/26:1444 (S) och 2025/26:3653 (S) yrkande 47.

Ur avsnittet "Användning av varselvästar, bälten och brandsläckare" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att varken EU:s ministerråd eller den svenska regeringen ännu har tagit ställning till om tidsomställningen ska avskaffas, och i så fall vilken tid som ska vara normaltid. Utskottet betonar att om den EU-gemensamma regleringen av tidsomställningen skulle upphöra och medlemsländerna själva skulle få bestämma skulle det innebära att harmoniseringen mellan medlemsländerna avslutas, vilket utskottet menar skulle kunna påverka den inre marknaden negativt. Utskottet bedömer att det är viktigt att eventuella förändringar av normaltiden görs samfällt inom hela EU. Mot den bakgrunden ser utskottet för närvarande inte något behov av att vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:1126 (C) yrkandena 1 och 2, 2025/26:2390 (SD) och 2025/26:3752 (KD).

Reservationer

1.

Nollvisionen, punkt 1 (S, V, C, MP)

av Ulrika Heie (C), Aylin Nouri (S), Mattias Ottosson (S), Åsa Karlsson (S), Kadir Kasirga (S), Carina Ödebrink (S), Malin Östh (V) och Linus Lakso (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:55 av Malin Östh m.fl. (V) yrkande 1,

2025/26:3277 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1,

2025/26:3653 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkande 46 och

2025/26:3728 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 22.

Ställningstagande

Vi vill inledningsvis uppmärksamma att transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Utöver det övergripande målet finns det ett funktionsmål om tillgänglighet och ett hänsynsmål om säkerhet, miljö och hälsa. Hänsynsmålet innebär att transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt, bidra till att det övergripande generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen nås samt bidra till ökad hälsa. Vi vill i sammanhanget även lyfta fram att frågan om trafiksäkerhet och dess konsekvenser och möjliga lösningar också ingår i de globala hållbarhetsmålen för Agenda 2030 och är nära sammankopplade till andra hållbarhetsutmaningar.

Vi vill starkt betona att nollvisionen är en viktig del av den svenska trafikpolitiken. Det ska vara säkert att resa, oavsett trafikslag. Nollvisionen är grunden för allt trafiksäkerhetsarbete i Sverige och har som mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Vi kan konstatera att Sverige ligger i framkant i internationella jämförelser och är ett av världens mest trafiksäkra länder, både på spår och väg. Det är bra, men fortfarande är det många människor som varje år dör eller skadas allvarligt till följd av en trafikolycka. Vi vill framhålla att med nollvisionen etablerades ett nytt sätt att tänka kring trafiksäkerhet som bygger på att transportsystemet ska utformas på ett sätt som förverkligar nollvisionen. Det här betyder att det yttersta ansvaret vilar på väghållare, fordonstillverkare och dem som utformar transportsystemet, även om den enskilda trafikanten alltid har ett stort eget ansvar.

Samtidigt kan vi konstatera att trafiken inte enbart orsakar död och skada i den omedelbara trafiksituationen; den orsakar också ökad dödlighet och sjukdomar genom partiklar, buller och utsläpp. Det vi ser i dag är att skador och dödsfall drabbar även dem som inte finns direkt i trafiken, och det kan handla om luftföroreningar eller andra miljörelaterade problem som trafiken orsakar. Utsläppen från vägtrafiken har minskat mycket sedan 1990-talet, men halterna är fortfarande mycket höga på många platser. De som är mest utsatta för negativa effekter av luftföroreningar är barn, äldre samt personer med astma och hjärt-lungsjukdomar. Trafikens luftföroreningar och partiklar beräknas bidra till flera tusen för tidiga dödsfall per år i Sverige och åtskilligt lidande i form av besvär och ökade sjukdomsfall i hjärta, kärl och luftvägar. Enligt uppgifter från IVL Svenska Miljöinstitutet omkommer närmare 7 000 personer årligen i förtid av dålig luftkvalitet, vilket är långt fler än de runt 200–300 personer som årligen omkommer i trafiken. Utöver trafikens påverkan på luftkvaliteten bidrar motorfordonstrafiken också till en mer stillasittande livsstil.

Vi vill understryka att nollvisionen har utgjort ett framgångsrikt koncept för att arbeta med att minska antalet personer som dödas och skadas allvarligt i trafiken. För att uppnå nollvisionens långsiktiga mål om att ingen ska skadas allvarligt eller dödas i trafiken bör den enligt vår mening kompletteras. Vi menar därför att det behövs en breddad nollvision som innefattar även dem som dör och allvarligt skadas av trafiken, exempelvis genom att luftföroreningar eller en stillasittande livsstil inkluderas. Fokus ska således inte bara vara på dem som färdas i trafiken. Vi menar att trafiksäkerhetsområdets nollvision om antal döda i trafiken behöver kompletteras med ett ambitiöst mål om att också minska antalet döda av trafiken. Med anledning av detta vill vi att nollvisionen ska ändras från noll döda i trafiken till noll döda av trafiken. Regeringen bör därför återkomma med ett förslag om en utökad nollvision som även inbegriper dem som dör och skadas av trafiken i form av luftföroreningar m.m.

2.

Trafiksäkerhetsarbetet, punkt 2 (S)

av Aylin Nouri (S), Mattias Ottosson (S), Åsa Karlsson (S), Kadir Kasirga (S) och Carina Ödebrink (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3653 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkandena 49 och 60 samt

avslår motionerna

2025/26:55 av Malin Östh m.fl. (V) yrkandena 2, 15 och 20 samt

2025/26:3728 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 23 och 24.

Ställningstagande

Vi vill inledningsvis starkt betona att antalet döda och svårt skadade i trafiken måste minska, både i Sverige och internationellt. Vi ser att det finns tre faktorer som är särskilt avgörande för trafiksäkerheten: bilbältesanvändning, hastighet och nykterhet. Vi menar att det är mycket viktigt att det systematiska och förebyggande arbetet för ökad trafiksäkerhet, såsom förbättringar av fordon, infrastruktur och övervakning, fortsätter att utvecklas för att färre ska omkomma eller skadas i trafiken.

Ur avsnittet "Tidsomställning" i betänkandet. Läs betänkandet