Digitaliserings- och postfrågor

Utskottet vill inledningsvis framhålla vikten av att alla ska kunna ta del av digitaliseringens möjligheter, oavsett funktionsförmåga och förutsättningar. Utskottet vill också särskilt betona att rättigheter och levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning i grunden är en demokratifråga. Enligt utskottets mening kan samhällets digitalisering ge många människor en stor möjlighet att övervinna hinder för att delta aktivt i samhället. Utskottet är dock samtidigt medvetet om att samhällets digitalisering i stället kan utgöra ytterligare ett hinder för ett delaktigt liv. Utskottet ser därför mycket positivt på det som framgår av redovisningen ovan om att den digitala delaktigheten i Sverige är relativt hög i jämförelse med övriga EU samt internationellt. Det utesluter dock inte behovet av att ytterligare främja ökad delaktighet särskilt bland äldre och personer med funktionsnedsättning samt de som lever i hushåll med låga inkomster. Utskottet anser därför att de uppdrag som getts till bl.a. PTS för att minska det digitala utanförskapet och underlätta vardagen för berörda grupper är angelägna. Vidare ser utskottet positivt på det praktiska stöd och den vägledning som plattformen Digitalidag ger till de som hamnat eller riskerar att hamna i ett digitalt utanförskap. Utskottet välkomnar även det arbete som regeringen och myndigheterna utför när det gäller icke-digital service som ska vara tillgänglig för alla medborgare. Utskottet förutsätter att arbetet med att skapa digital delaktighet fortsätter att ha hög prioritet för regeringen och myndigheterna.

Därmed finner utskottet inga skäl att ta något initiativ med anledning av motionsförslagen utan avstyrker motionerna 2024/25:3107 (S) yrkande 48, 2025/26:862 (S), 2025/26:1323 (S) och 2025/26:3623 (S) yrkande 70.

Ur avsnittet "Digital delaktighet" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att digitaliseringen är viktig för att öka den offentliga förvaltningens effektivitet och kvalitet, för att ge bättre service till medborgarna samt för att stödja utveckling och förmåga till innovation. Utskottet anser därför också att det är positivt med utvecklingen av den nationella digitala infrastrukturen Ena som ska byggas med gemensamma standarder och hög säkerhet för att möjliggöra AI- och datadriven utveckling.

Utskottet vill lyfta fram att det av regeringens redovisning med anledning av färdplanen för EU:s digitala decennium framgår att Sverige presterar väl på nationell nivå när det gäller EU:s mål om att tillgängliggöra viktiga offentliga tjänster online. Det framgår dock samtidigt att det också finns utmaningar. Utskottet kan i sammanhanget konstatera att det pågår ett arbete med att förbättra förutsättningarna för informationsutbyte mellan myndigheter, vilket är en förutsättning för en fortsatt utveckling av mer individanpassade digitala tjänster.

Utskottet vill även peka på det uppdrag som Digg har fått att undersöka hur en gemensam digital ingång kan skapas för medborgare och företag. Syftet är att samla viktiga tjänster på ett ställe så att det blir enklare, tryggare och mer användarvänligt att sköta ärenden hos olika myndigheter.

Data är en strategisk resurs med stora möjligheter att bidra till en rad olika positiva värden för samhället. En god tillgång till data är också en allt viktigare förutsättning för utveckling och innovation inom många områden. Utskottet vill därför framhålla att det delar den uppfattning som regeringen framför om att tillgång till data och förmåga att dela data blir allt viktigare för bl.a. konkurrenskraften. Mot den bakgrunden ser utskottet positivt på de olika initiativ som tagits på området såväl i Sverige som inom EU och vill särskilt lyfta fram Sveriges dataportal som är en gemensam plattform för att göra data till en strategisk resurs för att hantera samhällsutmaningar och innovation. Sammanfattningsvis delar utskottet uppfattningen som flera motionärer framför att data är viktigt för innovation och teknikutveckling samt att det är viktigt att offentliga aktörer på ett rättssäkert sätt har förmåga att dela och nyttiggöra data.

Utskottet vill avslutningsvis påminna om att regeringen i digitaliseringsstrategin framför att den avser att ta fram en molnpolicy.

Mot bakgrund av pågående arbete både i Sverige och inom EU anser utskottet att det inte finns skäl att ta något initiativ med anledning av motionsförslagen. Motionerna 2025/26:311 (SD) yrkande 5, 2025/26:450 (S), 2025/26:2832 (C) yrkandena 4, 5 och 8, 2025/26:3652 (S) yrkandena 10 och 11 samt 2025/26:3842 (C) yrkandena 2 och 3 avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Digitalisering i offentlig verksamhet" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet välkomnar regeringens ambition att Sverige behöver tillvarata digitaliseringens möjligheter bättre och ser därför positivt på att den har beslutat om en ny digitaliseringsstrategi och tillhörande mål. Utskottet vill framhålla att regeringen i strategin bl.a. aviserar att den avser att inrätta en samordningsfunktion inom Regeringskansliet med uppgift att följa investeringar i digitala infrastrukturer och andra prioriterade sektorsövergripande digitaliseringsfrågor inom den offentliga förvaltningen.

Utskottet påminner också om att regeringen i budgetpropositionen för 2026 framförde att Diggs uppgifter bör överföras till och inordnas i PTS. Utskottet förutsätter att den sammanslagna myndighetens verksamhet kommer att bedrivas på ett ändamålsenligt sätt.

När det gäller frågan om upphandlingar konstaterar utskottet att regeringen i skrivelsen framför att Upphandlingsmyndighetens förutsättningar att effektivt främja den utveckling som behövs för att åstadkomma mer effektiva offentliga affärer behöver stärkas. Regeringen framhåller också att den avser att flytta Diggs uppgifter inom området elektronisk inköpsprocess till Upphandlingsmyndigheten. I skrivelsen informerar regeringen vidare om att den i oktober 2025 beslutade om en färdplan för offentliga affärer och att Upphandlingsmyndigheten har fått i uppdrag att främja och följa upp genomförandet av färdplanen. Inom ramen för uppdraget ska myndigheten bl.a. inrätta ett forum som ska samordna upphandlingsstöd kopplat till it och bidra till att främja måluppfyllelsen för de upphandlande myndigheternas och enheternas it-inköp.

Mot bakgrund av det pågående arbetet finner utskottet sammanfattningsvis att det inte finns skäl att ta något initiativ med anledning av motionsförslagen som därmed avstyrks. Utskottet föreslår även att skrivelse 2025/26:33 läggs till handlingarna.

Ur avsnittet "Statliga strategiska digitaliseringsprojekt" i betänkandet. Läs betänkandet

I takt med att digitala tjänster fyller en alltmer central funktion i såväl offentlig som privat service ökar också människors behov av att kunna styrka sin identitet och behörighet digitalt för att kunna använda dem. Utskottet vill därför understryka att frågan om digital autentisering är av samhällskritisk betydelse och att säkra och tillförlitliga elektroniska legitimationstjänster som är enkla att använda är av stor vikt. Utskottet anser därför att det är positivt att en stor andel av Sveriges befolkning i dag har en e-legitimation. Utskottet välkomnar också att det i digitaliseringsstrategin anges att det är viktigt att alla som behöver det också ska kunna få tillgång till enkla och säkra e-legitimationer. Utskottet ser därför också positivt på att det i digitaliseringsstrategin framhålls att det offentliga måste säkerställa att lösningarna uppfyller högt ställda krav på säkerhet och användbarhet och att nödvändig samordning mellan inblandade aktörer sker och utskottet välkomnar det utredningsarbete som pågår och beräknas vara färdigt under 2026 för att utforma och tillhandahålla statliga e-legitimationer på högsta tillitsnivå. Enligt utskottets mening kan en statlig e-legitimation bidra till samhällets säkerhet och robusthet, motverka bedrägerier och underlätta digital inkludering.

Utskottet är samtidigt medvetet om att digitala betaltjänster kan vara en utmaning för vissa grupper. Utskottet har dock tagit del av att det pågår ett utredningsarbete på området och att regeringen arbetar aktivt för att leva upp till målet att alla ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga kostnader.

Utskottet vill också särskilt framhålla att när det gäller personer med gode män och förvaltare handlar det om att skydda några av de allra mest utsatta människorna i vårt samhälle och det är därför viktigt att regleringen lever upp till högt uppställda krav. Utskottet välkomnar därför de förslag som regeringen nyligen lämnat i den ovan redovisade propositionen och som kommer att göra det lättare för ställföreträdare att visa sin behörighet i kontakter med bl.a. myndigheter och banker.

Mot bakgrund av det pågående arbetet både i Sverige och inom EU avstyrker utskottet motionerna 2025/26:590 (SD), 2025/26:689 (L), 2025/26:955 (L), 2025/26:972 (V) yrkande 15, 2025/26:1165 (S), 2025/26:2391 (SD), 2025/26:2832 (C) yrkande 12, 2025/26:3652 (S) yrkandena 14 och 15 samt 2025/26:3670 (KD).

Ur avsnittet "Digital autentisering" i betänkandet. Läs betänkandet

Väl fungerande elektroniska kommunikationer är en grundförutsättning för dagens digitala samhälle, och många kritiska tjänster är beroende av digital infrastruktur. Det är därför angeläget att denna infrastruktur kan säkras mot tekniska, organisatoriska och rättsliga förhållanden som kan hota säkerhet, integritet och tillgänglighet. Utskottet vill därför lyfta fram att PTS har fått i uppdrag att särskilt arbeta med åtgärder som syftar till att utveckla och stärka det civila försvaret och därmed bidra till en högre samlad förmåga inom totalförsvaret. Vidare vill utskottet peka på det som regeringen framför i den nyligen framtagna digitaliseringsstrategin om att digital infrastruktur betraktas som både samhällsviktig och viktig för totalförsvaret. I digitaliseringsstrategin finns tre delmål när det gäller robusthet, resiliens och redundans och regeringen understryker även att funktionalitet ska kunna upprätthållas trots olika typer av påfrestningar, inklusive fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig.

När det gäller medlen från beredskapsavgifterna vill utskottet framhålla att de används för att skapa just robusta elektroniska kommunikationer som ska fungera vid allvarliga hot och påfrestningar. Utskottet finner inte skäl att ifrågasätta att en väl avvägd bedömning är gjord när det gäller storleken på beredskapsavgiften.

Utskottet vill understryka vikten av säkra och robusta elektroniska kommunikationer och välkomnar därmed de åtgärder som redovisas ovan för att bl.a. stärka robustheten och beredskapen på området. Därmed anser inte utskottet att det finns skäl att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandena. Utskottet avstyrker motionerna 2025/26:634 (S), 2025/26:2591 (SD), 2025/26:2661 (L), 2025/26:3405 (MP) yrkande 23 och 2025/26:3652 (S) yrkande 7.

Ur avsnittet "Robusta och säkra kommunikationer" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet är väl införstått med de kompetensbehov som finns inom digitaliseringsområdet. Utskottet påminner om att digital kompetens också är ett av fem strategiska områden i den digitaliseringsstrategi som regeringen beslutade om under förra året. I strategin framhåller regeringen att bas-, bredd- och spetskompetensen hos medborgarna behöver stärkas för att öka den digitala inkluderingen, öka användningen av ny teknik på arbetsmarknaden och förbättra innovations- och konkurrenskraften. Utskottet delar regeringens uppfattning att detta är nödvändigt för Sveriges förmåga att tillvarata den tekniska utvecklingens möjligheter och hantera dess risker. Inte minst AI kommer att påverka de framtida kompetensbehoven i samhället, och utbildningsinstitutioner behöver därför följa med i utvecklingen för att anpassa såväl utbildningsinnehåll som utbildningsutbud. Utskottet välkomnar därför de uppdrag som Myndigheten för yrkeshögskolan och Universitetskanslersämbetet har fått att analysera AI:s påverkan på utbildningsutbudet.

Av regeringens redovisning med anledning av EU:s policyprogram för det digitala decenniet 2030 framgår att många medlemsstater och andra länder gör omfattande investeringar i forskning, utveckling och innovationer. Utskottet anser att det är glädjande att Sverige fortfarande presterar över snittet i EU och rankas högt i internationella mätningar på området. Utskottet välkomnar även de ansträngningar som görs inom myndigheterna och näringslivet för att komma till rätta med kompetensbristen. I sammanhanget vill utskottet också uppmärksamma AI-kommissionens rapport där det framhålls att utbildning och forskning är avgörande för Sveriges möjligheter att förverkliga potentialen med AI.

Enligt utskottets mening är frågan om kompetens av mycket stor vikt för Sveriges möjligheter att nå bl.a. det övergripande målet för digitaliseringspolitiken att vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Utskottet förutsätter att regeringen kommer att bedriva ett aktivt arbete för att främja utbildning inom området. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:1897 (S), 2025/26:2370 (V) yrkande 10 och 2025/26:3652 (S) yrkandena 2 och 8.

Ur avsnittet "Digital kompetens" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet påminner inledningsvis om att hela Sverige enligt ett av bredbandsstrategins mål bör ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet. Målet gäller områden där människor normalt befinner sig. Det kan exempelvis vara längs järnvägsnätet, vilket är av stor betydelse för bl.a. alla de som pendlar till arbetet och arbetar under resan. Utskottet vill vidare påminna om att ett av delmålen i regeringens digitaliseringsstrategi är att allmänna vägar och järnvägar ska ha sammanhängande täckning av nät för mobila tjänster med god kvalitet. Utskottet välkomnar det uppdrag som Trafikverket har fått att bidra till att mobiltäckningen för tågresenärer blir bättre och ser också mycket positivt på det arbete som utförs av aktörerna på området för att det ska finnas en avbrottsfri uppkoppling längs alla järnvägssträckor i Sverige. Utskottet vill också påminna om att pågående uppgraderingar av mobilnät till 5G och att fler frekvensband används för mobil kommunikation har stor betydelse för utvecklingen de närmaste åren.

Mot bakgrund av det arbete som pågår finner inte utskottet att det finns anledning att ta något initiativ i frågan. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:2780 (V) yrkande 45 och 2025/26:3274 (MP) yrkande 11.

Ur avsnittet "Mobiltäckning längs järnvägsnätet" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet ser mycket allvarligt på att bedrägeribrotten har ökat och att elektroniska kommunikationstjänster som innebär snabbare och smidigare sätt att göra inköp, betalningar och bankärenden även har underlättat för kriminella. Utskottet anser därför att det arbete som görs både för att motverka bedrägerier och för att öka människors digitala kompetens i syfte att minska risken för att de utsätts för bedrägeri är mycket viktigt. Utskottet understryker även betydelsen av att de rättsvårdande myndigheterna har de verktyg som krävs för att lösa samhällsproblemen med kriminalitet och förutsätter att regeringen arbetar mycket aktivt för att säkerställa detta. Utskottet välkomnar därför också det arbete som bedrivs av rättsväsendets myndigheter med att effektivisera brottmålshanteringen genom att införa ett digitalt informationsutbyte mellan myndigheterna.

Utskottet anser inte att det finns skäl att ta några initiativ med anledning av motionsyrkandena. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:1474 (SD) och 2025/26:2616 (C) yrkandena 1–3.

Ur avsnittet "Samarbete med rättsvårdande myndigheter" i betänkandet. Läs betänkandet

Inledningsvis noterar utskottet de stora förändringar som i dag präglar postmarknadssektorn, med ett minskande antal brevförsändelser samtidigt med en växande paketmarknad. Utskottet är införstått med att den pågående utvecklingen medför stora utmaningar på postmarknaden i närtid och vill samtidigt framhålla att det är av stor betydelse att det även i framtiden finns en samhällsomfattande posttjänst som svarar mot användarnas behov och de krav som användarna ställer på kvalitet och tillgänglighet. Utskottet vill vidare peka på behovet av en samhällsomfattande posttjänst ur ett beredskapsperspektiv och noterar det arbete som görs inom Regeringskansliet när det gäller åtgärder för att höja driftssäkerheten och robustheten för posttjänster. Utskottet konstaterar vidare att det i Postfinansieringsutredningens betänkande lämnas förslag om att den samhällsomfattande posttjänsten ska ha samma omfattning som i dag liksom förslag om att befordringstidskraven ska ändras. Utskottet instämmer även i det som civilminister Erik Slottner (KD) har framhållit om att det är viktigt att människor har möjlighet att bo och verka i hela landet och välkomnar att regeringen följer utvecklingen och har beredskap att vidta de åtgärder som behövs för att det ska finnas en posttjänst av god kvalitet i hela landet. Mot den bakgrunden konstaterar utskottet att de frågeställningar som tas upp i motionsyrkandena är väl beaktade och finner inte anledning att i dagsläget ta något initiativ med anledning av förslagen. Motionerna 2025/26:603 (S), 2025/26:2370 (V) yrkandena 3 och 6, 2025/26:3404 (M), 2025/26:3652 (S) yrkande 23 och 2025/26:3728 (C) yrkande 59 avstyrks.

Ur avsnittet "Postservice i hela landet" i betänkandet, som även gäller punkt 13. Läs betänkandet

Utskottet noterar inledningsvis att samdistribution av post och tidningar redan förekommer på flera orter, vilket välkomnas eftersom samdistribution leder till effektivisering och minskad miljöpåverkan från transporterna.

Vidare noterar utskottet liksom tidigare år att utdelning i fastighetsboxar blir allt vanligare, särskilt i nyproduktion. Utskottet vill framhålla att fastighetsboxarna gör det enklare för de boende i flerfamiljshus att ta emot större postförsändelser, vilket enligt utskottets mening torde kunna bli en allt viktigare faktor med tanke på utvecklingen med stadigt minskande brevvolymer och ett kraftigt växande antal paket i postdistributionen. Utskottet anser dock att frågan om på vilket sätt de boende bör få sin post utdelad bäst löses av berörda parter och att statlig reglering på denna nivå inte är ändamålsenlig.

Utskottet ser vidare positivt på ändringen i postlagen som innebär att den som arbetar i postverksamhet under vissa förutsättningar kan lämna uppgifter som gäller misstanke om brott till en brottsbekämpande myndighet, men utskottet finner inte skäl att ta något initiativ i enlighet med motionsförslaget om ökade befogenheter för Postnord.

Mot bakgrund av vad som anförs ovan anser inte utskottet att det finns skäl att ta något initiativ med anledning av motionerna 2025/26:251 (SD) yrkande 2, 2025/26:902 (S), 2025/26:2370 (V) yrkande 4 och 2025/26:3728 (C) yrkande 60. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Reservationer

1.

Utgångspunkter för digitaliseringspolitiken, punkt 1 (S)

av Aylin Nouri (S), Mattias Ottosson (S), Kadir Kasirga (S), Carina Ödebrink (S) och Zara Leghissa (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:3560 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 16 och

2025/26:3652 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkandena 1 och 3 samt

avslår motion

2025/26:2297 av Markus Selin (S) yrkande 4.

Ställningstagande

Vår ambition för digitaliseringspolitiken är att Sverige ska vara bäst i världen på att utveckla digitaliseringens möjligheter. Det förutsätter fullgod konnektivitet, bredband i världsklass och tillgång till elektroniska samhällstjänster och service för alla hushåll och företag. Delning av data måste möjliggöras och underlättas, men alltid med respekt för den personliga integriteten. Vi anser att en bred digitalisering och användning av AI har potential att driva tillväxt, produktivitet och utveckling i alla sektorer. Vi vill lyfta fram att den offentliga sektorn behöver engagera sig för att i framtiden ha nödvändig kompetens för att leda utvecklingen och bygga säkra system som skapar förtroende. Vi anser att en socialt ansvarsfull digitalisering kräver både satsningar på digital infrastruktur och kompetens, liksom tydliga regler för datalagring, användning och integritetsskydd. Det vi nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

2.

Digital delaktighet, punkt 2 (S)

av Aylin Nouri (S), Mattias Ottosson (S), Kadir Kasirga (S), Carina Ödebrink (S) och Zara Leghissa (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:3107 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 48 och

2025/26:3623 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 70 och

avslår motionerna

2025/26:862 av Magnus Manhammar (S) och

2025/26:1323 av Sanna Backeskog m.fl. (S).

Ställningstagande

Vi vill lyfta fram att digitaliseringen medför stora fördelar och fullständigt har förändrat vår tillgång till information och våra arbetssätt. Men det finns även utmaningar. För att överhuvudtaget kunna ta del av den digitala världen krävs tillgång till internet, och tillgång till digitala enheter något som skiljer sig kraftigt åt mellan länder och samhällsklasser och mellan stad och landsbygd men också mellan könen. Vi anser därför att bl.a. kvinnors tillgång till, och kunskap om, digitala verktyg behöver öka för att säkerställa digital delaktighet. Vi vill understryka att Sverige bör vara drivande i arbetet för en öppen, fri och säker digital framtid för alla.

3.

Digitalisering i offentlig verksamhet, punkt 3 (S)

av Aylin Nouri (S), Mattias Ottosson (S), Kadir Kasirga (S), Carina Ödebrink (S) och Zara Leghissa (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3652 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkandena 10 och 11 samt

avslår motionerna

2025/26:311 av Rashid Farivar (SD) yrkande 5,

2025/26:450 av Serkan Köse (S),

2025/26:2832 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 4, 5 och 8 samt

2025/26:3842 av Ulrika Heie och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkandena 2 och 3.

Ställningstagande

Vi vill lyfta fram att företrädare för den offentliga sektorn ofta framhåller att tillgången till data behöver underlättas för att landets kommuner och regioner i större utsträckning ska kunna använda AI. Tyvärr innebär nuvarande regelverk att det är svårt för det offentliga att få tillgång till den data som behövs. Vi anser därför att tillgången till data behöver öka då det är avgörande för teknikutvecklingen och att regeringen bör se till att Myndigheten för digital förvaltning (Digg) främjar offentliga aktörers förmåga att dela och nyttiggöra data.

4.

Digitalisering i offentlig verksamhet, punkt 3 (C)

av Ulrika Heie (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:2832 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 4, 5 och 8 samt

2025/26:3842 av Ulrika Heie och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkande 2,

Ur avsnittet "Övriga postfrågor" i betänkandet. Läs betänkandet