Vägtrafik- och fordonsfrågor

Utskottet vill inledningsvis understryka att elektrifieringen av transporter är central för klimatomställningen. Utskottet välkomnar därför det ambitiösa och omfattande arbete som pågår för att förbereda samhället för en storskalig elektrifiering och menar att utbyggnaden av laddinfrastrukturen i det sammanhanget är mycket viktig. Enligt utskottet är det avgörande för elektrifieringens genomslag att det finns tillgång till laddstationer med rätt effekt, vid rätt plats och till ett rimligt pris.

Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att inriktningen på regeringens insatser är att laddinfrastrukturen behöver byggas ut och att det är viktigt med tillgänglighet till laddinfrastruktur och ökad laddkapacitet i hela landet. Utskottet ser därför mycket positivt på det omfattande stöd som finns för utbyggnad av laddinfrastrukturen för att ytterligare bidra till transportsektorns klimatomställning, såväl för privata och publika laddstationer som för snabbladdare till både lätta och tunga fordon. Utskottet vill framhålla att riksdagens beslut med anledning av regeringens budgetproposition för 2026 innebär att det finns medel tillgängliga för att fortsätta att bygga ut laddinfrastrukturen i hela landet.

Utskottet vill vidare särskilt uppmärksamma att den utredning om elektrifierade transporter som regeringen tillsatte under 2023 lämnade sitt slutbetänkande i januari 2025. Utskottet noterar att utredningen har varit ute på remiss och utskottet kommer att följa den fortsatta beredningen med stort intresse. Därutöver välkomnar utskottet Energimyndighetens slutredovisning av uppdraget att göra stödgivningen till laddinfrastruktur effektivare samt de förordningsändringar som förväntas träda i kraft i februari 2026 och bl.a. underlätta stödgivning till icke-publik laddinfrastruktur för tunga transporter.

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i flera av de här behandlade motionerna, att det bör vara lätt att ladda fordon i nära anslutning till hemmet, oavsett boendeform. Utskottet vill därför framhålla att regeringen i klimathandlingsplanen anfört att det bör utredas dels om och hur principen ”tillträde till laddning” skulle kunna införas i Sverige, dels hur fastighetsägare kan få bättre förutsättningar för installation av laddpunkter. Betänkandet Mot en effektiv elektrifiering av transportsystemet (SOU 2024:97) hanterar en del av frågorna. Utskottet delar regeringens bedömning i dessa delar. Utskottet ser därutöver positivt på att regeringen har beslutat om undantag för ideella organisationer från kravet på laddpunkter vid lokalbyggnader för att minska den administrativa bördan för föreningar, trossamfund och stiftelser.

När det gäller frågan om en strategi för elektrifieringen respektive mål för laddpunkter vill utskottet uppmärksamma att AFIR redan innebär att alla EU:s medlemsländer omfattas av flera olika mål för såväl laddinfrastrukturens omfattning som dess kapacitet. Utskottet vill i sammanhanget peka på att regeringen kommer att skicka in det slutliga handlingsprogrammet enligt kraven i AFIR som visar att utbyggnaden av laddinfrastruktur i Sverige i princip redan uppfyller EU-kraven om att det ska finnas publika snabbladdstationer för personbilar på max 6 mils avstånd längs större vägar. Redovisningen sker i februari 2026 i stället för december 2025 mot bakgrund av att EU-kommissionen blev försenad med sina kommentarer på det svenska utkastet till handlingsprogram. Utskottet konstaterar även att Sverige redan ligger långt framme när det gäller minimikraven på möjligheter att snabbladda tunga fordon längs större vägar.

När det gäller motionsförslagen om laddning på Trafikverkets rastplatser konstaterar utskottet att Trafikverket i november 2025 presenterade ett regeringsuppdrag med analys och redovisning av förutsättningarna för stationär laddning på Trafikverkets rastplatser. Utskottet ser fram emot att följa den fortsatta processen noggrant. När det gäller motionsförslaget om att genomföra Energimyndighetens och Trafikverkets åtgärdslista för utbyggnaden av laddinfrastruktur noterar utskottet att myndigheterna under 2023 avslutade arbetet med det regeringsuppdrag från 2022 som låg till grund för åtgärdsplanen. Utskottet kan konstatera att regeringen har vidtagit flera av de åtgärder som framkommit inom ramen för uppdraget. Utskottet kommer att följa den vidare beredningsprocessen med stort intresse.

I fråga om motionsförslagen om information, prisskyltning och betalningslösningar vid laddplatser noterar utskottet att delar av detta i dag är reglerade i EU-rätten genom AFIR. Utskottet ser positivt på att nya publika laddare inom EU således redan omfattas av krav på möjlighet till betalning med betalkort och betalning utan registrering samt ökad pristransparens.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att det pågår ett mycket aktivt arbete med att utveckla de olika delarna av laddinfrastrukturen för elfordon. Utskottet välkomnar de initiativ som regeringen tar och konstaterar att frågan om transportsektorns elektrifiering är mycket väl uppmärksammad. Det finns därför inte skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Riksdagen bör därför avslå motionerna 2025/26:655 (S), 2025/26:859 (S), 2025/26:1496 (SD), 2025/26:2780 (V) yrkande 16, 2025/26:2789 (V) yrkande 17, 2025/26:3422 (MP) yrkandena 61, 124, 128 och 129, 2025/26:3582 (C) yrkandena 59 i denna del, 80 och 81, 2025/26:3596 (C) yrkandena 10, 11, 39 och 56, 2025/26:3632 (KD), 2025/26:3653 (S) yrkandena 7, 21 och 22, 2025/26:3728 (C) yrkandena 79 och 90 samt 2025/26:3732 (S) yrkande 34.

Ur avsnittet "Laddinfrastruktur för elfordon" i betänkandet, som även gäller punkt 8. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis uppmärksamma att regeringen i sin klimatpolitiska handlingsplan som presenterades i december 2023 anför att en fordonsmärkning för lätta fordon bör införas för att främja konsumenters val av klimatsmarta fordon. Märkningen bör enligt regeringen utöver utsläpp ur avgasröret även redovisa fordonets energieffektivitet och livscykelutsläpp. Utskottet konstaterar att Energimyndigheten i oktober 2025 redovisade ett förslag till en sådan fordonsmärkning men då valde att inte inkludera livscykelinformation i förslaget med hänvisning till att en EU-gemensam beräkningsmetod på området skulle presenteras i slutet av 2025. Utskottet ser med stort intresse fram emot att ta del av EU:s förslag. I sammanhanget vill utskottet även påminna om att det den 1 juni 2026 blir möjligt för tillverkare att på frivillig basis lämna uppgifter om sina fordons livscykelutsläpp beräknat med denna unionsmetod.

När det gäller frågan om en miljöbilsdefinition som är teknikneutral och fokuserar på fordonets utsläpp vill utskottet påminna om förordningen om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar från 2020 och de ändringar i förordningen som regeringen beslutade om 2024. Förordningen innehåller bl.a. en miljöbilsdefinition och syftar till att främja användningen av miljöanpassade och trafiksäkra bilar. Förordningen gäller för myndigheter under regeringen. Den statliga miljöbilsdefinitionen utgår huvudsakligen från utsläppskrav snarare än från vilken teknik i form av t.ex. drivmedel eller drivlina som ska användas. Utskottet menar därmed att definitionen i hög grad kan anses vara teknikneutral. Utskottet kan dock samtidigt konstatera att miljöbilsdefinitionen i sin nuvarande lydelse innebär att gasfordon inte uppfyller kraven efter den 1 januari 2030.

När det slutligen gäller frågan om huruvida kommuner ska kunna kontrollera att bestämmelser om dubbdäcksförbud och miljözoner följs konstaterar utskottet att det är en polisiär fråga eftersom den som bryter mot dessa bestämmelser kan göra sig skyldig till brott. Utskottet ser ingen anledning att ändra på gällande ordning.

Därmed finner utskottet inte skäl att vidta några åtgärder med anledning av motionsförslagen och avstyrker därför motionerna 2025/26:196 (SD) yrkande 2, 2025/26:3422 (MP) yrkande 109 och 2025/26:3728 (C) yrkande 75.

Ur avsnittet "Vissa andra styrmedel i fråga om transportsektorns klimatmål" i betänkandet. Läs betänkandet

Självkörande fordon kommer att få genomgripande konsekvenser och vara en viktig del i framtidens hållbara transportsystem. Utskottet anser att automatiseringen av transportsystemet går hand i hand med elektrifieringen och därför är avgörande för att Sverige ska ligga långt fram i den tekniska utvecklingen och samtidigt nå sina klimatåtaganden. För utskottet är det dock centralt att självkörande fordon framförs på ett trafiksäkert sätt.

Utskottet konstaterar att det i internationell rätt, EU-rätten och svensk rätt redan finns bestämmelser om automatiserade fordon samt att storskaliga försök på väg har varit möjliga i många år. Därtill är det nu möjligt för typgodkända automatiska körsystem i helautomatiserade fordon att sättas ut på marknaden inom EU. Utskottet noterar också att det för närvarande pågår ett stort arbete för att se till att frågor om kraven på infrastrukturen samt juridiska och regulatoriska frågor i samband med automatiserad körning tas om hand. Utskottet vill här uppmärksamma det omfattande arbete som de ansvariga myndigheterna på området gör och ser positivt på om fler försök och testområden kan utformas. Utskottet avser att även fortsättningsvis följa utvecklingen på området noga.

När det gäller säkerheten för uppkopplade fordon uppmärksammar utskottet att regeringen nyligen har beslutat om en nationell cybersäkerhetsstrategi och att riksdagen i december 2025 antog en cybersäkerhetslag och att båda omfattar transportsektorn. Utskottet konstaterar även att det redan i dag i regelverket för typgodkännande av vägfordon som FN har utfärdat finns krav som rör cybersäkerhet. Utskottet avser att fortsättningsvis följa utvecklingen även på detta område noga.

Mot bakgrund av det arbete som pågår och de initiativ som tagits i fråga om autonoma och uppkopplade fordon finner utskottet inte skäl att för närvarande vidta några ytterligare åtgärder på området. Utskottet anser därmed att riksdagen bör avslå motionerna 2025/26:2889 (M) och 2025/26:3134 (M).

Ur avsnittet "Uppkopplade och autonoma fordon" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar inledningsvis att Transportstyrelsen årligen kontrollerar att marknaden för fordonsbesiktning fungerar när det gäller trafiksäkerhet, miljö, prisutveckling, teknikutveckling och tillgänglighet. Utskottet noterar att Transportstyrelsen i sin senaste redovisning av besiktningsmarknaden från april 2025 bedömer att marknaden i stort fungerar väl. Därutöver vill utskottet lyfta fram att Riksrevisionen i sin granskning av besiktningsmarknaden från 2021 anförde att tillgängligheten för konsumenterna har förbättrats sedan omregleringen beräknat för landet som helhet.

När det gäller frågan om tillgänglighet till fordonsbesiktning i glesbygd ser utskottet positivt på möjligheterna som t.ex. mobila besiktningsstationer innebär för att förbättra tillgängligheten. Utskottet avser att följa den fortsatta utvecklingen på området.

Enligt utskottet finns det därmed inte skäl att i dagsläget vidta några åtgärder med anledning av motionsförslagen. Riksdagen bör därför avslå motionerna 2025/26:155 (SD) och 2025/26:3653 (S) yrkandena 57 och 58.

Ur avsnittet "Marknaden för fordonsbesiktning" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis understryka att elektrifieringen av transporter är central för klimatomställningen. Utskottet välkomnar därför det ambitiösa och omfattande arbete som pågår för att förbereda samhället för en storskalig elektrifiering och menar att utbyggnaden av laddinfrastrukturen i det sammanhanget är mycket viktig. Enligt utskottet är det avgörande för elektrifieringens genomslag att det finns tillgång till laddstationer med rätt effekt, vid rätt plats och till ett rimligt pris.

Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att inriktningen på regeringens insatser är att laddinfrastrukturen behöver byggas ut och att det är viktigt med tillgänglighet till laddinfrastruktur och ökad laddkapacitet i hela landet. Utskottet ser därför mycket positivt på det omfattande stöd som finns för utbyggnad av laddinfrastrukturen för att ytterligare bidra till transportsektorns klimatomställning, såväl för privata och publika laddstationer som för snabbladdare till både lätta och tunga fordon. Utskottet vill framhålla att riksdagens beslut med anledning av regeringens budgetproposition för 2026 innebär att det finns medel tillgängliga för att fortsätta att bygga ut laddinfrastrukturen i hela landet.

Utskottet vill vidare särskilt uppmärksamma att den utredning om elektrifierade transporter som regeringen tillsatte under 2023 lämnade sitt slutbetänkande i januari 2025. Utskottet noterar att utredningen har varit ute på remiss och utskottet kommer att följa den fortsatta beredningen med stort intresse. Därutöver välkomnar utskottet Energimyndighetens slutredovisning av uppdraget att göra stödgivningen till laddinfrastruktur effektivare samt de förordningsändringar som förväntas träda i kraft i februari 2026 och bl.a. underlätta stödgivning till icke-publik laddinfrastruktur för tunga transporter.

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i flera av de här behandlade motionerna, att det bör vara lätt att ladda fordon i nära anslutning till hemmet, oavsett boendeform. Utskottet vill därför framhålla att regeringen i klimathandlingsplanen anfört att det bör utredas dels om och hur principen ”tillträde till laddning” skulle kunna införas i Sverige, dels hur fastighetsägare kan få bättre förutsättningar för installation av laddpunkter. Betänkandet Mot en effektiv elektrifiering av transportsystemet (SOU 2024:97) hanterar en del av frågorna. Utskottet delar regeringens bedömning i dessa delar. Utskottet ser därutöver positivt på att regeringen har beslutat om undantag för ideella organisationer från kravet på laddpunkter vid lokalbyggnader för att minska den administrativa bördan för föreningar, trossamfund och stiftelser.

När det gäller frågan om en strategi för elektrifieringen respektive mål för laddpunkter vill utskottet uppmärksamma att AFIR redan innebär att alla EU:s medlemsländer omfattas av flera olika mål för såväl laddinfrastrukturens omfattning som dess kapacitet. Utskottet vill i sammanhanget peka på att regeringen kommer att skicka in det slutliga handlingsprogrammet enligt kraven i AFIR som visar att utbyggnaden av laddinfrastruktur i Sverige i princip redan uppfyller EU-kraven om att det ska finnas publika snabbladdstationer för personbilar på max 6 mils avstånd längs större vägar. Redovisningen sker i februari 2026 i stället för december 2025 mot bakgrund av att EU-kommissionen blev försenad med sina kommentarer på det svenska utkastet till handlingsprogram. Utskottet konstaterar även att Sverige redan ligger långt framme när det gäller minimikraven på möjligheter att snabbladda tunga fordon längs större vägar.

När det gäller motionsförslagen om laddning på Trafikverkets rastplatser konstaterar utskottet att Trafikverket i november 2025 presenterade ett regeringsuppdrag med analys och redovisning av förutsättningarna för stationär laddning på Trafikverkets rastplatser. Utskottet ser fram emot att följa den fortsatta processen noggrant. När det gäller motionsförslaget om att genomföra Energimyndighetens och Trafikverkets åtgärdslista för utbyggnaden av laddinfrastruktur noterar utskottet att myndigheterna under 2023 avslutade arbetet med det regeringsuppdrag från 2022 som låg till grund för åtgärdsplanen. Utskottet kan konstatera att regeringen har vidtagit flera av de åtgärder som framkommit inom ramen för uppdraget. Utskottet kommer att följa den vidare beredningsprocessen med stort intresse.

I fråga om motionsförslagen om information, prisskyltning och betalningslösningar vid laddplatser noterar utskottet att delar av detta i dag är reglerade i EU-rätten genom AFIR. Utskottet ser positivt på att nya publika laddare inom EU således redan omfattas av krav på möjlighet till betalning med betalkort och betalning utan registrering samt ökad pristransparens.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att det pågår ett mycket aktivt arbete med att utveckla de olika delarna av laddinfrastrukturen för elfordon. Utskottet välkomnar de initiativ som regeringen tar och konstaterar att frågan om transportsektorns elektrifiering är mycket väl uppmärksammad. Det finns därför inte skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Riksdagen bör därför avslå motionerna 2025/26:655 (S), 2025/26:859 (S), 2025/26:1496 (SD), 2025/26:2780 (V) yrkande 16, 2025/26:2789 (V) yrkande 17, 2025/26:3422 (MP) yrkandena 61, 124, 128 och 129, 2025/26:3582 (C) yrkandena 59 i denna del, 80 och 81, 2025/26:3596 (C) yrkandena 10, 11, 39 och 56, 2025/26:3632 (KD), 2025/26:3653 (S) yrkandena 7, 21 och 22, 2025/26:3728 (C) yrkandena 79 och 90 samt 2025/26:3732 (S) yrkande 34.

Ur avsnittet "Laddinfrastruktur för elfordon" i betänkandet, som även gäller punkt 3. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar inledningsvis att transportsektorn står för cirka en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Transportsektorns omställning till fossilfrihet är därför avgörande för att uppnå Sveriges långsiktiga klimatåtaganden om att utsläppen från inrikes transporter ska vara i princip noll senast 2045. Utskottet konstaterar vidare att en rad åtgärder har vidtagits under senare år för att påskynda omställningen.

Transportsektorns omställning bör enligt utskottet ske genom elektrifiering, ökad användning av fossilfria drivmedel och ökad transporteffektivitet. Omställningen av fordonsflottan är i hög grad sammanlänkad med elektrifieringen, och utskottet ser därför positivt på att regeringen i den klimatpolitiska handlingsplanen från december 2023 och därefter i bl.a. budgetpropositioner presenterat angelägna åtgärder som syftar till att påskynda omställningen till nollutsläppsfordon. Åtgärderna omfattar bl.a. stora stöd till företag, kommuner och regioner för att skynda på marknadsintroduktion av miljövänliga och eldrivna lätta och tunga lastbilar och bussar samt en ny elbilspremie som ska riktas till grupper i behov av stöd, t.ex. i glesbygd. Senast i december 2025 lämnade regeringen en proposition (prop. 2025/26:80) till riksdagen med förslag på permanent skattefrihet för förmån av laddel på arbetsplatser för att fortsätta att underlätta omställningen till en fossilfri fordonsflotta och främja arbetsresor med laddbara fordon. Utskottet välkomnar åtgärderna och konstaterar att regeringen i och med detta nu påskyndar omställningen av såväl tunga som lätta fordon ytterligare. I sammanhanget vill utskottet även påminna om att regeringen har tillsatt en utredning som ska föreslå ytterligare styrmedel som ska bidra till en utfasning av fossila bränslen och till att nå Sveriges klimatåtaganden i EU. Utredningen ska redovisa sina förslag i maj 2026.

För att fordonsflottan ska kunna ställa om krävs det enligt utskottet även att utbyggnaden av laddinfrastrukturen fortsätter. Här pågår ett omfattande arbete, något som berörs närmare i avsnittet Laddinfrastruktur för elfordon. När det gäller frågan om att fasa ut fossila drivmedel delar utskottet regeringens bedömning i den klimatpolitiska handlingsplanen att frågan kräver en utökad samhällsanalys och att tydliga förutsättningar bör ges i god tid. Det behövs en väl avvägd, långsiktig och samhällsekonomiskt hållbar politik som tar hänsyn till både klimatmål och samhällsekonomiska effekter. Utskottet påminner i sammanhanget om att en ny reduktionsplikt infördes den 1 juli 2025, vilket sannolikt kommer att påverka omställningen av fordonsflottan. Utskottet vill även påminna om att regeringen har låtit Energimyndigheten utreda och föreslå en fordonsmärkning som utgår från ett livscykelperspektiv.

Vidare påminner utskottet om att det fr.o.m. 2035 inte längre kommer att säljas nya personbilar eller lätta lastbilar med förbränningsmotor inom EU, enligt EU:s gällande koldioxidkrav för lätta fordon. Utskottet noterar dock att försäljningsförbudet på lätta fordon kan vara på väg att luckras upp eftersom EU-kommissionen i december 2025 presenterade ett förslag som innebär att biltillverkarna fr.o.m. 2035 i stället ska minska utsläppen från avgasröret med 90 procent, medan de återstående 10 procenten enligt förslaget ska kompenseras genom användning av koldioxidsnålt stål tillverkat i EU eller e-bränslen och biobränslen. Det kommer att möjliggöra försäljning av bl.a. laddhybrider och fordon med förbränningsmotorer även efter 2035. Kommissionen föreslår också en riktad ändring av normerna för koldioxidutsläpp från tunga fordon. Utskottet kommer att mycket noga följa utvecklingen på området. När det gäller motionsförslaget om förbud mot försäljning av fossilt drivna mopeder har utskottet noterat att det pågår en diskussion på kommunnivå i större städer i Sverige.

När det gäller motionsförslagen om konvertering av fordon påminner utskottet om att Konjunkturinstitutet har utrett frågan om att konvertera befintliga fordon till lågutsläppsfordon så att de kan drivas med el eller förnybara drivmedel. Utskottet konstaterar att det enligt Konjunkturinstitutet kan vara mer kostnadseffektivt med en konvertering av bilar utan stöd.

När det gäller förutsättningarna för att främja etanoldrift vill utskottet påminna om att det redan i dag är tillåtet med 99,95-procentig etanol i E100, under förutsättning att bränslet inte går att dricka med hänvisning till alkohollagen.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att det pågår ett omfattande arbete med att skapa förutsättningar för en fossilfri fordonsflotta. Därmed ser utskottet inte skäl att för närvarande ta något initiativ med anledning av motionsförslagen. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår motionerna 2025/26:1797 (KD), 2025/26:2780 (V) yrkandena 67 och 68, 2025/26:3278 (MP) yrkandena 10 och 13, 2025/26:3422 (MP) yrkandena 122 och 123, 2025/26:3428 (MP) yrkande 43, 2025/26:3582 (C) yrkande 59 i denna del, 2025/26:3668 (KD) och 2025/26:3728 (C) yrkande 85 i denna del.

Ur avsnittet "En fossilfri fordonsflotta" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 22. Läs betänkandet

Utskottet kan konstatera att övergivna fordon tenderar att orsaka stora besvär för både kommuner och privata markägare eftersom de ofta är tidskrävande att åtgärda och kan innebära betydande kostnader. Fordonsvrak kan även utgöra faror för såväl miljön som trafiksäkerheten. Utskottet välkomnar därför att regelverket på området skärpts efter att riksdagen under 2022 beslutat om ändringar i lagstiftningen om flyttning av fordon. De nya reglerna innebär att fordon kan flyttas i fler fall än tidigare; t.ex. är det inte längre möjligt att undkomma ett flyttningsbeslut genom att anmäla ett ägarbyte. Dessutom har tiden som ett flyttat fordon behöver förvaras innan äganderätten övergår till det allmänna förkortats.

För utskottet är det viktigt att tillämpningen av det nya regelverk som nu kommit på plats verkligen fungerar så att fordon snabbt kan forslas bort vid behov. Utskottet kommer att följa utvecklingen noga framöver. Därutöver vill utskottet framhålla det arbete som ansvariga parter bedriver på området, inte minst SKR och Trafikverket.

Slutligen när det gäller klampning av fordon vid felparkering vill utskottet påminna om klampningslagen som nyligen trädde i kraft.

Mot bakgrund av vad som anförts ovan avser utskottet inte att ta något initiativ med anledning av motionsförslagen. Enligt utskottet bör riksdagen därmed avslå motionerna 2025/26:107 (SD), 2025/26:170 (SD) och 2025/26:725 (S).

Ur avsnittet "Flyttning av fordon" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet kan inledningsvis konstatera att vägtrafikregistret innehåller personuppgifter som kan vara känsliga för vissa individer och som gör det möjligt att identifiera ägaren till ett visst fordon. Utskottet vill påminna om den lagstiftning som började gälla 2019 och som innebär att Transportstyrelsen har möjlighet att behandla personuppgifter på ett mer ändamålsenligt sätt och i större utsträckning beakta människors rätt till skydd av personuppgifter vid sådan behandling. Utskottet förutsätter i sammanhanget att behöriga myndigheter gör det som är möjligt för att stävja fordonsrelaterad brottslighet.

Utskottet vill också påminna om att det finns bestämmelser om sekretess i offentlighets- och sekretesslagen som träffar uppgifter om fordon och fordonsägare i vägtrafikregistret och att gällande ordning således innebär att enskildas personuppgifter kan skyddas av sekretess om så behövs. Utskottet kan slutligen konstatera att Utredningen om ett förstärkt skydd för personuppgifter på tryck- och yttrandefrihetsområdet i sitt betänkande Personuppgifter och mediegrundlagarna (SOU 2024:75) bl.a. föreslår att grundlagsskyddet begränsas för söktjänster som offentliggör personuppgifter. Utskottet ser det som betydelsefullt att stärka skyddet för den personliga integriteten i t.ex. vägtrafikregistret och ser därför med stort intresse fram emot den fortsatta beredningen av utredningens förslag inom Regeringskansliet.

När det gäller register för arbetsmaskiner vill utskottet framhålla att Transportstyrelsen har föreslagit att ett register inrättas för arbetsmaskiner som inte redan i dag omfattas av registreringsplikten. Enligt myndigheten skulle ett sådant register kunna finnas på plats 2030. Utskottet vill i sammanhanget också uppmärksamma det branschinitiativ för ett frivilligt register för arbetsmaskiner som pågår parallellt med Transportstyrelsens arbete och som planeras att tas i bruk under 2026. Utskottet följer även dessa arbeten med stort intresse.

Därmed avstyrks motionerna 2025/26:474 (SD) yrkande 1, 2025/26:1933 (M) delyrkande 1, 2025/26:2595 (SD), 2025/26:2979 (M) och 2025/26:3626 (KD).

Ur avsnittet "Registerfrågor" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar inledningsvis att förekomsten av fordonsmålvakter leder till att staten går miste om både skatter och avgifter. De senaste åren har därför både riksdagen och regeringen vidtagit en rad olika angelägna åtgärder för att skärpa reglerna mot fordonsmålvakter. Utskottet vill bl.a. påminna om de förordningsändringar som infördes 2023 och som ger Trafikverket utökade befogenheter att flytta fordon i fler fall än tidigare och slopandet av den s.k. fyradagarsregeln. Enligt utskottet handlar det om ändamålsenliga regelskärpningar.

Med hänvisning till redan genomförda insatser finner utskottet att det för närvarande inte finns skäl att ta något initiativ med anledning av motionsförslagen om fordonsmålvakter. Motionerna 2025/26:113 (SD) yrkande 2 och 2025/26:2431 (M) avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Fordonsmålvakter" i betänkandet. Läs betänkandet

När det först gäller motionsförslaget om krav på stänkskydd för personbilar kan utskottet konstatera att motorfordon enligt gällande EU-direktiv ska vara försedda med hjulskydd som är konstruerade så att de skyddar andra trafikanter mot t.ex. stenar som kastas upp. Utskottet finner därmed inte skäl att ta några initiativ på området.

När det sedan gäller motionsförslagen om släpvagnar vill utskottet peka på att det bl.a. genom samverkansprogrammet FFI är möjligt att söka finansiering till projekt som kan bidra till ökad konkurrenskraft, säkerhet och innovation inom den lätta släpvagnsbranschen. Sammanslutningar och enskilda har också möjlighet att yttra sig över förslag från regeringen och statliga myndigheter för att föra fram frågor som är viktiga för dem. Utskottet finner således inte heller skäl att ta något initiativ på detta område.

Enligt utskottet bör riksdagen därmed avslå motionerna 2025/26:140 (SD), 2025/26:2867 (M) och 2025/26:2885 (M).

Ur avsnittet "Vissa fordonsbestämmelser" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis understryka att äldre fordon har ett stort kulturhistoriskt värde och att de berikar det rullande kulturavet på våra vägar. Motorhobbyn erbjuder även många människor en meningsfull fritidssysselsättning och sociala kontakter med andra som delar intresset. Det finns också ett stort antal organisationer och märkesklubbar som spelar en viktig roll för att bevara och använda det rullande kulturarvet.

Enligt utskottet är det viktigt att regelverket för fordonshobbyn utformas på ett smidigt sätt som gör att verksamheten gynnas utan att hamna i konflikt med trafiksäkerheten eller miljöhänsyn. Med anledning av motionsförslagen om besiktning av äldre fordon noterar utskottet att relevanta regelverk ingår i de revideringar som pågår såväl i EU som i Sverige. Det pågår också förhandlingar mellan kommissionen, Europaparlamentet och ministerrådet om ett förslag till hantering av uttjänta fordon. Utskottet är positivt till Europaparlamentets beslut om ett undantag för fordon med ”historiskt och kulturellt värde”. Utskottet följer de pågående revideringarna noga men ser för närvarande inte skäl till att ta något ytterligare initiativ på området.

När det sedan gäller frågan om utformningen av registreringsskyltar finner utskottet inga skäl att i dagsläget frångå Transportstyrelsens gällande föreskrifter.

Likaså finner utskottet att gällande bestämmelser är adekvata när det gäller motionsförslaget om äldre motorbanor.

När det gäller motionsförslaget om regelverk och förutsättningar för husvagns- och husbilsägare kan utskottet konstatera att riksdagen i budgetpropositionen för 2025 respektive 2026 beslutat om ändrade regler för fordonsskatt som innebär lättnader för vissa husbilar och husvagnar. Utskottet har också uppmärksammat att infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) träffat campingföretag för att lyssna in branschens förutsättningar.

Utskottet anser avslutningsvis att det är viktigt att värna det rullande kulturarvet och förutsätter att behöriga myndigheter även fortsättningsvis hanterar frågor om motorhobbyn på ett adekvat och smidigt sätt. Det finns dock enligt utskottet inte skäl att för närvarande ta något initiativ med anledning av motionsförslagen. Riksdagen bör därför avslå motionerna 2025/26:34 (SD) yrkandena 2–5, 2025/26:2780 (V) yrkande 70, 2025/26:2868 (M), 2025/26:2869 (M), 2025/26:2874 (M), 2025/26:2965 (M), 2025/26:3653 (S) yrkande 59 och 2025/26:3728 (C) yrkande 31.

Ur avsnittet "Historiska fordon och motorhobbyn" i betänkandet. Läs betänkandet

Inledningsvis kan utskottet konstatera att det är Trafikverket och i vissa fall kommunerna som ger tillstånd för att sätta upp skyltar längs det allmänna vägnätet. Utskottet finner inte skäl att ifrågasätta att de också är väl skickade att göra en väl avvägd bedömning mellan trafiksäkerhet, tillgänglighet och önskemål från bl.a. det lokala näringslivet och turismen.

Utskottet vill i sammanhanget även uppmärksamma Trafikverkets arbete för att lyfta fram kulturmiljön i anslutning till det nationella vägnätet. Myndigheten har bl.a. tagit fram en kulturmiljöstrategi för kulturarvet där myndigheten konstaterar att Trafikverkets planering, byggande och förvaltning av infrastruktursystemen har en mycket stor påverkan på kulturmiljöer i hela landet. Av strategin framgår även att Trafikverket arbetar med ett landskapsperspektiv.

Mot bakgrund av vad som anförts ovan avstyrker utskottet motionerna 2025/26:707 (L), 2025/26:1007 (C) och 2025/26:3709 (KD).

Ur avsnittet "Vägskyltning" i betänkandet. Läs betänkandet

Mot bakgrund av motionsyrkandena om att öppna kollektivtrafikkörfält för någon annan typ av trafik vill utskottet uppmärksamma att det är en fråga som beslutas på lokal nivå med beaktande av de trafikförhållanden som råder på plats. Utskottet vill liksom tidigare år framhålla att detta är en lämplig ordning men vill samtidigt understryka att det är en komplex fråga som utskottet följer noga. Det är angeläget att vägnätet används så effektivt som möjligt samtidigt som trafiksäkerhetsaspekter måste prioriteras.

När det gäller utformningen av trafiksignaler hänvisar utskottet till befintliga regelverk och påminner om att de i stor utsträckning bygger på internationella överenskommelser som syftar till att uppnå en viss grad av enhetlighet mellan olika länder. Lokala förhållanden avgör också vilken typ av trafikreglering som är lämpligast, och utskottet noterar att det ibland förekommer trafiksignaler som tillåter högersväng vid rött ljus i specifika trafikmiljöer.

När det gäller frågan om skärpta straff för vissa brott på trafikområdet konstaterar utskottet först att det finns vissa möjligheter för polisen att beslagta och förverka ett fordon som har använts vid streetracing. För sådana fall av streetracing där föraren gör sig skyldig till grov vårdslöshet i trafik finns även fängelse i straffskalan. Utskottet konstaterar vidare att polisen sedan den 1 juli 2021 har möjlighet att arbeta mer effektivt med att lagföra störande musik i och med att polisen får utfärda böter för förargelseväckande beteende direkt på plats för den som spelar hög och störande musik t.ex. från en bil. Utskottet avser dock att följa utvecklingen på området noga för att se om det krävs ytterligare åtgärder för att komma till rätta med de aktuella brotten.

Sammanfattningsvis finner utskottet inte skäl att för närvarande ta några initiativ med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:223 (SD), 2025/26:486 (S), 2025/26:1565 (KD), 2025/26:2524 (SD), 2025/26:2592 (SD), 2025/26:2917 (M) och 2025/26:3071 (SD) yrkandena 1 och 2.

Ur avsnittet "Vissa trafikbestämmelser" i betänkandet. Läs betänkandet

Inledningsvis vill utskottet understryka vikten av en väl fungerande vinterväghållning i hela landet för att säkerställa både trafiksäkerheten och framkomligheten på vägarna vintertid. Utskottet ser mycket allvarligt på de fall då vinterväghållningen inte fungerar på ett tillfredsställande sätt, bl.a. eftersom viktiga samhällsfunktioner då riskerar att inte nå fram till människor i tid.

När det gäller upphandling av vinterväghållning har utskottet tidigare uppmärksammat återkommande problem med snöröjningen på vägarna i Sverige, inte minst på enskilda vägar som vanligtvis förvaltas av samfälligheter. Utskottet vill påminna om att det därför under 2022 riktade ett tillkännagivande till den dåvarande regeringen om att den borde se över hur Trafikverket utformar upphandlingar med entreprenörer så att det blir möjligt att inom rimliga tidsramar utföra snöröjning. Regeringen har sedan dess beslutat om en ny förordning om statsbidrag till enskild väghållning som trädde i kraft den 1 januari 2026 och ändrat Trafikverkets instruktion. Utskottet noterar att regeringen därmed anser att riksdagens tillkännagivande är tillgodosett och slutbehandlat.

Utskottet välkomnar vidare att regeringen under 2024 gav Trafikverket i uppdrag att redogöra för förbättringsåtgärder och ta fram en handlingsplan för förbättrad vinterväghållning. Trafikverket redovisade handlingsplanen i november 2024 och utskottet noterar att denna genomfördes under 2024 och 2025. Utskottet ser vidare positivt på att Trafikverket inom ramen för arbetet fr.o.m. vintern 2025/26 kommer att ha möjlighet att använda data direkt från bilarna ute i trafiken för att få kontinuerlig information om väglaget och på så sätt öka beredskapen inför vintern i det statliga vägnätet. Utskottet kan således konstatera att det pågår ett aktivt arbete inom såväl Regeringskansliet som den ansvariga myndigheten för att förbättra vinterväghållningen på svenska vägar. Utskottet välkomnar även Trafikverkets arbete med att utveckla metoderna och att följa upp att de leverantörer som sköter vägarna uppfyller det som avtalats i kontrakten. Utskottet kommer att följa utvecklingen på området med stort intresse.

När det gäller motionsförslaget om att vägunderhåll ska upphandlas i konkurrens kan utskottet konstatera att det redan gör det sedan flera år.

Mot bakgrund av det pågående arbetet avser utskottet inte att i dagsläget vidta några åtgärder med anledning av motionsförslagen. Utskottet anser därför att riksdagen bör avslå motionerna 2025/26:981 (C), 2025/26:3653 (S) yrkande 45 och 2025/26:3728 (C) yrkandena 17 och 33.

Ur avsnittet "Organisering av vägunderhåll och vinterväghållning" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar inledningsvis när det gäller frågan om ljusföroreningar att vägbelysning används för att förbättra synförhållandena i trafikmiljön men också för att skapa trygghet, trivsel och tillgänglighet. Belysningen underhålls och ses kontinuerligt över utifrån gällande krav. Utskottet noterar även att Trafikverket på olika sätt arbetar med att minimera mängden ljusföroreningar, bl.a. genom att finansiera forskning. Dessutom kan utskottet konstatera att det pågår en översyn av statliga belysningsanläggningar liksom arbete med att ta fram belysningsplaner för det statliga vägnätet och att det finns ett samarbete mellan Trafikverket och SKR på området. Utskottet har inte skäl att ifrågasätta det arbete som görs för att säkerställa att vägbelysningsanläggningar uppfyller både trafiksäkerhetskrav och miljöhänsyn.

När det gäller enskildas rätt gentemot vägföreningar och offentliga markägare menar utskottet att detta regleras i befintliga bestämmelser. Utskottet noterar dock samtidigt att det kan finnas behov av vissa förtydliganden om vägförrättningar. I sammanhanget har utskottet noterat att det finns ett relativt nytt branschinitiativ för en nationell strategi för enskilda vägar som bl.a. innehåller förslag på åtgärder inom området rättssäker samverkan. Utskottet välkomnar att frågan är uppmärksammad och avser att noga följa utvecklingen på området. Utskottet anser därmed att det för tillfället inte finns skäl att ta ytterligare initiativ inom området.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:2614 (C) och 2025/26:3633 (KD).

Ur avsnittet "Vissa vägfrågor" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet anser att det är önskvärt utifrån flera aspekter, bl.a. folkhälsa och turism, att ideella föreningar och organisationer får möjlighet att anordna tillfälliga arrangemang på allmän väg utan att behöva stå för omskyltningskostnader. Utskottet ser därför positivt på den permanenta anslagsökning till Trafikverket som regeringen anvisat för detta ändamål. Utskottet påminner också om den ändring i vägmärkesförordningen som regeringen beslutat om och som innebär att Trafikverket sedan den 1 januari 2025 kan avstå från att kräva ideella föreningar och organisationer på omskyltningskostnader vid tillfälliga arrangemang såsom motionslopp på cykel.

Därmed finner utskottet att motionsyrkandet är väl tillgodosett och att det saknas skäl att vidta några åtgärder på området. Utskottet avstyrker därför motion 2025/26:606 (S).

Ur avsnittet "Ideella föreningars kostnader för arrangemang på allmän väg" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar inledningsvis att transportsektorn står för cirka en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Transportsektorns omställning till fossilfrihet är därför avgörande för att uppnå Sveriges långsiktiga klimatåtaganden om att utsläppen från inrikes transporter ska vara i princip noll senast 2045. Utskottet konstaterar vidare att en rad åtgärder har vidtagits under senare år för att påskynda omställningen.

Transportsektorns omställning bör enligt utskottet ske genom elektrifiering, ökad användning av fossilfria drivmedel och ökad transporteffektivitet. Omställningen av fordonsflottan är i hög grad sammanlänkad med elektrifieringen, och utskottet ser därför positivt på att regeringen i den klimatpolitiska handlingsplanen från december 2023 och därefter i bl.a. budgetpropositioner presenterat angelägna åtgärder som syftar till att påskynda omställningen till nollutsläppsfordon. Åtgärderna omfattar bl.a. stora stöd till företag, kommuner och regioner för att skynda på marknadsintroduktion av miljövänliga och eldrivna lätta och tunga lastbilar och bussar samt en ny elbilspremie som ska riktas till grupper i behov av stöd, t.ex. i glesbygd. Senast i december 2025 lämnade regeringen en proposition (prop. 2025/26:80) till riksdagen med förslag på permanent skattefrihet för förmån av laddel på arbetsplatser för att fortsätta att underlätta omställningen till en fossilfri fordonsflotta och främja arbetsresor med laddbara fordon. Utskottet välkomnar åtgärderna och konstaterar att regeringen i och med detta nu påskyndar omställningen av såväl tunga som lätta fordon ytterligare. I sammanhanget vill utskottet även påminna om att regeringen har tillsatt en utredning som ska föreslå ytterligare styrmedel som ska bidra till en utfasning av fossila bränslen och till att nå Sveriges klimatåtaganden i EU. Utredningen ska redovisa sina förslag i maj 2026.

För att fordonsflottan ska kunna ställa om krävs det enligt utskottet även att utbyggnaden av laddinfrastrukturen fortsätter. Här pågår ett omfattande arbete, något som berörs närmare i avsnittet Laddinfrastruktur för elfordon. När det gäller frågan om att fasa ut fossila drivmedel delar utskottet regeringens bedömning i den klimatpolitiska handlingsplanen att frågan kräver en utökad samhällsanalys och att tydliga förutsättningar bör ges i god tid. Det behövs en väl avvägd, långsiktig och samhällsekonomiskt hållbar politik som tar hänsyn till både klimatmål och samhällsekonomiska effekter. Utskottet påminner i sammanhanget om att en ny reduktionsplikt infördes den 1 juli 2025, vilket sannolikt kommer att påverka omställningen av fordonsflottan. Utskottet vill även påminna om att regeringen har låtit Energimyndigheten utreda och föreslå en fordonsmärkning som utgår från ett livscykelperspektiv.

Vidare påminner utskottet om att det fr.o.m. 2035 inte längre kommer att säljas nya personbilar eller lätta lastbilar med förbränningsmotor inom EU, enligt EU:s gällande koldioxidkrav för lätta fordon. Utskottet noterar dock att försäljningsförbudet på lätta fordon kan vara på väg att luckras upp eftersom EU-kommissionen i december 2025 presenterade ett förslag som innebär att biltillverkarna fr.o.m. 2035 i stället ska minska utsläppen från avgasröret med 90 procent, medan de återstående 10 procenten enligt förslaget ska kompenseras genom användning av koldioxidsnålt stål tillverkat i EU eller e-bränslen och biobränslen. Det kommer att möjliggöra försäljning av bl.a. laddhybrider och fordon med förbränningsmotorer även efter 2035. Kommissionen föreslår också en riktad ändring av normerna för koldioxidutsläpp från tunga fordon. Utskottet kommer att mycket noga följa utvecklingen på området. När det gäller motionsförslaget om förbud mot försäljning av fossilt drivna mopeder har utskottet noterat att det pågår en diskussion på kommunnivå i större städer i Sverige.

När det gäller motionsförslagen om konvertering av fordon påminner utskottet om att Konjunkturinstitutet har utrett frågan om att konvertera befintliga fordon till lågutsläppsfordon så att de kan drivas med el eller förnybara drivmedel. Utskottet konstaterar att det enligt Konjunkturinstitutet kan vara mer kostnadseffektivt med en konvertering av bilar utan stöd.

När det gäller förutsättningarna för att främja etanoldrift vill utskottet påminna om att det redan i dag är tillåtet med 99,95-procentig etanol i E100, under förutsättning att bränslet inte går att dricka med hänvisning till alkohollagen.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att det pågår ett omfattande arbete med att skapa förutsättningar för en fossilfri fordonsflotta. Därmed ser utskottet inte skäl att för närvarande ta något initiativ med anledning av motionsförslagen. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår motionerna 2025/26:1797 (KD), 2025/26:2780 (V) yrkandena 67 och 68, 2025/26:3278 (MP) yrkandena 10 och 13, 2025/26:3422 (MP) yrkandena 122 och 123, 2025/26:3428 (MP) yrkande 43, 2025/26:3582 (C) yrkande 59 i denna del, 2025/26:3668 (KD) och 2025/26:3728 (C) yrkande 85 i denna del.

Ur avsnittet "En fossilfri fordonsflotta" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 10. Läs betänkandet