Gymnasieskolan

Utskottet vill inledningsvis framhålla vikten av att de yrkesutbildningar som erbjuds inom gymnasieskolan möter arbetsmarknadens kompetensbehov. Att utbildningarna planeras och dimensioneras med hjälp av arbetslivet och branscher är en förutsättning för att behovet av rätt utbildad arbetskraft ska kunna tillgodoses nu och i framtiden, och för att garantera god kvalitet.

När det gäller yrkandena om planering och dimensionering av gymnasieskolans olika program och om samverkan mellan friskolor och kommuner för att dimensionera utbudet av gymnasieplatser konstaterar utskottet att det i dag finns olika regler för kommunala och enskilda huvudmän vad gäller ansvaret för planering och dimensionering av gymnasieskolan. Utredningen om en ämnesutformad gymnasieskola har emellertid i uppdrag att föreslå ytterligare åtgärder för en ändamålsenlig dimensionering av gymnasiala utbildningar i förhållande till arbetslivet och att föreslå hur motsvarande krav på samverkan kan ställas på enskilda huvudmän som på kommuner när det gäller att väga in arbetsmarknadens behov när de planerar och erbjuder utbildning i gymnasieskolan. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 9 december 2027. Utskottet anser att den pågående utredningen bör avvaktas. Med hänvisning till den pågående utredningen avstyrker utskottet motionerna 2025/26:3186 (C) yrkande 45 och 2025/26:3810 (S) yrkande 59.

När det gäller motionsyrkandet om att införa yrkesprov kan utskottet konstatera att regeringen vill skapa bättre förutsättningar för yrkesutbildning. Regeringen har i en proposition som överlämnades till riksdagen den 17 mars 2026 föreslagit att yrkesprov ska införas. Propositionen planeras behandlas i riksdagen senare under våren 2026. Utskottet anser att resultatet av det pågående arbetet bör avvaktas. Därmed avstyrks motion 2025/26:3186 (C) yrkande 46.

I fråga om yrkandet om lärlingsutbildning noterar utskottet att det sedan ett antal år finns möjlighet till en gymnasial lärlingsanställning för den del av utbildningen som en elev genomför genom arbetsplatsförlagt lärande. Utskottet anser inte att det finns behov av något tillkännagivande med anledning av motion 2025/26:1844 (S). Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Gymnasial utbildning och arbetsmarknaden" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet

Utskottet kan konstatera att utbildningen i den kursutformade gymnasieskolan har upplevts som osammanhängande och det finns problem med bristande likvärdighet. Antalet kurser har successivt ökat och de anknyter inte alltid särskilt väl till de aktuella gymnasieprogrammen. Gymnasieskolans struktur och programutbud har inte ändrats i grunden sedan 1994 och utskottet ser positivt på att Utredningen om en ämnesutformad gymnasieskola har i uppdrag att föreslå hur en fullständigt ämnesutformad gymnasial utbildning kan utformas samt hur dagens utbud av nationella program kan förändras och bli relevanta i ett ämnesutformat system.

När det gäller grundskolans läroplaner och kursplaner har regeringen gått vidare med Läroplansutredningens förslag (SOU 2025:19) och Skolverket har i uppdrag att ta fram förslag på nya läroplaner för grundskolan som ska vara tydligt inriktade på tillförlitliga och mer beständiga kunskaper. Vidare har en proposition om nya läroplaner för en stark kunskapsskola överlämnats till riksdagen den 17 mars 2026, vilken planeras behandlas senare under våren 2026. Utskottet anser att det pågående arbetet inte bör föregripas.

Mot bakgrund av vad som har anförts avstyrker utskottet motionerna 2025/26:190 (MP) yrkande 5, 2025/26:434 (M), 2025/26:826 (C), 2025/26:2087 (M), 2025/26:2723 (SD) yrkande 2, 2025/26:2819 (V) yrkande 8, 2025/26:3364 (MP) yrkande 40, 2025/26:3398 (M), 2025/26:3480 (M), 2025/26:3590 (S) yrkande 60, och 2025/26:3775 (MP) yrkande 16.

Ur avsnittet "Ämnen och kunskapsområden" i betänkandet, som även gäller punkt 4. Läs betänkandet

Utskottet kan konstatera att riksdagens tillkännagivande om idrottsutbildningar (bet. 2018/19:UbU17, rskr. 2018/19:269) inte är slutbehandlat och att regeringen har aviserat att återkomma i frågan (skr. 2025/26:75 s. 258). Utskottet anser att det inte finns anledning för riksdagen att rikta något nytt tillkännagivande. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:3367 (MP) yrkande 20 och 2025/26:3461 (KD) yrkandena 1 och 2.

Ur avsnittet "Idrottsutbildningar" i betänkandet. Läs betänkandet

De motionsyrkanden som listas i bilaga 2 rör främst samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se betänkandena 2022/23:UbU8, 2023/24:UbU9, 2023/24:UbU10, 2023/24:UbU12, och 2024/25:UbU12. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av de nämnda betänkandena.

Reservationer

1.

Utbildningens dimensionering, punkt 1 (S)

av Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S) och Robert Olesen (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3810 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 59 och

avslår motion

2025/26:3186 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 45.

Ställningstagande

Det finns i dag ett kompetensgap mellan utbudet av gymnasiekurser och vilken arbetskraft som efterfrågas på arbetsmarknaden. Följden blir att det utbildas för få inom vissa sektorer där företag skriker efter arbetskraft samtidigt som det utbildas för många inom andra områden. Många unga som fullgjort sin gymnasieutbildning får därför inte jobb inom den sektor som de utbildat sig för. Den socialdemokratiskt ledda regeringen tog avgörande steg för att dimensionera gymnasiala utbildningar för att bättre matcha behovet av kompetens. En princip infördes i skollagen som innebär att arbetsmarknadens behov ska vägas in när huvudmän, oavsett om de är offentliga eller enskilda, bestämmer vilka utbildningar som ska erbjudas och antalet platser på dessa.

Vi menar att regeringen aktivt behöver följa upp den nya lagstiftningen och dess tillämpning i hela landet. Arbetet med att förbättra matchningen av gymnasieutbildningar behöver därutöver fortsätta. På sikt behöver statens styrning och dimensioneringen av gymnasieskolans olika program öka. Det behövs tydligare ramar för såväl offentliga som enskilda huvudmän som tar hänsyn till både elevers efterfrågan och arbetsmarknadens behov av kompetens.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

2.

Utbildningens dimensionering, punkt 1 (C)

av Madeleine Atlas (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3186 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 45 och

avslår motion

2025/26:3810 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 59.

Ställningstagande

Utbudet av gymnasieutbildningarna bör dimensioneras och planeras efter arbetsmarknadens behov. Därför är det bra att bestämmelserna om att kommuner ska dimensionera utbildning nu börjar tillämpas. Ett problem är emellertid att friskolor inte inkluderas. Cirka 31 procent av eleverna på gymnasiet går i dag i en skola med en fristående huvudman. Av dessa går 64 procent på ett högskoleförberedande program, 29 procent på ett yrkesprogram och 6 procent på ett introduktionsprogram.

Om det ska säkras att utbildningsplatserna dimensioneras efter arbetsmarknadens behov måste även friskolorna vara med i planeringen. Ekonomiprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet är i dag de vanligaste förstahandsvalen för eleverna. Om friskolorna inte är med i dimensioneringen finns det stor risk att eleverna väljer att gå de högskoleförberedande program som erbjuds där i stället för de yrkesprogram som kommunerna behöver tillhandahålla. Det finns inget som hindrar en fristående huvudman från att behålla eller öka antalet platser på de högskoleförberedande programmen. Risken är stor att kommunerna ökar antalet utbildningsplatser på yrkesprogrammen men att eleverna helt enkelt väljer bort dessa till fördel för redan befintliga högskoleförberedande program på fristående skolor – om inte friskolorna inkluderas i dimensioneringen. Detta är en oro som delas av flera näringslivsorganisationer vars företag är beroende av elever från yrkesprogrammen. Mot bakgrund av detta anser jag att friskolor ska inkluderas i kommunernas samverkan om planering och dimensionering av gymnasie-skolan.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

3.

Gymnasial yrkesutbildning, punkt 2 (C)

av Madeleine Atlas (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3186 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 46 och

avslår motion

2025/26:1844 av Monica Haider (S).

Ställningstagande

I dag finns en stor brist på gymnasialt yrkesutbildade inom flera områden på arbetsmarknaden. Svenskt Näringsliv pekar på att arbetsmarknaden kommer att sakna 290 000 yrkesutbildade 2035 om det inte sker en förändring. De bedömer även att 40 procent av en årskull behöver ta examen från ett yrkesprogram för att möta efterfrågan. Särskilt kritiskt är det inom vård och omsorg samt industriteknik. Samtidigt som näringslivet skriker efter arbetskraft tar det tid för många ungdomar och vuxna att få ett jobb efter att de gått en gymnasial utbildning. Det beror på att allt för många elever i dag går utbildningar (ofta teoretiska) som har en lägre efterfrågan på arbetsmarknaden. Denna matchningsproblematik både hämmar företags möjligheter att växa och gör det svårare för ungdomar och vuxna att komma in på arbetsmarknaden. För att möta behovet av yrkesutbildade vill jag att det ska vara möjligt att söka till gymnasiets yrkesprogram genom yrkesprov.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

4.

Särskilda kunskapsområden, punkt 3 (S)

av Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S) och Robert Olesen (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet