Vuxenutbildning

Inledningsvis vill utskottet framhålla vikten av att den vuxenutbildning som erbjuds är väl anpassad för arbetsmarknadens kompetensbehov och ger goda möjligheter för människor att i vuxen ålder stärka sin kompetens eller ställa om för att växla yrke. Utskottet noterar att flera viktiga insatser har gjorts och görs för att få en bättre matchning på arbetsmarknaden och för att behovet av arbetskraft och kompetens ska speglas i utbildningsutbudet. Utskottet ser också positivt på de ytterligare satsningar på yrkesutbildning för vuxna som nu görs i och med riksdagens beslut om budgetpropositionen för 2026. Det behövs utbildning som ger vuxna en chans att få de kompetenser som krävs för att studera vidare och för att få ett arbete.

När det gäller yrkandena om behov av utbildning inom vissa områden kan utskottet konstatera att samhällets kompetensförsörjning och arbetsmarknadens behov är centrala perspektiv inom både komvux och yrkeshögskolan. Utbildningarna inom yrkeshögskolan ska enligt gällande bestämmelser svara mot arbetslivets behov, och utbildningsformen har en central roll i att möjliggöra omställning och förbättra matchningen på arbetsmarknaden. För komvux gäller att utbildningen ska vara en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet. Utskottet vill påminna om den nya lagstiftningen om att arbetsmarknadens behov ska ha betydelse vid planering och dimensionering av yrkesutbildning, som påverkar utbildningsutbudet inom komvux. Utskottet noterar också att det pågår en formaliserad samverkan mellan flera myndigheter, där bl.a. Skolverket och MYH ingår, med syftet att bidra till en väl fungerande kompetensförsörjning.

I sammanhanget noterar utskottet att förslagen från två stora utredningar som behandlar gymnasial yrkesutbildning för vuxna respektive yrkeshögskoleutbildning bereds inom Regeringskansliet. Det gäller Yrkesvuxutredningen, som undersökt hur yrkesutbildningen inom komvux kan bli mer effektiv och anpassad efter de behov som finns, och Utredningen om framtidens yrkeshögskola, som har haft i uppdrag att föreslå förändringar som krävs i yrkeshögskolan för att säkerställa den växande utbildningsformens effektiva funktion för framtiden. Utskottet vill inte föregripa den beredning av som pågår utredningarnas betänkanden.

I fråga om lärlingsutbildning kan utskottet konstatera att den ovan nämnda Yrkesvuxutredningen lämnar flera förslag på hur sådan utbildning inom komvux ska kunna utvecklas, bl.a. genom att arbetsgivare får ett större ansvar och inflytande.

När det gäller yrkandena om en översyn av statsbidraget för regionalt yrkesvux instämmer utskottet med regeringen i att statsbidragets nyttjandegrad fortfarande är för låg. Utskottet noterar att det pågår ett arbete med att förbättra och utveckla utformningen av och villkoren för statsbidraget för regionalt yrkesvux för att det ska utnyttjas mer över hela landet och öka antalet utbildningsplatser. Utskottet vill inte föregripa det pågående arbetet.

Inte heller i övrigt finner utskottet skäl att vidta några åtgärder med anledning av yrkandena om utbud och behov av vuxenutbildning. Mot bakgrund av ovanstående, gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2025/26:1196 (M) yrkande 3, 2025/26:2303 (S), 2025/26:2822 (C) yrkande 35, 2025/26:3189 (C) yrkande 7, 2025/26:3245 (M) yrkande 3, 2025/26:3282 (MP) yrkande 23, 2025/26:3548 (MP) yrkandena 31 och 119 och 2025/26:3810 (S) yrkande 69.

Ur avsnittet "Utbud och behov av vuxenutbildning" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3 och 8. Läs betänkandet

Inledningsvis vill utskottet framhålla vikten av att den vuxenutbildning som erbjuds är väl anpassad för arbetsmarknadens kompetensbehov och ger goda möjligheter för människor att i vuxen ålder stärka sin kompetens eller ställa om för att växla yrke. Utskottet noterar att flera viktiga insatser har gjorts och görs för att få en bättre matchning på arbetsmarknaden och för att behovet av arbetskraft och kompetens ska speglas i utbildningsutbudet. Utskottet ser också positivt på de ytterligare satsningar på yrkesutbildning för vuxna som nu görs i och med riksdagens beslut om budgetpropositionen för 2026. Det behövs utbildning som ger vuxna en chans att få de kompetenser som krävs för att studera vidare och för att få ett arbete.

När det gäller yrkandena om behov av utbildning inom vissa områden kan utskottet konstatera att samhällets kompetensförsörjning och arbetsmarknadens behov är centrala perspektiv inom både komvux och yrkeshögskolan. Utbildningarna inom yrkeshögskolan ska enligt gällande bestämmelser svara mot arbetslivets behov, och utbildningsformen har en central roll i att möjliggöra omställning och förbättra matchningen på arbetsmarknaden. För komvux gäller att utbildningen ska vara en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet. Utskottet vill påminna om den nya lagstiftningen om att arbetsmarknadens behov ska ha betydelse vid planering och dimensionering av yrkesutbildning, som påverkar utbildningsutbudet inom komvux. Utskottet noterar också att det pågår en formaliserad samverkan mellan flera myndigheter, där bl.a. Skolverket och MYH ingår, med syftet att bidra till en väl fungerande kompetensförsörjning.

I sammanhanget noterar utskottet att förslagen från två stora utredningar som behandlar gymnasial yrkesutbildning för vuxna respektive yrkeshögskoleutbildning bereds inom Regeringskansliet. Det gäller Yrkesvuxutredningen, som undersökt hur yrkesutbildningen inom komvux kan bli mer effektiv och anpassad efter de behov som finns, och Utredningen om framtidens yrkeshögskola, som har haft i uppdrag att föreslå förändringar som krävs i yrkeshögskolan för att säkerställa den växande utbildningsformens effektiva funktion för framtiden. Utskottet vill inte föregripa den beredning av som pågår utredningarnas betänkanden.

I fråga om lärlingsutbildning kan utskottet konstatera att den ovan nämnda Yrkesvuxutredningen lämnar flera förslag på hur sådan utbildning inom komvux ska kunna utvecklas, bl.a. genom att arbetsgivare får ett större ansvar och inflytande.

När det gäller yrkandena om en översyn av statsbidraget för regionalt yrkesvux instämmer utskottet med regeringen i att statsbidragets nyttjandegrad fortfarande är för låg. Utskottet noterar att det pågår ett arbete med att förbättra och utveckla utformningen av och villkoren för statsbidraget för regionalt yrkesvux för att det ska utnyttjas mer över hela landet och öka antalet utbildningsplatser. Utskottet vill inte föregripa det pågående arbetet.

Inte heller i övrigt finner utskottet skäl att vidta några åtgärder med anledning av yrkandena om utbud och behov av vuxenutbildning. Mot bakgrund av ovanstående, gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2025/26:1196 (M) yrkande 3, 2025/26:2303 (S), 2025/26:2822 (C) yrkande 35, 2025/26:3189 (C) yrkande 7, 2025/26:3245 (M) yrkande 3, 2025/26:3282 (MP) yrkande 23, 2025/26:3548 (MP) yrkandena 31 och 119 och 2025/26:3810 (S) yrkande 69.

Ur avsnittet "Utbud och behov av vuxenutbildning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3 och 8. Läs betänkandet

Inledningsvis vill utskottet framhålla vikten av att den vuxenutbildning som erbjuds är väl anpassad för arbetsmarknadens kompetensbehov och ger goda möjligheter för människor att i vuxen ålder stärka sin kompetens eller ställa om för att växla yrke. Utskottet noterar att flera viktiga insatser har gjorts och görs för att få en bättre matchning på arbetsmarknaden och för att behovet av arbetskraft och kompetens ska speglas i utbildningsutbudet. Utskottet ser också positivt på de ytterligare satsningar på yrkesutbildning för vuxna som nu görs i och med riksdagens beslut om budgetpropositionen för 2026. Det behövs utbildning som ger vuxna en chans att få de kompetenser som krävs för att studera vidare och för att få ett arbete.

När det gäller yrkandena om behov av utbildning inom vissa områden kan utskottet konstatera att samhällets kompetensförsörjning och arbetsmarknadens behov är centrala perspektiv inom både komvux och yrkeshögskolan. Utbildningarna inom yrkeshögskolan ska enligt gällande bestämmelser svara mot arbetslivets behov, och utbildningsformen har en central roll i att möjliggöra omställning och förbättra matchningen på arbetsmarknaden. För komvux gäller att utbildningen ska vara en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet. Utskottet vill påminna om den nya lagstiftningen om att arbetsmarknadens behov ska ha betydelse vid planering och dimensionering av yrkesutbildning, som påverkar utbildningsutbudet inom komvux. Utskottet noterar också att det pågår en formaliserad samverkan mellan flera myndigheter, där bl.a. Skolverket och MYH ingår, med syftet att bidra till en väl fungerande kompetensförsörjning.

I sammanhanget noterar utskottet att förslagen från två stora utredningar som behandlar gymnasial yrkesutbildning för vuxna respektive yrkeshögskoleutbildning bereds inom Regeringskansliet. Det gäller Yrkesvuxutredningen, som undersökt hur yrkesutbildningen inom komvux kan bli mer effektiv och anpassad efter de behov som finns, och Utredningen om framtidens yrkeshögskola, som har haft i uppdrag att föreslå förändringar som krävs i yrkeshögskolan för att säkerställa den växande utbildningsformens effektiva funktion för framtiden. Utskottet vill inte föregripa den beredning av som pågår utredningarnas betänkanden.

I fråga om lärlingsutbildning kan utskottet konstatera att den ovan nämnda Yrkesvuxutredningen lämnar flera förslag på hur sådan utbildning inom komvux ska kunna utvecklas, bl.a. genom att arbetsgivare får ett större ansvar och inflytande.

När det gäller yrkandena om en översyn av statsbidraget för regionalt yrkesvux instämmer utskottet med regeringen i att statsbidragets nyttjandegrad fortfarande är för låg. Utskottet noterar att det pågår ett arbete med att förbättra och utveckla utformningen av och villkoren för statsbidraget för regionalt yrkesvux för att det ska utnyttjas mer över hela landet och öka antalet utbildningsplatser. Utskottet vill inte föregripa det pågående arbetet.

Inte heller i övrigt finner utskottet skäl att vidta några åtgärder med anledning av yrkandena om utbud och behov av vuxenutbildning. Mot bakgrund av ovanstående, gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2025/26:1196 (M) yrkande 3, 2025/26:2303 (S), 2025/26:2822 (C) yrkande 35, 2025/26:3189 (C) yrkande 7, 2025/26:3245 (M) yrkande 3, 2025/26:3282 (MP) yrkande 23, 2025/26:3548 (MP) yrkandena 31 och 119 och 2025/26:3810 (S) yrkande 69.

Ur avsnittet "Utbud och behov av vuxenutbildning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 8. Läs betänkandet

Komvux är en central del av det svenska utbildningssystemet och en viktig resurs för Sveriges kompetensförsörjning. Genom komvux får vuxna tillgång till utbildningsmöjligheter som skapar vägar vidare till arbete och studier.

Utskottet kan konstatera att ett antal yrkanden berör frågan om bättre tillsyn och kontroll av utbildningen inom komvux och av utbildningsanordnare. Det är enligt utskottet viktigt att den vuxenutbildning som erbjuds, oavsett om det är huvudmannen själv som anordnar den eller om det är en privat aktör, håller en hög kvalitet. Enligt utskottet behöver kvaliteten inom komvux stärkas och det är nödvändigt och viktigt att skolformen granskas. Utskottet instämmer med regeringen i att det kan finnas skäl att överväga strängare krav för att få bedriva vuxenutbildning. Utskottet noterar att Skolinspektionen har fått ett förstärkt uppdrag att granska den kommunala vuxenutbildningen och att myndigheten i sina senaste granskningar uppmärksammat flera frågor som rör styrning och kvalitet i komvux och utbildning på entreprenad, dvs. där utbildningen anordnas av enskilda utbildningsanordnare. Utskottet kan också konstatera att det nyligen tillsatts en utredning om att förbättra kvaliteten och tydliggöra ansvaret i komvux. Syftet är att stärka förutsättningarna för att fler elever ska påbörja och slutföra en utbildning av hög kvalitet. Kontrollen av enskilda utbildningsanordnare i komvux ska skärpas och kommunernas ansvar för utbildningen ska tydliggöras (dir. 2025:103). Utskottet ser fram emot att ta del av utredningens förslag på området och ser inte skäl att föregripa utredningens arbete.

I fråga om yrkandena som rör studiesociala frågor inom komvux noterar utskottet att Yrkesvuxutredningen har behandlat frågor om vuxna elevers tillgång till stöd och elevhälsa och den ekonomiska situationen för elever i komvux som anpassad utbildning. I utredningens betänkande (SOU 2024:16) finns förslag och bedömningar på området. Betänkandet har remitterats, och utskottet ser inte skäl att föregripa den pågående beredningen av utredningens förslag.

I fråga om läromedel för elever inom komvux noterar utskottet att eleverna enligt gällande bestämmelser utan kostnad ska ha tillgång till de lärverktyg, t.ex. läroböcker, som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. Huvudmannen får dock besluta om att läromedel som är till för eget bruk ska anskaffas av eleverna själva. För sfi gäller detta enbart enstaka egna lärverktyg. Utskottet noterar också att regeringen gjort stora satsningar på läromedel inom skolväsendet på senare år. Utskottet ser för närvarande inte skäl att vidta några åtgärder med anledning av yrkandena.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2025/26:613 (S), 2025/26:973 (V) yrkandena 15 och 16, 2025/26:2791 (V) yrkande 26 och 2025/26:3810 (S) yrkandena 65–67.

Ur avsnittet "Kommunal vuxenutbildning" i betänkandet, som även gäller punkterna 5 och 7. Läs betänkandet

Komvux är en central del av det svenska utbildningssystemet och en viktig resurs för Sveriges kompetensförsörjning. Genom komvux får vuxna tillgång till utbildningsmöjligheter som skapar vägar vidare till arbete och studier.

Utskottet kan konstatera att ett antal yrkanden berör frågan om bättre tillsyn och kontroll av utbildningen inom komvux och av utbildningsanordnare. Det är enligt utskottet viktigt att den vuxenutbildning som erbjuds, oavsett om det är huvudmannen själv som anordnar den eller om det är en privat aktör, håller en hög kvalitet. Enligt utskottet behöver kvaliteten inom komvux stärkas och det är nödvändigt och viktigt att skolformen granskas. Utskottet instämmer med regeringen i att det kan finnas skäl att överväga strängare krav för att få bedriva vuxenutbildning. Utskottet noterar att Skolinspektionen har fått ett förstärkt uppdrag att granska den kommunala vuxenutbildningen och att myndigheten i sina senaste granskningar uppmärksammat flera frågor som rör styrning och kvalitet i komvux och utbildning på entreprenad, dvs. där utbildningen anordnas av enskilda utbildningsanordnare. Utskottet kan också konstatera att det nyligen tillsatts en utredning om att förbättra kvaliteten och tydliggöra ansvaret i komvux. Syftet är att stärka förutsättningarna för att fler elever ska påbörja och slutföra en utbildning av hög kvalitet. Kontrollen av enskilda utbildningsanordnare i komvux ska skärpas och kommunernas ansvar för utbildningen ska tydliggöras (dir. 2025:103). Utskottet ser fram emot att ta del av utredningens förslag på området och ser inte skäl att föregripa utredningens arbete.

I fråga om yrkandena som rör studiesociala frågor inom komvux noterar utskottet att Yrkesvuxutredningen har behandlat frågor om vuxna elevers tillgång till stöd och elevhälsa och den ekonomiska situationen för elever i komvux som anpassad utbildning. I utredningens betänkande (SOU 2024:16) finns förslag och bedömningar på området. Betänkandet har remitterats, och utskottet ser inte skäl att föregripa den pågående beredningen av utredningens förslag.

I fråga om läromedel för elever inom komvux noterar utskottet att eleverna enligt gällande bestämmelser utan kostnad ska ha tillgång till de lärverktyg, t.ex. läroböcker, som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. Huvudmannen får dock besluta om att läromedel som är till för eget bruk ska anskaffas av eleverna själva. För sfi gäller detta enbart enstaka egna lärverktyg. Utskottet noterar också att regeringen gjort stora satsningar på läromedel inom skolväsendet på senare år. Utskottet ser för närvarande inte skäl att vidta några åtgärder med anledning av yrkandena.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2025/26:613 (S), 2025/26:973 (V) yrkandena 15 och 16, 2025/26:2791 (V) yrkande 26 och 2025/26:3810 (S) yrkandena 65–67.

Ur avsnittet "Kommunal vuxenutbildning" i betänkandet, som även gäller punkterna 5 och 6. Läs betänkandet