Högskolan

Styrning av högskolan

När det gäller motionsyrkanden som rör styrningen av högskolan vill utskottet påminna om att lärosätena har stor frihet att bestämma över sin verksamhet inom de ramar som ges. Lärosätena tilldelas resurser för utbildning och forskning via statliga anslag, och resurserna beräknas enligt särskilda modeller. Deras rätt att utfärda examina följer antingen av författning eller av särskilda beslut av regeringen eller UKÄ. Lärosätena ska dimensionera sitt utbildningsutbud utifrån bl.a. arbetsmarknadens behov. De återrapporterar i första hand utfallet av sin verksamhet till regeringen i sina årsredovisningar. UKÄ ansvarar för merparten av återrapporteringen till regeringen inom verksamhetsområdet i en årsrapport och i annan uppföljning och statistik. Utskottet finner inte skäl att föreslå någon åtgärd med anledning av motionsyrkandena om ovanstående frågor.

Utskottet anser att den nuvarande ordningen för beslut om benämningen universitet är väl avvägd och finner inte någon anledning att ändra denna ordning.

Vidare noterar utskottet att det pågår en utredning om behovet av att stärka stödet till forskare och lärare i frågor som gäller deras akademiska frihet.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:207 (SD), 2025/26:798 (C), 2025/26:1317 (S), 2025/26:3189 (C) yrkandena 22 och 27 samt 2025/26:3810 (S) yrkande 91.

Utbildningsformer

Vad beträffar olika utbildningsformer kan utskottet konstatera att lärosätena erbjuder utbildning såväl på campus som på distans. I likhet med regeringen anser utskottet att campusutbildning är och bör fortsätta vara kärnan i den akademiska traditionen. Möjligheten till distansutbildning är dock viktig för att bl.a. underlätta vidareutbildning. Likaså är möjligheten till studier inom högskolan via lärcentrum betydelsefull, och det är därför värdefullt med det särskilda statsbidraget för att stimulera utveckling av lärcentrum i kommunerna. Utskottet vill också framhålla uppdraget till ett par lärosäten att anordna decentraliserad utbildning inom hälso- och sjukvårdsyrken med möjlighet att välja mellan ett antal studieorter. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:3185 (C) yrkande 16, 2025/26:3189 (C) yrkande 10 och 2025/26:3810 (S) yrkande 88.

Högskolans internationella verksamhet

I fråga om högskolans internationella verksamhet vill utskottet påminna om att det är lärosätena själva som avgör vad som innefattas i den internationella verksamheten inom ramen för deras uppdrag. Flera lärosäten är exempelvis medlemmar i nätverket Scholars at Risk som hjälper forskare i fara. Utskottet kan vidare konstatera att det har tagits ett initiativ till motsvarande nätverk för studenter inom ramen för Nordiska rådet som resulterade i att frågan kommer att lyftas i olika sammanhang kommande år. Utskottet kan också konstatera att UHR i dag ansvarar för den plattform för internationalisering som utöver UHR består av Svenska institutet, UKÄ, Vetenskapsrådet och Vinnova och har i uppdrag att samordna insatser som kan underlätta lärosätenas arbete inom internationalisering. Mot denna bakgrund finner utskottet inte någon anledning att föreslå åtgärder utifrån motionsyrkanden om högskolans internationella verksamhet. Utskottet avstyrker därför motionerna 2025/26:2785 (V) yrkande 5, 2025/26:3365 (MP) yrkande 28 och 2025/26:3729 (C) yrkande 52.

Ur avsnittet "Övergripande om högskolan" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 3. Läs betänkandet

Utbildningsutbud

När det gäller lärosätenas utbildningsutbud vill utskottet inledningsvis påminna om att det är regeringen som beslutar vilka examina som får ges i högskolan. Det är UKÄ som prövar lärosätenas examenstillstånd. Det finns ett femtiotal yrkesexamina utöver generella examina och konstnärliga examina. Flera konstnärliga utbildningar ingår i högskolan sedan närmare femtio år. Vidare ska lärosätenas utbildningsutbud svara mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Lärosätena har också ett ansvar att svara upp mot behoven på framtidens arbetsmarknad. I fråga om vårdens, inklusive tandvårdens, kompetensförsörjning ska Nationella vårdkompetensrådet bidra till en god planering. I rådet finns representanter från bl.a. lärosäten och UKÄ. Vad gäller kompetensbehoven för klimatomställningen har Myndigheten för yrkeshögskolan i uppdrag att sammanställa underlag om sådana utbildningar. För utbildning av pedagoger i kulturskolan finns satsningen Kulturskoleklivet som ett antal lärosäten deltar i.

Utskottet finner inte skäl att föreslå någon ytterligare åtgärd med anledning av motionsyrkandena om ovanstående frågor. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:443 (S), 2025/26:1067 (S) yrkandena 1 och 2, 2025/26:1507 (M) yrkande 1, 2025/26:1595 (S), 2025/26:1605 (L), 2025/26:2819 (V) yrkande 9, 2025/26:2333 (S), 2025/26:3185 (C) yrkande 15, 2025/26:3282 (MP) yrkande 22, 2025/26:3645 (S) yrkande 139 och 2025/26:3775 (MP) yrkande 11.

Utbildningars upplägg och innehåll

Utskottet kan konstatera att dagens lärar- och förskollärarutbildningar infördes 2011. Utbildningarna innehåller bl.a. verksamhetsförlagd utbildning (VFU). För sådan utbildning finns det övningsskolor och övningsförskolor. Därutöver finns det s.k. arbetsintegrerad lärarutbildning som möjliggör för studenterna att arbeta vid en skola eller förskola samtidigt som de studerar på en lärar- eller förskollärarutbildning. Vidare vill utskottet peka på att regeringen nyligen har beslutat om ändringar i lärar- och förskollärarutbildningarna som bl.a. innebär att ämnesstudier och ämnesdidaktiska studier samt kognitionsvetenskap kommer att få ökat utrymme i utbildningarna och att omfattningen av och innehållet i den s.k. utbildningsvetenskapliga kärnan, som ska ge en grund inom de kunskapsområden som är centrala för yrkesutövningen, kommer att ändras. När det gäller inslaget av kultur och musik i förskollärarutbildningen hänvisar utskottet till att ett lärosäte kan erbjuda förskollärarutbildning med en viss inriktning, exempelvis musik, eller låta en kurs om musik i förskolan ingå i en examen. I fråga om specialpedagogisk kompetens i skolan pågår en utredning om hur dagens speciallärar- respektive specialpedagogexamen kan ersättas av en ny flexibel utbildning.

Vad gäller behovet av praktik inom psykologutbildningen kan utskottet konstatera att de lärosäten som i dag anordnar denna utbildning också inkluderar VFU i utbildningen. Dessutom bereds för närvarande i Regeringskansliet förslag om att införa specialiseringstjänstgöring för psykologer i syfte att stärka patientsäkerheten.

Utskottet finner inte skäl att föreslå någon åtgärd med anledning av motionsyrkandena om ovanstående frågor. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:962 (SD), 2025/26:3186 (C) yrkandena 23–26, 2025/26:3365 (MP) yrkande 18 och 2025/26:3775 (MP) yrkande 15.

Ur avsnittet "Utbildningen i högskolan" i betänkandet, som även gäller punkt 4. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis påminna om att lärosätena i sin verksamhet aktivt ska främja och bredda rekryteringen till högskolan och att UHR har i uppgift att stimulera intresset för högskoleutbildning och främja breddad rekrytering till högskolan. Myndigheten har exempelvis nyligen utvecklat ett vägledningsmaterial till lärosätena om hur de kan arbeta med breddad rekrytering och vidareutvecklat informationen om högskoleutbildning som vänder sig till individer på studera.nu och antagning.se.

När det gäller behörighet och urval konstaterar utskottet att ett urvalsförfarande måste tillämpas när alla behöriga sökande inte kan beredas plats på en utbildning på grundnivå som vänder sig till nybörjare. Hänsyn ska då tas till de sökandes meriter. Urvalsgrunder är betyg, resultat från högskoleprovet och eventuellt en urvalsgrund som lärosätet självt har bestämt. För närvarande bereds inom Regeringskansliet förslag om förändringar i betygssystemet och systemet för meritvärdering. Utskottet vill inte föregå denna beredning.

I fråga om möjligheten att skriva högskoleprovet på Åland vidhåller utskottet sin tidigare ståndpunkt i samband med riksdagens beslut 2022 om in- och utpasseringskontroller vid högskoleprovet med kroppsvisitation av provdeltagare. Utskottet bedömde då att kroppsvisitation är en nödvändig och proportionerlig åtgärd för att motverka fusket vid högskoleprovet. Kroppsvisitation är en form av myndighetsutövning och kan därmed endast ske inom Sverige.

När det gäller antagning till högre utbildning inom Norden vill utskottet peka på den överenskommelse om tillträde till högre utbildning som finns inom Norden. Överenskommelsen innebär att den som är behörig till högre utbildning i det nordiska land där han eller hon är bosatt också är behörig till högre utbildning i de andra nordiska länderna. Länderna informerar också om utbildningsmöjligheterna genom Nordiska ministerrådets informationstjänst. Utskottet finner inte någon anledning att föreslå en ändring av denna ordning.

Mot bakgrund av ovanstående avstyrker utskottet motionerna 2025/26:458 (KD), 2025/26:1059 (KD), 2025/26:1931 (M), 2025/26:2568 (M), 2025/26:3012 (KD), 2025/26:3099 (KD), 2025/26:3319 (MP) och 2025/26:3810 (S) yrkandena 98 och 100.

Ur avsnittet "Rekrytering och tillträde till utbildning i högskolan" i betänkandet. Läs betänkandet

När det gäller stöd för studentinflytande kan utskottet inledningsvis påminna om att studenterna enligt högskolelagen har rätt att utöva inflytande över sin utbildning och att lärosätena ska verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Vidare ska ett lärosäte på ansökan besluta att en sammanslutning av studenter vid lärosätet får ställning som studentkår om den uppfyller vissa krav, exempelvis att den har som huvudsakligt syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och att den är demokratiskt uppbyggd. Därutöver fördelas ett årligt statsbidrag till varje universitet och högskola för verksamhet för studentinflytande. Dessutom lämnas ett årligt statsbidrag till Sveriges förenade studentkårer för att säkerställa ett nationellt studentinflytande. Utskottet vill, i likhet med motionärerna, understryka vikten av att studenterna utövar inflytande över sin utbildning och av att studentkårernas verksamhet för studentinflytande finansieras.

I fråga om hantering av frånvaro på en kurs kan utskottet konstatera att lärosätena ska lämna information till studenterna i kursplanen om bl.a. vilka undervisningstillfällen som är obligatoriska och hur frånvaro från obligatoriska moment hanteras och också se till att det finns flera prov- eller praktiktillfällen på en kurs.

Utskottet finner inte någon anledning att föreslå ändringar i nuvarande bestämmelser och avstyrker därmed motionerna 2025/26:1594 (S) och 2025/26:3365 (MP) yrkande 33.

Ur avsnittet "Studentfrågor" i betänkandet. Läs betänkandet

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se betänkandena 2022/23:UbU9, 2022/23:UbU10, 2023/24:UbU14, 2024/25:UbU14 och 2024/25:UbU15. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av de nämnda betänkandena.

Reservationer

1.

Styrning av högskolan, punkt 1 (S)

av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S) och Robert Olesen (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3810 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 91 och

avslår motionerna

2025/26:207 av Josef Fransson (SD),

2025/26:798 av Mikael Larsson och Stina Larsson (båda C),

2025/26:1317 av Petter Löberg och Jessica Rodén (båda S) och

2025/26:3189 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkandena 22 och 27.

Ställningstagande

Vi har tidigare krävt en översyn av högskolans resurstilldelningssystem för att lärosätena ska ha stabila förutsättningar samtidigt som utbildningsutbudet i större utsträckning kan riktas mot områden där det råder brist på arbetskraft. För att undvika framtida ryckighet i finansieringssystemet menar vi att en sådan utredning bör göras med en bred parlamentarisk förankring. Det är också viktigt att utredningen fokuserar på hur resurstilldelningssystemet kan utformas så att kvalitet kan upprätthållas i alla utbildningar, inklusive forskningsanknytning, men också ge tillräckliga resurser för undervisning samt pedagogisk utveckling.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

2.

Styrning av högskolan, punkt 1 (C)

av Niels Paarup-Petersen (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3189 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkandena 22 och 27 samt

avslår motionerna

2025/26:207 av Josef Fransson (SD),

2025/26:798 av Mikael Larsson och Stina Larsson (båda C),

2025/26:1317 av Petter Löberg och Jessica Rodén (båda S) och

2025/26:3810 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 91.

Ställningstagande

Den administrativa bördan hos de svenska lärosätena har ökat kraftigt på senare år. I sammanhanget handlar det både om ökade återrapporteringskrav och att forskningsmedel i högre grad måste sökas. Den administrativa bördan behöver minska kraftigt för att både kvalitet och autonomi ska säkras på landets lärosäten. Därför anser jag att regeringen och ansvariga myndigheter behöver verka för att minska lärosätenas återrapporteringskrav.

För att se till att de bästa utbildningarna premieras bör det även göras en åtstramning kring examensrättigheterna. Jag anser att kraven för att få rätt att utfärda examina på avancerad nivå och forskarnivå bör skärpas. Utbildningar ska bara få ges där det finns starka forskningsmiljöer av tillräcklig storlek. Genom skärpta krav uppmuntras lärosäten att specialisera sig. Därmed samlas avancerad utbildning i starkare miljöer, vilket också förbättrar möjligheterna att rekrytera forskare.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

3.

Utbildningsformer, punkt 2 (S)

av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S) och Robert Olesen (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3810 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 88 och

avslår motionerna

2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 16 och

2025/26:3189 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 10.

Ställningstagande

Högre utbildning behöver finnas i varje län för att bredda rekryteringen till högre studier och säkerställa utvecklingskraft i hela landet. Satsningarna på högskoleutbildning via lärcentrum och korta kurser för yrkesverksamma behöver också fortsätta. Vi menar att detta är avgörande både för den enskildes tillgång till utbildning och för att säkra näringslivets och välfärdens kompetensförsörjning även på mindre orter.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

4.

Utbildningsformer, punkt 2 (C)

av Niels Paarup-Petersen (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 16 och

2025/26:3189 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 10 och

avslår motion

2025/26:3810 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 88.

Ställningstagande

Behovet av sjuksköterskor, läkare och tandläkare är stort. Utbildningar till dessa yrken behöver i möjligaste mån erbjudas lokalt eller på distans. De måste finnas i närheten av där man bor och vara tillgängliga på fler platser. För att fler ska kunna utbilda sig anser jag att staten bör sluta ett avtal med universitet och högskolor så att utbildning inom välfärdsyrken kan erbjudas via lokala och regionala utbildningscentrum. Staten ska tillsammans med kommuner och regioner vara möjliggörare, och universitet och högskolor ska bistå med själva utbildningen.

Forskning visar att människors bosättning har betydelse för sannolikheten att börja studera på akademisk nivå. Är avståndet mellan boendet och ett lärosäte alltför långt bidrar det till att många avstår från att utbilda sig. Mönstret gäller såväl kvinnor som män. Jag anser att det utbildningspolitiska målet för landets högskolor bör få en tydligare tillgänglighetsdimension. Detta inbegriper såväl fysiska utbildningar som utbildningar på distans. Syftet är att möta arbetsmarknadens kompetensbehov och öka anställningsbarheten i hela landet.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet