Betänkande · 2025/26
Forskning
Sammanfattning Riksdagen sa nej till 77 förslag i motioner om forskning från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om vissa övergripande forskningsfrågor och särskilda forskningssatsningar. Riksdagen hänvisar till gällande bestämmelser, vidtagna åtgärder och pågående arbete. (Riksdagens beslutsnotis för hela betänkandet.)
Utbildningsutskottet · 2 voteringar 25 mars 2026
Betänkande UbU13 · Läs debattprotokollet
Betänkandet debatterades i kammaren 23 mars 2026 (28 anföranden).
Debattprotokollet omfattar hela dagens sammanträde med flera ärenden - sök på
”UbU13” eller
debattrubriken i dokumentet. Webb-tv-länken går direkt till just denna debatt.
Debatten gäller hela betänkandet, inte en enskild beslutspunkt.
Ämne: Skola och utbildning (grov koppling via utskott)
Betänkandets beslutspunkter
#1 Övergripande forskningsfrågor Bifall
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:1251 av Denis Begic (S), 2025/26:3189 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 18 och 2025/26:3810 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 115.
Riksdagen avslår motionsyrkanden om vissa övergripande forskningsfrågor.
Utskottets motivering
Det gällande övergripande forskningspolitiska målet anger att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, stärker näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt.
I samband med riksdagsbehandlingen av regeringens proposition Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta (prop. 2024/25:60) uttalade utskottet att det var positivt till detta övergripande mål. Likaså välkomnade utskottet att utgångspunkten för angivna forskningssatsningar är excellens, internationalisering och innovation. Sammanfattningsvis ansåg utskottet att de principer som regeringen lyfte fram som utgångspunkt för de presenterade satsningarna var väl valda och det ställde sig bakom regeringens bedömningar och slutsatser om inriktning och vägval för forskningspolitiken. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (bet. 2024/25:UbU15, rskr. 2024/25:219). Utskottet har ingen annan uppfattning än den som då redovisades. Utskottet kan också konstatera att regeringen i den nämnda propositionen bl.a. presenterade satsningar på fri forskning och på forskning och innovation inom vissa samhällsutmaningar, inklusive praktiknära forskning.
När det gäller frågan om formerna för finansiering av forskning inom högskolesektorn finansieras forskningen i dag av en mängd källor och finansiärer, såsom statliga direkta anslag, statliga forskningsråd men även bl.a. privata icke vinstdrivande organisationer. Frågan om organisationen för statlig forskningsfinansiering har nyligen utretts och utskottet har noterat att regeringen har angett att den avser att återkomma i frågan om att säkerställa att de statliga forskningsfinansiärerna bidrar till en ändamålsenlig och effektiv finansiering av forskning och ett innovationssystem med hög kvalitet.
Utskottet vill påminna om att Vetenskapsrådet har i uppdrag att bl.a. ansvara övergripande för kommunikation om forskning och forskningsresultat samt uppmärksamma forskningsetiska frågor.
Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser samt pågående och aviserat arbete avstyrker utskottet motionerna 2025/26:1251 (S), 2025/26:3189 (C) yrkande 18 och 2025/26:3810 (S) yrkande 115.
Ur avsnittet "Övergripande forskningsfrågor" i betänkandet. Läs betänkandet
| Parti | Fördelning | Ja | Nej | Avstår | Frånv. |
|---|---|---|---|---|---|
| Socialdemokraterna | 0 | 92 | 0 | 14 | |
| Sverigedemokraterna | 57 | 0 | 0 | 13 | |
| Moderaterna | 59 | 0 | 0 | 9 | |
| Centerpartiet | 0 | 0 | 17 | 7 | |
| Vänsterpartiet | 19 | 0 | 0 | 3 | |
| Kristdemokraterna | 17 | 0 | 0 | 2 | |
| Miljöpartiet | 15 | 0 | 0 | 3 | |
| Liberalerna | 14 | 0 | 0 | 2 | |
| Partilösa | 2 | 3 | 0 | 1 |
#2 Särskilda forskningssatsningar Bifall
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:933 av Jamal El-Haj (-) yrkande 2, 2025/26:1169 av Anne-Li Sjölund (C), 2025/26:1507 av Jörgen Berglund (M) yrkande 2, 2025/26:2199 av Ann-Sofie Lifvenhage (M), 2025/26:2788 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 7, 2025/26:3365 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 20, 2025/26:3367 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 25, 2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 95, 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 125, 2025/26:3650 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 40 och 2025/26:3810 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 104.
Riksdagen avslår yrkanden om särskilda forskningssatsningar.
Utskottets motivering
När det gäller yrkanden med önskemål om forskningssatsningar kan utskottet konstatera utifrån informationen ovan att det finns flera exempel på pågående forskning och verksamhet inom de områden som efterfrågas i yrkandena. Utskottet kan också påminna om att forskning finansieras på flera sätt, bl.a. via anslag till universitet och högskolor och via anslag till de statliga forskningsfinansiärerna som ska fördela medel till angivna vetenskapsområden. Av t.ex. Vetenskapsrådets instruktion framgår att myndigheten ska ge stöd till grundläggande forskning av högsta kvalitet inom samtliga vetenskapsområden. Därutöver finns myndigheter, som fördelar medel för forskning inom ramen för sina uppdrag. Vidare finns också ett antal stiftelser som finansierar forskning i enlighet med sina stadgar. Finansiering sker även genom EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont Europa.
Våren 2024 presenterade regeringen forskningspolitiken för åren 2025–2028 i den forskningspolitiska propositionen, med satsningar på vissa forskningsområden liksom på fri forskning. Flera av satsningarna omfattar bl.a. nationella tioåriga forskningsprogram för ett särskilt tema. Därutöver aviseras satsningar på t.ex. forskarinitierad forskning. Som har angetts ovan ställde sig utskottet positivt till regeringens bedömningar och slutsatser om inriktning och vägval för forskningspolitiken.
I den årliga budgetpropositionen lägger regeringen sedan förslag om den statligt finansierade forskningen, med medel till lärosäten och statliga forskningsfinansiärer. När riksdagen har beslutat om regeringens förslag ger regeringen lärosäten, forskningsfinansiärer och andra myndigheter närmare anvisningar för medelsanvändningen i respektive regleringsbrev. Lärosätena avgör själva fördelningen av sina anslag för forskning och utbildning på forskarnivå, på olika forskningsområden och forskningsprojekt. Forskningsfinansiärerna fördelar medel till forskning utifrån en utlysningsprocess där ansökningarna bedöms vetenskapligt.
Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser samt pågående och aviserat arbete avstyrker utskottet motionerna 2025/26:933 (-) yrkande 2, 2025/26:1169 (C), 2025/26:1507 (M) yrkande 2, 2025/26:2199 (M), 2025/26:2788 (V) yrkande 7, 2025/26:3365 (MP) yrkande 20, 2025/26:3367 (MP) yrkande 25, 2025/26:3556 (S) yrkande 95, 2025/26:3586 (S) yrkande 125, 2025/26:3650 (S) yrkande 40 och 2025/26:3810 (S) yrkande 104.
Ur avsnittet "Särskilda forskningssatsningar" i betänkandet. Läs betänkandet
| Parti | Fördelning | Ja | Nej | Avstår | Frånv. |
|---|---|---|---|---|---|
| Socialdemokraterna | 1 | 0 | 91 | 14 | |
| Sverigedemokraterna | 57 | 0 | 0 | 13 | |
| Moderaterna | 59 | 0 | 0 | 9 | |
| Centerpartiet | 17 | 0 | 0 | 7 | |
| Vänsterpartiet | 0 | 19 | 0 | 3 | |
| Kristdemokraterna | 17 | 0 | 0 | 2 | |
| Miljöpartiet | 0 | 0 | 15 | 3 | |
| Liberalerna | 14 | 0 | 0 | 2 | |
| Partilösa | 2 | 2 | 1 | 1 |
#3 Motioner som bereds förenklat Acklamation
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.
Riksdagen avslår de motionsyrkanden som beretts i förenklad ordning.
Utskottets motivering
De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se betänkandena 2022/23:UbU11, 2023/24:UbU15 och 2024/25:UbU15. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av de nämnda betänkandena.
Reservationer
1.
Övergripande forskningsfrågor, punkt 1 (S)
av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S) och Rose-Marie Carlsson (S).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:3810 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 115 och
avslår motionerna
2025/26:1251 av Denis Begic (S) och
2025/26:3189 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 18.
Ställningstagande
Högre utbildning och forskning är helt avgörande för Sverige som kunskapsnation, men också för att ge alla möjligheter till bildning och stärkta livschanser. Vi anser att forskningen både ska svara mot samhällsutmaningar och få möjlighet att drivas av nyfikenhet. Så kan nya innovationer och forskningsrön både upptäckas, förverkligas och kommersialiseras till nytta för hela samhället och mänskligheten. Det ökar näringslivets konkurrenskraft och stärker samhällets utveckling och välstånd.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
2.
Övergripande forskningsfrågor, punkt 1 (C)
av Anders Ådahl (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:3189 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 18 och
avslår motionerna
2025/26:1251 av Denis Begic (S) och
2025/26:3810 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 115.
Ställningstagande
Vissa statliga forskningsfinansiärers krav på medfinansiering är alldeles för höga. Det gör att forskningen blir alltmer styrd av enskilda forskare och av externa finansiärer, vilket riskerar att leda till att viktig forskning på mindre områden får stå tillbaka och att lärosätenas direkta anslag i stor omfattning binds upp. Jag menar därför att kraven på medfinansiering för externa statliga forskningsmedel bör minska.
Regeringen bör dessutom vidta åtgärder för att stärka möjligheterna att låta privata medel finansiera forskning. Jag anser att en breddad finansiering inte bara skulle öka den finansiella autonomin genom att lärosätena blir mindre beroende av en enskild finansiär. Det skulle också stärka förutsättningarna för lärosätena att satsa på spetsforskning i större utsträckning. En balanserad finansiering med både direkta och externa medel, offentliga som privata, har visat sig bäst stödja en bred, diversifierad och kvalitetsdriven forskningsmiljö. En sådan balans skapar goda planeringsförutsättningar för lärosätena och stärker deras förmåga att attrahera och behålla kvalificerade forskare och lärare.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
3.
Särskilda forskningssatsningar, punkt 2 (S)
av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S) och Rose-Marie Carlsson (S).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 95,
2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 125,
2025/26:3650 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 40 och
2025/26:3810 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 104 och
avslår motionerna
2025/26:933 av Jamal El-Haj (-) yrkande 2,
2025/26:1169 av Anne-Li Sjölund (C),
2025/26:1507 av Jörgen Berglund (M) yrkande 2,
2025/26:2199 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2025/26:2788 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 7,
2025/26:3365 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 20 och
2025/26:3367 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 25.
Ställningstagande
Sveriges forskningsmiljöer, industriella aktörer och Esrange placerar Sverige i en konkurrenskraftig position internationellt, och det finns en stor potential att ytterligare stärka landets strategiska förmåga inom området. Den tekniska utvecklingen inom rymddomänen är snabb och kräver att vi kontinuerligt investerar i kompetens, innovation och infrastruktur för att bibehålla vår ledande position. Vi menar därför att regeringen bör utveckla den nationella förmågan i rymdfrågor.
Det finns också ett stort behov av ökad polisiär grundforskning i Sverige. Trots goda intentioner på vissa lärosäten, och inte minst på landets polisutbildningar, krävs ett större helhetsgrepp för att skapa en stabilare akademisk grund för ett evidensbaserat polisarbete. Möjligheten att förlänga polisutbildningen och ge den akademisk status skulle kunna såväl ge bättre förutsättningar för forskning som att bättre förbereda studenterna för vad yrket kräver i praktiken.
Vi anser dessutom att det finns ett behov av forskning om hur människor påverkas av sin boendemiljö för att främja den goda bostaden.
Sverige behöver även flytta fram positionen i AI-utvecklingen. Därför anser vi att regeringen bör överväga att ge ett lärosäte i uppdrag att bygga upp ett resurscentrum för AI-utveckling i syfte att driva på och forska på AI och dess användande inom utbildningssektorn. Det kan exempelvis handla om både metoder för att upptäcka fusk vid examinationer och utvecklingen av metoder för att använda AI på ett bra sätt.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
4.
Särskilda forskningssatsningar, punkt 2 (V)
av Isabell Mixter (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:2788 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 7 och
Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet
Avgjord med acklamation - kammaren antog utskottets förslag utan omröstning.
Stapelns bredd visar andel inom partiets riksdagsgrupp. Hur enskilda ledamöter röstade finns i betänkandet hos riksdagen.