Studiestöd

Utskottet vill inledningsvis framhålla att det svenska studiestödet är, och ska fortsätta att vara, ett av världens mest generösa. Ett väl avvägt studiestödssystem skapar förutsättningar både för enskilda och för Sverige som nation att växa med kunskap och bidra till samhällets utveckling. Studiestödet är grundläggande för tillgången till en jämlik utbildning och ger alla, oavsett kön och bakgrund, möjlighet att studera. Flexibla och väl anpassade beloppsnivåer möjliggör komplettering av tidigare studier eller vidare studier på en högre nivå oavsett ekonomiska förutsättningar.

När det gäller motionsyrkanden med förslag om att på olika sätt förändra eller stärka olika bidrag i studiestödssystemet, bl.a. genom ändrade villkor för vissa utbildningar och vissa grupper av studerande, vill utskottet framhålla att studiestödssystemet, så som det är utformat i dag, är generöst och ger goda möjligheter för studier för personer i olika livssituationer. Utskottet konstaterar att de utgångspunkter för den kommande översynen av studiemedelssystemet som regeringen har presenterat berör områden som lyfts fram i motionsyrkandena. Detta gäller t.ex. att tryggheten för de studerande ska värnas och att de studerandes skuldsättning ska beaktas. Även utgångspunkterna för när nya utbildningar ska ge rätt till studiemedel ska ses över. Utskottet ser inte att det finns skäl att föregripa det arbete som regeringen har aviserat ska påbörjas.

När det gäller frågan om omställningsstudiestöd kan utskottet konstatera att det är den relevanta omställningsorganisationen som bedömer om utbildningen stärker personens ställning på arbetsmarknaden. Utskottet vill också påminna om att riksdagen beslutat om regelförenklingar för omställningsstudiestödet vilka trädde i kraft den 1 januari 2025. Ändringarna syftar till att skapa ett mer effektivt och ändamålsenligt omställningsstudiestöd och innebär bl.a. att CSN:s handläggningstider kan kortas ned.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2025/26:462 (KD), 2025/26:957 (L), 2025/26:1079 (S) yrkande 2, 2025/26:1196 (M) yrkande 2, 2025/26:2819 (V) yrkande 1, 2025/26:3730 (S) yrkandena 4 och 5, 2025/26:3753 (L), 2025/26:3771 (MP) yrkandena 5–7 och 2025/26:3775 (MP) yrkande 12.

Ur avsnittet "Villkor för studiestöd" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 3. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att det svenska studiestödet är, och ska fortsätta att vara, ett av världens mest generösa. Ett väl avvägt studiestödssystem skapar förutsättningar både för enskilda och för Sverige som nation att växa med kunskap och bidra till samhällets utveckling. Studiestödet är grundläggande för tillgången till en jämlik utbildning och ger alla, oavsett kön och bakgrund, möjlighet att studera. Flexibla och väl anpassade beloppsnivåer möjliggör komplettering av tidigare studier eller vidare studier på en högre nivå oavsett ekonomiska förutsättningar.

När det gäller motionsyrkanden med förslag om att på olika sätt förändra eller stärka olika bidrag i studiestödssystemet, bl.a. genom ändrade villkor för vissa utbildningar och vissa grupper av studerande, vill utskottet framhålla att studiestödssystemet, så som det är utformat i dag, är generöst och ger goda möjligheter för studier för personer i olika livssituationer. Utskottet konstaterar att de utgångspunkter för den kommande översynen av studiemedelssystemet som regeringen har presenterat berör områden som lyfts fram i motionsyrkandena. Detta gäller t.ex. att tryggheten för de studerande ska värnas och att de studerandes skuldsättning ska beaktas. Även utgångspunkterna för när nya utbildningar ska ge rätt till studiemedel ska ses över. Utskottet ser inte att det finns skäl att föregripa det arbete som regeringen har aviserat ska påbörjas.

När det gäller frågan om omställningsstudiestöd kan utskottet konstatera att det är den relevanta omställningsorganisationen som bedömer om utbildningen stärker personens ställning på arbetsmarknaden. Utskottet vill också påminna om att riksdagen beslutat om regelförenklingar för omställningsstudiestödet vilka trädde i kraft den 1 januari 2025. Ändringarna syftar till att skapa ett mer effektivt och ändamålsenligt omställningsstudiestöd och innebär bl.a. att CSN:s handläggningstider kan kortas ned.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2025/26:462 (KD), 2025/26:957 (L), 2025/26:1079 (S) yrkande 2, 2025/26:1196 (M) yrkande 2, 2025/26:2819 (V) yrkande 1, 2025/26:3730 (S) yrkandena 4 och 5, 2025/26:3753 (L), 2025/26:3771 (MP) yrkandena 5–7 och 2025/26:3775 (MP) yrkande 12.

Ur avsnittet "Villkor för studiestöd" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 2. Läs betänkandet

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utbildningsutskottet har behandlat tidigare under valperioden, se betänkandena 2022/23:UbU3, 2023/24:UbU7, 2024/25:UbU2 och 2024/25:UbU7. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av de nämnda betänkandena.

Reservationer

1.

Förändrade villkor för studiestöd, punkt 1 (V)

av Nadja Awad (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:2819 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1 och

avslår motionerna

2025/26:462 av Lili André och Larry Söder (båda KD),

2025/26:957 av Lina Nordquist och Helene Odenjung (båda L),

2025/26:1079 av Sofia Skönnbrink m.fl. (S) yrkande 2,

2025/26:1196 av Magnus Resare (M) yrkande 2,

2025/26:3753 av Lina Nordquist och Helene Odenjung (båda L) och

2025/26:3771 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) yrkandena 5–7.

Ställningstagande

Folkhögskolorna erbjuder en stor bredd när det gäller utbildningar inom kultur och media. För den som saknar grundskolebehörigheten finns möjlighet att läsa allmän kurs med estetisk inriktning, och särskild kurs ingår ofta som ett informellt mellansteg före högre studier på kulturområdet. En kartläggning som genomfördes under förra mandatperioden visade att hela 70 procent av deltagarna på de särskilda kurserna inom konst och media inte hade läst estetiskt program på gymnasiet. Det visar att folkhögskolan är en reell andra chans på det estetiska området. Det är enligt mig oerhört viktigt att det finns en sådan väg till högre konstnärliga utbildningar som inte innebär höga terminsavgifter. Jag har noterat att reglerna hos CSN för merkostnadslån för instrument inte gäller studerande på folkhögskola utan bara på högskolenivå. Detta behöver ändras så att även studerande på folkhögskolan kan få merkostnadslån för instrumentköp.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

2.

Förändrade villkor för studiestöd, punkt 1 (MP)

av Camilla Hansén (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3771 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) yrkandena 5–7 och

avslår motionerna

2025/26:462 av Lili André och Larry Söder (båda KD),

2025/26:957 av Lina Nordquist och Helene Odenjung (båda L),

2025/26:1079 av Sofia Skönnbrink m.fl. (S) yrkande 2,

2025/26:1196 av Magnus Resare (M) yrkande 2,

2025/26:2819 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1 och

2025/26:3753 av Lina Nordquist och Helene Odenjung (båda L).

Ställningstagande

Studerande föräldrar tillhör en av de ekonomiskt mest utsatta studentgrupperna. Enligt uppgifter från CSN klarar inte ca 60 procent av de studerande föräldrarna av en oväntad utgift på 12 000 kronor utan att låna pengar. Deras utgifter är höga och de har av förståeliga skäl ofta begränsade möjligheter att arbeta vid sidan av studierna. Tilläggsbidraget för heltidsstuderande föräldrar är lågt och ökar inte nämnvärt den ekonomiska tryggheten för studerande föräldrar.

Ifall studerande föräldrar ska få goda förutsättningar att klara sig ekonomiskt, och ifall vi vill skapa bättre incitament för föräldrar att vidareutbilda sig eller byta karriär så behöver tilläggsbidraget stärkas. Jag vill därför att regeringen tillsätter en utredning med uppdraget att utreda en höjning av tilläggsbidraget för studerande föräldrar med 50 procent från dagens nivå, och att begränsningen att endast en studerande förälder kan få bidraget tas bort. Jag uppmanar även regeringen att utreda möjligheten att göra tilläggslånet tillgängligt för alla studerande föräldrar, utan att det ställs krav på tidigare inkomst.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

3.

Den högre bidragsnivån, punkt 2 (S, V)

av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Niklas Sigvardsson (S) och Nadja Awad (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3730 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 4.

Ställningstagande

I vissa situationer kan studenter få en högre bidragsdel och en lägre lånedel i studiemedlet. Vi vill betona att den högre bidragsnivån är en viktig del av det totala studiemedelssystemet.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

4.

Omställningsstudiestöd, punkt 3 (S, V)

av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Niklas Sigvardsson (S) och Nadja Awad (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3730 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 5 och

avslår motion

2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 12.

Ställningstagande

Sverige har världens bästa system för omställning och kompetensutveckling. Ett nytt offentligt omställningsstudiestöd har införts med syftet att stärka arbetstagares ställning på arbetsmarknaden. Människor mitt i livet kan nu välja att satsa på omställning eller kompetensutveckling, utan att behöva känna oro för hur de ska kunna fortsätta betala räkningarna.

Sedan regeringen tog över har reformen tyvärr präglats av stora problem som regeringen inte hanterat. Antalet utbildningsplatser skars ned i början av mandatperioden och CSN fick inte de resurser som myndigheten efterfrågat för att kunna hantera de inkomna ansökningarna. Det gjorde att man tappade fart och att många som hade velat påbörja en omställning gav upp. Regeringens bristande ansvarstagande riskerar nu återigen att underminera omställningsstudiestödets förmåga att stärka kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden. Vi menar att regeringen behöver stärka implementeringen av omställningsstudiestödet genom att hålla ihop arbetet över departementsgränserna och säkerställa en god samverkan och dialog med alla inblandade myndigheter och arbetsmarknadens parter.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet