Betänkande · 2025/26
Riksrevisionens rapport om utbildning på vetenskaplig grund
Sammanfattning Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av hur effektivt statens arbete är för att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens arbete inte är effektivt. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att bland annat genomföra en översyn av skolmyndigheternas uppgifter och ansvarsfördelning när det gäller stöd till skolväsendet samt att säkerställa att regeringsuppdrag till skolmyndigheterna har tidsramar som möjliggör att bästa tillgängliga kunskap ligger till grund för uppdragen. I sin skrivelse redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och slutsatser samt rekommendationer som Riksrevisionen lämnar till regeringen i granskningsrapporten. Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. Med skrivelsen anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. I likhet med regeringen menar riksdagen att Riksrevisionens iakttagelser utgör ett värdefullt underlag i det fortsatta arbetet med att stärka den vetenskapliga grunden i skolan. Riksdagen ser positivt på regeringens arbete på området och lade därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. (Riksdagens beslutsnotis för hela betänkandet.)
Utbildningsutskottet · 1 votering 3 juni 2026
Betänkande UbU19 · Läs debattprotokollet
Betänkandet debatterades i kammaren 28 maj 2026 (9 anföranden).
Debattprotokollet omfattar hela dagens sammanträde med flera ärenden - sök på
”UbU19” eller
debattrubriken i dokumentet. Webb-tv-länken går direkt till just denna debatt.
Debatten gäller hela betänkandet, inte en enskild beslutspunkt.
Ämne: Skola och utbildning (grov koppling via utskott)
Betänkandets beslutspunkter
#1 Myndighetsansvar och regeringsuppdrag Bifall
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:3970 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 1-3 och 2025/26:3978 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 1-3.
Riksdagen avslår motionsyrkanden om ansvar för sammanställning av forskning och om uppdrag att fokusera på kunskapsstöd. Dessutom avslås yrkanden om att utveckla metoder för att dokumentera, värdera och sammanställa beprövad erfarenhet inom skolan. Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.
Utskottets motivering
Utskottet vill framhålla vikten av att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och att fokus ska ligga på grundläggande kunskaper och färdigheter. Utskottet välkomnar Riksrevisionens granskning av utbildning på vetenskaplig grund och anser att den kan utgöra ett värdefullt underlag för att återupprätta en stark kunskapsskola. Det är av stor vikt att det stöd som myndigheterna tillhandahåller är ändamålsenligt, tydligt och effektivt samt att myndigheterna har en väl fungerande samverkan.
Utskottet konstaterar att frågan om att skolmyndigheternas stöd vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är en högt prioriterad fråga för regeringen och att regeringen har påbörjat ett omfattande arbete för en stärkt utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Bland annat har Statskontoret på regeringens uppdrag analyserat fördelningen av uppgifter och ansvar mellan Skolverket, SPSM, Skolinspektionen och Skolforskningsinstitutet. Statskontoret menar att vissa av skolmyndigheternas uppgifter överlappar varandra, däribland uppgiften att sammanställa och kommunicera kunskap om forskningsresultat. Statskontoret anser att denna uppgift bör koncentreras till de två skolmyndigheter som har stödjande uppgifter, Skolverket och SPSM och att förslaget stärker Skolverkets förutsättningar att arbeta på vetenskaplig grund. Statskontoret föreslår att Skolforskningsinstitutet avvecklas som myndighet. Statskontorets rapport bereds inom Regeringskansliet.
Utöver uppdraget till Statskontoret konstaterar utskottet att flera andra åtgärder har vidtagits för en stärkt utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Regeringen följer myndigheternas arbete på området noga både i den årliga myndighetsdialogen och i löpande dialoger med myndigheterna. Vidare har regeringen beslutat om ett vetenskapligt råd vid Skolverket för att säkerställa stödet för vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Regeringen har även framhållit att man kan komma att återkomma i frågan om huruvida en ny utredning bör tillsättas som får i uppdrag att se över hur ett förstärkt stöd för lärare om undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet kan tillgängliggöras enligt Läroplansutredningens (SOU 2025:19) förslag.
Utskottet noterar att regeringen anger att den i det fortsatta arbetet kommer att överväga vilka ytterligare åtgärder som krävs för att statens arbete med utbildning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet ska fungera effektivt. Ett viktigt underlag i detta arbete är, förutom Riksrevisionens granskning, även Statskontorets redovisning om en översyn av vissa skolmyndigheters uppgifter och ansvar.
Utskottet ser sammantaget positivt på regeringens arbete med att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Utskottet anser att det inte behövs någon åtgärd från riksdagen med anledning av motionerna 2025/26:3970 (S) yrkandena 1–3 och 2025/26:3978 (C) yrkandena 1–3. Motionerna avstyrks.
Avslutningsvis föreslår utskottet att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.
Reservation
Myndighetsansvar och regeringsuppdrag, punkt 1 (S, V, C, MP)
av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Camilla Hansén (MP), Robert Olesen (S), Niklas Sigvardsson (S) och Madeleine Atlas (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2025/26:3970 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 1–3 och
2025/26:3978 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 1–3.
Ställningstagande
Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens arbete inte är effektivt. Stödet till skolväsendet är fragmentiserat, skolmyndigheternas rutiner säkerställer inte att stödet vilar på vetenskaplig grund och det finns en risk att kunskapsunderlag baseras på ofullständiga eller subjektiva sammanställningar av forskning. Detta är inte acceptabelt och i förlängningen riskerar det att påverka undervisningen negativt och leda till att elever inte når de kunskapsresultat som annars hade varit möjliga. Samtidigt anser regeringen att Riksrevisionens rapport kan anses vara slutbehandlad. Vi menar att det är en otillräcklig hantering av de brister som granskningen har identifierat. Skrivelsen innehåller i huvudsak redovisningar av pågående processer och möjliga framtida överväganden, men där finns få konkreta besked om hur problemen ska åtgärdas. Riksrevisionens rekommendationer måste leda till konkreta och strukturella förändringar för att vi ska komma till rätta med de identifierade problemen.
Riksrevisionen konstaterar att det är otydligt för lärare vart de ska vända sig för att få stöd och att myndigheterna delvis har överlappande uppdrag, vilket leder till ineffektivitet och till att resurser inte utnyttjas optimalt. För att skapa ordning, effektivitet och tydlighet rekommenderar Riksrevisionen att regeringen överväger att låta en myndighet ta huvudansvaret för systematisk sammanställning av forskning samt att detta ska kunna göras på uppdrag av övriga skolmyndigheter. Vi delar denna bedömning. Det är varken ändamålsenligt eller resurseffektivt att Skolverket, SPSM och Skolinspektionen själva ska behöva sammanställa forskningsläget på skolområdet. Det behövs ett centraliserat ansvar vilket också skulle skapa en tydlig ingång för lärare och skolledare som söker kunskapsstöd. Regeringen bör ge en myndighet ett tydligt huvudansvar för att systematiskt sammanställa forskning, även på uppdrag av andra skolmyndigheter.
Riksrevisionen visar att skolmyndigheternas uppdrag om forskningskommunikation ofta har resulterat i populärvetenskapliga texter som baserats på enstaka studier. Lärare efterfrågar inte enbart information om enskilda forskningsrön, utan konkreta och välunderbyggda strategier som kan användas i undervisningen. Mot bakgrund av detta bör regeringen, i enlighet med Riksrevisionens rekommendation, ge Skolverket och SPSM i uppdrag att fokusera på kunskapsstöd i stället för forskningskommunikation. Ett tydligare fokus på kunskapsstöd kan bidra till att forskningsresultat omsätts i undervisning och pedagogisk praktik.
Ur avsnittet "Riksrevisionens rapport om utbildning på vetenskaplig grund" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet
| Parti | Fördelning | Ja | Nej | Avstår | Frånv. |
|---|---|---|---|---|---|
| Socialdemokraterna | 0 | 106 | 0 | 0 | |
| Sverigedemokraterna | 70 | 0 | 0 | 0 | |
| Moderaterna | 66 | 0 | 0 | 0 | |
| Centerpartiet | 0 | 23 | 0 | 1 | |
| Vänsterpartiet | 0 | 21 | 0 | 0 | |
| Kristdemokraterna | 19 | 0 | 0 | 0 | |
| Miljöpartiet | 0 | 18 | 0 | 0 | |
| Liberalerna | 16 | 0 | 0 | 0 | |
| Partilösa | 5 | 4 | 0 | 0 |
#2 Riksrevisionens rapport om utbildning på vetenskaplig grund Acklamation
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen lägger skrivelse 2025/26:166 till handlingarna.
Riksdagen avslår motionsyrkanden om ansvar för sammanställning av forskning och om uppdrag att fokusera på kunskapsstöd. Dessutom avslås yrkanden om att utveckla metoder för att dokumentera, värdera och sammanställa beprövad erfarenhet inom skolan. Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.
Utskottets motivering
Utskottet vill framhålla vikten av att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och att fokus ska ligga på grundläggande kunskaper och färdigheter. Utskottet välkomnar Riksrevisionens granskning av utbildning på vetenskaplig grund och anser att den kan utgöra ett värdefullt underlag för att återupprätta en stark kunskapsskola. Det är av stor vikt att det stöd som myndigheterna tillhandahåller är ändamålsenligt, tydligt och effektivt samt att myndigheterna har en väl fungerande samverkan.
Utskottet konstaterar att frågan om att skolmyndigheternas stöd vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är en högt prioriterad fråga för regeringen och att regeringen har påbörjat ett omfattande arbete för en stärkt utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Bland annat har Statskontoret på regeringens uppdrag analyserat fördelningen av uppgifter och ansvar mellan Skolverket, SPSM, Skolinspektionen och Skolforskningsinstitutet. Statskontoret menar att vissa av skolmyndigheternas uppgifter överlappar varandra, däribland uppgiften att sammanställa och kommunicera kunskap om forskningsresultat. Statskontoret anser att denna uppgift bör koncentreras till de två skolmyndigheter som har stödjande uppgifter, Skolverket och SPSM och att förslaget stärker Skolverkets förutsättningar att arbeta på vetenskaplig grund. Statskontoret föreslår att Skolforskningsinstitutet avvecklas som myndighet. Statskontorets rapport bereds inom Regeringskansliet.
Utöver uppdraget till Statskontoret konstaterar utskottet att flera andra åtgärder har vidtagits för en stärkt utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Regeringen följer myndigheternas arbete på området noga både i den årliga myndighetsdialogen och i löpande dialoger med myndigheterna. Vidare har regeringen beslutat om ett vetenskapligt råd vid Skolverket för att säkerställa stödet för vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Regeringen har även framhållit att man kan komma att återkomma i frågan om huruvida en ny utredning bör tillsättas som får i uppdrag att se över hur ett förstärkt stöd för lärare om undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet kan tillgängliggöras enligt Läroplansutredningens (SOU 2025:19) förslag.
Utskottet noterar att regeringen anger att den i det fortsatta arbetet kommer att överväga vilka ytterligare åtgärder som krävs för att statens arbete med utbildning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet ska fungera effektivt. Ett viktigt underlag i detta arbete är, förutom Riksrevisionens granskning, även Statskontorets redovisning om en översyn av vissa skolmyndigheters uppgifter och ansvar.
Utskottet ser sammantaget positivt på regeringens arbete med att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Utskottet anser att det inte behövs någon åtgärd från riksdagen med anledning av motionerna 2025/26:3970 (S) yrkandena 1–3 och 2025/26:3978 (C) yrkandena 1–3. Motionerna avstyrks.
Avslutningsvis föreslår utskottet att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.
Reservation
Myndighetsansvar och regeringsuppdrag, punkt 1 (S, V, C, MP)
av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Camilla Hansén (MP), Robert Olesen (S), Niklas Sigvardsson (S) och Madeleine Atlas (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2025/26:3970 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 1–3 och
2025/26:3978 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 1–3.
Ställningstagande
Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens arbete inte är effektivt. Stödet till skolväsendet är fragmentiserat, skolmyndigheternas rutiner säkerställer inte att stödet vilar på vetenskaplig grund och det finns en risk att kunskapsunderlag baseras på ofullständiga eller subjektiva sammanställningar av forskning. Detta är inte acceptabelt och i förlängningen riskerar det att påverka undervisningen negativt och leda till att elever inte når de kunskapsresultat som annars hade varit möjliga. Samtidigt anser regeringen att Riksrevisionens rapport kan anses vara slutbehandlad. Vi menar att det är en otillräcklig hantering av de brister som granskningen har identifierat. Skrivelsen innehåller i huvudsak redovisningar av pågående processer och möjliga framtida överväganden, men där finns få konkreta besked om hur problemen ska åtgärdas. Riksrevisionens rekommendationer måste leda till konkreta och strukturella förändringar för att vi ska komma till rätta med de identifierade problemen.
Riksrevisionen konstaterar att det är otydligt för lärare vart de ska vända sig för att få stöd och att myndigheterna delvis har överlappande uppdrag, vilket leder till ineffektivitet och till att resurser inte utnyttjas optimalt. För att skapa ordning, effektivitet och tydlighet rekommenderar Riksrevisionen att regeringen överväger att låta en myndighet ta huvudansvaret för systematisk sammanställning av forskning samt att detta ska kunna göras på uppdrag av övriga skolmyndigheter. Vi delar denna bedömning. Det är varken ändamålsenligt eller resurseffektivt att Skolverket, SPSM och Skolinspektionen själva ska behöva sammanställa forskningsläget på skolområdet. Det behövs ett centraliserat ansvar vilket också skulle skapa en tydlig ingång för lärare och skolledare som söker kunskapsstöd. Regeringen bör ge en myndighet ett tydligt huvudansvar för att systematiskt sammanställa forskning, även på uppdrag av andra skolmyndigheter.
Riksrevisionen visar att skolmyndigheternas uppdrag om forskningskommunikation ofta har resulterat i populärvetenskapliga texter som baserats på enstaka studier. Lärare efterfrågar inte enbart information om enskilda forskningsrön, utan konkreta och välunderbyggda strategier som kan användas i undervisningen. Mot bakgrund av detta bör regeringen, i enlighet med Riksrevisionens rekommendation, ge Skolverket och SPSM i uppdrag att fokusera på kunskapsstöd i stället för forskningskommunikation. Ett tydligare fokus på kunskapsstöd kan bidra till att forskningsresultat omsätts i undervisning och pedagogisk praktik.
Ur avsnittet "Riksrevisionens rapport om utbildning på vetenskaplig grund" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet
Avgjord med acklamation - kammaren antog utskottets förslag utan omröstning.
Stapelns bredd visar andel inom partiets riksdagsgrupp. Hur enskilda ledamöter röstade finns i betänkandet hos riksdagen.