Betänkande · 2025/26

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Sammanfattning Totalt cirka 35,8 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Studiestöd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, cirka 19,8 miljarder kronor, går till studiemedel. Drygt 7,3 miljarder kronor går till omställningsstudiestöd och drygt 2,8 miljarder kronor går till statens utgifter för räntor på studielån. Pengar ska också gå till ytterligare fem områden. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Riksdagen sa också ja till lagändringar inom området. Det handlar dels om rätt till studiestöd för personer som tvingats lämna Ukraina på grund av den ryska invasionen, dels om att avskaffa det så kallade studiestartsstödet. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026. (Riksdagens beslutsnotis för hela betänkandet.)

Utbildningsutskottet · 1 votering 16 december 2025

· Se debatten i webb-tv

Ämne: Skola och utbildning (grov koppling via utskott)

Betänkandets beslutspunkter

#1 Mål för utgiftsområde 15 Bifall

Utskottets förslag till beslut

Riksdagen avslår motionerna 2025/26:323 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkande 3, 2025/26:3519 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2 och 2025/26:3730 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 11.

Riksdagen avslår motionsyrkanden om förändrade mål för utgiftsområdet.

Utskottets motivering

Utskottet har tidigare under valperioden tagit ställning till målen för utgiftsområde 15 (bet. 2023/24:UbU2 och bet. 2024/25:UbU2). Utskottet instämde då i regeringens bedömning att det fanns ett behov av att förtydliga de tidigare målen för utgiftsområdet så att det rekryterande målet gäller lika för alla. Utskottet välkomnade därför regeringens förslag att slå ihop det utjämnande och det rekryterande målet till ett nytt mål. Riksdagen beslutade i enlighet med detta. Utskottet ser ingen anledning att nu göra någon annan bedömning och avstyrker därför motionerna 2025/26:323 (V) yrkande 3, 2025/26:3519 (MP) yrkande 2 och 2025/26:3730 (S) yrkande 11.

Ur avsnittet "Mål för utgiftsområde 15" i betänkandet. Läs betänkandet

155 ja · 151 nej · 0 avstår · 43 frånvarande Mot förslaget: reservation 1 (S, V, C, MP)
PartiFördelningJaNejAvstårFrånv.
Socialdemokraterna 0 93 0 13
Sverigedemokraterna 63 0 0 9
Moderaterna 60 0 0 8
Centerpartiet 0 21 0 3
Vänsterpartiet 0 19 0 3
Kristdemokraterna 17 0 0 2
Miljöpartiet 0 15 0 3
Liberalerna 14 0 0 2
Partilösa 1 3 0 0

#2 Statens budget inom utgiftsområde 15 Acklamation

Utskottets förslag till beslut

a) Anslagen för 2026 Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2026 inom utgiftsområde 15 enligt regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:1 utgiftsområde 15 punkt 8 och avslår motionerna 2025/26:3168 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V), 2025/26:3362 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 21, 2025/26:3365 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkandena 6 och 30, 2025/26:3519 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1, 2025/26:3730 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 1 och 6 samt 2025/26:3734 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C). b) Lagförslagen Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395), 2. lag om upphävande av lagen (2017:527) om studiestartsstöd, 3. lag om ändring i socialförsäkringsbalken, 4. lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395), 5. lag om ändring i lagen (2022:856) om omställningsstudiestöd, 6. lag om ändring i lagen (2024:506) om arbetslöshetsförsäkring. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:1 utgiftsområde 15 punkterna 1-6. c) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden Riksdagen bemyndigar regeringen att 1. under 2026 ta upp lån i Riksgäldskontoret för studielån som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 325 500 000 000 kronor, 2. under 2026 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:1 utgiftsområde 15 punkterna 7 och 9.

Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2026 inom utgiftsområde 15 Studiestöd enligt regeringens förslag, antar regeringens förslag till ändringar i studiestödslagen, socialförsäkringsbalken, lagen om omställningsstudiestöd och lagen om arbetslöshetsförsäkring, antar regeringens förslag om att upphäva lagen om studiestartsstöd och lämnar de bemyndiganden som regeringen har begärt. Motionärernas alternativa förslag till statens budget för 2026 inom utgiftsområde 15 avslås.

Utskottets motivering

Utskottet vill inledningsvis framhålla att det svenska studiestödet är, och ska fortsätta vara, ett av världens mest generösa. Ett väl avvägt studiestödssystem skapar förutsättningar både för enskilda och för Sverige som nation att växa med kunskap och bidra till samhällets utveckling. Studiestödet är grundläggande för tillgången till en jämlik utbildning och ger alla, oavsett kön och bakgrund, möjlighet att studera.

I motionsyrkandena lämnas förslag om ökningar och minskningar av anslagen inom utgiftsområdet i förhållande till regeringens förslag. Det gäller bl.a. förslag om höjda nivåer inom studiehjälpen och för studiebidraget, medel för att fler ukrainska flyktingar i Sverige ska kunna få studiemedel samt ytterligare medel till CSN för att hantera ansökningar om omställningsstudiestödet. När det särskilt gäller frågan om ukrainska flyktingars möjlighet att få studiemedel i Sverige välkomnar utskottet regeringens förslag om rätt till studiehjälp och studiemedel för personer som tvingats lämna Ukraina på grund av den ryska invasionen. En förbättrad studiefinansiering bidrar till mer effektiva studier och förbättrar möjligheterna till självförsörjning och integration vilket är positivt både för den enskilda individen och för samhället.

Utskottet delar regeringens bedömning att det finns flera starka skäl som talar för att studiestartsstödet ska avvecklas. Utskottet konstaterar att en hög andel av dem som har tagit del av studiestartsstödet redan har en gymnasieutbildning, vilket inte är i linje med stödets syfte, och att det därmed finns en överhängande risk för felaktiga utbetalningar. Utskottet noterar att det finns flera alternativa finansieringsmöjligheter för studiestartsstödets målgrupp.

Sammanfattningsvis anser utskottet att regeringens förslag till lagändringar är ändamålsenligt utformade. Vidare anser utskottet att regeringens förslag till anslag och bemyndiganden inom utgiftsområde 15 är väl avvägda. Därmed tillstyrker utskottet punkterna 1–9 i propositionen om anslag, lagförslag och bemyndiganden och avstyrker motionerna.

Reservation

Mål för utgiftsområde 15, punkt 1 (S, V, C, MP)

av Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Isabell Mixter (V), Niels Paarup-Petersen (C), Camilla Hansén (MP) och Niklas Sigvardsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:323 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkande 3,

2025/26:3519 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2 och

2025/26:3730 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 11.

Ställningstagande

Vi behöver ge fler människor möjlighet till utbildning och att skola om sig i takt med att arbetsmarknaden förändras. Tyvärr spelar fortfarande samhällsklass, var i landet du bor och bakgrund stor roll för om man ska påbörja en viss utbildning eller ej. Ett generöst och flexibelt studiestödssystem har en central roll för att bryta dessa mönster och för att göra kunskap och utbildning tillgängligt för fler. I budgetpropositionen för 2024 föreslog regeringen plötsligt att målet för studiestödssystemet skulle ändras och riksdagsmajoriteten beslutade i enlighet med detta. Lydelsen att studiestödet ska utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och i och med det bidra till ökad social rättvisa ströks ur målformuleringen. Med detta förändrade regeringen, till synes helt utan beredning, i grunden att studiestödssystemet ska verka utjämnande. Det är mycket anmärkningsvärt.

Vi vill att studiestödet ska ha som mål att utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och i och med det bidra till ökad social rättvisa, dvs. att de tidigare målen för utgiftsområdet ska återinföras.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

Särskilda yttranden

1.

Statens budget inom utgiftsområde 15, punkt 2 (S)

Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S) och Niklas Sigvardsson (S) anför:

Socialdemokraternas samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2025/26:3551. Motionen behandlas i betänkande 2025/26:FiU1, och vårt samlade förslag till inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken framgår av reservation 1 i det betänkandet. I den motionen finns också ett förslag till ram för utgiftsområde 15. Socialdemokraternas förslag till statens budget för 2026 inom utgiftsområde 15 läggs fram i kommittémotion 2025/26:3730. Riksdagen har genom sitt beslut den 26 november 2025, i det första steget av budgetprocessen, gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi önskar som innebär att Socialdemokraternas förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den beslutade nivån. Därmed kan vi inte reservera oss till förmån för vårt förslag. Vi avstår därför från ställningstagande när det gäller statens budget för 2026 inom utgiftsområde 15, och i stället lägger vi fram ett särskilt yttrande om vår politik inom utgiftsområdet. Socialdemokraternas budgetalternativ innebär följande satsningar.

Sverige ligger i dag i Europas bottenliga när det gäller arbetslöshet och tillväxt. För att fler människor ska ha ett jobb att gå till, för att svenska företag ska hitta den kompetens de behöver och för att få fart på svensk ekonomi behöver vi fler som påbörjar och avslutar en utbildning som leder till jobb. Ett generöst studiemedelssystem är viktigt för svensk tillväxt, för en jämlik tillgång till välfärd i hela landet, för att bryta segregationen, för att klara klimatomställningen och för att bygga Sverige starkt.

Vi vill ge fler människor möjlighet till utbildning och att skola om sig i takt med att arbetsmarknaden förändras. Tyvärr spelar fortfarande samhällsklass och bakgrund stor roll för om man påbörjar en viss utbildning eller ej. Ett generöst och flexibelt studiestödssystem spelar en central roll för att bryta dessa mönster.

Kostnadskrisen har slagit hårt mot Sveriges barnfamiljer. Familjer med vanliga inkomster har svårt att få pengarna att räcka till och de familjer som hade det tufft redan före krisen har drabbats extra hårt. Barnen ska inte behöva betala kostnadskrisen. Vi föreslår därför att bl.a. studiebidraget höjs med 200 kronor per månad. För detta ändamål föreslår vi ytterligare 774 miljoner kronor.

Ur avsnittet "Statens budget inom utgiftsområde 15" i betänkandet. Läs betänkandet

Avgjord med acklamation - kammaren antog utskottets förslag utan omröstning.

Stapelns bredd visar andel inom partiets riksdagsgrupp. Hur enskilda ledamöter röstade finns i betänkandet hos riksdagen.