Offentlighetsprincipen med lättnadsregler för enskilda mindre huvudmän i skolväsendet

Utskottet kan inledningsvis konstatera att en anpassning till de skyldigheter som följer av arkivlagen kan antas medföra en ökad administrativ börda som kan vara kännbar särskilt för mindre huvudmän. Till detta kommer att avgifter kan tas ut enligt arkivlagen för tillsyn och för övertagande av arkiv. Utskottet delar regeringens bedömning att enskilda mindre huvudmän kan ha svårt att leva upp till de skyldigheter som arkivlagen för med sig och att det därför är rimligt att i deras fall ställa bevarandekraven lägre. Utskottet avstyrker därmed motion 2025/26:4049 (MP) yrkande 2.

Reservationer

1.

Regeringens lagförslag, punkt 1 (V, MP)

av Isabell Mixter (V) och Camilla Hansén (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen

a) avslår

1. 2 kap. 3 a § andra stycket regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och antar lagförslaget i övrigt,

2. regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) i de delar det avser 29 kap. 1, 15–16 f och 18 §§ och antar lagförslaget i övrigt med den ändringen att orden ”och 13” i ingressen i uttrycket ”punkt 3 och 13” ska utgå,

b) antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i arkivlagen (1990:782),

2. lag om ändring i lagen (2017:151) om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter,

3. lag om ändring i lagen (2021:443) om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:191 punkterna 2, 4 och 5 samt motion

2025/26:3996 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt

bifaller delvis proposition 2025/26:191 punkterna 1 och 3.

Ställningstagande

Vi välkomnar att regeringen äntligen kommit till skott och lagt fram ett lagförslag om offentlighetsprincipen i fristående skolor. Vi instämmer i det Sveriges Lärare skriver i sitt remissvar om att alla skolor som finansieras med offentliga medel bör vara skyldiga att följa samma regler när det gäller insyn och öppenhet. Vi ser även en risk med att lagstiftningen inte kommer att få önskad effekt om skolaktiebolag gör bedömningen att uppgifter inte kan lämnas ut med hänvisning till att de utgör affärshemligheter. Vi kommer därför att fortsätta bevaka frågan och lagstiftningens tillämpning.

För oss är offentlighetsprincipen central i en demokrati, och den bör omfatta alla skolor utan undantag. Vi kan därför inte ställa oss bakom förslaget till lättnadsregler för vissa enskilda huvudmän i skolväsendet och vill inte att riksdagen beslutar om att medge några undantag från offentlighetsprincipen.

Mot denna bakgrund föreslår vi att riksdagen avslår 2 kap. 3 a § andra stycket i regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) om att lättnadsregler ska införas för enskilda mindre huvudmän.

Vi ser därför inte heller något behov av att i skollagen skriva in lättnadsregler för vissa enskilda huvudmän och föreslår att riksdagen även avslår regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) i de delar det avser 29 kap. 1, 15–16 f och 18 §§.

2.

Lättnadsregler för enskilda mindre huvudmän, punkt 2 (S)

av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Robert Olesen (S) och Niklas Sigvardsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:4024 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 1 och 2 samt

avslår motion

2025/26:4049 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1.

Ställningstagande

Det finns i dag tydliga problem med bristande transparens i delar av friskolesektorn. Flera aktörer vittnar om en tystnadskultur där problem inte lyfts, samtidigt som konkurrensen om skolpengen skapar incitament att visa upp en tillrättalagd bild av verksamheten. Offentlighetsprincipen är ett av de mest effektiva verktygen vi har för att motverka detta och säkerställa att missförhållanden kan granskas.

Regeringens proposition innebär att offentlighetsprincipen införs hos enskilda huvudmän i skolväsendet. Det är i grunden ett steg i rätt riktning. Offentligt finansierad verksamhet ska präglas av öppenhet och insyn, oavsett driftsform. Men förslaget är otillräckligt. De undantag och lättnader som föreslås är alltför generöst utformade och riskerar att urholka reformens syfte. När även relativt stora huvudmän omfattas av lättnader innebär det att en betydande del av verksamheten fortsatt kan undantas från insyn.

Vi menar att offentlighetsprincipen ska omfatta samtliga enskilda huvudmän i skolväsendet utan alltför generösa undantag. Vi anser att de föreslagna lättnaderna för enskilda huvudmän bör begränsas så att de inte omfattar medelstora huvudmän.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

3.

Lättnadsregler för enskilda mindre huvudmän, punkt 2 (MP)

av Camilla Hansén (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:4049 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1 och

avslår motion

2025/26:4024 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

I Sverige har vi en lång tradition av öppenhet och transparens när det gäller myndighetsutövning, och jag har länge efterfrågat att offentlighetsprincipen även ska omfatta friskolor.

En del av marknadens logik är affärshemligheter. I konkurrenssituationer är det inte konstigt att man vill hemlighålla receptet på framgång. Men i ett offentligt finansierat utbildningssystem är det inte bara konstigt utan skadligt och orättvist. Det finns inget skäl att inte omedelbart införa offentlighetsprincipen på alla skolor i Sverige. Att skolor som ägnar sig åt myndighetsutövning och förvaltar stora mängder skattepengar inte omfattas av offentlighetsprincipen fullt ut är orimligt. Ingen skolhuvudman ska kunna hemlighålla hur skattepengar spenderas eller hindra insyn i någon del av verksamheten.

Ur avsnittet "Arkiveringsskyldighet" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill betona att lättnadsreglerna inte innebär att offentlighetsprincipen inte blir tillämplig. Alla enskilda huvudmän som är juridiska personer ska tillämpa offentlighetsprincipen. Lättnadsreglerna innebär t.ex. att mindre huvudmän får något längre tid på sig att handlägga en begäran om utlämnande av en handling.

Utskottet delar regeringens bedömning att barn- och elevantalsgränserna för att räknas som mindre huvudmän bör vara rimliga utifrån syftet. Vidare instämmer utskottet i att de medelstora huvudmännen utgör en heterogen kategori och att det bland dessa även kan finnas huvudmän med ett litet elevantal fördelat över flera mindre enheter, t.ex. flera små resursskolor. Utskottet vill betona att avsikten alltså inte är att de mindre huvudmännen ska undantas från offentlighetsprincipen. Samtidigt är det rimligt att ta hänsyn till enskilda mindre huvudmäns förutsättningar. Lättnadsreglerna innebär att kraven som offentlighetsprincipen ställer på de mindre huvudmännen blir hanterbara.

Utskottet noterar också att regeringen avser att följa upp att lättnadsreglerna är ändamålsenliga när det gäller att minska de mindre huvudmännens administrativa börda.

Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:4024 (S) yrkandena 1 och 2 och 2025/26:4049 (MP) yrkande 1.

Ur avsnittet "Lättnadsregler för enskilda mindre huvudmän" i betänkandet, som även gäller punkterna 3 och 4. Läs betänkandet

Utskottet vill betona att lättnadsreglerna inte innebär att offentlighetsprincipen inte blir tillämplig. Alla enskilda huvudmän som är juridiska personer ska tillämpa offentlighetsprincipen. Lättnadsreglerna innebär t.ex. att mindre huvudmän får något längre tid på sig att handlägga en begäran om utlämnande av en handling.

Utskottet delar regeringens bedömning att barn- och elevantalsgränserna för att räknas som mindre huvudmän bör vara rimliga utifrån syftet. Vidare instämmer utskottet i att de medelstora huvudmännen utgör en heterogen kategori och att det bland dessa även kan finnas huvudmän med ett litet elevantal fördelat över flera mindre enheter, t.ex. flera små resursskolor. Utskottet vill betona att avsikten alltså inte är att de mindre huvudmännen ska undantas från offentlighetsprincipen. Samtidigt är det rimligt att ta hänsyn till enskilda mindre huvudmäns förutsättningar. Lättnadsreglerna innebär att kraven som offentlighetsprincipen ställer på de mindre huvudmännen blir hanterbara.

Utskottet noterar också att regeringen avser att följa upp att lättnadsreglerna är ändamålsenliga när det gäller att minska de mindre huvudmännens administrativa börda.

Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:4024 (S) yrkandena 1 och 2 och 2025/26:4049 (MP) yrkande 1.

Ur avsnittet "Lättnadsregler för enskilda mindre huvudmän" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 4. Läs betänkandet