Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola

Utskottet instämmer med regeringen i att det är angeläget att i framtagandet av nya läroplaner noggrant överväga vad som är skolövergripande och lämpar sig för de inledande delarna respektive vad som är mer ämnesspecifikt och därför hör hemma i kursplanerna. Utskottet delar också bedömningen att texterna bör koncentreras och att innehåll inte ska upprepas, vilket medför att omflyttningar och strykningar är nödvändiga.

I fråga om kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer delar utskottet regeringens uppfattning att det är ett viktigt område som ska ingå i flera kursplaner på lämpliga ställen och hanteras med progression utifrån elevernas ålder och förkunskaper. Därigenom ges området en mer ämnesspecifik och kunskapsinriktad inramning, samtidigt som ansvaret för att det behandlas tydliggörs. Utskottet bedömer också att det faktum att innehållet ska ingå i flera kursplaner gör att lärarutbildningarna i berörda ämnen behöver täcka kunskapsområdet. Utskottet noterar vidare att regeringen konstaterar att det inte finns något som hindrar de skolor som så önskar från att arbeta ämnesövergripande, bl.a. när det gäller kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

På motsvarande grunder anser utskottet att även andra kunskapsområden som digital kompetens och entreprenörskap i huvudsak bör hanteras i relevanta kursplaner i linje med vad som framgår av regeringens skäl i propositionen.

När det gäller skrivningar om nationella minoriteter noterar utskottet att regeringen bedömer att det finns starka skäl att se över Läroplansutredningens förslag till skrivningar, både i fråga om behovet att ange de nationella minoriteterna vid namn och om relationen mellan det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet och de nationella minoriteternas kulturer. Utskottet delar denna bedömning och vill inte föregripa den pågående beredningen av de nya läroplanerna.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:3998 (V) yrkande 3, 2025/26:4022 (S) yrkande 1, 2025/26:4036 (C) yrkandena 3 och 4 samt 2025/26:4054 (MP) yrkandena 3, 4, 7 och 8.

Reservationer

1.

Utbildningens syfte, punkt 2 (MP)

av Camilla Hansén (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:4054 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1.

Ställningstagande

Jag vill se ett bredare syfte med utbildningen i skollagen, än vad regeringen föreslår. Regeringen ändrar den tidigare lagtexten om att syftet med utbildningen är ”att eleverna ska inhämta och utveckla kunskaper och värden” till att utbildningen syftar till ”att förmedla och förankra kunskaper och värden hos barn och elever”. Det signalerar en kunskapssyn där man föreställer sig att eleverna är passiva mottagare av kunskaper, i stället för att de själva också är aktiva i att ta till sig, behandla och bearbeta kunskap. Det ligger närmare verkligheten att beskriva ett tudelat syfte där en del handlar om skolans uppgift att förmedla och förankra kunskaper och värden, och den andra delen fokuserar på elevernas roll att inhämta och utveckla kunskaper. Det är också av vikt att elever lär sig olika strategier för att skaffa sig nya kunskaper; det är en grund för det livslånga lärandet.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

2.

Elevinflytande, punkt 3 (S, V, C, MP)

av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Niels Paarup-Petersen (C), Camilla Hansén (MP) och Niklas Sigvardsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:3998 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 1,

2025/26:4022 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 4 och

2025/26:4054 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 5.

Ställningstagande

Vi anser att elevinflytandet ska värnas och säkerställas i arbetet med att ta fram föreskrifter samt i de nya läroplanerna. Vi delar uppfattningen att läraren ska leda och planera undervisningen. Samtidigt står lärares bestämmanderätt inte i motsats till elevers inflytande över utbildningen eller deras ansvarstagande för sin utbildning. Skickliga lärare har förmåga att ge elever inflytande utifrån deras ålder och mognad. Elever har dessutom en lagstadgad rätt till inflytande över sin utbildning, och detta behöver tydligt framgå även i läroplanerna. Det är viktigt att barn och unga redan i tidig ålder får en förståelse för det demokratiska samtalet och vad det innebär att ta ansvar och göra sin röst hörd. Mot denna bakgrund är det inte motiverat att tona ned elevinflytandet på det sätt som regeringen nu gör i flera propositioner. I propositionen hänvisar regeringen till att elevers rätt till inflytande, samråd och information regleras i skollagen, samtidigt som regeringen bedömer att mer balanserade skrivningar om elevinflytande är positiva. Just därför bör riksdagen markera att framtagandet av föreskrifter och läroplaner måste ske med full respekt för dessa bestämmelser.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

3.

Inflytande för vårdnadshavare, punkt 4 (MP)

av Camilla Hansén (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:4054 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 6.

Ställningstagande

Jag uppmanar regeringen att i det fortsatta förordningsarbetet värna vårdnadshavares inflytande. Det är särskilt viktigt i de tidiga skolåren men också för barn som har behov av stöd.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

4.

Undervisningsmetoder och undervisningsstrategier, punkt 5 (S, V)

av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V) och Niklas Sigvardsson (S).

Ur avsnittet "Vissa kunskapsområden i läroplanen" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att regeringens förslag till ändring i skollagens första kapitel tydliggör att syftet med utbildningen inom skolväsendet är att förmedla och förankra kunskaper och värden. På så sätt betonas den undervisning som ges och lärarens aktiva roll som kunskapsförmedlare, till skillnad från det tidigare fokuset på vad som sker inom barnet eller eleven. Det är mot utbildningen som bestämmelserna riktar sig. Liksom regeringen anser utskottet därmed att elevernas roll inte behöver framgå av syftesparagrafen. Utskottet instämmer med regeringen i att det inte är någon motsättning mellan synsättet att läraren besitter kunskaper som ska förmedlas till eleverna och att eleverna är en aktiv part i denna process.

När det gäller yrkandena om elevinflytande vill utskottet uppmärksamma att regeringens förslag till ändringar inte ska hindra att elever får öva på att själva ta ansvar och utöva ett visst inflytande utifrån ålder, mognad och kunskaper. Lärarens bestämmanderätt står därmed inte i kontrast till att, när så bedöms som lämpligt, eleverna ges ett visst inflytande. I övrigt finns det inte heller något behov av att läroplanerna ska upprepa alla delar om bl.a. inflytande och den rätt till information som följer av skollagen (4 kap. 9–11, 13 och 14 §§ skollagen). I likhet med regeringen anser utskottet att ett elevinflytande, under ovan givna förutsättningar, kan vara motiverat, bl.a. eftersom det i vissa fall kan bidra till ökat engagemang, ansvarstagande och motivation. Det ska dock inte vara någon tvekan om att det är lärarna som bestämmer om undervisningen. Utskottet delar alltså regeringens bedömning att läroplanernas skrivningar om elevinflytande behöver ändras för att bättre motsvara såväl skollagens egentliga krav som vad som i praktiken är en rimlig nivå. Utskottet delar också regeringens uppfattning att skrivningarna i läroplanen om vårdnadshavares inflytande är för långtgående. Ansvarsförhållandet mellan skola och vårdnadshavare behöver tydliggöras. Utskottet vill här framhålla att det framgår av propositionens förslag till ändring i skollagen att vårdnadshavare även framöver ska ha ett visst inflytande. Det kommer därmed även i fortsättningen att vara möjligt för vårdnadshavare att framföra synpunkter på undervisningen och utbildningen i övrigt och att ha en konstruktiv dialog med skolan när detta är nödvändigt.

Ett par yrkanden handlar om att undvika detaljstyrning av hur undervisningen ska gå till. Utskottet noterar att regeringen föreslår en ny kursplanestruktur som ska framgå av skollagen. I denna nya struktur ingår undervisningsstrategier. Utskottet instämmer med regeringen i att undervisningsstrategier, av den karaktär som beskrivs av regeringen, kan förbättra förutsättningarna för en hög undervisningskvalitet och likvärdighet mellan skolor och klassrum. Det kan i sin tur leda till ökad måluppfyllelse. Utskottet delar också regeringens uppfattning att undervisningsstrategierna behöver vara en del av kursplanerna för att uppnå en styrande effekt mot ett mer effektivt sätt att bedriva undervisning. Utskottet instämmer även i regeringens bedömning att lärare bör ha ett professionellt handlingsutrymme att avgöra hur de planerar och genomför undervisningen. Därför behöver det finnas en viss flexibilitet och strategierna bör generellt sett inte utgöra en detaljstyrning av hur undervisningen ska bedrivas.

När det gäller Läroplansutredningens förslag till ny läroplan ser utskottet positivt på principen om en rakare, mer koncentrerad och lättillgänglig struktur där upprepningar, både inom delarna i läroplanen och mellan läroplanen och bestämmelser i bl.a. skollagen, undviks. Utskottet delar också regeringens bedömning att utredningens förslag på inledande delar av läroplanen är i linje med den nuvarande läroplanens värdegrund och anser att förslaget i allt väsentligt bör genomföras. Det innefattar bl.a. att skrivningar om diskriminering och kränkande behandling inte ska upprepas i flera delar. Samtidigt instämmer utskottet i att vissa delar i utredningens förslag behöver analyseras närmare, som den exakta formuleringen i vissa delar och om det uttryckligen bör stå kvar att undervisningen ska vara icke-konfessionell. Utskottet instämmer med regeringens bedömning att utredningens förslag till texter om skolans värdegrund bör införas, men att det kan finnas skäl att göra mindre justeringar som inte förändrar inriktningen i betänkandet. Utskottet ser inte skäl att föregripa den analys och beredning som pågår.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:3998 (V) yrkandena 1, 2 och 4, 2025/26:4022 (S) yrkandena 2–4, 2025/26:4036 (C) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:4054 (MP) yrkandena 1, 2, 5 och 6.

Ur avsnittet "Vissa grundläggande principer och värdegrundsfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 5, 6, 7, 8 och 9. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att regeringens förslag till ändring i skollagens första kapitel tydliggör att syftet med utbildningen inom skolväsendet är att förmedla och förankra kunskaper och värden. På så sätt betonas den undervisning som ges och lärarens aktiva roll som kunskapsförmedlare, till skillnad från det tidigare fokuset på vad som sker inom barnet eller eleven. Det är mot utbildningen som bestämmelserna riktar sig. Liksom regeringen anser utskottet därmed att elevernas roll inte behöver framgå av syftesparagrafen. Utskottet instämmer med regeringen i att det inte är någon motsättning mellan synsättet att läraren besitter kunskaper som ska förmedlas till eleverna och att eleverna är en aktiv part i denna process.

När det gäller yrkandena om elevinflytande vill utskottet uppmärksamma att regeringens förslag till ändringar inte ska hindra att elever får öva på att själva ta ansvar och utöva ett visst inflytande utifrån ålder, mognad och kunskaper. Lärarens bestämmanderätt står därmed inte i kontrast till att, när så bedöms som lämpligt, eleverna ges ett visst inflytande. I övrigt finns det inte heller något behov av att läroplanerna ska upprepa alla delar om bl.a. inflytande och den rätt till information som följer av skollagen (4 kap. 9–11, 13 och 14 §§ skollagen). I likhet med regeringen anser utskottet att ett elevinflytande, under ovan givna förutsättningar, kan vara motiverat, bl.a. eftersom det i vissa fall kan bidra till ökat engagemang, ansvarstagande och motivation. Det ska dock inte vara någon tvekan om att det är lärarna som bestämmer om undervisningen. Utskottet delar alltså regeringens bedömning att läroplanernas skrivningar om elevinflytande behöver ändras för att bättre motsvara såväl skollagens egentliga krav som vad som i praktiken är en rimlig nivå. Utskottet delar också regeringens uppfattning att skrivningarna i läroplanen om vårdnadshavares inflytande är för långtgående. Ansvarsförhållandet mellan skola och vårdnadshavare behöver tydliggöras. Utskottet vill här framhålla att det framgår av propositionens förslag till ändring i skollagen att vårdnadshavare även framöver ska ha ett visst inflytande. Det kommer därmed även i fortsättningen att vara möjligt för vårdnadshavare att framföra synpunkter på undervisningen och utbildningen i övrigt och att ha en konstruktiv dialog med skolan när detta är nödvändigt.

Ett par yrkanden handlar om att undvika detaljstyrning av hur undervisningen ska gå till. Utskottet noterar att regeringen föreslår en ny kursplanestruktur som ska framgå av skollagen. I denna nya struktur ingår undervisningsstrategier. Utskottet instämmer med regeringen i att undervisningsstrategier, av den karaktär som beskrivs av regeringen, kan förbättra förutsättningarna för en hög undervisningskvalitet och likvärdighet mellan skolor och klassrum. Det kan i sin tur leda till ökad måluppfyllelse. Utskottet delar också regeringens uppfattning att undervisningsstrategierna behöver vara en del av kursplanerna för att uppnå en styrande effekt mot ett mer effektivt sätt att bedriva undervisning. Utskottet instämmer även i regeringens bedömning att lärare bör ha ett professionellt handlingsutrymme att avgöra hur de planerar och genomför undervisningen. Därför behöver det finnas en viss flexibilitet och strategierna bör generellt sett inte utgöra en detaljstyrning av hur undervisningen ska bedrivas.

När det gäller Läroplansutredningens förslag till ny läroplan ser utskottet positivt på principen om en rakare, mer koncentrerad och lättillgänglig struktur där upprepningar, både inom delarna i läroplanen och mellan läroplanen och bestämmelser i bl.a. skollagen, undviks. Utskottet delar också regeringens bedömning att utredningens förslag på inledande delar av läroplanen är i linje med den nuvarande läroplanens värdegrund och anser att förslaget i allt väsentligt bör genomföras. Det innefattar bl.a. att skrivningar om diskriminering och kränkande behandling inte ska upprepas i flera delar. Samtidigt instämmer utskottet i att vissa delar i utredningens förslag behöver analyseras närmare, som den exakta formuleringen i vissa delar och om det uttryckligen bör stå kvar att undervisningen ska vara icke-konfessionell. Utskottet instämmer med regeringens bedömning att utredningens förslag till texter om skolans värdegrund bör införas, men att det kan finnas skäl att göra mindre justeringar som inte förändrar inriktningen i betänkandet. Utskottet ser inte skäl att föregripa den analys och beredning som pågår.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:3998 (V) yrkandena 1, 2 och 4, 2025/26:4022 (S) yrkandena 2–4, 2025/26:4036 (C) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:4054 (MP) yrkandena 1, 2, 5 och 6.

Ur avsnittet "Vissa grundläggande principer och värdegrundsfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 6, 7, 8 och 9. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att regeringens förslag till ändring i skollagens första kapitel tydliggör att syftet med utbildningen inom skolväsendet är att förmedla och förankra kunskaper och värden. På så sätt betonas den undervisning som ges och lärarens aktiva roll som kunskapsförmedlare, till skillnad från det tidigare fokuset på vad som sker inom barnet eller eleven. Det är mot utbildningen som bestämmelserna riktar sig. Liksom regeringen anser utskottet därmed att elevernas roll inte behöver framgå av syftesparagrafen. Utskottet instämmer med regeringen i att det inte är någon motsättning mellan synsättet att läraren besitter kunskaper som ska förmedlas till eleverna och att eleverna är en aktiv part i denna process.

När det gäller yrkandena om elevinflytande vill utskottet uppmärksamma att regeringens förslag till ändringar inte ska hindra att elever får öva på att själva ta ansvar och utöva ett visst inflytande utifrån ålder, mognad och kunskaper. Lärarens bestämmanderätt står därmed inte i kontrast till att, när så bedöms som lämpligt, eleverna ges ett visst inflytande. I övrigt finns det inte heller något behov av att läroplanerna ska upprepa alla delar om bl.a. inflytande och den rätt till information som följer av skollagen (4 kap. 9–11, 13 och 14 §§ skollagen). I likhet med regeringen anser utskottet att ett elevinflytande, under ovan givna förutsättningar, kan vara motiverat, bl.a. eftersom det i vissa fall kan bidra till ökat engagemang, ansvarstagande och motivation. Det ska dock inte vara någon tvekan om att det är lärarna som bestämmer om undervisningen. Utskottet delar alltså regeringens bedömning att läroplanernas skrivningar om elevinflytande behöver ändras för att bättre motsvara såväl skollagens egentliga krav som vad som i praktiken är en rimlig nivå. Utskottet delar också regeringens uppfattning att skrivningarna i läroplanen om vårdnadshavares inflytande är för långtgående. Ansvarsförhållandet mellan skola och vårdnadshavare behöver tydliggöras. Utskottet vill här framhålla att det framgår av propositionens förslag till ändring i skollagen att vårdnadshavare även framöver ska ha ett visst inflytande. Det kommer därmed även i fortsättningen att vara möjligt för vårdnadshavare att framföra synpunkter på undervisningen och utbildningen i övrigt och att ha en konstruktiv dialog med skolan när detta är nödvändigt.

Ett par yrkanden handlar om att undvika detaljstyrning av hur undervisningen ska gå till. Utskottet noterar att regeringen föreslår en ny kursplanestruktur som ska framgå av skollagen. I denna nya struktur ingår undervisningsstrategier. Utskottet instämmer med regeringen i att undervisningsstrategier, av den karaktär som beskrivs av regeringen, kan förbättra förutsättningarna för en hög undervisningskvalitet och likvärdighet mellan skolor och klassrum. Det kan i sin tur leda till ökad måluppfyllelse. Utskottet delar också regeringens uppfattning att undervisningsstrategierna behöver vara en del av kursplanerna för att uppnå en styrande effekt mot ett mer effektivt sätt att bedriva undervisning. Utskottet instämmer även i regeringens bedömning att lärare bör ha ett professionellt handlingsutrymme att avgöra hur de planerar och genomför undervisningen. Därför behöver det finnas en viss flexibilitet och strategierna bör generellt sett inte utgöra en detaljstyrning av hur undervisningen ska bedrivas.

När det gäller Läroplansutredningens förslag till ny läroplan ser utskottet positivt på principen om en rakare, mer koncentrerad och lättillgänglig struktur där upprepningar, både inom delarna i läroplanen och mellan läroplanen och bestämmelser i bl.a. skollagen, undviks. Utskottet delar också regeringens bedömning att utredningens förslag på inledande delar av läroplanen är i linje med den nuvarande läroplanens värdegrund och anser att förslaget i allt väsentligt bör genomföras. Det innefattar bl.a. att skrivningar om diskriminering och kränkande behandling inte ska upprepas i flera delar. Samtidigt instämmer utskottet i att vissa delar i utredningens förslag behöver analyseras närmare, som den exakta formuleringen i vissa delar och om det uttryckligen bör stå kvar att undervisningen ska vara icke-konfessionell. Utskottet instämmer med regeringens bedömning att utredningens förslag till texter om skolans värdegrund bör införas, men att det kan finnas skäl att göra mindre justeringar som inte förändrar inriktningen i betänkandet. Utskottet ser inte skäl att föregripa den analys och beredning som pågår.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:3998 (V) yrkandena 1, 2 och 4, 2025/26:4022 (S) yrkandena 2–4, 2025/26:4036 (C) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:4054 (MP) yrkandena 1, 2, 5 och 6.

Ur avsnittet "Vissa grundläggande principer och värdegrundsfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 7, 8 och 9. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att regeringens förslag till ändring i skollagens första kapitel tydliggör att syftet med utbildningen inom skolväsendet är att förmedla och förankra kunskaper och värden. På så sätt betonas den undervisning som ges och lärarens aktiva roll som kunskapsförmedlare, till skillnad från det tidigare fokuset på vad som sker inom barnet eller eleven. Det är mot utbildningen som bestämmelserna riktar sig. Liksom regeringen anser utskottet därmed att elevernas roll inte behöver framgå av syftesparagrafen. Utskottet instämmer med regeringen i att det inte är någon motsättning mellan synsättet att läraren besitter kunskaper som ska förmedlas till eleverna och att eleverna är en aktiv part i denna process.

När det gäller yrkandena om elevinflytande vill utskottet uppmärksamma att regeringens förslag till ändringar inte ska hindra att elever får öva på att själva ta ansvar och utöva ett visst inflytande utifrån ålder, mognad och kunskaper. Lärarens bestämmanderätt står därmed inte i kontrast till att, när så bedöms som lämpligt, eleverna ges ett visst inflytande. I övrigt finns det inte heller något behov av att läroplanerna ska upprepa alla delar om bl.a. inflytande och den rätt till information som följer av skollagen (4 kap. 9–11, 13 och 14 §§ skollagen). I likhet med regeringen anser utskottet att ett elevinflytande, under ovan givna förutsättningar, kan vara motiverat, bl.a. eftersom det i vissa fall kan bidra till ökat engagemang, ansvarstagande och motivation. Det ska dock inte vara någon tvekan om att det är lärarna som bestämmer om undervisningen. Utskottet delar alltså regeringens bedömning att läroplanernas skrivningar om elevinflytande behöver ändras för att bättre motsvara såväl skollagens egentliga krav som vad som i praktiken är en rimlig nivå. Utskottet delar också regeringens uppfattning att skrivningarna i läroplanen om vårdnadshavares inflytande är för långtgående. Ansvarsförhållandet mellan skola och vårdnadshavare behöver tydliggöras. Utskottet vill här framhålla att det framgår av propositionens förslag till ändring i skollagen att vårdnadshavare även framöver ska ha ett visst inflytande. Det kommer därmed även i fortsättningen att vara möjligt för vårdnadshavare att framföra synpunkter på undervisningen och utbildningen i övrigt och att ha en konstruktiv dialog med skolan när detta är nödvändigt.

Ett par yrkanden handlar om att undvika detaljstyrning av hur undervisningen ska gå till. Utskottet noterar att regeringen föreslår en ny kursplanestruktur som ska framgå av skollagen. I denna nya struktur ingår undervisningsstrategier. Utskottet instämmer med regeringen i att undervisningsstrategier, av den karaktär som beskrivs av regeringen, kan förbättra förutsättningarna för en hög undervisningskvalitet och likvärdighet mellan skolor och klassrum. Det kan i sin tur leda till ökad måluppfyllelse. Utskottet delar också regeringens uppfattning att undervisningsstrategierna behöver vara en del av kursplanerna för att uppnå en styrande effekt mot ett mer effektivt sätt att bedriva undervisning. Utskottet instämmer även i regeringens bedömning att lärare bör ha ett professionellt handlingsutrymme att avgöra hur de planerar och genomför undervisningen. Därför behöver det finnas en viss flexibilitet och strategierna bör generellt sett inte utgöra en detaljstyrning av hur undervisningen ska bedrivas.

När det gäller Läroplansutredningens förslag till ny läroplan ser utskottet positivt på principen om en rakare, mer koncentrerad och lättillgänglig struktur där upprepningar, både inom delarna i läroplanen och mellan läroplanen och bestämmelser i bl.a. skollagen, undviks. Utskottet delar också regeringens bedömning att utredningens förslag på inledande delar av läroplanen är i linje med den nuvarande läroplanens värdegrund och anser att förslaget i allt väsentligt bör genomföras. Det innefattar bl.a. att skrivningar om diskriminering och kränkande behandling inte ska upprepas i flera delar. Samtidigt instämmer utskottet i att vissa delar i utredningens förslag behöver analyseras närmare, som den exakta formuleringen i vissa delar och om det uttryckligen bör stå kvar att undervisningen ska vara icke-konfessionell. Utskottet instämmer med regeringens bedömning att utredningens förslag till texter om skolans värdegrund bör införas, men att det kan finnas skäl att göra mindre justeringar som inte förändrar inriktningen i betänkandet. Utskottet ser inte skäl att föregripa den analys och beredning som pågår.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:3998 (V) yrkandena 1, 2 och 4, 2025/26:4022 (S) yrkandena 2–4, 2025/26:4036 (C) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:4054 (MP) yrkandena 1, 2, 5 och 6.

Ur avsnittet "Vissa grundläggande principer och värdegrundsfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 8 och 9. Läs betänkandet