Förbättrat stöd i skolan

När det gäller stödet till elever delar utskottet regeringens uppfattning att förslagen om att avskaffa extra anpassningar och i stället införa stödundervisning i de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och den anpassade gymnasieskolan bidrar till att stärka kvaliteten i undervisningen. Detsamma gäller den nya bestämmelsen om att lärare inom komvux ska ha tillgång till eller möjlighet att samråda med personal med specialpedagogisk kompetens.

Utskottet delar också regeringens bedömning att avskaffandet av garantin för tidiga stödinsatser, i kombination med införandet av standardiserade tester, kommer att bidra till att elever som är i behov av stöd identifieras tidigare än i dag. Att testerna ska genomföras inte bara i lågstadiet utan även i mellan- och högstadiet, till skillnad från garantin för tidiga insatser som bara gäller i lågstadiet, innebär dessutom att risken minskar för att elever blir utan stöd när de slutat lågstadiet.

Utskottet anser också att det är rimligt att stödundervisningen ska begränsas i tid och följas upp, vilket minskar risken för att den blir långvarig utan effekt och för att behov av särskilt stöd utreds för sent.

Ur ett funktionsrättsperspektiv delar utskottet regeringens uppfattning att förslagen stärker möjligheterna för elever med funktionsnedsättning att få stöd som är anpassat efter deras behov. Möjligheten att organisera undervisningen i mindre sammanhang kan i många fall öka tillgängligheten och därmed förbättra elevernas möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen. Utskottet instämmer också i bedömningen att stödundervisning och särskilt stöd i olika former kommer att bli naturliga inslag i undervisningen som många elever berörs av, vilket kan minska risken för stigmatisering.

I fråga om ändringen i skollagens syftesparagraf i 1 kap. konstaterar utskottet att regeringen föreslår att bestämmelsen om att barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt ska tas bort eftersom motsvarande reglering redan finns med ett mer utvecklat innehåll i 3 kap. skollagen. Utskottet anser, i likhet med regeringen, att bestämmelser i största möjliga utsträckning ska kunna tillämpas på ett enkelt sätt och att överlappningar bör undvikas.

Utskottet konstaterar att genomförandet av förslagen förutsätter behöriga lärare och speciallärare och att lärartätheten sannolikt behöver stärkas hos många huvudmän. Utskottet anser att regeringen har beaktat dessa frågor. Regeringen avsatte medel i budgetpropositionen för 2026 för att fler lärare skulle kunna anställas inom ramen för stödundervisningen. Vidare har regeringen genomfört budgetsatsningar sedan 2023 i syfte att stärka tillgången till speciallärare. Utskottet vill också uppmärksamma att regeringen har tillsatt en utredning om speciallärar- och specialpedagogexamen i syfte att göra utbildningen mer flexibel och ändamålsenlig.

När det gäller finansieringen av regeringens förslag konstaterar utskottet att förslagen, särskilt om stödundervisning och standardiserade tester, medför tillkommande kostnader för kommuner och fristående huvudmän och att medel avsatts för detta i budgetpropositionen för 2026. Utskottet noterar också att regeringen avser att följa utvecklingen av reformen.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:3994 (V) yrkande 2, 2025/26:4019 (S) yrkandena 1–5, 2025/26:4035 (C) yrkande 4 samt 2025/26:4048 (MP) yrkandena 1–4.

Ur avsnittet "Övergripande om stödsystemet i skola och kommunal vuxenutbildning" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 4, 5, 6 och 7. Läs betänkandet

När det gäller stödet till elever delar utskottet regeringens uppfattning att förslagen om att avskaffa extra anpassningar och i stället införa stödundervisning i de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och den anpassade gymnasieskolan bidrar till att stärka kvaliteten i undervisningen. Detsamma gäller den nya bestämmelsen om att lärare inom komvux ska ha tillgång till eller möjlighet att samråda med personal med specialpedagogisk kompetens.

Utskottet delar också regeringens bedömning att avskaffandet av garantin för tidiga stödinsatser, i kombination med införandet av standardiserade tester, kommer att bidra till att elever som är i behov av stöd identifieras tidigare än i dag. Att testerna ska genomföras inte bara i lågstadiet utan även i mellan- och högstadiet, till skillnad från garantin för tidiga insatser som bara gäller i lågstadiet, innebär dessutom att risken minskar för att elever blir utan stöd när de slutat lågstadiet.

Utskottet anser också att det är rimligt att stödundervisningen ska begränsas i tid och följas upp, vilket minskar risken för att den blir långvarig utan effekt och för att behov av särskilt stöd utreds för sent.

Ur ett funktionsrättsperspektiv delar utskottet regeringens uppfattning att förslagen stärker möjligheterna för elever med funktionsnedsättning att få stöd som är anpassat efter deras behov. Möjligheten att organisera undervisningen i mindre sammanhang kan i många fall öka tillgängligheten och därmed förbättra elevernas möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen. Utskottet instämmer också i bedömningen att stödundervisning och särskilt stöd i olika former kommer att bli naturliga inslag i undervisningen som många elever berörs av, vilket kan minska risken för stigmatisering.

I fråga om ändringen i skollagens syftesparagraf i 1 kap. konstaterar utskottet att regeringen föreslår att bestämmelsen om att barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt ska tas bort eftersom motsvarande reglering redan finns med ett mer utvecklat innehåll i 3 kap. skollagen. Utskottet anser, i likhet med regeringen, att bestämmelser i största möjliga utsträckning ska kunna tillämpas på ett enkelt sätt och att överlappningar bör undvikas.

Utskottet konstaterar att genomförandet av förslagen förutsätter behöriga lärare och speciallärare och att lärartätheten sannolikt behöver stärkas hos många huvudmän. Utskottet anser att regeringen har beaktat dessa frågor. Regeringen avsatte medel i budgetpropositionen för 2026 för att fler lärare skulle kunna anställas inom ramen för stödundervisningen. Vidare har regeringen genomfört budgetsatsningar sedan 2023 i syfte att stärka tillgången till speciallärare. Utskottet vill också uppmärksamma att regeringen har tillsatt en utredning om speciallärar- och specialpedagogexamen i syfte att göra utbildningen mer flexibel och ändamålsenlig.

När det gäller finansieringen av regeringens förslag konstaterar utskottet att förslagen, särskilt om stödundervisning och standardiserade tester, medför tillkommande kostnader för kommuner och fristående huvudmän och att medel avsatts för detta i budgetpropositionen för 2026. Utskottet noterar också att regeringen avser att följa utvecklingen av reformen.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:3994 (V) yrkande 2, 2025/26:4019 (S) yrkandena 1–5, 2025/26:4035 (C) yrkande 4 samt 2025/26:4048 (MP) yrkandena 1–4.

Ur avsnittet "Övergripande om stödsystemet i skola och kommunal vuxenutbildning" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 4, 5, 6 och 7. Läs betänkandet

När det gäller stödet till elever delar utskottet regeringens uppfattning att förslagen om att avskaffa extra anpassningar och i stället införa stödundervisning i de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och den anpassade gymnasieskolan bidrar till att stärka kvaliteten i undervisningen. Detsamma gäller den nya bestämmelsen om att lärare inom komvux ska ha tillgång till eller möjlighet att samråda med personal med specialpedagogisk kompetens.

Utskottet delar också regeringens bedömning att avskaffandet av garantin för tidiga stödinsatser, i kombination med införandet av standardiserade tester, kommer att bidra till att elever som är i behov av stöd identifieras tidigare än i dag. Att testerna ska genomföras inte bara i lågstadiet utan även i mellan- och högstadiet, till skillnad från garantin för tidiga insatser som bara gäller i lågstadiet, innebär dessutom att risken minskar för att elever blir utan stöd när de slutat lågstadiet.

Utskottet anser också att det är rimligt att stödundervisningen ska begränsas i tid och följas upp, vilket minskar risken för att den blir långvarig utan effekt och för att behov av särskilt stöd utreds för sent.

Ur ett funktionsrättsperspektiv delar utskottet regeringens uppfattning att förslagen stärker möjligheterna för elever med funktionsnedsättning att få stöd som är anpassat efter deras behov. Möjligheten att organisera undervisningen i mindre sammanhang kan i många fall öka tillgängligheten och därmed förbättra elevernas möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen. Utskottet instämmer också i bedömningen att stödundervisning och särskilt stöd i olika former kommer att bli naturliga inslag i undervisningen som många elever berörs av, vilket kan minska risken för stigmatisering.

I fråga om ändringen i skollagens syftesparagraf i 1 kap. konstaterar utskottet att regeringen föreslår att bestämmelsen om att barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt ska tas bort eftersom motsvarande reglering redan finns med ett mer utvecklat innehåll i 3 kap. skollagen. Utskottet anser, i likhet med regeringen, att bestämmelser i största möjliga utsträckning ska kunna tillämpas på ett enkelt sätt och att överlappningar bör undvikas.

Utskottet konstaterar att genomförandet av förslagen förutsätter behöriga lärare och speciallärare och att lärartätheten sannolikt behöver stärkas hos många huvudmän. Utskottet anser att regeringen har beaktat dessa frågor. Regeringen avsatte medel i budgetpropositionen för 2026 för att fler lärare skulle kunna anställas inom ramen för stödundervisningen. Vidare har regeringen genomfört budgetsatsningar sedan 2023 i syfte att stärka tillgången till speciallärare. Utskottet vill också uppmärksamma att regeringen har tillsatt en utredning om speciallärar- och specialpedagogexamen i syfte att göra utbildningen mer flexibel och ändamålsenlig.

När det gäller finansieringen av regeringens förslag konstaterar utskottet att förslagen, särskilt om stödundervisning och standardiserade tester, medför tillkommande kostnader för kommuner och fristående huvudmän och att medel avsatts för detta i budgetpropositionen för 2026. Utskottet noterar också att regeringen avser att följa utvecklingen av reformen.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:3994 (V) yrkande 2, 2025/26:4019 (S) yrkandena 1–5, 2025/26:4035 (C) yrkande 4 samt 2025/26:4048 (MP) yrkandena 1–4.

Ur avsnittet "Övergripande om stödsystemet i skola och kommunal vuxenutbildning" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 5, 6 och 7. Läs betänkandet

När det gäller stödet till elever delar utskottet regeringens uppfattning att förslagen om att avskaffa extra anpassningar och i stället införa stödundervisning i de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och den anpassade gymnasieskolan bidrar till att stärka kvaliteten i undervisningen. Detsamma gäller den nya bestämmelsen om att lärare inom komvux ska ha tillgång till eller möjlighet att samråda med personal med specialpedagogisk kompetens.

Utskottet delar också regeringens bedömning att avskaffandet av garantin för tidiga stödinsatser, i kombination med införandet av standardiserade tester, kommer att bidra till att elever som är i behov av stöd identifieras tidigare än i dag. Att testerna ska genomföras inte bara i lågstadiet utan även i mellan- och högstadiet, till skillnad från garantin för tidiga insatser som bara gäller i lågstadiet, innebär dessutom att risken minskar för att elever blir utan stöd när de slutat lågstadiet.

Utskottet anser också att det är rimligt att stödundervisningen ska begränsas i tid och följas upp, vilket minskar risken för att den blir långvarig utan effekt och för att behov av särskilt stöd utreds för sent.

Ur ett funktionsrättsperspektiv delar utskottet regeringens uppfattning att förslagen stärker möjligheterna för elever med funktionsnedsättning att få stöd som är anpassat efter deras behov. Möjligheten att organisera undervisningen i mindre sammanhang kan i många fall öka tillgängligheten och därmed förbättra elevernas möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen. Utskottet instämmer också i bedömningen att stödundervisning och särskilt stöd i olika former kommer att bli naturliga inslag i undervisningen som många elever berörs av, vilket kan minska risken för stigmatisering.

I fråga om ändringen i skollagens syftesparagraf i 1 kap. konstaterar utskottet att regeringen föreslår att bestämmelsen om att barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt ska tas bort eftersom motsvarande reglering redan finns med ett mer utvecklat innehåll i 3 kap. skollagen. Utskottet anser, i likhet med regeringen, att bestämmelser i största möjliga utsträckning ska kunna tillämpas på ett enkelt sätt och att överlappningar bör undvikas.

Utskottet konstaterar att genomförandet av förslagen förutsätter behöriga lärare och speciallärare och att lärartätheten sannolikt behöver stärkas hos många huvudmän. Utskottet anser att regeringen har beaktat dessa frågor. Regeringen avsatte medel i budgetpropositionen för 2026 för att fler lärare skulle kunna anställas inom ramen för stödundervisningen. Vidare har regeringen genomfört budgetsatsningar sedan 2023 i syfte att stärka tillgången till speciallärare. Utskottet vill också uppmärksamma att regeringen har tillsatt en utredning om speciallärar- och specialpedagogexamen i syfte att göra utbildningen mer flexibel och ändamålsenlig.

När det gäller finansieringen av regeringens förslag konstaterar utskottet att förslagen, särskilt om stödundervisning och standardiserade tester, medför tillkommande kostnader för kommuner och fristående huvudmän och att medel avsatts för detta i budgetpropositionen för 2026. Utskottet noterar också att regeringen avser att följa utvecklingen av reformen.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:3994 (V) yrkande 2, 2025/26:4019 (S) yrkandena 1–5, 2025/26:4035 (C) yrkande 4 samt 2025/26:4048 (MP) yrkandena 1–4.

Ur avsnittet "Övergripande om stödsystemet i skola och kommunal vuxenutbildning" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5 och 6. Läs betänkandet