Tid för undervisningsuppdraget

Utskottet betonar vikten av att både elever och vårdnadshavare har relevant och tillräcklig information om hur det går i skolan eller förskolan. Det tillhör lärarnas och förskollärarnas huvuduppdrag att följa barns och elevers utveckling, och utskottet anser i likhet med regeringen att det ligger i deras intresse att ha en god samverkan med vårdnadshavare i arbetet med att ge barn och elever goda förutsättningar att nå utbildningens mål. Det bör enligt utskottet däremot inte finnas en förväntan på att svar om ett barns eller en elevs utveckling i förskolan eller skolan alltid ska ges omedelbart. Svaret bör kunna dröja med hänsyn till lärarens arbetssituation. Hänsyn ska dock alltid tas till barnets bästa (1 kap. 10 § skollagen). Utskottet vill vidare påminna om att det finns andra bestämmelser som reglerar arbetet med stöd (3 kap. skollagen) och att det i propositionen Förbättrat stöd i skolan (prop. 2025/26:195) föreslås ett nytt system för stöd och särskilt stöd. Propositionen bereds i utskottet under våren 2026.

I likhet med regeringen anser utskottet att personalen på skolan behöver vara vaksam på signaler om att kränkande behandling upprepas. Lärare och annan personal på skolan har ofta vana och kompetens att hantera konflikter mellan elever. Det är vidare personalen som har kännedom om eleverna, om det finns konflikter i en elevgrupp eller om någon elev är särskilt utsatt varför det kan antas att personalen har goda förutsättningar att uppmärksamma om kränkningar är upprepade. Regeringen anger att den därför inte hyser någon oro för att skolor skulle missa upprepade eller allvarliga kränkningar om färre händelser anmäls till rektorn och huvudmannen vilket utskottet anser är en rimlig bedömning. Utskottet påminner om att Barn- och elevombudet enligt Skolinspektionens instruktion har tillsyn över reglerna om kränkande behandling i skollagen.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2025/26:4023 (S) yrkande 6, 2025/26:4033 (C) yrkande 2 och 2025/26:4066 (MP) yrkande 4.

Reservationer

1.

Dialog med arbetsmarknadens parter, punkt 2 (S, C, MP)

av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Niels Paarup-Petersen (C), Camilla Hansén (MP) och Niklas Sigvardsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 3 och

2025/26:4066 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2.

Ställningstagande

Vi är kritiska till att reformen inte föregåtts av vare sig tillräcklig dialog med arbetsmarknadens parter, vilket är brukligt inom den svenska modellen, eller parlamentarisk förankring bland riksdagens partier. Det innebär att reformen sannolikt utformats på ett svagare sätt än vad som annars vore möjligt och att riskerna för problem i genomförandet ökar.

Propositionens utformning leder också till flera frågor. Regeringen föreslår att undervisningsuppdraget ska regleras i skollagen och att regeringen ska bemyndigas att meddela föreskrifter om omfattningen av tiden för de olika delarna av uppdraget. Det innebär att staten går in i ett område som ligger nära arbetsmarknadens parters ansvar. Av propositionen framgår också att remissinstanser har efterfrågat klargöranden om hur regleringen förhåller sig till annan arbetstid, såsom förtroendearbetstid, och om vem som ska besluta om tidsfördelningen i praktiken. Här är det uppenbart att reformen, i linje med den svenska modellen, borde ha utformats i närmare dialog med parterna än vad som nu skett. För oss är det centralt att förbättringar av lärarnas arbetsvillkor sker med respekt för den svenska modellen. Vi anser därför att det är angeläget att regeringen samarbetar med arbetsmarknadens parter vid utformningen av den kommande förordningen, så att regleringen blir så ändamålsenlig och gynnsam som möjligt.

Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med vad som anförts ovan.

2.

Ekonomiska konsekvenser, punkt 3 (S, V, C, MP)

av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Niels Paarup-Petersen (C), Camilla Hansén (MP) och Niklas Sigvardsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 1 och

2025/26:4066 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 3 och

bifaller delvis motion

2025/26:4033 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1.

Ställningstagande

Det finns anledning till oro över att regeringen underfinansierar reformen. För att utbildningen ska vara likvärdig och hålla hög kvalitet behöver skolor i hela landet, även på landsbygd och i glesbygd, ha tillräckliga resurser.

Vi kräver därför att regeringen genomför reformen på ett ansvarsfullt sätt och inte genom nedskärningar av anslagen till skolan. Reformen riskerar annars att leda till ökad lärarbrist och nedskärningar. En sådan utveckling skulle direkt motverka reformens syfte och riskera att försämra både undervisningens kvalitet och elevernas och lärarnas arbetsmiljö. Om reformen dessutom finansieras med nedskärningar på andra anslag inom skolan är risken överhängande att resurser flyttas från de skolor och elever som har allra störst behov av stöd.

Vidare anser vi att regeringen måste säkerställa att reformen kan genomföras i hela landet. När regeringen arbetar vidare med att se till att de ekonomiska förutsättningarna är tillräckliga behöver det säkerställas att kommuner av olika storlek har möjlighet att genomföra reformen på riktigt. Annars riskerar det slå hårt mot kommuner med svag ekonomi, glesbygdskommuner eller skolhuvudmän som redan i dag har svårt att rekrytera behöriga lärare.

Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med vad som anförts ovan.

Ur avsnittet "Minskade krav på dokumentation" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis understryka vikten av att lärare och förskollärare får förutsättningar att fokusera på sitt huvuduppdrag, dvs. undervisningen, eftersom det har stor betydelse för att barn och elever ska lära sig och utvecklas i enlighet med läroplanerna samt för att fler elever ska kunna nå goda kunskapsresultat. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det finns ett stort generellt behov av att förbättra lärares och förskollärares arbetsmiljö. Regeringens förslag att reglera tiden för undervisningsuppdraget är enligt utskottets mening en viktig del i detta arbete.

Utskottet delar regeringens bedömning att en reglering av lärares undervisningstid kan främja likvärdigheten eftersom det bidrar till att det inte blir för stora skillnader mellan olika skolor och lärare. Utskottet noterar att undervisningstiden fram till 1995 var reglerad i kollektivavtal men att avtalen mellan arbetsmarknadens parter i dag inte reglerar det antal undervisningstimmar som lärare ska ha. Sedan regleringen upphörde har lärares undervisningstid ökat. Utskottet konstaterar att förslaget att reglera undervisningstiden har remitterats och att berörda parter, inklusive arbetsmarknadens parter, därmed har haft möjlighet att lämna synpunkter på utformningen. Arbetsmarknadens parter kommer enligt regeringens bedömning även i fortsättningen kunna träffa kollektivavtal om arbetstid vid sidan av det reglerade undervisningsuppdraget, bl.a. om förtroendearbetstid.

När det gäller frågan om reformens ekonomiska konsekvenser konstaterar utskottet att regeringen avser att avsätta så mycket medel som utredningen i sitt betänkande Tid för undervisningsuppdraget (SOU 2025:26) beräknat är kostnaden för reformen. Kommunerna beräknas därmed tillföras nästan 1,3 miljarder kronor 2027 (halvårseffekt) och nästan 2,6 miljarder kronor årligen fr.o.m. 2028 för reglering av lärares undervisningstid. Avsikten är att medlen fördelas genom det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Utjämningssystemet har till syfte att ge kommuner och regioner likvärdiga ekonomiska förutsättningar, trots skillnader i skattekraft och strukturella faktorer såsom befolkningsutveckling, ålderssammansättning och bebyggelsestruktur. De enskilda huvudmännen kompenseras för förslaget genom den sedvanliga resursfördelningen.

En konsekvens av förslagen att reglera tiden för undervisningsuppdraget kan vara att vissa skolhuvudmän behöver anställa fler lärare eller förskollärare och att möjligheterna att göra detta kan påverkas av den rådande lärarbristen. Utskottet påminner om att förslaget syftar till att värna lärares tid för undervisningsuppdraget, vilket dels gynnar kvaliteten i undervisningen dels förbättrar lärares arbetsmiljö och därmed yrkets attraktivitet. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att förslagen är nödvändiga för att öka yrkenas attraktivitet och att de på sikt kommer att få positiva effekter för lärarförsörjningen. Vidare konstaterar utskottet att den befolkningsstruktur som råder de närmaste åren, med minskande barn- och elevkullar, kan minska risken för att andelen obehöriga lärare ökar till följd av förslagen.

När det gäller frågan om uppföljning och utvärdering av reformen noterar utskottet att regeringen har för avsikt att ge en lämplig myndighet i uppdrag att följa upp reformen för att säkerställa att regleringen får avsedd effekt och för att få underlag för eventuella justeringar.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2025/26:4023 (S) yrkandena 1–5, 2025/26:4033 (C) yrkande 1 och 2025/26:4066 (MP) yrkandena 1–3 och 5.

Ur avsnittet "Genomförandet av förslaget om tid för undervisning" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 6 och 7. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis understryka vikten av att lärare och förskollärare får förutsättningar att fokusera på sitt huvuduppdrag, dvs. undervisningen, eftersom det har stor betydelse för att barn och elever ska lära sig och utvecklas i enlighet med läroplanerna samt för att fler elever ska kunna nå goda kunskapsresultat. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det finns ett stort generellt behov av att förbättra lärares och förskollärares arbetsmiljö. Regeringens förslag att reglera tiden för undervisningsuppdraget är enligt utskottets mening en viktig del i detta arbete.

Utskottet delar regeringens bedömning att en reglering av lärares undervisningstid kan främja likvärdigheten eftersom det bidrar till att det inte blir för stora skillnader mellan olika skolor och lärare. Utskottet noterar att undervisningstiden fram till 1995 var reglerad i kollektivavtal men att avtalen mellan arbetsmarknadens parter i dag inte reglerar det antal undervisningstimmar som lärare ska ha. Sedan regleringen upphörde har lärares undervisningstid ökat. Utskottet konstaterar att förslaget att reglera undervisningstiden har remitterats och att berörda parter, inklusive arbetsmarknadens parter, därmed har haft möjlighet att lämna synpunkter på utformningen. Arbetsmarknadens parter kommer enligt regeringens bedömning även i fortsättningen kunna träffa kollektivavtal om arbetstid vid sidan av det reglerade undervisningsuppdraget, bl.a. om förtroendearbetstid.

När det gäller frågan om reformens ekonomiska konsekvenser konstaterar utskottet att regeringen avser att avsätta så mycket medel som utredningen i sitt betänkande Tid för undervisningsuppdraget (SOU 2025:26) beräknat är kostnaden för reformen. Kommunerna beräknas därmed tillföras nästan 1,3 miljarder kronor 2027 (halvårseffekt) och nästan 2,6 miljarder kronor årligen fr.o.m. 2028 för reglering av lärares undervisningstid. Avsikten är att medlen fördelas genom det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Utjämningssystemet har till syfte att ge kommuner och regioner likvärdiga ekonomiska förutsättningar, trots skillnader i skattekraft och strukturella faktorer såsom befolkningsutveckling, ålderssammansättning och bebyggelsestruktur. De enskilda huvudmännen kompenseras för förslaget genom den sedvanliga resursfördelningen.

En konsekvens av förslagen att reglera tiden för undervisningsuppdraget kan vara att vissa skolhuvudmän behöver anställa fler lärare eller förskollärare och att möjligheterna att göra detta kan påverkas av den rådande lärarbristen. Utskottet påminner om att förslaget syftar till att värna lärares tid för undervisningsuppdraget, vilket dels gynnar kvaliteten i undervisningen dels förbättrar lärares arbetsmiljö och därmed yrkets attraktivitet. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att förslagen är nödvändiga för att öka yrkenas attraktivitet och att de på sikt kommer att få positiva effekter för lärarförsörjningen. Vidare konstaterar utskottet att den befolkningsstruktur som råder de närmaste åren, med minskande barn- och elevkullar, kan minska risken för att andelen obehöriga lärare ökar till följd av förslagen.

När det gäller frågan om uppföljning och utvärdering av reformen noterar utskottet att regeringen har för avsikt att ge en lämplig myndighet i uppdrag att följa upp reformen för att säkerställa att regleringen får avsedd effekt och för att få underlag för eventuella justeringar.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2025/26:4023 (S) yrkandena 1–5, 2025/26:4033 (C) yrkande 1 och 2025/26:4066 (MP) yrkandena 1–3 och 5.

Ur avsnittet "Genomförandet av förslaget om tid för undervisning" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5 och 7. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis understryka vikten av att lärare och förskollärare får förutsättningar att fokusera på sitt huvuduppdrag, dvs. undervisningen, eftersom det har stor betydelse för att barn och elever ska lära sig och utvecklas i enlighet med läroplanerna samt för att fler elever ska kunna nå goda kunskapsresultat. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det finns ett stort generellt behov av att förbättra lärares och förskollärares arbetsmiljö. Regeringens förslag att reglera tiden för undervisningsuppdraget är enligt utskottets mening en viktig del i detta arbete.

Utskottet delar regeringens bedömning att en reglering av lärares undervisningstid kan främja likvärdigheten eftersom det bidrar till att det inte blir för stora skillnader mellan olika skolor och lärare. Utskottet noterar att undervisningstiden fram till 1995 var reglerad i kollektivavtal men att avtalen mellan arbetsmarknadens parter i dag inte reglerar det antal undervisningstimmar som lärare ska ha. Sedan regleringen upphörde har lärares undervisningstid ökat. Utskottet konstaterar att förslaget att reglera undervisningstiden har remitterats och att berörda parter, inklusive arbetsmarknadens parter, därmed har haft möjlighet att lämna synpunkter på utformningen. Arbetsmarknadens parter kommer enligt regeringens bedömning även i fortsättningen kunna träffa kollektivavtal om arbetstid vid sidan av det reglerade undervisningsuppdraget, bl.a. om förtroendearbetstid.

När det gäller frågan om reformens ekonomiska konsekvenser konstaterar utskottet att regeringen avser att avsätta så mycket medel som utredningen i sitt betänkande Tid för undervisningsuppdraget (SOU 2025:26) beräknat är kostnaden för reformen. Kommunerna beräknas därmed tillföras nästan 1,3 miljarder kronor 2027 (halvårseffekt) och nästan 2,6 miljarder kronor årligen fr.o.m. 2028 för reglering av lärares undervisningstid. Avsikten är att medlen fördelas genom det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Utjämningssystemet har till syfte att ge kommuner och regioner likvärdiga ekonomiska förutsättningar, trots skillnader i skattekraft och strukturella faktorer såsom befolkningsutveckling, ålderssammansättning och bebyggelsestruktur. De enskilda huvudmännen kompenseras för förslaget genom den sedvanliga resursfördelningen.

En konsekvens av förslagen att reglera tiden för undervisningsuppdraget kan vara att vissa skolhuvudmän behöver anställa fler lärare eller förskollärare och att möjligheterna att göra detta kan påverkas av den rådande lärarbristen. Utskottet påminner om att förslaget syftar till att värna lärares tid för undervisningsuppdraget, vilket dels gynnar kvaliteten i undervisningen dels förbättrar lärares arbetsmiljö och därmed yrkets attraktivitet. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att förslagen är nödvändiga för att öka yrkenas attraktivitet och att de på sikt kommer att få positiva effekter för lärarförsörjningen. Vidare konstaterar utskottet att den befolkningsstruktur som råder de närmaste åren, med minskande barn- och elevkullar, kan minska risken för att andelen obehöriga lärare ökar till följd av förslagen.

När det gäller frågan om uppföljning och utvärdering av reformen noterar utskottet att regeringen har för avsikt att ge en lämplig myndighet i uppdrag att följa upp reformen för att säkerställa att regleringen får avsedd effekt och för att få underlag för eventuella justeringar.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2025/26:4023 (S) yrkandena 1–5, 2025/26:4033 (C) yrkande 1 och 2025/26:4066 (MP) yrkandena 1–3 och 5.

Ur avsnittet "Genomförandet av förslaget om tid för undervisning" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5 och 6. Läs betänkandet