Ett likvärdigt betygssystem

Utskottet välkomnar regeringens förslag till ändringar i skollagen.

Utskottet delar regeringens uppfattning att den svenska skolan har stora problem med olikvärdig betygssättning. Det får konsekvenser bl.a. för elevers möjligheter att studera vidare. Utskottet anser, liksom regeringen, att förslagen till ett nytt mer likvärdigt betygssystem och en ny modell för att beräkna meritvärden kan öka jämförbarheten och likvärdigheten vid antagning och urval till både gymnasieskola och högre studier. Modellen utgår från dels kalibrerade betygsvärden, dels resultat från centralt rättade prov och förutsätter bl.a. ett nytt nationellt slutprovsystem och en symmetrisk betygsskala utan skarp gräns för godkänt. Förutom att bidra till likvärdighet kan dessa förändringar också bidra till att minska incitamenten för att sätta omotiverat generösa betyg. För att stärka lärares förutsättningar att sätta likvärdiga betyg är det enligt utskottet också viktigt med de lokala och obligatoriska bedömningssamråd som regeringen föreslår ska införas.

Utskottet anser vidare att regeringens förslag om nya behörighets- och examensbestämmelser för gymnasieskolan samt de föreslagna ändringarna för vissa introduktionsprogram är rimliga och väl avvägda.

Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag till ändringar i skollagen av de skäl som anges i propositionen.

Utskottet ställer sig även bakom förslaget om att ändra en tidigare riksdagsbindning när det gäller urvalsgrunder till utbildning på högskola så att meritvärde ska ersätta betyg som urvalsgrund vid ansökan till högskolan.

I propositionerna 2025/26:194 Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola, punkterna 1.2 och 2.2, 2025/26:195 Förbättrat stöd i skolan delpunkt 2, 2025/26:196 Tid för undervisningsuppdraget punkt 3.2 och 2025/26:198 Bättre förutsättningar för yrkesutbildning punkterna 2.2 och 3.2 föreslår regeringen ändringar i skollagen som utskottet i sak har ställt sig bakom i betänkandena 2025/26:UbU23, 2025/26:UbU24, 2025/26:UbU25 och 2025/26:UbU27. Av samordningsskäl har utskottet överlåtit behandlingen av den författningstekniska regleringen av vissa delar till det nu aktuella betänkandet.

I denna lagtekniska samordning har utskottet funnit behov av att göra vissa justeringar av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna. Till följd av ett förbiseende saknades övergångsbestämmelser i regeringens lagförslag i proposition 2025/26:196 och i samordningen görs även vissa andra justeringar av ikraftträdande- och övergångsbestämmelser av lagtekniska skäl. Det innebär att utskottet föreslår att samordningen av lagstiftningen sker i en lag som träder i kraft den 1 juli 2028 och saknar övergångsbestämmelser, en lag som träder i kraft den 2 juli 2028 och har ett flertal övergångsbestämmelser samt en lag som träder i kraft den 1 januari 2031 och har en övergångsbestämmelse. Dessutom har utskottet funnit behov av ett par mindre rättelser i regeringens förslag. I regeringens förslag till ändring i skollagen i proposition 2025/26:195 saknades 3 kap. 11 a § i tredje delssatsen i ingressen och i regeringens förslag till ändring i skollagen i proposition 2025/26:197 lagförslag 1 utgick 29 kap. 1 § från en felaktig lydelse. De ändringar som utskottet föreslår har enligt utskottets bedömning inte någon betydelse i sak. Utskottet bedömer att Lagrådets granskning enligt 10 kap. 5 § första stycket riksdagsordningen skulle sakna betydelse på grund av frågornas beskaffenhet.

För att riksdagen ska kunna samordna lagförslagen bör riksdagen anta utskottets förslag till lagarna i bilaga 3. Utskottet anser således att propositionerna 2025/26:194 punkterna 1.2 och 2.2, 2025/26:195 delpunkt 2, 2025/26:196 punkt 3.2, 2025/26:197 punkterna 1–4 och 2025/26:198 punkterna 2.2 och 3.2. bör bifallas.

Utskottet övergår nu till att behandla de motionsyrkanden som innehåller begäran om tillkännagivanden med anledning av propositionen.

Ur avsnittet "Regeringens lagförslag" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att den nya modellen för att beräkna meritvärden till gymnasieskolan och högre utbildning innebär en systemförändring som ökar jämförbarheten och likvärdigheten i systemet. Kalibreringen av elevers betygsvärden innebär att antagningen blir mer likvärdig och rättssäker vilket samlat kommer att vara gynnsamt för eleverna. För att vara behörig till ett nationellt program i gymnasieskolan föreslår regeringen att det ska krävas ett meritvärde om lägst 4 från grundskolan, specialskolan eller motsvarande utbildning i vissa särskilda utbildningsformer. Samma krav föreslås gälla såväl högskoleförberedande program som yrkesprogram. Meritvärdet 4 har av regeringen bedömts vara på en nivå som visar att elever har rimliga förutsättningar att kunna fullfölja ett nationellt program i gymnasieskolan. Regeringen hänvisar till att utredningens bedömning är att andelen elever som inte skulle uppnå meritvärdet 4 och därmed behörighet till gymnasieskolan ungefär skulle halveras mot i dag. Utskottet noterar också att enligt regeringens konsekvensbedömning kommer de nya reglerna för behörighet till gymnasieskolan att ha positiva effekter för de elever som med dagens reglering är nära att bli godkända i de ämnen som krävs för behörighet till nationellt program i gymnasieskolan. Med den föreslagna regleringen kan högre betyg i vissa ämnen kompensera för lägre betyg i andra ämnen, vilket gör att vissa elever som i dag är hänvisade till introduktionsprogram, trots att de skulle klara att gå ett nationellt program, kan antas till ett nationellt program.

Förslagen i propositionen innebär stora förändringar för huvudmän och skolor. Med ett samlat och successivt införande, såsom regeringen föreslår, kan förändringsarbetet i skolorna ske i ett sammanhang. Utskottet instämmer i att det behövs tid för implementeringsinsatser och andra förberedande åtgärder och bedömer att regeringen vinnlagt sig om detta. Utskottet konstaterar också att regeringen överväger att efter några år ge en myndighet i uppdrag att utvärdera hur det föreslagna behörighetskravet fungerar. Utskottet noterar bl.a. även att regeringen uppmärksammar att det kan finnas behov av en alternativ utbildningsväg vid sidan om introduktionsprogram för elever som har ett lägre meritvärde och som inte bedöms klara av att fullfölja ett av dagens yrkesprogram och aviserar i propositionen att frågan kommer att analyseras närmare.

Utskottet anser sammanfattningsvis att regeringens förslag är rimliga och väl avvägda och ser därmed inte att det finns skäl att vidta några åtgärder med anledning av yrkandena om urval till vidare studier och en samordning av betygssystemet med behörighetsregler och övergångar till gymnasieskolan.

Utskottet ser heller inte skäl att vidta några åtgärder med anledning av yrkandet om att värna de konstnärliga och praktisk-estetiska ämnenas särart. Förslagen i denna proposition bör, enligt utskottets bedömning, inte påverka elevers möjligheter att välja estetiska ämnen eller gå estetiska utbildningar.

Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:4025 (S) yrkande 1, 2025/26:4044 (C), 2025/26:4058 (MP) yrkandena 2–4.

Ur avsnittet "Urval till vidare studier" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 4, 6 och 7. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att den nya modellen för att beräkna meritvärden till gymnasieskolan och högre utbildning innebär en systemförändring som ökar jämförbarheten och likvärdigheten i systemet. Kalibreringen av elevers betygsvärden innebär att antagningen blir mer likvärdig och rättssäker vilket samlat kommer att vara gynnsamt för eleverna. För att vara behörig till ett nationellt program i gymnasieskolan föreslår regeringen att det ska krävas ett meritvärde om lägst 4 från grundskolan, specialskolan eller motsvarande utbildning i vissa särskilda utbildningsformer. Samma krav föreslås gälla såväl högskoleförberedande program som yrkesprogram. Meritvärdet 4 har av regeringen bedömts vara på en nivå som visar att elever har rimliga förutsättningar att kunna fullfölja ett nationellt program i gymnasieskolan. Regeringen hänvisar till att utredningens bedömning är att andelen elever som inte skulle uppnå meritvärdet 4 och därmed behörighet till gymnasieskolan ungefär skulle halveras mot i dag. Utskottet noterar också att enligt regeringens konsekvensbedömning kommer de nya reglerna för behörighet till gymnasieskolan att ha positiva effekter för de elever som med dagens reglering är nära att bli godkända i de ämnen som krävs för behörighet till nationellt program i gymnasieskolan. Med den föreslagna regleringen kan högre betyg i vissa ämnen kompensera för lägre betyg i andra ämnen, vilket gör att vissa elever som i dag är hänvisade till introduktionsprogram, trots att de skulle klara att gå ett nationellt program, kan antas till ett nationellt program.

Förslagen i propositionen innebär stora förändringar för huvudmän och skolor. Med ett samlat och successivt införande, såsom regeringen föreslår, kan förändringsarbetet i skolorna ske i ett sammanhang. Utskottet instämmer i att det behövs tid för implementeringsinsatser och andra förberedande åtgärder och bedömer att regeringen vinnlagt sig om detta. Utskottet konstaterar också att regeringen överväger att efter några år ge en myndighet i uppdrag att utvärdera hur det föreslagna behörighetskravet fungerar. Utskottet noterar bl.a. även att regeringen uppmärksammar att det kan finnas behov av en alternativ utbildningsväg vid sidan om introduktionsprogram för elever som har ett lägre meritvärde och som inte bedöms klara av att fullfölja ett av dagens yrkesprogram och aviserar i propositionen att frågan kommer att analyseras närmare.

Utskottet anser sammanfattningsvis att regeringens förslag är rimliga och väl avvägda och ser därmed inte att det finns skäl att vidta några åtgärder med anledning av yrkandena om urval till vidare studier och en samordning av betygssystemet med behörighetsregler och övergångar till gymnasieskolan.

Utskottet ser heller inte skäl att vidta några åtgärder med anledning av yrkandet om att värna de konstnärliga och praktisk-estetiska ämnenas särart. Förslagen i denna proposition bör, enligt utskottets bedömning, inte påverka elevers möjligheter att välja estetiska ämnen eller gå estetiska utbildningar.

Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:4025 (S) yrkande 1, 2025/26:4044 (C), 2025/26:4058 (MP) yrkandena 2–4.

Ur avsnittet "Urval till vidare studier" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 6 och 7. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att den nya modellen för att beräkna meritvärden till gymnasieskolan och högre utbildning innebär en systemförändring som ökar jämförbarheten och likvärdigheten i systemet. Kalibreringen av elevers betygsvärden innebär att antagningen blir mer likvärdig och rättssäker vilket samlat kommer att vara gynnsamt för eleverna. För att vara behörig till ett nationellt program i gymnasieskolan föreslår regeringen att det ska krävas ett meritvärde om lägst 4 från grundskolan, specialskolan eller motsvarande utbildning i vissa särskilda utbildningsformer. Samma krav föreslås gälla såväl högskoleförberedande program som yrkesprogram. Meritvärdet 4 har av regeringen bedömts vara på en nivå som visar att elever har rimliga förutsättningar att kunna fullfölja ett nationellt program i gymnasieskolan. Regeringen hänvisar till att utredningens bedömning är att andelen elever som inte skulle uppnå meritvärdet 4 och därmed behörighet till gymnasieskolan ungefär skulle halveras mot i dag. Utskottet noterar också att enligt regeringens konsekvensbedömning kommer de nya reglerna för behörighet till gymnasieskolan att ha positiva effekter för de elever som med dagens reglering är nära att bli godkända i de ämnen som krävs för behörighet till nationellt program i gymnasieskolan. Med den föreslagna regleringen kan högre betyg i vissa ämnen kompensera för lägre betyg i andra ämnen, vilket gör att vissa elever som i dag är hänvisade till introduktionsprogram, trots att de skulle klara att gå ett nationellt program, kan antas till ett nationellt program.

Förslagen i propositionen innebär stora förändringar för huvudmän och skolor. Med ett samlat och successivt införande, såsom regeringen föreslår, kan förändringsarbetet i skolorna ske i ett sammanhang. Utskottet instämmer i att det behövs tid för implementeringsinsatser och andra förberedande åtgärder och bedömer att regeringen vinnlagt sig om detta. Utskottet konstaterar också att regeringen överväger att efter några år ge en myndighet i uppdrag att utvärdera hur det föreslagna behörighetskravet fungerar. Utskottet noterar bl.a. även att regeringen uppmärksammar att det kan finnas behov av en alternativ utbildningsväg vid sidan om introduktionsprogram för elever som har ett lägre meritvärde och som inte bedöms klara av att fullfölja ett av dagens yrkesprogram och aviserar i propositionen att frågan kommer att analyseras närmare.

Utskottet anser sammanfattningsvis att regeringens förslag är rimliga och väl avvägda och ser därmed inte att det finns skäl att vidta några åtgärder med anledning av yrkandena om urval till vidare studier och en samordning av betygssystemet med behörighetsregler och övergångar till gymnasieskolan.

Utskottet ser heller inte skäl att vidta några åtgärder med anledning av yrkandet om att värna de konstnärliga och praktisk-estetiska ämnenas särart. Förslagen i denna proposition bör, enligt utskottets bedömning, inte påverka elevers möjligheter att välja estetiska ämnen eller gå estetiska utbildningar.

Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:4025 (S) yrkande 1, 2025/26:4044 (C), 2025/26:4058 (MP) yrkandena 2–4.

Ur avsnittet "Urval till vidare studier" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4 och 6. Läs betänkandet