Skärpta krav i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi)

Sfi och yrkesutbildning

Utskottet anser, liksom motionärerna, att det är viktigt att nyanlända har goda möjligheter att delta i sfi och yrkesutbildning. Utskottet konstaterar att det finns s.k. kombinationsutbildningar, där yrkesinriktad vuxenutbildning på gymnasial nivå får kombineras med undervisning i sfi eller svenska som andraspråk. Regeringen gör flera satsningar på och förbättrar det statsbidrag som fördelas till regional yrkesinriktad utbildning och där kombinationsutbildningar omfattas. Utskottet noterar dessutom att Skolverket har i uppdrag att utarbeta förslag till kursplaner för yrkeskurser för vuxna på grundläggande nivå som bl.a. ska kunna kombineras med språkutbildning i svenska. Uppdraget ska redovisas i april 2026.

Utskottet bedömer vidare att regeringens förslag i propositionen kan bidra till att stärka individens möjligheter att kombinera sfi med yrkesutbildning ytterligare. Det gäller inte minst förslaget om att få studera sfi i en annan kommun än hemkommunen. Enligt utskottet kan också den föreslagna tidsgränsen för sfi bidra till att fler personer snabbare får med sig tillräckliga kunskaper i svenska och därmed bättre kan tillgodogöra sig en yrkesutbildning. Genom möjligheterna till förlängning av treårsperioden har regeringen dessutom tagit höjd för att det i vissa fall kan behövas mer tid i sfi för personer som kombinerar språkstudierna med en annan utbildning.

Utskottet ser därmed inte skäl att vidta åtgärder med anledning av yrkandena om sfi och yrkesutbildning. Mot bakgrund av det ovanstående avstyrker utskottet motionerna 2025/26:319 (S) yrkande 3, 2025/26:3810 (S) yrkande 75 och 2025/26:357 (MP) yrkande 2.

Kommunalt språkansvar och uppsökande verksamhet

När det gäller yrkanden om ett tydligare kommunalt språkansvar och uppsökande verksamhet kan utskottet konstatera att det i dag finns bestämmelser om att nå och motivera personer som har rätt till sfi, bl.a. att varje kommun aktivt ska verka för att nå personer i målgruppen och motivera dem att delta i sfi.

I och med förslagen i propositionen skärps kommunernas ansvar för sfi ytterligare. Förslagen syftar bl.a. till att elever i sfi ska få en utbildning med stärkt kvalitet genom att utbildningen blir sammanhållen, koncentrerad och kontinuerlig, även om eleven byter huvudman, och därmed till att eleverna i lägre grad ska avbryta utbildningen. Utskottet noterar att regeringen har tagit flera av Kliva-utredningens förslag vidare, bl.a. att varje kommun ska upprätta en handlingsplan för sina insatser för att nå personer i kommunen som har rätt till sfi och för att motivera dem att delta i utbildningen. Utskottet noterar samtidigt att regeringen har avstått från att genomföra vissa andra delar av utredningens förslag om ett s.k. kommunalt språkansvar, eftersom de bedöms vara för långtgående med hänsyn till den kommunala självstyrelsen.

Utskottet bedömer sammanfattningsvis att det nuvarande regelverket tillsammans med de lagändringar som föreslås i propositionen på ett väl avvägt sätt tydliggör och skärper kommunernas ansvar för sfi.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:319 (S) yrkandena 2 och 5 samt 2025/26:3810 (S) yrkandena 73 och 78.

Lärarledd undervisningstid

I fråga om att utöka den lärarledda undervisningstiden vill utskottet bl.a. hänvisa till att det redan i dag finns vissa möjligheter för elever som är nyanlända med kort tidigare utbildning att få en sammanhållen undervisningstid som uppgår till minst 23 timmar i veckan, i stället för minst 15 timmar. När det gäller elever som har svårt att klara studierna på grund av funktionsnedsättningar noterar utskottet vidare att kommunerna är skyldiga att vidta åtgärder för att dessa elever ska få förutsättningar att klara studierna. Regeringens förslag till tidsbegränsning av sfi innefattar också möjligheter till förlängning om personen med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl. Utskottet noterar även att utöver förslagen i propositionen som bl.a. syftar till en mer sammanhållen språkutbildning så har regeringen gett Skolverket i uppdrag att ta fram nya kurser i sfi som ska vara anpassade till att elever har olika studiebakgrund, och kurserna ska kunna ha olika inriktningar utifrån elevernas behov och mål med studierna.

Mot bakgrund av det ovanstående avstyrker utskottet motionsyrkandena om lärarledd undervisningstid i motionerna 2025/26:319 (S) yrkande 4 och 2025/26:3810 (S) yrkandena 76 och 77.

Reservationer

1.

Rätten till sfi, punkt 2 (S, V, MP)

av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Camilla Hansén (MP) och Nadja Awad (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:319 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 1,

2025/26:357 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1 och

2025/26:3810 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 74.

Ställningstagande

Svenska för invandrare (sfi) utgör en central och viktig del av utbildningssystemet. Svenska språket är helt avgörande för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden och för att bli en del av det svenska samhället. Att kunna tala, skriva och läsa på svenska är ett krav inom många yrken och ofta nödvändigt för att kunna delta i utbildning. Språket lägger grunden för självständighet och delaktighet, en fungerande integration och är även en förutsättning för vårt gemensamma välstånd och vår gemensamma välfärd. Det har länge funnits behov av att skärpa villkoren och höja kvaliteten i sfi så att utrikesfödda snabbare ska få tillräckliga språkkunskaper för att etablera sig i samhället och på arbetsmarknaden. Att neka människor denna möjlighet genom en alltför skarp och kort tidsgräns är att aktivt skapa utanförskap.

Regeringens förslag att begränsa rätten till sfi till tre år är för snävt och dåligt underbyggt och riskerar att bli kontraproduktivt. I avsaknad av offensiva satsningar på kvaliteten i sfi riskerar regeringens förslag på en alltför rigid och svag treårsgräns att leda till både sämre genomströmning och sämre likvärdighet. Det riskerar att skapa ett A- och B-lag där personer med god studievana och gynnsamma förutsättningar klarar den korta tidsgränsen, medan de som behöver mest stöd lämnas efter. Förslaget innebär heller inte per automatik en effektivisering eller garanti för ökad genomströmning, särskilt som regeringen ignorerar många av de förslag som Kliva-utredningen lämnade i syfte att stärka kvaliteten i sfi.

Ur avsnittet "Andra frågor om sfi" i betänkandet. Läs betänkandet

Regeringens förslag om att införa en treårsgräns kan enligt utskottets mening bidra positivt till utbildningens kvalitet och förbättra genomströmningen, bl.a. genom att utbildningen på så sätt blir mer sammanhållen och effektiv. Genom en tydlig och överskådlig tidsram kan insatserna för att förbättra elevernas resultat koncentreras i stället för att elevernas studietid förlängs i onödan. Eleverna kan utnyttja utbildningstiden bättre och får på så sätt även bättre möjligheter att planera för fortsatta studier och andra aktiviteter som kan gynna deras etablering i samhället och på arbetsmarknaden. Utskottet noterar också att Skolverket har i uppdrag att ta fram nya kurser i sfi som är bättre anpassade till elevernas olika förutsättningar och där studieomfattningen till skillnad från i dag framgår. Det kan tillsammans med en tidsbegränsning ge en bättre struktur och plan för studierna, för såväl skolhuvudmannen som läraren och eleven.

I flera motionsyrkanden föreslår motionärerna tillkännagivanden om att rätten till sfi ska gälla i fyra år i stället för den föreslagna treårsgränsen. Utskottet instämmer dock i regeringens avvägningar om att tre år är tillräckligt för flertalet individer, även om det bör finnas en inbyggd flexibilitet genom vissa möjligheter till förlängning. Eleverna som deltar i sfi har olika bakgrund, förutsättningar och behov. I målgruppen finns bl.a. personer med akademiska studier bakom sig som kanske inte behöver mer än upp till två års sfi, men det finns också andra, t.ex. personer som har mycket kort eller ingen utbildningsbakgrund, som behöver mer tid än tre år. Genom möjligheten till förlängning finns enligt utskottet den flexibilitet som krävs. Utskottet instämmer vidare med regeringen att den föreslagna förlängningsperioden om sex månader i taget är motiverad. Det kan leda till viss administrativ belastning med upprepade förlängningsbeslut, men att uppföljningen av progressionen i elevens språkkunskaper görs med kortare intervall bör också gynna elevens språkutveckling och minska elevernas totala tid i sfi.

Sammantaget anser utskottet, utifrån de skäl som redogjorts för ovan och i propositionen, att regeringens förslag om en tidsbegränsning av rätten till sfi på ett väl avvägt sätt ställer krav både på huvudman och individ samtidigt som det lämnar utrymme för nödvändig flexibilitet.

Därmed avstyrks motionerna 2025/26:319 (S) yrkande 1, 2025/26:3810 (S) yrkande 74 och 2025/26:357 (MP) yrkande 1.

Ur avsnittet "Rätten till sfi" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3 och 5. Läs betänkandet

Regeringens förslag om att införa en treårsgräns kan enligt utskottets mening bidra positivt till utbildningens kvalitet och förbättra genomströmningen, bl.a. genom att utbildningen på så sätt blir mer sammanhållen och effektiv. Genom en tydlig och överskådlig tidsram kan insatserna för att förbättra elevernas resultat koncentreras i stället för att elevernas studietid förlängs i onödan. Eleverna kan utnyttja utbildningstiden bättre och får på så sätt även bättre möjligheter att planera för fortsatta studier och andra aktiviteter som kan gynna deras etablering i samhället och på arbetsmarknaden. Utskottet noterar också att Skolverket har i uppdrag att ta fram nya kurser i sfi som är bättre anpassade till elevernas olika förutsättningar och där studieomfattningen till skillnad från i dag framgår. Det kan tillsammans med en tidsbegränsning ge en bättre struktur och plan för studierna, för såväl skolhuvudmannen som läraren och eleven.

I flera motionsyrkanden föreslår motionärerna tillkännagivanden om att rätten till sfi ska gälla i fyra år i stället för den föreslagna treårsgränsen. Utskottet instämmer dock i regeringens avvägningar om att tre år är tillräckligt för flertalet individer, även om det bör finnas en inbyggd flexibilitet genom vissa möjligheter till förlängning. Eleverna som deltar i sfi har olika bakgrund, förutsättningar och behov. I målgruppen finns bl.a. personer med akademiska studier bakom sig som kanske inte behöver mer än upp till två års sfi, men det finns också andra, t.ex. personer som har mycket kort eller ingen utbildningsbakgrund, som behöver mer tid än tre år. Genom möjligheten till förlängning finns enligt utskottet den flexibilitet som krävs. Utskottet instämmer vidare med regeringen att den föreslagna förlängningsperioden om sex månader i taget är motiverad. Det kan leda till viss administrativ belastning med upprepade förlängningsbeslut, men att uppföljningen av progressionen i elevens språkkunskaper görs med kortare intervall bör också gynna elevens språkutveckling och minska elevernas totala tid i sfi.

Sammantaget anser utskottet, utifrån de skäl som redogjorts för ovan och i propositionen, att regeringens förslag om en tidsbegränsning av rätten till sfi på ett väl avvägt sätt ställer krav både på huvudman och individ samtidigt som det lämnar utrymme för nödvändig flexibilitet.

Därmed avstyrks motionerna 2025/26:319 (S) yrkande 1, 2025/26:3810 (S) yrkande 74 och 2025/26:357 (MP) yrkande 1.

Ur avsnittet "Rätten till sfi" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3 och 4. Läs betänkandet