Betänkande · 2025/26
Förskolan
Sammanfattning Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport Likvärdighet i förskolan – statens stöd, uppföljning och tillsyn. I rapporten har Riksrevisionen granskat statens arbete för att främja en likvärdig förskola. Riksrevisionen bedömer att arbetet inte är tillräckligt effektivt och rekommenderar regeringen att se till att det finns förutsättningar för en rättssäker och enhetlig tillståndsprövning och tillsyn av alla förskolor. Regeringen håller delvis med om Riksrevisionens iakttagelser, men menar att flera initiativ har vidtagits för att öka likvärdigheten i förskolan sedan granskningen inleddes, bland annat har en utredning om en likvärdig förskola av god kvalitet tillsatts. Regeringen utesluter inte att det framöver kan behövas ytterligare åtgärder, men anser att man bör avvakta det pågående arbetet. Riksdagen ser positivt på att regeringen vidtagit åtgärder för att öka kvaliteten och likvärdigheten i förskolan. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till cirka 40 förslag som rör förskolan i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om barngruppernas storlek och personaltäthet i förskolan. (Riksdagens beslutsnotis för hela betänkandet.)
Utbildningsutskottet · 3 voteringar 12 mars 2026
Betänkande UbU6 · Läs debattprotokollet
Betänkandet debatterades i kammaren 11 mars 2026 (24 anföranden).
Debattprotokollet omfattar hela dagens sammanträde med flera ärenden - sök på
”UbU6” eller
debattrubriken i dokumentet. Webb-tv-länken går direkt till just denna debatt.
Debatten gäller hela betänkandet, inte en enskild beslutspunkt.
Ämne: Skola och utbildning (grov koppling via utskott)
Betänkandets beslutspunkter
#1 Ansvaret för tillsyn och tillståndsprövning Acklamation
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:60 av Lars Johnsson (M), 2025/26:2021 av Johanna Rantsi (M) yrkandena 1 och 2, 2025/26:3364 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkandena 18 och 21, 2025/26:3861 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 1 och 2, 2025/26:3863 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:3866 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2.
Riksdagen lägger skrivelse 2025/26:67 Riksrevisionens rapport om likvärdighet i förskolan – statens stöd, uppföljning och tillsyn till handlingarna och avslår motionsyrkanden om ansvar för tillsyn och tillståndsprövning, statligt stöd till förskolor och tillsättandet av en förskolekommission.
Utskottets motivering
Utskottet välkomnar Riksrevisionens granskning av statens arbete för att främja en likvärdig förskola. Utskottet vill understryka betydelsen av att alla förskolor håller en likvärdig och god kvalitet. Förskolan är viktig för barns utveckling, hälsa och lärande och bidrar till att skapa likvärdiga förutsättningar inför den fortsatta skolgången. Utskottet ser därför positivt på att regeringen vidtagit åtgärder för att öka kvaliteten och likvärdigheten i förskolan. Regeringen framhåller bl.a. i skrivelsen att det pågår ett omfattande arbete för att stärka en utbildning som vilar på vetenskaplig grund med en förskola av hög kvalitet, en stärkt kunskapsskola och en helrenovering av friskolesystemet. Vidare anför regeringen att förskolan är central för att ge barn goda förutsättningar att lyckas i livet och skapa jämlika livschanser.
I fråga om yrkanden som rör ansvaret för tillsyn och tillståndsprövning för förskolor med enskild huvudman instämmer utskottet med regeringen i att en välfungerande tillståndsprövning och tillsyn av förskolan är en viktig del i arbetet för en likvärdig förskola. Riksrevisionen föreslår som ett alternativ till den nuvarande ordningen att Skolinspektionen kan ges ansvaret för tillståndsprövning och tillsyn av alla förskolor, fritidshem och pedagogisk omsorg oavsett huvudman. Utskottet noterar att regeringen i skrivelsen bedömer att det finns både för- och nackdelar med en sådan organisation. Den riskerar bl.a. att kosta mer än den tillsyn som kommunerna utövar över berörda verksamheter och det finns enligt regeringen svårigheter att uppnå likvärdig täckningsgrad respektive träffsäkra urval bland de berörda verksamheterna. Utskottet vill påminna om ett tidigare tillkännagivande i frågan som slutbehandlades i budgetpropositionen för 2025. Utskottet ställde sig då bakom regeringens bedömning (prop. 2024/25:1 utg.omr. 16, bet. 2024/25:UbU1, rskr. 2024/25:110).
Utskottet vill även i sammanhanget påminna om att Skolinspektionen utövar tillsyn över hur kommunerna uppfyller sitt tillsynsansvar över förskolor med enskilda huvudmän. Myndigheten har på uppdrag av regeringen under 2025 utvidgat sitt stödmaterial för kommunernas ägar- och ledningsprövning. Skolverket har i sin tur tagit fram ett stödmaterial om kommunal tillsyn med bl.a. checklistor och exempelmallar som uppdaterats under hösten 2025. Utskottet noterar även att Skolverket, som en följd av ett regeringsuppdrag, planerar att ta fram allmänna råd om kommunernas tillsynsansvar. Utskottet kan vidare konstatera att Utredningen om vinst i skolan (U 2022:08) bl.a. har haft i uppdrag att utreda skärpta sanktioner vid tillsyn och att se över regleringen om bedömning av negativa konsekvenser vid prövning av en ansökan om godkännande som huvudman av bl.a. enskild förskola. Utredningens del- och slutbetänkanden bereds för närvarande.
Av skrivelsen framgår att regeringen ser behov av att se över förskolans förutsättningar att erbjuda barn en likvärdig utbildning. Utskottet instämmer i denna bedömning och vill uppmärksamma att regeringen tillsatt Utredningen om en likvärdig förskola av god kvalitet med obligatorisk språkförskola (U 2024:04). Utredningen ska bl.a. undersöka hur Sveriges förskolor ska få förutsättningar att erbjuda en likvärdig utbildning av god kvalitet. Utskottet konstaterar vidare att regeringen inte utesluter att det framöver kan behövas åtgärder för att tydliggöra ansvarsfördelningen i fråga om vägledning i tillstånds- och tillsynsprocessen. Utskottet instämmer även i denna bedömning och ser sammanfattningsvis inte skäl att föregripa det pågående arbetet.
När det gäller yrkandena om statligt stöd till förskolor och tillsättandet av en förskolekommission vill utskottet hänvisa till den ovan nämnda förskoleutredningen, som bl.a. ska utreda hur Sveriges förskolor ska få förutsättningar att erbjuda en likvärdig förskola av hög kvalitet, och ser inte skäl att föregripa det arbete som pågår.
Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2025/26:60 (M), 2025/26:2021 (M) yrkandena 1 och 2, 2025/26:3364 (MP) yrkandena 15, 18 och 21, 2025/26:3861 (C) yrkandena 1 och 2, 2025/26:3863 (S) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:3866 (MP) yrkandena 1–3. Avslutningsvis föreslår utskottet att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.
Ur avsnittet "Riksrevisionens rapport om likvärdighet i förskolan – statens stöd, uppföljning och tillsyn" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3 och 4. Läs betänkandet
Avgjord med acklamation - kammaren antog utskottets förslag utan omröstning.
#2 Statligt stöd till förskolor Acklamation
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen avslår motion 2025/26:3866 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1.
Riksdagen lägger skrivelse 2025/26:67 Riksrevisionens rapport om likvärdighet i förskolan – statens stöd, uppföljning och tillsyn till handlingarna och avslår motionsyrkanden om ansvar för tillsyn och tillståndsprövning, statligt stöd till förskolor och tillsättandet av en förskolekommission.
Utskottets motivering
Utskottet välkomnar Riksrevisionens granskning av statens arbete för att främja en likvärdig förskola. Utskottet vill understryka betydelsen av att alla förskolor håller en likvärdig och god kvalitet. Förskolan är viktig för barns utveckling, hälsa och lärande och bidrar till att skapa likvärdiga förutsättningar inför den fortsatta skolgången. Utskottet ser därför positivt på att regeringen vidtagit åtgärder för att öka kvaliteten och likvärdigheten i förskolan. Regeringen framhåller bl.a. i skrivelsen att det pågår ett omfattande arbete för att stärka en utbildning som vilar på vetenskaplig grund med en förskola av hög kvalitet, en stärkt kunskapsskola och en helrenovering av friskolesystemet. Vidare anför regeringen att förskolan är central för att ge barn goda förutsättningar att lyckas i livet och skapa jämlika livschanser.
I fråga om yrkanden som rör ansvaret för tillsyn och tillståndsprövning för förskolor med enskild huvudman instämmer utskottet med regeringen i att en välfungerande tillståndsprövning och tillsyn av förskolan är en viktig del i arbetet för en likvärdig förskola. Riksrevisionen föreslår som ett alternativ till den nuvarande ordningen att Skolinspektionen kan ges ansvaret för tillståndsprövning och tillsyn av alla förskolor, fritidshem och pedagogisk omsorg oavsett huvudman. Utskottet noterar att regeringen i skrivelsen bedömer att det finns både för- och nackdelar med en sådan organisation. Den riskerar bl.a. att kosta mer än den tillsyn som kommunerna utövar över berörda verksamheter och det finns enligt regeringen svårigheter att uppnå likvärdig täckningsgrad respektive träffsäkra urval bland de berörda verksamheterna. Utskottet vill påminna om ett tidigare tillkännagivande i frågan som slutbehandlades i budgetpropositionen för 2025. Utskottet ställde sig då bakom regeringens bedömning (prop. 2024/25:1 utg.omr. 16, bet. 2024/25:UbU1, rskr. 2024/25:110).
Utskottet vill även i sammanhanget påminna om att Skolinspektionen utövar tillsyn över hur kommunerna uppfyller sitt tillsynsansvar över förskolor med enskilda huvudmän. Myndigheten har på uppdrag av regeringen under 2025 utvidgat sitt stödmaterial för kommunernas ägar- och ledningsprövning. Skolverket har i sin tur tagit fram ett stödmaterial om kommunal tillsyn med bl.a. checklistor och exempelmallar som uppdaterats under hösten 2025. Utskottet noterar även att Skolverket, som en följd av ett regeringsuppdrag, planerar att ta fram allmänna råd om kommunernas tillsynsansvar. Utskottet kan vidare konstatera att Utredningen om vinst i skolan (U 2022:08) bl.a. har haft i uppdrag att utreda skärpta sanktioner vid tillsyn och att se över regleringen om bedömning av negativa konsekvenser vid prövning av en ansökan om godkännande som huvudman av bl.a. enskild förskola. Utredningens del- och slutbetänkanden bereds för närvarande.
Av skrivelsen framgår att regeringen ser behov av att se över förskolans förutsättningar att erbjuda barn en likvärdig utbildning. Utskottet instämmer i denna bedömning och vill uppmärksamma att regeringen tillsatt Utredningen om en likvärdig förskola av god kvalitet med obligatorisk språkförskola (U 2024:04). Utredningen ska bl.a. undersöka hur Sveriges förskolor ska få förutsättningar att erbjuda en likvärdig utbildning av god kvalitet. Utskottet konstaterar vidare att regeringen inte utesluter att det framöver kan behövas åtgärder för att tydliggöra ansvarsfördelningen i fråga om vägledning i tillstånds- och tillsynsprocessen. Utskottet instämmer även i denna bedömning och ser sammanfattningsvis inte skäl att föregripa det pågående arbetet.
När det gäller yrkandena om statligt stöd till förskolor och tillsättandet av en förskolekommission vill utskottet hänvisa till den ovan nämnda förskoleutredningen, som bl.a. ska utreda hur Sveriges förskolor ska få förutsättningar att erbjuda en likvärdig förskola av hög kvalitet, och ser inte skäl att föregripa det arbete som pågår.
Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2025/26:60 (M), 2025/26:2021 (M) yrkandena 1 och 2, 2025/26:3364 (MP) yrkandena 15, 18 och 21, 2025/26:3861 (C) yrkandena 1 och 2, 2025/26:3863 (S) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:3866 (MP) yrkandena 1–3. Avslutningsvis föreslår utskottet att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.
Ur avsnittet "Riksrevisionens rapport om likvärdighet i förskolan – statens stöd, uppföljning och tillsyn" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3 och 4. Läs betänkandet
Avgjord med acklamation - kammaren antog utskottets förslag utan omröstning.
#3 En förskolekommission Acklamation
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:3364 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 15 och 2025/26:3866 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 3.
Riksdagen lägger skrivelse 2025/26:67 Riksrevisionens rapport om likvärdighet i förskolan – statens stöd, uppföljning och tillsyn till handlingarna och avslår motionsyrkanden om ansvar för tillsyn och tillståndsprövning, statligt stöd till förskolor och tillsättandet av en förskolekommission.
Utskottets motivering
Utskottet välkomnar Riksrevisionens granskning av statens arbete för att främja en likvärdig förskola. Utskottet vill understryka betydelsen av att alla förskolor håller en likvärdig och god kvalitet. Förskolan är viktig för barns utveckling, hälsa och lärande och bidrar till att skapa likvärdiga förutsättningar inför den fortsatta skolgången. Utskottet ser därför positivt på att regeringen vidtagit åtgärder för att öka kvaliteten och likvärdigheten i förskolan. Regeringen framhåller bl.a. i skrivelsen att det pågår ett omfattande arbete för att stärka en utbildning som vilar på vetenskaplig grund med en förskola av hög kvalitet, en stärkt kunskapsskola och en helrenovering av friskolesystemet. Vidare anför regeringen att förskolan är central för att ge barn goda förutsättningar att lyckas i livet och skapa jämlika livschanser.
I fråga om yrkanden som rör ansvaret för tillsyn och tillståndsprövning för förskolor med enskild huvudman instämmer utskottet med regeringen i att en välfungerande tillståndsprövning och tillsyn av förskolan är en viktig del i arbetet för en likvärdig förskola. Riksrevisionen föreslår som ett alternativ till den nuvarande ordningen att Skolinspektionen kan ges ansvaret för tillståndsprövning och tillsyn av alla förskolor, fritidshem och pedagogisk omsorg oavsett huvudman. Utskottet noterar att regeringen i skrivelsen bedömer att det finns både för- och nackdelar med en sådan organisation. Den riskerar bl.a. att kosta mer än den tillsyn som kommunerna utövar över berörda verksamheter och det finns enligt regeringen svårigheter att uppnå likvärdig täckningsgrad respektive träffsäkra urval bland de berörda verksamheterna. Utskottet vill påminna om ett tidigare tillkännagivande i frågan som slutbehandlades i budgetpropositionen för 2025. Utskottet ställde sig då bakom regeringens bedömning (prop. 2024/25:1 utg.omr. 16, bet. 2024/25:UbU1, rskr. 2024/25:110).
Utskottet vill även i sammanhanget påminna om att Skolinspektionen utövar tillsyn över hur kommunerna uppfyller sitt tillsynsansvar över förskolor med enskilda huvudmän. Myndigheten har på uppdrag av regeringen under 2025 utvidgat sitt stödmaterial för kommunernas ägar- och ledningsprövning. Skolverket har i sin tur tagit fram ett stödmaterial om kommunal tillsyn med bl.a. checklistor och exempelmallar som uppdaterats under hösten 2025. Utskottet noterar även att Skolverket, som en följd av ett regeringsuppdrag, planerar att ta fram allmänna råd om kommunernas tillsynsansvar. Utskottet kan vidare konstatera att Utredningen om vinst i skolan (U 2022:08) bl.a. har haft i uppdrag att utreda skärpta sanktioner vid tillsyn och att se över regleringen om bedömning av negativa konsekvenser vid prövning av en ansökan om godkännande som huvudman av bl.a. enskild förskola. Utredningens del- och slutbetänkanden bereds för närvarande.
Av skrivelsen framgår att regeringen ser behov av att se över förskolans förutsättningar att erbjuda barn en likvärdig utbildning. Utskottet instämmer i denna bedömning och vill uppmärksamma att regeringen tillsatt Utredningen om en likvärdig förskola av god kvalitet med obligatorisk språkförskola (U 2024:04). Utredningen ska bl.a. undersöka hur Sveriges förskolor ska få förutsättningar att erbjuda en likvärdig utbildning av god kvalitet. Utskottet konstaterar vidare att regeringen inte utesluter att det framöver kan behövas åtgärder för att tydliggöra ansvarsfördelningen i fråga om vägledning i tillstånds- och tillsynsprocessen. Utskottet instämmer även i denna bedömning och ser sammanfattningsvis inte skäl att föregripa det pågående arbetet.
När det gäller yrkandena om statligt stöd till förskolor och tillsättandet av en förskolekommission vill utskottet hänvisa till den ovan nämnda förskoleutredningen, som bl.a. ska utreda hur Sveriges förskolor ska få förutsättningar att erbjuda en likvärdig förskola av hög kvalitet, och ser inte skäl att föregripa det arbete som pågår.
Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2025/26:60 (M), 2025/26:2021 (M) yrkandena 1 och 2, 2025/26:3364 (MP) yrkandena 15, 18 och 21, 2025/26:3861 (C) yrkandena 1 och 2, 2025/26:3863 (S) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:3866 (MP) yrkandena 1–3. Avslutningsvis föreslår utskottet att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.
Ur avsnittet "Riksrevisionens rapport om likvärdighet i förskolan – statens stöd, uppföljning och tillsyn" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 4. Läs betänkandet
Avgjord med acklamation - kammaren antog utskottets förslag utan omröstning.
#4 Regeringens skrivelse Acklamation
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen lägger skrivelse 2025/26:67 till handlingarna.
Riksdagen lägger skrivelse 2025/26:67 Riksrevisionens rapport om likvärdighet i förskolan – statens stöd, uppföljning och tillsyn till handlingarna och avslår motionsyrkanden om ansvar för tillsyn och tillståndsprövning, statligt stöd till förskolor och tillsättandet av en förskolekommission.
Utskottets motivering
Utskottet välkomnar Riksrevisionens granskning av statens arbete för att främja en likvärdig förskola. Utskottet vill understryka betydelsen av att alla förskolor håller en likvärdig och god kvalitet. Förskolan är viktig för barns utveckling, hälsa och lärande och bidrar till att skapa likvärdiga förutsättningar inför den fortsatta skolgången. Utskottet ser därför positivt på att regeringen vidtagit åtgärder för att öka kvaliteten och likvärdigheten i förskolan. Regeringen framhåller bl.a. i skrivelsen att det pågår ett omfattande arbete för att stärka en utbildning som vilar på vetenskaplig grund med en förskola av hög kvalitet, en stärkt kunskapsskola och en helrenovering av friskolesystemet. Vidare anför regeringen att förskolan är central för att ge barn goda förutsättningar att lyckas i livet och skapa jämlika livschanser.
I fråga om yrkanden som rör ansvaret för tillsyn och tillståndsprövning för förskolor med enskild huvudman instämmer utskottet med regeringen i att en välfungerande tillståndsprövning och tillsyn av förskolan är en viktig del i arbetet för en likvärdig förskola. Riksrevisionen föreslår som ett alternativ till den nuvarande ordningen att Skolinspektionen kan ges ansvaret för tillståndsprövning och tillsyn av alla förskolor, fritidshem och pedagogisk omsorg oavsett huvudman. Utskottet noterar att regeringen i skrivelsen bedömer att det finns både för- och nackdelar med en sådan organisation. Den riskerar bl.a. att kosta mer än den tillsyn som kommunerna utövar över berörda verksamheter och det finns enligt regeringen svårigheter att uppnå likvärdig täckningsgrad respektive träffsäkra urval bland de berörda verksamheterna. Utskottet vill påminna om ett tidigare tillkännagivande i frågan som slutbehandlades i budgetpropositionen för 2025. Utskottet ställde sig då bakom regeringens bedömning (prop. 2024/25:1 utg.omr. 16, bet. 2024/25:UbU1, rskr. 2024/25:110).
Utskottet vill även i sammanhanget påminna om att Skolinspektionen utövar tillsyn över hur kommunerna uppfyller sitt tillsynsansvar över förskolor med enskilda huvudmän. Myndigheten har på uppdrag av regeringen under 2025 utvidgat sitt stödmaterial för kommunernas ägar- och ledningsprövning. Skolverket har i sin tur tagit fram ett stödmaterial om kommunal tillsyn med bl.a. checklistor och exempelmallar som uppdaterats under hösten 2025. Utskottet noterar även att Skolverket, som en följd av ett regeringsuppdrag, planerar att ta fram allmänna råd om kommunernas tillsynsansvar. Utskottet kan vidare konstatera att Utredningen om vinst i skolan (U 2022:08) bl.a. har haft i uppdrag att utreda skärpta sanktioner vid tillsyn och att se över regleringen om bedömning av negativa konsekvenser vid prövning av en ansökan om godkännande som huvudman av bl.a. enskild förskola. Utredningens del- och slutbetänkanden bereds för närvarande.
Av skrivelsen framgår att regeringen ser behov av att se över förskolans förutsättningar att erbjuda barn en likvärdig utbildning. Utskottet instämmer i denna bedömning och vill uppmärksamma att regeringen tillsatt Utredningen om en likvärdig förskola av god kvalitet med obligatorisk språkförskola (U 2024:04). Utredningen ska bl.a. undersöka hur Sveriges förskolor ska få förutsättningar att erbjuda en likvärdig utbildning av god kvalitet. Utskottet konstaterar vidare att regeringen inte utesluter att det framöver kan behövas åtgärder för att tydliggöra ansvarsfördelningen i fråga om vägledning i tillstånds- och tillsynsprocessen. Utskottet instämmer även i denna bedömning och ser sammanfattningsvis inte skäl att föregripa det pågående arbetet.
När det gäller yrkandena om statligt stöd till förskolor och tillsättandet av en förskolekommission vill utskottet hänvisa till den ovan nämnda förskoleutredningen, som bl.a. ska utreda hur Sveriges förskolor ska få förutsättningar att erbjuda en likvärdig förskola av hög kvalitet, och ser inte skäl att föregripa det arbete som pågår.
Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2025/26:60 (M), 2025/26:2021 (M) yrkandena 1 och 2, 2025/26:3364 (MP) yrkandena 15, 18 och 21, 2025/26:3861 (C) yrkandena 1 och 2, 2025/26:3863 (S) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:3866 (MP) yrkandena 1–3. Avslutningsvis föreslår utskottet att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.
Ur avsnittet "Riksrevisionens rapport om likvärdighet i förskolan – statens stöd, uppföljning och tillsyn" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 3. Läs betänkandet
Avgjord med acklamation - kammaren antog utskottets förslag utan omröstning.
#5 Barngruppernas storlek och personaltäthet i förskolan Bifall
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:2791 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkandena 11 och 12, 2025/26:3364 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 16, 2025/26:3618 av Patrik Karlson (L) och 2025/26:3810 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 21.
Riksdagen avslår motionsyrkanden om barngruppernas storlek och personaltäthet i förskolan, om omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds samt om förutsättningar för kvalitet och deltagande i förskolan.
Utskottets motivering
Inledningsvis vill utskottet understryka att det är väsentligt att verksamheten i förskolan håller hög kvalitet. Förskolan ska vara trygg och lärorik för alla barn. Vidare vill utskottet framhålla att den spelar en central roll för att ge barn goda och likvärdiga förutsättningar inför skolstarten.
I fråga om yrkanden om betydelsen av förskolepersonalens kunskaper i svenska och om förskolans språkutvecklande arbete instämmer utskottet i att det området behöver stärkas. Goda kunskaper i det svenska språket är en förutsättning för att klara skolan och ta en aktiv del i samhället. Utskottet vill därför uppmärksamma att det pågår ett intensivt arbete från regeringens sida för att barn i förskolan ska få stöd i sin språkutveckling i svenska. Från och med hösten 2025 har det svenska språkets ställning förstärkts i förskolans läroplan. Skolverket har tagit fram allmänna råd utifrån förändringarna i läroplanen där det bl.a. anges att huvudmannen bör beakta att den personal som anställs har tillräckliga kunskaper i svenska för att barn ska kunna stimuleras i sin språkutveckling. Skolverket har bl.a. också i uppdrag att ta fram stöd för hur förskolor kan följa upp varje barns språkutveckling. Vidare har Skolinspektionen i uppdrag att granska huvudmäns arbete med att uppfylla de språkkrav i svenska som finns för förskolans verksamhet. Utskottet vill också nämna den pågående utredningen om en likvärdig förskola av god kvalitet med obligatorisk språkförskola som bl.a. undersöker införandet av en s.k. språkförskola för barn som inte i tillräcklig utsträckning exponeras för det svenska språket i sin hemmiljö och som visar påtagliga brister i språkutvecklingen i svenska. Utskottet vill inte föregripa det pågående arbetet.
När det gäller yrkandena om mindre barngrupper och ökad personaltäthet i förskolan anser utskottet att det är en angelägen fråga för förskolans kvalitet. Utskottet konstaterar att det tyvärr förekommer verksamheter där barngrupperna är för stora. Utskottet vill i sammanhanget uppmärksamma att utredningen om en likvärdig förskola av god kvalitet med obligatorisk språkförskola har fått i uppdrag av regeringen att utreda vilka åtgärder, inklusive reglering, som kan vidtas för att säkerställa att alla förskolor har barngrupper med lämplig storlek och personaltäthet. Utskottet anser att utredningens arbete inte bör föregripas. Utskottet vill också hänvisa till att riksdagen beslutade om en förstärkning av statsbidraget för kvalitetshöjande åtgärder inom förskolan för 2026, som bl.a. kan användas till för att sträva efter att barngrupperna ska ha en storlek som överensstämmer med Skolverkets riktmärke.
När det gäller yrkandena om barnomsorg på kvällar, nätter och helger delar utskottet uppfattningen att det är en viktig fråga för att kunna svara mot arbetsmarknadens och familjers behov och inte minst för barns utveckling och lärande. Som utskottet tidigare anfört, bl.a. i utskottets betänkande 2024/25:UbU8 s. 10, är det reglerat i skollagen att kommunerna ska sträva efter att erbjuda omsorg för barn under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds. Utskottet vill också hänvisa till att statsbidrag lämnas för att stimulera kommunerna att i ökad utsträckning erbjuda omsorg under kvällar, nätter och helger. Utskottet ser därmed inte skäl att vidta ytterligare åtgärder med anledning av yrkandena.
I fråga om förskolans lokaler och utemiljö vill utskottet hänvisa till gällande bestämmelser. I bl.a. skollagen finns bestämmelser som anger att det ska finnas ändamålsenliga lokaler och att utrustning ska vara utformad så att syftet med verksamheten kan uppfyllas. Vidare ska huvudmannen bl.a. se till att barnen i förskolan erbjuds en bra miljö. Sammantaget verkar bestämmelserna för syftet att förebygga ohälsa och i övrigt skapa en god inne- och utemiljö i förskolan.
När det gäller frågan om att utreda rätten till särskilt stöd konstaterar utskottet att det framgår av skollagen att barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling ska få det stöd som deras speciella behov kräver och att rektorn ska se till att barnet ges sådant stöd. Av läroplanen för förskolan framgår bl.a. också att förskollärare ska ansvara för att vid övergångar särskilt uppmärksamma barn som är i behov av särskilt stöd. Utskottet ser inte skäl att föreslå att det tillsätts en sådan utredning som efterfrågas.
När det gäller yrkandet om att stärka modersmålsstödet i förskolan vill utskottet hänvisa till bl.a. läroplanen för förskolan, där det tydligt framgår att förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Utskottet vill också framhålla det stödmaterial som Skolverket har tagit fram till förskolor om hur de kan arbeta språkutvecklande med flerspråkiga barn i förskolan. Utskottet ser inte behov av att vidta ytterligare åtgärder.
I fråga om att tillsätta en utredning så att en hållbar och likvärdig förskola i hela landet garanteras vill utskottet uppmärksamma den ovan nämnda utredningen som bl.a. ska utreda hur Sveriges förskolor ska få förutsättningar att erbjuda en likvärdig förskola av hög kvalitet. Utskottet ser inte heller här skäl till att föregripa det arbete som pågår.
Inte heller i övrigt finner utskottet skäl att vidta några åtgärder med anledning av yrkandena. Mot bakgrund av ovanstående avstyrker utskottet motionerna 2025/26:1200 (M), 2025/26:1805 (S), 2025/26:1831 (S) yrkandena 1 och 2, 2025/26:2577 (M), 2025/26:2696 (S), 2025/26:2791 (V) yrkandena 11, 12 och 14–16, 2025/26:3186 (C) yrkandena 5 och 6, 2025/26:3364 (MP) yrkandena 16 och 64, 2025/26:3499 (L), 2025/26:3591 (S) yrkande 41, 2025/26:3618 (L) och 2025/26:3810 (S) yrkande 21.
Ur avsnittet "Kvalitet och deltagande i förskolan" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7 och 9. Läs betänkandet
| Parti | Fördelning | Ja | Nej | Avstår | Frånv. |
|---|---|---|---|---|---|
| Socialdemokraterna | 0 | 0 | 91 | 15 | |
| Sverigedemokraterna | 62 | 0 | 0 | 9 | |
| Moderaterna | 58 | 0 | 0 | 10 | |
| Centerpartiet | 21 | 0 | 0 | 3 | |
| Vänsterpartiet | 0 | 15 | 0 | 7 | |
| Kristdemokraterna | 14 | 0 | 0 | 5 | |
| Miljöpartiet | 0 | 0 | 13 | 5 | |
| Liberalerna | 10 | 0 | 0 | 6 | |
| Partilösa | 2 | 2 | 1 | 0 |
#6 Omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds Acklamation
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:1805 av Aida Birinxhiku (S), 2025/26:1831 av Johanna Haraldsson m.fl. (S) yrkandena 1 och 2, 2025/26:2577 av Saila Quicklund (M), 2025/26:2696 av Magnus Manhammar (S) och 2025/26:3364 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 64.
Riksdagen avslår motionsyrkanden om barngruppernas storlek och personaltäthet i förskolan, om omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds samt om förutsättningar för kvalitet och deltagande i förskolan.
Utskottets motivering
Inledningsvis vill utskottet understryka att det är väsentligt att verksamheten i förskolan håller hög kvalitet. Förskolan ska vara trygg och lärorik för alla barn. Vidare vill utskottet framhålla att den spelar en central roll för att ge barn goda och likvärdiga förutsättningar inför skolstarten.
I fråga om yrkanden om betydelsen av förskolepersonalens kunskaper i svenska och om förskolans språkutvecklande arbete instämmer utskottet i att det området behöver stärkas. Goda kunskaper i det svenska språket är en förutsättning för att klara skolan och ta en aktiv del i samhället. Utskottet vill därför uppmärksamma att det pågår ett intensivt arbete från regeringens sida för att barn i förskolan ska få stöd i sin språkutveckling i svenska. Från och med hösten 2025 har det svenska språkets ställning förstärkts i förskolans läroplan. Skolverket har tagit fram allmänna råd utifrån förändringarna i läroplanen där det bl.a. anges att huvudmannen bör beakta att den personal som anställs har tillräckliga kunskaper i svenska för att barn ska kunna stimuleras i sin språkutveckling. Skolverket har bl.a. också i uppdrag att ta fram stöd för hur förskolor kan följa upp varje barns språkutveckling. Vidare har Skolinspektionen i uppdrag att granska huvudmäns arbete med att uppfylla de språkkrav i svenska som finns för förskolans verksamhet. Utskottet vill också nämna den pågående utredningen om en likvärdig förskola av god kvalitet med obligatorisk språkförskola som bl.a. undersöker införandet av en s.k. språkförskola för barn som inte i tillräcklig utsträckning exponeras för det svenska språket i sin hemmiljö och som visar påtagliga brister i språkutvecklingen i svenska. Utskottet vill inte föregripa det pågående arbetet.
När det gäller yrkandena om mindre barngrupper och ökad personaltäthet i förskolan anser utskottet att det är en angelägen fråga för förskolans kvalitet. Utskottet konstaterar att det tyvärr förekommer verksamheter där barngrupperna är för stora. Utskottet vill i sammanhanget uppmärksamma att utredningen om en likvärdig förskola av god kvalitet med obligatorisk språkförskola har fått i uppdrag av regeringen att utreda vilka åtgärder, inklusive reglering, som kan vidtas för att säkerställa att alla förskolor har barngrupper med lämplig storlek och personaltäthet. Utskottet anser att utredningens arbete inte bör föregripas. Utskottet vill också hänvisa till att riksdagen beslutade om en förstärkning av statsbidraget för kvalitetshöjande åtgärder inom förskolan för 2026, som bl.a. kan användas till för att sträva efter att barngrupperna ska ha en storlek som överensstämmer med Skolverkets riktmärke.
När det gäller yrkandena om barnomsorg på kvällar, nätter och helger delar utskottet uppfattningen att det är en viktig fråga för att kunna svara mot arbetsmarknadens och familjers behov och inte minst för barns utveckling och lärande. Som utskottet tidigare anfört, bl.a. i utskottets betänkande 2024/25:UbU8 s. 10, är det reglerat i skollagen att kommunerna ska sträva efter att erbjuda omsorg för barn under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds. Utskottet vill också hänvisa till att statsbidrag lämnas för att stimulera kommunerna att i ökad utsträckning erbjuda omsorg under kvällar, nätter och helger. Utskottet ser därmed inte skäl att vidta ytterligare åtgärder med anledning av yrkandena.
I fråga om förskolans lokaler och utemiljö vill utskottet hänvisa till gällande bestämmelser. I bl.a. skollagen finns bestämmelser som anger att det ska finnas ändamålsenliga lokaler och att utrustning ska vara utformad så att syftet med verksamheten kan uppfyllas. Vidare ska huvudmannen bl.a. se till att barnen i förskolan erbjuds en bra miljö. Sammantaget verkar bestämmelserna för syftet att förebygga ohälsa och i övrigt skapa en god inne- och utemiljö i förskolan.
När det gäller frågan om att utreda rätten till särskilt stöd konstaterar utskottet att det framgår av skollagen att barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling ska få det stöd som deras speciella behov kräver och att rektorn ska se till att barnet ges sådant stöd. Av läroplanen för förskolan framgår bl.a. också att förskollärare ska ansvara för att vid övergångar särskilt uppmärksamma barn som är i behov av särskilt stöd. Utskottet ser inte skäl att föreslå att det tillsätts en sådan utredning som efterfrågas.
När det gäller yrkandet om att stärka modersmålsstödet i förskolan vill utskottet hänvisa till bl.a. läroplanen för förskolan, där det tydligt framgår att förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Utskottet vill också framhålla det stödmaterial som Skolverket har tagit fram till förskolor om hur de kan arbeta språkutvecklande med flerspråkiga barn i förskolan. Utskottet ser inte behov av att vidta ytterligare åtgärder.
I fråga om att tillsätta en utredning så att en hållbar och likvärdig förskola i hela landet garanteras vill utskottet uppmärksamma den ovan nämnda utredningen som bl.a. ska utreda hur Sveriges förskolor ska få förutsättningar att erbjuda en likvärdig förskola av hög kvalitet. Utskottet ser inte heller här skäl till att föregripa det arbete som pågår.
Inte heller i övrigt finner utskottet skäl att vidta några åtgärder med anledning av yrkandena. Mot bakgrund av ovanstående avstyrker utskottet motionerna 2025/26:1200 (M), 2025/26:1805 (S), 2025/26:1831 (S) yrkandena 1 och 2, 2025/26:2577 (M), 2025/26:2696 (S), 2025/26:2791 (V) yrkandena 11, 12 och 14–16, 2025/26:3186 (C) yrkandena 5 och 6, 2025/26:3364 (MP) yrkandena 16 och 64, 2025/26:3499 (L), 2025/26:3591 (S) yrkande 41, 2025/26:3618 (L) och 2025/26:3810 (S) yrkande 21.
Ur avsnittet "Kvalitet och deltagande i förskolan" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 7 och 9. Läs betänkandet
Avgjord med acklamation - kammaren antog utskottets förslag utan omröstning.
#7 Förutsättningar för kvalitet och deltagande i förskolan Acklamation
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:1200 av Caroline Högström (M), 2025/26:2791 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkandena 14-16, 2025/26:3186 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 5 och 6, 2025/26:3499 av Helene Odenjung och Gulan Avci (båda L) och 2025/26:3591 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 41.
Riksdagen avslår motionsyrkanden om barngruppernas storlek och personaltäthet i förskolan, om omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds samt om förutsättningar för kvalitet och deltagande i förskolan.
Utskottets motivering
Inledningsvis vill utskottet understryka att det är väsentligt att verksamheten i förskolan håller hög kvalitet. Förskolan ska vara trygg och lärorik för alla barn. Vidare vill utskottet framhålla att den spelar en central roll för att ge barn goda och likvärdiga förutsättningar inför skolstarten.
I fråga om yrkanden om betydelsen av förskolepersonalens kunskaper i svenska och om förskolans språkutvecklande arbete instämmer utskottet i att det området behöver stärkas. Goda kunskaper i det svenska språket är en förutsättning för att klara skolan och ta en aktiv del i samhället. Utskottet vill därför uppmärksamma att det pågår ett intensivt arbete från regeringens sida för att barn i förskolan ska få stöd i sin språkutveckling i svenska. Från och med hösten 2025 har det svenska språkets ställning förstärkts i förskolans läroplan. Skolverket har tagit fram allmänna råd utifrån förändringarna i läroplanen där det bl.a. anges att huvudmannen bör beakta att den personal som anställs har tillräckliga kunskaper i svenska för att barn ska kunna stimuleras i sin språkutveckling. Skolverket har bl.a. också i uppdrag att ta fram stöd för hur förskolor kan följa upp varje barns språkutveckling. Vidare har Skolinspektionen i uppdrag att granska huvudmäns arbete med att uppfylla de språkkrav i svenska som finns för förskolans verksamhet. Utskottet vill också nämna den pågående utredningen om en likvärdig förskola av god kvalitet med obligatorisk språkförskola som bl.a. undersöker införandet av en s.k. språkförskola för barn som inte i tillräcklig utsträckning exponeras för det svenska språket i sin hemmiljö och som visar påtagliga brister i språkutvecklingen i svenska. Utskottet vill inte föregripa det pågående arbetet.
När det gäller yrkandena om mindre barngrupper och ökad personaltäthet i förskolan anser utskottet att det är en angelägen fråga för förskolans kvalitet. Utskottet konstaterar att det tyvärr förekommer verksamheter där barngrupperna är för stora. Utskottet vill i sammanhanget uppmärksamma att utredningen om en likvärdig förskola av god kvalitet med obligatorisk språkförskola har fått i uppdrag av regeringen att utreda vilka åtgärder, inklusive reglering, som kan vidtas för att säkerställa att alla förskolor har barngrupper med lämplig storlek och personaltäthet. Utskottet anser att utredningens arbete inte bör föregripas. Utskottet vill också hänvisa till att riksdagen beslutade om en förstärkning av statsbidraget för kvalitetshöjande åtgärder inom förskolan för 2026, som bl.a. kan användas till för att sträva efter att barngrupperna ska ha en storlek som överensstämmer med Skolverkets riktmärke.
När det gäller yrkandena om barnomsorg på kvällar, nätter och helger delar utskottet uppfattningen att det är en viktig fråga för att kunna svara mot arbetsmarknadens och familjers behov och inte minst för barns utveckling och lärande. Som utskottet tidigare anfört, bl.a. i utskottets betänkande 2024/25:UbU8 s. 10, är det reglerat i skollagen att kommunerna ska sträva efter att erbjuda omsorg för barn under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds. Utskottet vill också hänvisa till att statsbidrag lämnas för att stimulera kommunerna att i ökad utsträckning erbjuda omsorg under kvällar, nätter och helger. Utskottet ser därmed inte skäl att vidta ytterligare åtgärder med anledning av yrkandena.
I fråga om förskolans lokaler och utemiljö vill utskottet hänvisa till gällande bestämmelser. I bl.a. skollagen finns bestämmelser som anger att det ska finnas ändamålsenliga lokaler och att utrustning ska vara utformad så att syftet med verksamheten kan uppfyllas. Vidare ska huvudmannen bl.a. se till att barnen i förskolan erbjuds en bra miljö. Sammantaget verkar bestämmelserna för syftet att förebygga ohälsa och i övrigt skapa en god inne- och utemiljö i förskolan.
När det gäller frågan om att utreda rätten till särskilt stöd konstaterar utskottet att det framgår av skollagen att barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling ska få det stöd som deras speciella behov kräver och att rektorn ska se till att barnet ges sådant stöd. Av läroplanen för förskolan framgår bl.a. också att förskollärare ska ansvara för att vid övergångar särskilt uppmärksamma barn som är i behov av särskilt stöd. Utskottet ser inte skäl att föreslå att det tillsätts en sådan utredning som efterfrågas.
När det gäller yrkandet om att stärka modersmålsstödet i förskolan vill utskottet hänvisa till bl.a. läroplanen för förskolan, där det tydligt framgår att förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Utskottet vill också framhålla det stödmaterial som Skolverket har tagit fram till förskolor om hur de kan arbeta språkutvecklande med flerspråkiga barn i förskolan. Utskottet ser inte behov av att vidta ytterligare åtgärder.
I fråga om att tillsätta en utredning så att en hållbar och likvärdig förskola i hela landet garanteras vill utskottet uppmärksamma den ovan nämnda utredningen som bl.a. ska utreda hur Sveriges förskolor ska få förutsättningar att erbjuda en likvärdig förskola av hög kvalitet. Utskottet ser inte heller här skäl till att föregripa det arbete som pågår.
Inte heller i övrigt finner utskottet skäl att vidta några åtgärder med anledning av yrkandena. Mot bakgrund av ovanstående avstyrker utskottet motionerna 2025/26:1200 (M), 2025/26:1805 (S), 2025/26:1831 (S) yrkandena 1 och 2, 2025/26:2577 (M), 2025/26:2696 (S), 2025/26:2791 (V) yrkandena 11, 12 och 14–16, 2025/26:3186 (C) yrkandena 5 och 6, 2025/26:3364 (MP) yrkandena 16 och 64, 2025/26:3499 (L), 2025/26:3591 (S) yrkande 41, 2025/26:3618 (L) och 2025/26:3810 (S) yrkande 21.
Ur avsnittet "Kvalitet och deltagande i förskolan" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 6 och 9. Läs betänkandet
Avgjord med acklamation - kammaren antog utskottets förslag utan omröstning.
#8 Skyddad yrkestitel för barnskötare Bifall
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:1896 av Johan Andersson m.fl. (S), 2025/26:2791 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 13, 2025/26:3186 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 4 och 2025/26:3364 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 23.
Riksdagen avslår motionsyrkanden om att införa en skyddad yrkestitel för barnskötare och om kompetensutveckling för personal i förskolan.
Utskottets motivering
Utskottet vill inledningsvis betona vikten av kompetent förskolepersonal och att det finns goda möjligheter till kompetensutveckling och yrkesutveckling.
När det gäller yrkandena om att införa en skyddad yrkestitel för barnskötare, bl.a. genom att tydliggöra vilken utbildning som krävs för att anställas som barnskötare, vill utskottet uppmärksamma att Skolverket på uppdrag av regeringen har sett över utbildningen till barnskötare för att göra den mer ändamålsenlig och inriktad mot att arbeta med barn. Barnskötare har en viktig roll i förskolans uppdrag att erbjuda varje barn en trygg omsorg och att främja alla barns utveckling och lärande. I den programstruktur för barn- och fritidsprogrammet med inriktning pedagogiskt och socialt arbete som gäller sedan hösten 2025, noterar utskottet att utbildningen är mer styrd och att elevers utrymme att välja fritt har minskat, vilket innebär en högre grad av likvärdighet i utbildningen. Utskottet ser i nuläget inte behov av att vidta ytterligare åtgärder.
I fråga om att det behövs ett förskolelyft för att höja kompetensen i förskolan hänvisar utskottet till att skolhuvudmännen enligt skollagen är skyldiga att se till att personalen får möjligheter till kompetensutveckling. Utskottet vill också hänvisa till de statsbidrag som kan användas till kompetensutveckling för personal i förskolan, bl.a. statsbidraget för kvalitetshöjande åtgärder i förskolan. Utskottet noterar vidare att Skolverket erbjuder omfattande kompetensutveckling för personalen i förskolan. Slutligen vill utskottet också uppmärksamma det nationella professionsprogrammet för rektorer, lärare och förskollärare som finns sedan september 2025 och som bl.a. innebär en nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare.
Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2025/26:1896 (S), 2025/26:2791 (V) yrkande 13, 2025/26:3186 (C) yrkande 4, 2025/26:3364 (MP) yrkande 23 och 2025/26:3810 (S) yrkande 25.
Ur avsnittet "Personalkategorier och kompetens i förskolan" i betänkandet. Läs betänkandet
| Parti | Fördelning | Ja | Nej | Avstår | Frånv. |
|---|---|---|---|---|---|
| Socialdemokraterna | 91 | 0 | 0 | 15 | |
| Sverigedemokraterna | 62 | 0 | 0 | 9 | |
| Moderaterna | 58 | 0 | 0 | 10 | |
| Centerpartiet | 0 | 21 | 0 | 3 | |
| Vänsterpartiet | 0 | 0 | 15 | 7 | |
| Kristdemokraterna | 14 | 0 | 0 | 5 | |
| Miljöpartiet | 0 | 0 | 13 | 5 | |
| Liberalerna | 10 | 0 | 0 | 6 | |
| Partilösa | 3 | 0 | 2 | 0 |
#9 Kompetensutveckling för personal i förskolan Bifall
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen avslår motion 2025/26:3810 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 25.
Riksdagen avslår motionsyrkanden om barngruppernas storlek och personaltäthet i förskolan, om omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds samt om förutsättningar för kvalitet och deltagande i förskolan.
Utskottets motivering
Inledningsvis vill utskottet understryka att det är väsentligt att verksamheten i förskolan håller hög kvalitet. Förskolan ska vara trygg och lärorik för alla barn. Vidare vill utskottet framhålla att den spelar en central roll för att ge barn goda och likvärdiga förutsättningar inför skolstarten.
I fråga om yrkanden om betydelsen av förskolepersonalens kunskaper i svenska och om förskolans språkutvecklande arbete instämmer utskottet i att det området behöver stärkas. Goda kunskaper i det svenska språket är en förutsättning för att klara skolan och ta en aktiv del i samhället. Utskottet vill därför uppmärksamma att det pågår ett intensivt arbete från regeringens sida för att barn i förskolan ska få stöd i sin språkutveckling i svenska. Från och med hösten 2025 har det svenska språkets ställning förstärkts i förskolans läroplan. Skolverket har tagit fram allmänna råd utifrån förändringarna i läroplanen där det bl.a. anges att huvudmannen bör beakta att den personal som anställs har tillräckliga kunskaper i svenska för att barn ska kunna stimuleras i sin språkutveckling. Skolverket har bl.a. också i uppdrag att ta fram stöd för hur förskolor kan följa upp varje barns språkutveckling. Vidare har Skolinspektionen i uppdrag att granska huvudmäns arbete med att uppfylla de språkkrav i svenska som finns för förskolans verksamhet. Utskottet vill också nämna den pågående utredningen om en likvärdig förskola av god kvalitet med obligatorisk språkförskola som bl.a. undersöker införandet av en s.k. språkförskola för barn som inte i tillräcklig utsträckning exponeras för det svenska språket i sin hemmiljö och som visar påtagliga brister i språkutvecklingen i svenska. Utskottet vill inte föregripa det pågående arbetet.
När det gäller yrkandena om mindre barngrupper och ökad personaltäthet i förskolan anser utskottet att det är en angelägen fråga för förskolans kvalitet. Utskottet konstaterar att det tyvärr förekommer verksamheter där barngrupperna är för stora. Utskottet vill i sammanhanget uppmärksamma att utredningen om en likvärdig förskola av god kvalitet med obligatorisk språkförskola har fått i uppdrag av regeringen att utreda vilka åtgärder, inklusive reglering, som kan vidtas för att säkerställa att alla förskolor har barngrupper med lämplig storlek och personaltäthet. Utskottet anser att utredningens arbete inte bör föregripas. Utskottet vill också hänvisa till att riksdagen beslutade om en förstärkning av statsbidraget för kvalitetshöjande åtgärder inom förskolan för 2026, som bl.a. kan användas till för att sträva efter att barngrupperna ska ha en storlek som överensstämmer med Skolverkets riktmärke.
När det gäller yrkandena om barnomsorg på kvällar, nätter och helger delar utskottet uppfattningen att det är en viktig fråga för att kunna svara mot arbetsmarknadens och familjers behov och inte minst för barns utveckling och lärande. Som utskottet tidigare anfört, bl.a. i utskottets betänkande 2024/25:UbU8 s. 10, är det reglerat i skollagen att kommunerna ska sträva efter att erbjuda omsorg för barn under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds. Utskottet vill också hänvisa till att statsbidrag lämnas för att stimulera kommunerna att i ökad utsträckning erbjuda omsorg under kvällar, nätter och helger. Utskottet ser därmed inte skäl att vidta ytterligare åtgärder med anledning av yrkandena.
I fråga om förskolans lokaler och utemiljö vill utskottet hänvisa till gällande bestämmelser. I bl.a. skollagen finns bestämmelser som anger att det ska finnas ändamålsenliga lokaler och att utrustning ska vara utformad så att syftet med verksamheten kan uppfyllas. Vidare ska huvudmannen bl.a. se till att barnen i förskolan erbjuds en bra miljö. Sammantaget verkar bestämmelserna för syftet att förebygga ohälsa och i övrigt skapa en god inne- och utemiljö i förskolan.
När det gäller frågan om att utreda rätten till särskilt stöd konstaterar utskottet att det framgår av skollagen att barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling ska få det stöd som deras speciella behov kräver och att rektorn ska se till att barnet ges sådant stöd. Av läroplanen för förskolan framgår bl.a. också att förskollärare ska ansvara för att vid övergångar särskilt uppmärksamma barn som är i behov av särskilt stöd. Utskottet ser inte skäl att föreslå att det tillsätts en sådan utredning som efterfrågas.
När det gäller yrkandet om att stärka modersmålsstödet i förskolan vill utskottet hänvisa till bl.a. läroplanen för förskolan, där det tydligt framgår att förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Utskottet vill också framhålla det stödmaterial som Skolverket har tagit fram till förskolor om hur de kan arbeta språkutvecklande med flerspråkiga barn i förskolan. Utskottet ser inte behov av att vidta ytterligare åtgärder.
I fråga om att tillsätta en utredning så att en hållbar och likvärdig förskola i hela landet garanteras vill utskottet uppmärksamma den ovan nämnda utredningen som bl.a. ska utreda hur Sveriges förskolor ska få förutsättningar att erbjuda en likvärdig förskola av hög kvalitet. Utskottet ser inte heller här skäl till att föregripa det arbete som pågår.
Inte heller i övrigt finner utskottet skäl att vidta några åtgärder med anledning av yrkandena. Mot bakgrund av ovanstående avstyrker utskottet motionerna 2025/26:1200 (M), 2025/26:1805 (S), 2025/26:1831 (S) yrkandena 1 och 2, 2025/26:2577 (M), 2025/26:2696 (S), 2025/26:2791 (V) yrkandena 11, 12 och 14–16, 2025/26:3186 (C) yrkandena 5 och 6, 2025/26:3364 (MP) yrkandena 16 och 64, 2025/26:3499 (L), 2025/26:3591 (S) yrkande 41, 2025/26:3618 (L) och 2025/26:3810 (S) yrkande 21.
Ur avsnittet "Kvalitet och deltagande i förskolan" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 6 och 7. Läs betänkandet
| Parti | Fördelning | Ja | Nej | Avstår | Frånv. |
|---|---|---|---|---|---|
| Socialdemokraterna | 1 | 90 | 0 | 15 | |
| Sverigedemokraterna | 62 | 0 | 0 | 9 | |
| Moderaterna | 58 | 0 | 0 | 10 | |
| Centerpartiet | 21 | 0 | 0 | 3 | |
| Vänsterpartiet | 15 | 0 | 0 | 7 | |
| Kristdemokraterna | 14 | 0 | 0 | 5 | |
| Miljöpartiet | 12 | 0 | 0 | 6 | |
| Liberalerna | 10 | 0 | 0 | 6 | |
| Partilösa | 2 | 3 | 0 | 0 |
#10 Motioner som bereds förenklat Acklamation
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.
Riksdagen avslår de motionsyrkanden som beretts i förenklad ordning.
Utskottets motivering
De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se betänkandena 2022/23:UbU4, 2023/24:UbU8 och 2024/25:UbU8. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av de nämnda betänkandena.
Reservationer
1.
Ansvaret för tillsyn och tillståndsprövning, punkt 1 (S, V)
av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S) och Isabell Mixter (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:3863 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 1 och 2 samt
avslår motionerna
2025/26:60 av Lars Johnsson (M),
2025/26:2021 av Johanna Rantsi (M) yrkandena 1 och 2,
2025/26:3364 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkandena 18 och 21,
2025/26:3861 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 1 och 2 samt
2025/26:3866 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2.
Ställningstagande
Riksrevisionen har granskat om staten arbetar effektivt för att främja en likvärdig förskola. Den övergripande slutsatsen är tyvärr nej. Granskningen visar hur förskolan hamnar i skymundan i både regeringens och myndigheternas insatser och uppföljningar. Bedömningen är att tillsynssystemet inte främjar en enhetlig och rättssäker tillsyn. Det är en allvarlig kritik som pekar på behovet av omedelbara åtgärder från regeringens sida. Förskolan spelar en avgörande roll i våra barns utveckling och lärande. Vi accepterar inte att likvärdigheten i förskolan och barnens rätt till utveckling och lärande underordnas vinstdrivande koncerners vinstintresse. Det saknas i dag skarpa verktyg för att granska, upptäcka och vidta åtgärder mot missförhållanden kopplade till vinstjakt. Vi vill ge Skolinspektionen skarpare verktyg för att granska och kontrollera förskolans likvärdighet.
Riksdagen har tidigare gjort ett tillkännagivande om att utreda för- och nackdelar med att ge Skolinspektionen allt tillsynsansvar samt ansvar för beviljande av tillstånd för förskolor och pedagogisk omsorg. Trots att det finns ett tydligt behov och en uttrycklig vilja att utreda frågan hos en majoritet i riksdagen har regeringen ignorerat frågan. I budgetpropositionen för 2025 ansåg regeringen frågan slutbehandlad och avskrev den. Riksrevisionens rapport visar att detta var ett misstag. Vi kräver att det utreds om Skolinspektionen ska ha allt tillsynsansvar samt ansvar för att bevilja tillstånd för förskolor och pedagogisk omsorg.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
2.
Ansvaret för tillsyn och tillståndsprövning, punkt 1 (C)
av Anders Ådahl (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:3861 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 1 och 2 samt
avslår motionerna
2025/26:60 av Lars Johnsson (M),
2025/26:2021 av Johanna Rantsi (M) yrkandena 1 och 2,
2025/26:3364 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkandena 18 och 21,
2025/26:3863 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 1 och 2 samt
2025/26:3866 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2.
Ställningstagande
Riksrevisionen drar i sin rapport den allvarliga slutsatsen att statens arbete för att främja en likvärdig förskola inte sker effektivt. Jag delar Riksrevisionens oro. Förskolan lägger grunden för barns fortsatta lärande och är avgörande för att jämna ut livschanser. Att säkerställa en hög och likvärdig kvalitet i hela landet är en av statens viktigaste uppgifter.
I rapporten pekar Riksrevisionen också på flera systembrister. En av de mest centrala är det delade och otydliga ansvaret för tillståndsprövning och tillsyn där Riksrevisionen konstaterar att nuvarande system inte främjar en enhetlig och rättssäker tillsyn. Den skarpa kritiken i rapporten kräver skyndsam och omedelbar hantering. För att garantera likvärdighet och rättssäkerhet över hela landet är det nödvändigt att samla ansvaret för ägar- och ledningsprövningen hos en nationell myndighet som har den specialistkompetens som krävs. Skolinspektionen har redan detta ansvar för fristående skolor och det är en naturlig och logisk följd att myndigheten även tar över ansvaret för förskolan.
Det bör också utredas om och i så fall på vilket sätt ansvaret för tillsynen av samtliga förskolor kan samlas hos Skolinspektionen eller en annan statlig myndighet. Regeringen menar i sin skrivelse att man avvaktar Utredningen om en likvärdig förskola av god kvalitet med obligatorisk språkförskola (U 2024:04) innan ytterligare åtgärder vidtas när det gäller tillsynsansvaret. Problemet är att utredningens direktiv (dir. 2024:113) inte ger utredaren i uppdrag att se över själva tillsynsmodellen. Eftersom regeringen redan pekat ut nämnda utredning som det centrala verktyget för att stärka förskolans likvärdighet, anser jag att det är både logiskt och effektivt att ge utredningen ett tilläggsdirektiv i frågan.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
3.
Ansvaret för tillsyn och tillståndsprövning, punkt 1 (MP)
av Camilla Hansén (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:3866 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2 och
avslår motionerna
2025/26:60 av Lars Johnsson (M),
2025/26:2021 av Johanna Rantsi (M) yrkandena 1 och 2,
2025/26:3364 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkandena 18 och 21,
2025/26:3861 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 1 och 2 samt
2025/26:3863 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Förskolan har en central roll i att främja barns lärande, utveckling och jämlika livschanser. Det är där grunden för framtida kunskap, delaktighet och självförtroende läggs – särskilt för barn som växer upp under svårare socioekonomiska förhållanden. Det är djupt oroande att Riksrevisionens granskning visar att staten brister i sitt ansvar att stödja, följa upp och utöva tillsyn över förskolans likvärdighet. Myndigheternas arbete med tillsyn och uppföljning är dessutom splittrat och ojämnt. I nuläget ansvarar kommunerna för tillsyn av fristående förskolor, medan Skolinspektionen granskar kommunala – en ordning som varken är rättssäker eller likvärdig. Jag vill säkerställa att barnen får en verksamhet som garanterat utgår från läroplan, vetenskap och beprövad erfarenhet. Staten bör ta över prövningen och tillsynen av enskilda förskolor. Skolinspektionens mandat bör utvidgas eller en ny instans inrättas för att säkerställa att förskolans kvalitet följs upp enhetligt och regelbundet, med nationella kvalitetsindikatorer som speglar både pedagogiskt innehåll och kompensatoriska aspekter.
Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet
Avgjord med acklamation - kammaren antog utskottets förslag utan omröstning.
Stapelns bredd visar andel inom partiets riksdagsgrupp. Hur enskilda ledamöter röstade finns i betänkandet hos riksdagen.