Övergripande skolfrågor

Jämlik och likvärdig skola

När det gäller yrkandena om en likvärdig skola vill utskottet inledningsvis hänvisa till skollagens bestämmelser om att barn och elever i samtliga skolformer ska få den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin utveckling för att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Utskottet hänvisar vidare till det regeringsuppdrag om insatser för ökad kvalitet och likvärdighet som Skolverket och SPSM redovisade i oktober 2025. Enligt myndigheternas övergripande slutsatser stärker kvalitetsdialogerna skolväsendet. Utskottet vill även hänvisa till Skolverkets redovisning av regeringsuppdraget om stärkt kunskapsutveckling i september 2025 som visar att kunskapsbidraget bl.a. används för insatser som syftar till att öka likvärdigheten och att det fördelas så att skolor med elever som har sämre socioekonomiska förutsättningar får en större del av bidraget än skolor med bättre socioekonomiska förutsättningar.

När det särskilt gäller frågan om att storleken på klasserna har betydelse för en likvärdig utbildning och att klasstorlekarna bör kartläggas kan utskottet konstatera att det inte finns någon reglering av detta. Utskottet ser inga skäl att föreslå någon åtgärd i frågan.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:2791 (V) yrkande 17, 2025/26:3186 (C) yrkandena 28 och 31, 2025/26:3364 (MP) yrkande 1 och 2025/26:3810 (S) yrkande 3.

Kunskapsutveckling och skolplikt

Utskottet kan konstatera att många elever i dag lämnar skolan utan tillräckliga kunskaper. För att skapa de bästa förutsättningarna för elevers lärande och kunskapsutveckling arbetar regeringen för en skola med fokus på kunskaper.

Utskottet vill inledningsvis framhålla att regeringen i tre lagrådsremisser lämnar förslag för att höja kunskapsresultaten i skolan. Lagrådsremissen Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola innehåller förslag till ändringar i skollagen som syftar till en stark kunskapsskola med kunskapsuppdraget i fokus och förslag om hur läroplanerna för de olika skolformerna ska göras om i samma syfte. Vidare innehåller lagrådsremissen Förbättrat stöd i skolan förslag till ändringar i skollagen som syftar till att förbättra stödet i skolan, bl.a. att elever ska ges stödundervisning i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik i ett tidigt skede i de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan och att man vill underlätta beslut om särskilt stöd i mindre undervisningsgrupper eller som enskild undervisning. I lagrådsremissen Tid för undervisningsuppdraget lämnar regeringen förslag till ändringar i skollagen som syftar till att skapa bättre förutsättningar för lärare och förskollärare att utföra sitt undervisningsuppdrag. Utskottet avvaktar de aviserade propositionerna med anledning av de nämnda lagrådsremisserna.

Utskottet vill även i detta sammanhang hänvisa till Skolverkets redovisning av regeringsuppdraget om stärkt kunskapsutveckling, av vilket det bl.a. framgår att Skolverkets analys visar att huvudmännen fördelar medlen på ett kompensatoriskt sätt. Vidare vill utskottet lyfta fram att regeringen för 2026 har gjort en tillfällig förstärkning av statsbidraget för att stärka elevernas kunskapsutveckling med 1 801 600 000 kronor.

Utskottet kan också konstatera att grundskolan fr.o.m. hösten 2028 blir tioårig i Sverige och att det innebär att eleverna får mer undervisning och därmed mer strukturerad undervisning i ämnen, vilket bl.a. bör leda till högre kunskapsresultat.

När det gäller yrkandena med förslag om att förlänga skolplikten och om att gymnasieskolan ska bli obligatorisk hänvisar utskottet till gällande regelverk och pågående utredningsarbete. Utskottet vill särskilt lyfta fram den utredning som regeringen tillsatte i november 2025 med uppdraget att bl.a. föreslå hur en fullständigt ämnesutformad gymnasieskola respektive anpassad gymnasieskola kan utformas.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:939 (-) yrkande 2, 2025/26:1346 (SD), 2025/26:1827 (S), 2025/26:2660 (L), 2025/26:2903 (M), 2025/26:3097 (KD), 2025/26:3186 (C) yrkandena 13, 15 och 41, 2025/26:3364 (MP) yrkande 58 och 2025/26:3810 (S) yrkandena 47 och 58.

Svenska i skolan

När det gäller yrkandena om att använda svenska språket i skolan vill utskottet påminna om att svenska enligt språklagen är huvudspråk i Sverige och att det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas. Utskottet vill framhålla att regeringen gör flera satsningar för att förbättra barns och elevers språkutveckling, bl.a. genom ett uppdrag till Skolverket att genomföra insatser för att stärka fritidshemmets arbete med läsning och för att höja elevers kunskaper i det svenska språket. Skolverket har även fått i uppdrag att ta fram ett nationellt kartläggningsmaterial som ska ligga till grund för rektorns beslut om en elev ska få undervisning i svenska eller i svenska som andraspråk, eftersom de besluten kan fattas på oklara grunder. Vidare har Skolinspektionen fått i uppdrag att granska huvudmännens arbete med att uppfylla de språkkrav i svenska som finns för förskolan, inklusive att stimulera barnens språkutveckling i svenska samt att granska elevers tillgång till bemannade skolbibliotek i förskoleklassen, grundskolan och gymnasieskolan eftersom bemannade och välutrustade skolbibliotek spelar en viktig roll för att främja elevernas läsintresse och läsförmågan. Utskottet vill också framföra att regeringen i lagrådsremissen Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola föreslår att det ska införas nya kursplaner för elever som är nybörjare i svenska språket, där betyg inte sätts.

När det gäller yrkandet om andelen undervisning som ska vara på svenska i grundskolan kan utskottet konstatera att den gällande regleringen innebär att grundskolor som vill använda engelska som undervisningsspråk behöver särskilt tillstånd för detta. Ett sådant tillstånd beslutas av Skolinspektionen under vissa förutsättningar som anges i 9 kap. 18 § skolförordningen och som specifikt gäller engelskspråkig undervisning. I skolförordningen föreskrivs även att högst hälften av undervisningen under den sammanlagda tid som en elev får engelskspråkig undervisning får ges på engelska. Vidare ska skolan säkerställa att eleverna får tillräckliga kunskaper i svenska för att nå kunskapskraven i samtliga ämnen. Utskottet finner inga skäl att föreslå någon ändrad reglering.

Ur avsnittet "Åtgärder för att höja kunskapsresultaten" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 9 och 18. Läs betänkandet

Jämlik och likvärdig skola

När det gäller yrkandena om en likvärdig skola vill utskottet inledningsvis hänvisa till skollagens bestämmelser om att barn och elever i samtliga skolformer ska få den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin utveckling för att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Utskottet hänvisar vidare till det regeringsuppdrag om insatser för ökad kvalitet och likvärdighet som Skolverket och SPSM redovisade i oktober 2025. Enligt myndigheternas övergripande slutsatser stärker kvalitetsdialogerna skolväsendet. Utskottet vill även hänvisa till Skolverkets redovisning av regeringsuppdraget om stärkt kunskapsutveckling i september 2025 som visar att kunskapsbidraget bl.a. används för insatser som syftar till att öka likvärdigheten och att det fördelas så att skolor med elever som har sämre socioekonomiska förutsättningar får en större del av bidraget än skolor med bättre socioekonomiska förutsättningar.

När det särskilt gäller frågan om att storleken på klasserna har betydelse för en likvärdig utbildning och att klasstorlekarna bör kartläggas kan utskottet konstatera att det inte finns någon reglering av detta. Utskottet ser inga skäl att föreslå någon åtgärd i frågan.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:2791 (V) yrkande 17, 2025/26:3186 (C) yrkandena 28 och 31, 2025/26:3364 (MP) yrkande 1 och 2025/26:3810 (S) yrkande 3.

Kunskapsutveckling och skolplikt

Utskottet kan konstatera att många elever i dag lämnar skolan utan tillräckliga kunskaper. För att skapa de bästa förutsättningarna för elevers lärande och kunskapsutveckling arbetar regeringen för en skola med fokus på kunskaper.

Utskottet vill inledningsvis framhålla att regeringen i tre lagrådsremisser lämnar förslag för att höja kunskapsresultaten i skolan. Lagrådsremissen Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola innehåller förslag till ändringar i skollagen som syftar till en stark kunskapsskola med kunskapsuppdraget i fokus och förslag om hur läroplanerna för de olika skolformerna ska göras om i samma syfte. Vidare innehåller lagrådsremissen Förbättrat stöd i skolan förslag till ändringar i skollagen som syftar till att förbättra stödet i skolan, bl.a. att elever ska ges stödundervisning i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik i ett tidigt skede i de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan och att man vill underlätta beslut om särskilt stöd i mindre undervisningsgrupper eller som enskild undervisning. I lagrådsremissen Tid för undervisningsuppdraget lämnar regeringen förslag till ändringar i skollagen som syftar till att skapa bättre förutsättningar för lärare och förskollärare att utföra sitt undervisningsuppdrag. Utskottet avvaktar de aviserade propositionerna med anledning av de nämnda lagrådsremisserna.

Utskottet vill även i detta sammanhang hänvisa till Skolverkets redovisning av regeringsuppdraget om stärkt kunskapsutveckling, av vilket det bl.a. framgår att Skolverkets analys visar att huvudmännen fördelar medlen på ett kompensatoriskt sätt. Vidare vill utskottet lyfta fram att regeringen för 2026 har gjort en tillfällig förstärkning av statsbidraget för att stärka elevernas kunskapsutveckling med 1 801 600 000 kronor.

Utskottet kan också konstatera att grundskolan fr.o.m. hösten 2028 blir tioårig i Sverige och att det innebär att eleverna får mer undervisning och därmed mer strukturerad undervisning i ämnen, vilket bl.a. bör leda till högre kunskapsresultat.

När det gäller yrkandena med förslag om att förlänga skolplikten och om att gymnasieskolan ska bli obligatorisk hänvisar utskottet till gällande regelverk och pågående utredningsarbete. Utskottet vill särskilt lyfta fram den utredning som regeringen tillsatte i november 2025 med uppdraget att bl.a. föreslå hur en fullständigt ämnesutformad gymnasieskola respektive anpassad gymnasieskola kan utformas.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:939 (-) yrkande 2, 2025/26:1346 (SD), 2025/26:1827 (S), 2025/26:2660 (L), 2025/26:2903 (M), 2025/26:3097 (KD), 2025/26:3186 (C) yrkandena 13, 15 och 41, 2025/26:3364 (MP) yrkande 58 och 2025/26:3810 (S) yrkandena 47 och 58.

Svenska i skolan

När det gäller yrkandena om att använda svenska språket i skolan vill utskottet påminna om att svenska enligt språklagen är huvudspråk i Sverige och att det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas. Utskottet vill framhålla att regeringen gör flera satsningar för att förbättra barns och elevers språkutveckling, bl.a. genom ett uppdrag till Skolverket att genomföra insatser för att stärka fritidshemmets arbete med läsning och för att höja elevers kunskaper i det svenska språket. Skolverket har även fått i uppdrag att ta fram ett nationellt kartläggningsmaterial som ska ligga till grund för rektorns beslut om en elev ska få undervisning i svenska eller i svenska som andraspråk, eftersom de besluten kan fattas på oklara grunder. Vidare har Skolinspektionen fått i uppdrag att granska huvudmännens arbete med att uppfylla de språkkrav i svenska som finns för förskolan, inklusive att stimulera barnens språkutveckling i svenska samt att granska elevers tillgång till bemannade skolbibliotek i förskoleklassen, grundskolan och gymnasieskolan eftersom bemannade och välutrustade skolbibliotek spelar en viktig roll för att främja elevernas läsintresse och läsförmågan. Utskottet vill också framföra att regeringen i lagrådsremissen Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola föreslår att det ska införas nya kursplaner för elever som är nybörjare i svenska språket, där betyg inte sätts.

När det gäller yrkandet om andelen undervisning som ska vara på svenska i grundskolan kan utskottet konstatera att den gällande regleringen innebär att grundskolor som vill använda engelska som undervisningsspråk behöver särskilt tillstånd för detta. Ett sådant tillstånd beslutas av Skolinspektionen under vissa förutsättningar som anges i 9 kap. 18 § skolförordningen och som specifikt gäller engelskspråkig undervisning. I skolförordningen föreskrivs även att högst hälften av undervisningen under den sammanlagda tid som en elev får engelskspråkig undervisning får ges på engelska. Vidare ska skolan säkerställa att eleverna får tillräckliga kunskaper i svenska för att nå kunskapskraven i samtliga ämnen. Utskottet finner inga skäl att föreslå någon ändrad reglering.

Ur avsnittet "Åtgärder för att höja kunskapsresultaten" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4, 9 och 18. Läs betänkandet

Jämlik och likvärdig skola

När det gäller yrkandena om en likvärdig skola vill utskottet inledningsvis hänvisa till skollagens bestämmelser om att barn och elever i samtliga skolformer ska få den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin utveckling för att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Utskottet hänvisar vidare till det regeringsuppdrag om insatser för ökad kvalitet och likvärdighet som Skolverket och SPSM redovisade i oktober 2025. Enligt myndigheternas övergripande slutsatser stärker kvalitetsdialogerna skolväsendet. Utskottet vill även hänvisa till Skolverkets redovisning av regeringsuppdraget om stärkt kunskapsutveckling i september 2025 som visar att kunskapsbidraget bl.a. används för insatser som syftar till att öka likvärdigheten och att det fördelas så att skolor med elever som har sämre socioekonomiska förutsättningar får en större del av bidraget än skolor med bättre socioekonomiska förutsättningar.

När det särskilt gäller frågan om att storleken på klasserna har betydelse för en likvärdig utbildning och att klasstorlekarna bör kartläggas kan utskottet konstatera att det inte finns någon reglering av detta. Utskottet ser inga skäl att föreslå någon åtgärd i frågan.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:2791 (V) yrkande 17, 2025/26:3186 (C) yrkandena 28 och 31, 2025/26:3364 (MP) yrkande 1 och 2025/26:3810 (S) yrkande 3.

Kunskapsutveckling och skolplikt

Utskottet kan konstatera att många elever i dag lämnar skolan utan tillräckliga kunskaper. För att skapa de bästa förutsättningarna för elevers lärande och kunskapsutveckling arbetar regeringen för en skola med fokus på kunskaper.

Utskottet vill inledningsvis framhålla att regeringen i tre lagrådsremisser lämnar förslag för att höja kunskapsresultaten i skolan. Lagrådsremissen Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola innehåller förslag till ändringar i skollagen som syftar till en stark kunskapsskola med kunskapsuppdraget i fokus och förslag om hur läroplanerna för de olika skolformerna ska göras om i samma syfte. Vidare innehåller lagrådsremissen Förbättrat stöd i skolan förslag till ändringar i skollagen som syftar till att förbättra stödet i skolan, bl.a. att elever ska ges stödundervisning i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik i ett tidigt skede i de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan och att man vill underlätta beslut om särskilt stöd i mindre undervisningsgrupper eller som enskild undervisning. I lagrådsremissen Tid för undervisningsuppdraget lämnar regeringen förslag till ändringar i skollagen som syftar till att skapa bättre förutsättningar för lärare och förskollärare att utföra sitt undervisningsuppdrag. Utskottet avvaktar de aviserade propositionerna med anledning av de nämnda lagrådsremisserna.

Utskottet vill även i detta sammanhang hänvisa till Skolverkets redovisning av regeringsuppdraget om stärkt kunskapsutveckling, av vilket det bl.a. framgår att Skolverkets analys visar att huvudmännen fördelar medlen på ett kompensatoriskt sätt. Vidare vill utskottet lyfta fram att regeringen för 2026 har gjort en tillfällig förstärkning av statsbidraget för att stärka elevernas kunskapsutveckling med 1 801 600 000 kronor.

Utskottet kan också konstatera att grundskolan fr.o.m. hösten 2028 blir tioårig i Sverige och att det innebär att eleverna får mer undervisning och därmed mer strukturerad undervisning i ämnen, vilket bl.a. bör leda till högre kunskapsresultat.

När det gäller yrkandena med förslag om att förlänga skolplikten och om att gymnasieskolan ska bli obligatorisk hänvisar utskottet till gällande regelverk och pågående utredningsarbete. Utskottet vill särskilt lyfta fram den utredning som regeringen tillsatte i november 2025 med uppdraget att bl.a. föreslå hur en fullständigt ämnesutformad gymnasieskola respektive anpassad gymnasieskola kan utformas.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:939 (-) yrkande 2, 2025/26:1346 (SD), 2025/26:1827 (S), 2025/26:2660 (L), 2025/26:2903 (M), 2025/26:3097 (KD), 2025/26:3186 (C) yrkandena 13, 15 och 41, 2025/26:3364 (MP) yrkande 58 och 2025/26:3810 (S) yrkandena 47 och 58.

Svenska i skolan

När det gäller yrkandena om att använda svenska språket i skolan vill utskottet påminna om att svenska enligt språklagen är huvudspråk i Sverige och att det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas. Utskottet vill framhålla att regeringen gör flera satsningar för att förbättra barns och elevers språkutveckling, bl.a. genom ett uppdrag till Skolverket att genomföra insatser för att stärka fritidshemmets arbete med läsning och för att höja elevers kunskaper i det svenska språket. Skolverket har även fått i uppdrag att ta fram ett nationellt kartläggningsmaterial som ska ligga till grund för rektorns beslut om en elev ska få undervisning i svenska eller i svenska som andraspråk, eftersom de besluten kan fattas på oklara grunder. Vidare har Skolinspektionen fått i uppdrag att granska huvudmännens arbete med att uppfylla de språkkrav i svenska som finns för förskolan, inklusive att stimulera barnens språkutveckling i svenska samt att granska elevers tillgång till bemannade skolbibliotek i förskoleklassen, grundskolan och gymnasieskolan eftersom bemannade och välutrustade skolbibliotek spelar en viktig roll för att främja elevernas läsintresse och läsförmågan. Utskottet vill också framföra att regeringen i lagrådsremissen Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola föreslår att det ska införas nya kursplaner för elever som är nybörjare i svenska språket, där betyg inte sätts.

När det gäller yrkandet om andelen undervisning som ska vara på svenska i grundskolan kan utskottet konstatera att den gällande regleringen innebär att grundskolor som vill använda engelska som undervisningsspråk behöver särskilt tillstånd för detta. Ett sådant tillstånd beslutas av Skolinspektionen under vissa förutsättningar som anges i 9 kap. 18 § skolförordningen och som specifikt gäller engelskspråkig undervisning. I skolförordningen föreskrivs även att högst hälften av undervisningen under den sammanlagda tid som en elev får engelskspråkig undervisning får ges på engelska. Vidare ska skolan säkerställa att eleverna får tillräckliga kunskaper i svenska för att nå kunskapskraven i samtliga ämnen. Utskottet finner inga skäl att föreslå någon ändrad reglering.

Ur avsnittet "Åtgärder för att höja kunskapsresultaten" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 9 och 18. Läs betänkandet

I fråga om yrkandet om att det behöver tillsättas en parlamentarisk utredning om hur staten ska överta huvudansvaret för skolan för att garantera alla enheter inom skolväsendet likvärdiga förutsättningar vill utskottet framhålla att regeringen fortfarande bereder betänkandet Statens ansvar för skolan – ett besluts- och kunskapsunderlag (SOU 2022:53). Utskottet avvaktar det pågående beredningsarbetet.

När det sedan gäller frågor om skolpengen och behovet av ett nytt skolpengssystem avvaktar utskottet i denna fråga den pågående beredningen av delbetänkandet Verktyg för en mer likvärdig resursfördelning till skolan (SOU 2025:72). I fråga om de yrkanden som bl.a. rör förändringar av resursfördelningen till små skolor och skolor i glesbygd vill utskottet påminna om det ansvar som kommunerna har enligt skollagen att fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Utskottet avser att mot denna bakgrund inte att vidta några åtgärder med anledning av motionerna.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:780 (S), 2025/26:973 (V) yrkandena 1, 4, 13 och 14, 2025/26:2294 (S), 2025/26:2472 (M) yrkandena 1 och 2, 2025/26:3185 (C) yrkande 49, 2025/26:3186 (C) yrkandena 18, 52, 53, 65 och 68, 2025/26:3306 (M), 2025/26:3447 (M) yrkandena 1, 4 och 5, 2025/26:3722 (-) yrkandena 4 och 5 samt 2025/26:3810 (S) yrkandena 4, 6 och 12.

Ur avsnittet "Ansvars- och resursfördelning" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7, 8, 10 och 12. Läs betänkandet

I fråga om yrkandet om att det behöver tillsättas en parlamentarisk utredning om hur staten ska överta huvudansvaret för skolan för att garantera alla enheter inom skolväsendet likvärdiga förutsättningar vill utskottet framhålla att regeringen fortfarande bereder betänkandet Statens ansvar för skolan – ett besluts- och kunskapsunderlag (SOU 2022:53). Utskottet avvaktar det pågående beredningsarbetet.

När det sedan gäller frågor om skolpengen och behovet av ett nytt skolpengssystem avvaktar utskottet i denna fråga den pågående beredningen av delbetänkandet Verktyg för en mer likvärdig resursfördelning till skolan (SOU 2025:72). I fråga om de yrkanden som bl.a. rör förändringar av resursfördelningen till små skolor och skolor i glesbygd vill utskottet påminna om det ansvar som kommunerna har enligt skollagen att fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Utskottet avser att mot denna bakgrund inte att vidta några åtgärder med anledning av motionerna.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:780 (S), 2025/26:973 (V) yrkandena 1, 4, 13 och 14, 2025/26:2294 (S), 2025/26:2472 (M) yrkandena 1 och 2, 2025/26:3185 (C) yrkande 49, 2025/26:3186 (C) yrkandena 18, 52, 53, 65 och 68, 2025/26:3306 (M), 2025/26:3447 (M) yrkandena 1, 4 och 5, 2025/26:3722 (-) yrkandena 4 och 5 samt 2025/26:3810 (S) yrkandena 4, 6 och 12.

Ur avsnittet "Ansvars- och resursfördelning" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 6, 8, 10 och 12. Läs betänkandet

I fråga om yrkandet om att det behöver tillsättas en parlamentarisk utredning om hur staten ska överta huvudansvaret för skolan för att garantera alla enheter inom skolväsendet likvärdiga förutsättningar vill utskottet framhålla att regeringen fortfarande bereder betänkandet Statens ansvar för skolan – ett besluts- och kunskapsunderlag (SOU 2022:53). Utskottet avvaktar det pågående beredningsarbetet.

När det sedan gäller frågor om skolpengen och behovet av ett nytt skolpengssystem avvaktar utskottet i denna fråga den pågående beredningen av delbetänkandet Verktyg för en mer likvärdig resursfördelning till skolan (SOU 2025:72). I fråga om de yrkanden som bl.a. rör förändringar av resursfördelningen till små skolor och skolor i glesbygd vill utskottet påminna om det ansvar som kommunerna har enligt skollagen att fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Utskottet avser att mot denna bakgrund inte att vidta några åtgärder med anledning av motionerna.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:780 (S), 2025/26:973 (V) yrkandena 1, 4, 13 och 14, 2025/26:2294 (S), 2025/26:2472 (M) yrkandena 1 och 2, 2025/26:3185 (C) yrkande 49, 2025/26:3186 (C) yrkandena 18, 52, 53, 65 och 68, 2025/26:3306 (M), 2025/26:3447 (M) yrkandena 1, 4 och 5, 2025/26:3722 (-) yrkandena 4 och 5 samt 2025/26:3810 (S) yrkandena 4, 6 och 12.

Ur avsnittet "Ansvars- och resursfördelning" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 6, 7, 10 och 12. Läs betänkandet

Jämlik och likvärdig skola

När det gäller yrkandena om en likvärdig skola vill utskottet inledningsvis hänvisa till skollagens bestämmelser om att barn och elever i samtliga skolformer ska få den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin utveckling för att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Utskottet hänvisar vidare till det regeringsuppdrag om insatser för ökad kvalitet och likvärdighet som Skolverket och SPSM redovisade i oktober 2025. Enligt myndigheternas övergripande slutsatser stärker kvalitetsdialogerna skolväsendet. Utskottet vill även hänvisa till Skolverkets redovisning av regeringsuppdraget om stärkt kunskapsutveckling i september 2025 som visar att kunskapsbidraget bl.a. används för insatser som syftar till att öka likvärdigheten och att det fördelas så att skolor med elever som har sämre socioekonomiska förutsättningar får en större del av bidraget än skolor med bättre socioekonomiska förutsättningar.

När det särskilt gäller frågan om att storleken på klasserna har betydelse för en likvärdig utbildning och att klasstorlekarna bör kartläggas kan utskottet konstatera att det inte finns någon reglering av detta. Utskottet ser inga skäl att föreslå någon åtgärd i frågan.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:2791 (V) yrkande 17, 2025/26:3186 (C) yrkandena 28 och 31, 2025/26:3364 (MP) yrkande 1 och 2025/26:3810 (S) yrkande 3.

Kunskapsutveckling och skolplikt

Utskottet kan konstatera att många elever i dag lämnar skolan utan tillräckliga kunskaper. För att skapa de bästa förutsättningarna för elevers lärande och kunskapsutveckling arbetar regeringen för en skola med fokus på kunskaper.

Utskottet vill inledningsvis framhålla att regeringen i tre lagrådsremisser lämnar förslag för att höja kunskapsresultaten i skolan. Lagrådsremissen Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola innehåller förslag till ändringar i skollagen som syftar till en stark kunskapsskola med kunskapsuppdraget i fokus och förslag om hur läroplanerna för de olika skolformerna ska göras om i samma syfte. Vidare innehåller lagrådsremissen Förbättrat stöd i skolan förslag till ändringar i skollagen som syftar till att förbättra stödet i skolan, bl.a. att elever ska ges stödundervisning i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik i ett tidigt skede i de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan och att man vill underlätta beslut om särskilt stöd i mindre undervisningsgrupper eller som enskild undervisning. I lagrådsremissen Tid för undervisningsuppdraget lämnar regeringen förslag till ändringar i skollagen som syftar till att skapa bättre förutsättningar för lärare och förskollärare att utföra sitt undervisningsuppdrag. Utskottet avvaktar de aviserade propositionerna med anledning av de nämnda lagrådsremisserna.

Utskottet vill även i detta sammanhang hänvisa till Skolverkets redovisning av regeringsuppdraget om stärkt kunskapsutveckling, av vilket det bl.a. framgår att Skolverkets analys visar att huvudmännen fördelar medlen på ett kompensatoriskt sätt. Vidare vill utskottet lyfta fram att regeringen för 2026 har gjort en tillfällig förstärkning av statsbidraget för att stärka elevernas kunskapsutveckling med 1 801 600 000 kronor.

Utskottet kan också konstatera att grundskolan fr.o.m. hösten 2028 blir tioårig i Sverige och att det innebär att eleverna får mer undervisning och därmed mer strukturerad undervisning i ämnen, vilket bl.a. bör leda till högre kunskapsresultat.

När det gäller yrkandena med förslag om att förlänga skolplikten och om att gymnasieskolan ska bli obligatorisk hänvisar utskottet till gällande regelverk och pågående utredningsarbete. Utskottet vill särskilt lyfta fram den utredning som regeringen tillsatte i november 2025 med uppdraget att bl.a. föreslå hur en fullständigt ämnesutformad gymnasieskola respektive anpassad gymnasieskola kan utformas.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:939 (-) yrkande 2, 2025/26:1346 (SD), 2025/26:1827 (S), 2025/26:2660 (L), 2025/26:2903 (M), 2025/26:3097 (KD), 2025/26:3186 (C) yrkandena 13, 15 och 41, 2025/26:3364 (MP) yrkande 58 och 2025/26:3810 (S) yrkandena 47 och 58.

Svenska i skolan

När det gäller yrkandena om att använda svenska språket i skolan vill utskottet påminna om att svenska enligt språklagen är huvudspråk i Sverige och att det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas. Utskottet vill framhålla att regeringen gör flera satsningar för att förbättra barns och elevers språkutveckling, bl.a. genom ett uppdrag till Skolverket att genomföra insatser för att stärka fritidshemmets arbete med läsning och för att höja elevers kunskaper i det svenska språket. Skolverket har även fått i uppdrag att ta fram ett nationellt kartläggningsmaterial som ska ligga till grund för rektorns beslut om en elev ska få undervisning i svenska eller i svenska som andraspråk, eftersom de besluten kan fattas på oklara grunder. Vidare har Skolinspektionen fått i uppdrag att granska huvudmännens arbete med att uppfylla de språkkrav i svenska som finns för förskolan, inklusive att stimulera barnens språkutveckling i svenska samt att granska elevers tillgång till bemannade skolbibliotek i förskoleklassen, grundskolan och gymnasieskolan eftersom bemannade och välutrustade skolbibliotek spelar en viktig roll för att främja elevernas läsintresse och läsförmågan. Utskottet vill också framföra att regeringen i lagrådsremissen Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola föreslår att det ska införas nya kursplaner för elever som är nybörjare i svenska språket, där betyg inte sätts.

När det gäller yrkandet om andelen undervisning som ska vara på svenska i grundskolan kan utskottet konstatera att den gällande regleringen innebär att grundskolor som vill använda engelska som undervisningsspråk behöver särskilt tillstånd för detta. Ett sådant tillstånd beslutas av Skolinspektionen under vissa förutsättningar som anges i 9 kap. 18 § skolförordningen och som specifikt gäller engelskspråkig undervisning. I skolförordningen föreskrivs även att högst hälften av undervisningen under den sammanlagda tid som en elev får engelskspråkig undervisning får ges på engelska. Vidare ska skolan säkerställa att eleverna får tillräckliga kunskaper i svenska för att nå kunskapskraven i samtliga ämnen. Utskottet finner inga skäl att föreslå någon ändrad reglering.

Ur avsnittet "Åtgärder för att höja kunskapsresultaten" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4 och 18. Läs betänkandet

I fråga om yrkandet om att det behöver tillsättas en parlamentarisk utredning om hur staten ska överta huvudansvaret för skolan för att garantera alla enheter inom skolväsendet likvärdiga förutsättningar vill utskottet framhålla att regeringen fortfarande bereder betänkandet Statens ansvar för skolan – ett besluts- och kunskapsunderlag (SOU 2022:53). Utskottet avvaktar det pågående beredningsarbetet.

När det sedan gäller frågor om skolpengen och behovet av ett nytt skolpengssystem avvaktar utskottet i denna fråga den pågående beredningen av delbetänkandet Verktyg för en mer likvärdig resursfördelning till skolan (SOU 2025:72). I fråga om de yrkanden som bl.a. rör förändringar av resursfördelningen till små skolor och skolor i glesbygd vill utskottet påminna om det ansvar som kommunerna har enligt skollagen att fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Utskottet avser att mot denna bakgrund inte att vidta några åtgärder med anledning av motionerna.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:780 (S), 2025/26:973 (V) yrkandena 1, 4, 13 och 14, 2025/26:2294 (S), 2025/26:2472 (M) yrkandena 1 och 2, 2025/26:3185 (C) yrkande 49, 2025/26:3186 (C) yrkandena 18, 52, 53, 65 och 68, 2025/26:3306 (M), 2025/26:3447 (M) yrkandena 1, 4 och 5, 2025/26:3722 (-) yrkandena 4 och 5 samt 2025/26:3810 (S) yrkandena 4, 6 och 12.

Ur avsnittet "Ansvars- och resursfördelning" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 6, 7, 8 och 12. Läs betänkandet

När det gäller yrkandena om ett obligatoriskt och gemensamt skolvalssystem och om urval kan utskottet konstatera att riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen under våren 2022 där regeringen uppmanades att återkomma med ett nytt förslag om ett utvecklat skolval (bet. 2021/22:UbU33). Skolverket fick därefter i uppdrag att lämna förslag på hur ett gemensamt skolvalssystem för förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan (sedan 2023 anpassade grundskolan) administrerat av Skolverket kan organiseras och genomföras med utgångspunkt i de principer för urval som gäller i dag. Skolverket anförde i sin redovisning till regeringen att det med hänsyn till rådande juridiska förhållanden inte är möjligt att införa ett gemensamt skolvalssystem och bedömde att underlaget i betänkandet En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning (SOU 2020:28) var otillräckligt för att myndigheten skulle kunna lämna konkreta författningsförslag (Skolverkets rapport Uppdrag om ett gemensamt skolvalssystem, dnr 2022:2932). Frågan bereds av regeringen.

När det gäller yrkandena om att ändra förutsättningarna för skolvalet och om att utvidga rätten till skolskjuts hänvisar utskottet till gällande rätt.

Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:973 (V) yrkandena 10–12, 2025/26:998 (C), 2025/26:2337 (S), 2025/26:3186 (C) yrkandena 56 och 57 och 2025/26:3810 (S) yrkandena 15 och 16.

Ur avsnittet "Val av skola" i betänkandet. Läs betänkandet

I fråga om yrkandet om att det behöver tillsättas en parlamentarisk utredning om hur staten ska överta huvudansvaret för skolan för att garantera alla enheter inom skolväsendet likvärdiga förutsättningar vill utskottet framhålla att regeringen fortfarande bereder betänkandet Statens ansvar för skolan – ett besluts- och kunskapsunderlag (SOU 2022:53). Utskottet avvaktar det pågående beredningsarbetet.

När det sedan gäller frågor om skolpengen och behovet av ett nytt skolpengssystem avvaktar utskottet i denna fråga den pågående beredningen av delbetänkandet Verktyg för en mer likvärdig resursfördelning till skolan (SOU 2025:72). I fråga om de yrkanden som bl.a. rör förändringar av resursfördelningen till små skolor och skolor i glesbygd vill utskottet påminna om det ansvar som kommunerna har enligt skollagen att fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Utskottet avser att mot denna bakgrund inte att vidta några åtgärder med anledning av motionerna.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:780 (S), 2025/26:973 (V) yrkandena 1, 4, 13 och 14, 2025/26:2294 (S), 2025/26:2472 (M) yrkandena 1 och 2, 2025/26:3185 (C) yrkande 49, 2025/26:3186 (C) yrkandena 18, 52, 53, 65 och 68, 2025/26:3306 (M), 2025/26:3447 (M) yrkandena 1, 4 och 5, 2025/26:3722 (-) yrkandena 4 och 5 samt 2025/26:3810 (S) yrkandena 4, 6 och 12.

Ur avsnittet "Ansvars- och resursfördelning" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 6, 7, 8 och 10. Läs betänkandet

Etablering av fristående skolor

När det gäller yrkanden om vad ägar- och ledningsprövningen ska omfatta, möjligheten att lätta på vissa ekonomiska krav i tillståndsprocessen för mindre idéburna friskolor, etableringsstopp för vinstdrivande skolor och vad som ska gälla för den som köper en friskola avvaktar utskottet beredningen av förslagen från Utredningen om vinst i skolan. Utredningen föreslår bl.a. att möjligheten att expandera en verksamhet begränsas och skärpta krav för att få starta eller utöka en förskola eller skola genom att ett godkännande inte ska lämnas bl.a. om det pågår en tillsyn efter ett föreläggande. Det föreslås också ett förvärvsförbud för juridiska och fysiska personer som bedriver eller har bedrivit utbildning med brister som lett till vissa ingripanden. En proposition är aviserad till våren 2026.

Utskottet vill också när det gäller yrkandet om att kommuner ska ha veto vid nyetablering och utökning av fristående skolor framhålla det gällande regelverket av vilket det framgår att det ska hållas ett samråd mellan en enskild huvudman som avser att starta en utbildning och den kommun där utbildningen ska bedrivas. Vidare ska kommunen få tillfälle att yttra sig under Skolinspektionens handläggning av ärenden om godkännande som enskild huvudman. Även här vill utskottet hänvisa till den pågående beredningen av Utredningen om vinst i skolan. Utredningen föreslår i sitt slutbetänkande att det ska blir obligatoriskt för kommuner att lämna ett yttrande när Skolinspektionen handlägger en ansökan om godkännande som enskild huvudman. Till yttrandet ska det bifogas en beskrivning av de ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som uppstår om ansökan skulle bifallas.

Utskottet anser att regeringens beredning av frågan inte bör föregripas och avvaktar den aviserade propositionen i frågan. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:973 (V) yrkandena 6 och 7, 2025/26:3186 (C) yrkande 61, 2025/26:3722 (-) yrkande 2 och 2025/26:3810 (S) yrkandena 2 och 5.

Villkor för fristående skolor

Utskottet kan konstatera att ett flertal yrkanden handlar om förbud mot vinstuttag, vinstförbud, vinstjakt och förbud mot värdeöverföringar. Utskottet hänvisar till att Utredningen om vinst i skolan i sitt delbetänkande bl.a. har lämnat förslag om värdeöverföringsförbud i vissa situationer. Värdeöverföringsförbuden, som utredningen föreslår ska vara tidsbegränsade, innebär en begränsning av vilka värdeöverföringar de enskilda huvudmännen får göra under tiden som de gäller men syftar inte till att hindra huvudmännen från att göra vinster.

Utskottet avvaktar den pågående beredningen av utredningens förslag och den aviserade propositionen om skärpta villkor i friskolesektorn och avstyrker därmed motionerna 2025/26:973 (V) yrkandena 2 och 3, 2025/26:1083 (S) yrkande 1, 2025/26:3186 (C) yrkande 59, 2025/26:3364 (MP) yrkande 7, 2025/26:3722 (-) yrkandena 1, 3 och 6–9 och 2025/26:3810 (S) yrkandena 13, 18 och 81.

Offentlighetsprincipen i fristående skolor

När det gäller yrkanden med förslag om att offentlighetsprincipen ska gälla enskilda skolhuvudmän vill utskottet hänvisa till att regeringen i januari 2026 överlämnade en lagrådsremiss om offentlighetsprincipen med lättnadsregler för mindre enskilda huvudmän i skolväsendet till Lagrådet. Lagrådsremissen innehåller förslag till lagändringar som innebär att offentlighetsprincipen införs hos enskilda huvudmän i skolväsendet. Mindre huvudmän föreslås få tillämpa regler som innebär vissa lättnader i hanteringen av allmänna handlingar. Utskottet avvaktar den aviserade propositionen i frågan och avstyrker därmed motionerna 2025/26:973 (V) yrkande 5, 2025/26:3186 (C) yrkande 55, 2025/26:3364 (MP) yrkande 12 och 2025/26:3810 (S) yrkande 11.

Skolor med konfessionell inriktning

När det gäller yrkanden om att fristående skolor med konfessionell inriktning ska förbjudas vill utskottet inledningsvis framhålla att undervisningen i alla skolor och förskolor ska vara icke-konfessionell, vilket bl.a. innebär att det i undervisningen inte får förekomma inslag av utövande bekännelsekaraktär. I januari 2023 trädde lagändringar i skollagen i kraft som innebär bl.a. att enskilda som ska bedriva verksamhet med en konfessionell inriktning nu ska uppge detta till Skolinspektionen – dock inte vilken trosuppfattning inriktningen avser. Vidare har det införts en skyldighet för huvudmän att informera vårdnadshavare och elever om konfessionella inslag. Dessa inslag ska som huvudregel vara skilda från övriga aktiviteter inom utbildningen. Syftet är att eleverna ska kunna välja om de vill delta i sådana inslag eller inte.

Utskottet vill även påminna om Skolinspektionens förstärkta tillsyn av skolor med problematik som rör våldsbejakande extremism m.m. Utskottet finner inga skäl att föreslå någon ändrad reglering och avstyrker därmed motionerna 2025/26:571 (SD) yrkandena 1 och 2 och 2025/26:3810 (S) yrkande 19.

Ur avsnittet "Fristående skolor" i betänkandet, som även gäller punkterna 13 och 15. Läs betänkandet

Utskottet kan konstatera att ett flertal yrkanden handlar om att Skolinspektionen ska kunna rikta sin tillsyn till vissa områden, få utökat tillsynsansvar eller använda vissa sanktioner i sin tillsyn. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att Skolinspektionens uppdrag är att genom inspektion och tillståndsprövning se till att skolhuvudmän, dvs. en kommun eller den som driver en fristående skola, sköter sin verksamhet enligt gällande lagar och förordningar. Skolinspektionen ställer således krav på och bidrar till att skolhuvudmännen följer skollagens krav och att de utvecklar sina verksamheter och genomför förbättringar. I tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att den huvudman som bedriver verksamheten ska rätta fel som upptäckts vid en granskning. Om det upptäcks brister i verksamheten ska huvudmannen rätta till dessa. Skolinspektionen ska då ta ställning till vilket av verktygen eller vilken av sanktionerna i 26 kap. skollagen som ska användas.

När det gäller yrkandet om att kommunerna snabbare ska kunna stänga ned förskolor med allvarliga brister kan utskottet konstatera att Utredningen om vinst i skolan i sitt delbetänkande Skärpta villkor för friskolesektorn (SOU 2025:37) föreslår ändringar som underlättar för tillsynsmyndigheterna dvs. Skolinspektionen och kommunerna, att besluta om att stänga fristående förskolor och skolor vid brister. De ändrade förutsättningarna syftar till att huvudmän som inte uppfyller skolförfattningarnas krav ska förmås åtgärda brister snabbare än i dag.

Utskottet vill när det gäller yrkandet om att kommuner ska kunna tvångsförvalta förskolor med allvarliga brister informera om att Skolinspektionen enligt skollagen kan besluta om statliga åtgärder för rättelse för en verksamhet som bedrivs av en kommun. Bestämmelsen innebär att staten på kommunens bekostnad under vissa förutsättningar kan vidta de åtgärder som behövs för att komma till rätta med brister i verksamheten. Enligt förslag från Utredningen om vinst i skolan ska Skolinspektionen även kunna vidta denna åtgärd för fristående skolor. Det innebär att en förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola som drivs av en enskild huvudman kommer att kunna vara föremål för statlig tvångsförvaltning.

Utskottet avvaktar den aviserade propositionen i frågan och finner inga skäl att föreslå några ändringar i den gällande ordningen. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:973 (V) yrkande 8, 2025/26:2907 (M) yrkandena 2 och 4, 2025/26:3186 (C) yrkande 32, 2025/26:3447 (M) yrkande 6, 2025/26:3722 (-) yrkande 10 och 2025/26:3810 (S) yrkandena 20 och 22.

Ur avsnittet "Tillsyn" i betänkandet. Läs betänkandet

Jämlik och likvärdig skola

När det gäller yrkandena om en likvärdig skola vill utskottet inledningsvis hänvisa till skollagens bestämmelser om att barn och elever i samtliga skolformer ska få den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin utveckling för att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Utskottet hänvisar vidare till det regeringsuppdrag om insatser för ökad kvalitet och likvärdighet som Skolverket och SPSM redovisade i oktober 2025. Enligt myndigheternas övergripande slutsatser stärker kvalitetsdialogerna skolväsendet. Utskottet vill även hänvisa till Skolverkets redovisning av regeringsuppdraget om stärkt kunskapsutveckling i september 2025 som visar att kunskapsbidraget bl.a. används för insatser som syftar till att öka likvärdigheten och att det fördelas så att skolor med elever som har sämre socioekonomiska förutsättningar får en större del av bidraget än skolor med bättre socioekonomiska förutsättningar.

När det särskilt gäller frågan om att storleken på klasserna har betydelse för en likvärdig utbildning och att klasstorlekarna bör kartläggas kan utskottet konstatera att det inte finns någon reglering av detta. Utskottet ser inga skäl att föreslå någon åtgärd i frågan.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:2791 (V) yrkande 17, 2025/26:3186 (C) yrkandena 28 och 31, 2025/26:3364 (MP) yrkande 1 och 2025/26:3810 (S) yrkande 3.

Kunskapsutveckling och skolplikt

Utskottet kan konstatera att många elever i dag lämnar skolan utan tillräckliga kunskaper. För att skapa de bästa förutsättningarna för elevers lärande och kunskapsutveckling arbetar regeringen för en skola med fokus på kunskaper.

Utskottet vill inledningsvis framhålla att regeringen i tre lagrådsremisser lämnar förslag för att höja kunskapsresultaten i skolan. Lagrådsremissen Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola innehåller förslag till ändringar i skollagen som syftar till en stark kunskapsskola med kunskapsuppdraget i fokus och förslag om hur läroplanerna för de olika skolformerna ska göras om i samma syfte. Vidare innehåller lagrådsremissen Förbättrat stöd i skolan förslag till ändringar i skollagen som syftar till att förbättra stödet i skolan, bl.a. att elever ska ges stödundervisning i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik i ett tidigt skede i de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan och att man vill underlätta beslut om särskilt stöd i mindre undervisningsgrupper eller som enskild undervisning. I lagrådsremissen Tid för undervisningsuppdraget lämnar regeringen förslag till ändringar i skollagen som syftar till att skapa bättre förutsättningar för lärare och förskollärare att utföra sitt undervisningsuppdrag. Utskottet avvaktar de aviserade propositionerna med anledning av de nämnda lagrådsremisserna.

Utskottet vill även i detta sammanhang hänvisa till Skolverkets redovisning av regeringsuppdraget om stärkt kunskapsutveckling, av vilket det bl.a. framgår att Skolverkets analys visar att huvudmännen fördelar medlen på ett kompensatoriskt sätt. Vidare vill utskottet lyfta fram att regeringen för 2026 har gjort en tillfällig förstärkning av statsbidraget för att stärka elevernas kunskapsutveckling med 1 801 600 000 kronor.

Utskottet kan också konstatera att grundskolan fr.o.m. hösten 2028 blir tioårig i Sverige och att det innebär att eleverna får mer undervisning och därmed mer strukturerad undervisning i ämnen, vilket bl.a. bör leda till högre kunskapsresultat.

När det gäller yrkandena med förslag om att förlänga skolplikten och om att gymnasieskolan ska bli obligatorisk hänvisar utskottet till gällande regelverk och pågående utredningsarbete. Utskottet vill särskilt lyfta fram den utredning som regeringen tillsatte i november 2025 med uppdraget att bl.a. föreslå hur en fullständigt ämnesutformad gymnasieskola respektive anpassad gymnasieskola kan utformas.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:939 (-) yrkande 2, 2025/26:1346 (SD), 2025/26:1827 (S), 2025/26:2660 (L), 2025/26:2903 (M), 2025/26:3097 (KD), 2025/26:3186 (C) yrkandena 13, 15 och 41, 2025/26:3364 (MP) yrkande 58 och 2025/26:3810 (S) yrkandena 47 och 58.

Svenska i skolan

När det gäller yrkandena om att använda svenska språket i skolan vill utskottet påminna om att svenska enligt språklagen är huvudspråk i Sverige och att det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas. Utskottet vill framhålla att regeringen gör flera satsningar för att förbättra barns och elevers språkutveckling, bl.a. genom ett uppdrag till Skolverket att genomföra insatser för att stärka fritidshemmets arbete med läsning och för att höja elevers kunskaper i det svenska språket. Skolverket har även fått i uppdrag att ta fram ett nationellt kartläggningsmaterial som ska ligga till grund för rektorns beslut om en elev ska få undervisning i svenska eller i svenska som andraspråk, eftersom de besluten kan fattas på oklara grunder. Vidare har Skolinspektionen fått i uppdrag att granska huvudmännens arbete med att uppfylla de språkkrav i svenska som finns för förskolan, inklusive att stimulera barnens språkutveckling i svenska samt att granska elevers tillgång till bemannade skolbibliotek i förskoleklassen, grundskolan och gymnasieskolan eftersom bemannade och välutrustade skolbibliotek spelar en viktig roll för att främja elevernas läsintresse och läsförmågan. Utskottet vill också framföra att regeringen i lagrådsremissen Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola föreslår att det ska införas nya kursplaner för elever som är nybörjare i svenska språket, där betyg inte sätts.

När det gäller yrkandet om andelen undervisning som ska vara på svenska i grundskolan kan utskottet konstatera att den gällande regleringen innebär att grundskolor som vill använda engelska som undervisningsspråk behöver särskilt tillstånd för detta. Ett sådant tillstånd beslutas av Skolinspektionen under vissa förutsättningar som anges i 9 kap. 18 § skolförordningen och som specifikt gäller engelskspråkig undervisning. I skolförordningen föreskrivs även att högst hälften av undervisningen under den sammanlagda tid som en elev får engelskspråkig undervisning får ges på engelska. Vidare ska skolan säkerställa att eleverna får tillräckliga kunskaper i svenska för att nå kunskapskraven i samtliga ämnen. Utskottet finner inga skäl att föreslå någon ändrad reglering.

Ur avsnittet "Åtgärder för att höja kunskapsresultaten" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4 och 9. Läs betänkandet

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör främst samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se betänkandena 2022/23:UbU5, 2023/24:UbU9 och 2024/25:UbU9. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av de nämnda betänkandena.

Reservationer

1.

Jämlik och likvärdig skola, punkt 1 (S)

av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S) och Niklas Sigvardsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3810 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 3 och

avslår motionerna

2025/26:2791 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 17,

2025/26:3186 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 28 och 31 samt

2025/26:3364 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1.

Ställningstagande

Om svensk skola återigen ska kunna bli en av världens bästa och mest jämlika krävs det kraftfulla åtgärder. Utöver att införa ett verkningsfullt vinstförbud måste nu staten kliva fram för att säkra skolans kvalitet och jämlikhet. Lärarna och undervisningens kvalitet är nyckeln för att nå dit. Staten behöver ta ett ökat ansvar för skolans finansiering. Vi anser därför att staten ska införa bindande regler för det som är viktigast för att höja kvaliteten, såsom lärartäthet, klasstorlek och elevhälsa. Reglerna ska styra mot huvudmän, utformas på ett sätt som motverkar socioekonomiska skillnader och fungera i alla delar av landet. Genom bindande regler ska styrningen mot kvalitetsfaktorer öka samtidigt som det säkerställs att huvudmän inte sänker lärartätheten i syfte att göra vinst.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

2.

Jämlik och likvärdig skola, punkt 1 (V)

av Nadja Awad (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:2791 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 17 och

avslår motionerna

2025/26:3186 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 28 och 31,

2025/26:3364 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1 och

2025/26:3810 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 3.

Ställningstagande

Varje elev är en unik individ och det är en stor tillgång i skolan. För att läraren ska ha en rimlig chans att hjälpa och stödja varje elev utifrån elevens egna förutsättningar måste klasstorleken minskas radikalt. Klasstorlek är också en fråga om en likvärdig utbildning i hela landet. Det säger sig självt att undervisningen inte kan bli likvärdig om undervisningsgruppernas och klassernas storlek skiljer sig åt alltför mycket mellan olika kommuner.

Vi ser allt fler exempel runt om i landet där klassernas storlek ökar för att spara pengar i kommunerna eller för att kunna ta ut mer vinst i friskolorna. För att kunna garantera alla elever och lärare en dräglig arbetsmiljö behövs det en nationell reglering av klassernas storlek som kan variera utifrån ålder. Det bör därför utredas om det är möjligt att införa ett tak för klassernas storlek där undantag medges endast om det föreligger synnerliga skäl, såsom långt avstånd till en alternativ skola.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

3.

Jämlik och likvärdig skola, punkt 1 (C)

av Madeleine Atlas (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3186 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 28 och 31 samt

avslår motionerna

2025/26:2791 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 17,

2025/26:3364 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1 och

2025/26:3810 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 3.

Ställningstagande

En jämlik skola som ger möjlighet för varje barn och elev att växa, är en stark skyddsfaktor mot utanförskap och brottslighet. Var femte elev klarar inte grundskolan och var fjärde elev lämnar gymnasieskolan utan fullständiga betyg. I bruksorter och förorter lämnas tusentals barn utan förutsättningar att skapa sig sin egen framtid. Det får vi aldrig acceptera. Fokus måste läggas på att alla barn i hela landet ska få en bra start i livet. Om en elev inte klarar skolan är dörren till många jobb och vidare studier stängd. Därför måste undervisningen utgå från elevers individuella behov och förutsättningar, och insatser sättas in tidigt när elever riskerar att inte nå målen. Att säkra att fler elever klarar skolan är vår högsta prioritet. För att skapa bättre förutsättningar för alla elever att lyckas behöver detta syfte tydliggöras i skolans kompensatoriska uppdrag. Utbildningens syfte ska vara att varje individ ska utvecklas till sin fulla potential, få relevanta kunskaper och bildas.

Det är också viktigt att klasstorlekarna minskar. Ju fler elever i klassrummet, desto svårare blir det att skapa en trygg miljö för eleverna där allas behov tillgodoses. Flera studier konstaterar att storleken på klassen spelar roll för undervisningen och för resultaten. Exempelvis slår en studie från år 2012 fast att elever som gått i mindre klasser klarade sig bättre än övriga elever vid de nationella proven i svenska, engelska och matematik vid 16 års ålder. De hade också generellt högre utbildningsnivå och en högre lönenivå längre fram i livet. Av den anledningen bör klasstorlekarna minska, i den takt det går, med särskilt fokus på lågstadiet och där förutsättningarna är som tuffast.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

4.

Jämlik och likvärdig skola, punkt 1 (MP)

av Camilla Hansén (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet