Grundläggande om utbildning

Skolan har ett viktigt demokratiskt uppdrag. Skollagen tydliggör bl.a. att utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna, som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Vidare ska utbildningen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I läroplanerna finns närmare beskrivningar av utbildningens värdegrund. Enligt formuleringarna om jämställdhet ska skolan bl.a. främja elevernas lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet, och synliggöra och motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande samt val och utveckling.

När det gäller yrkandet om att stärka ungas politiska delaktighet och behovet av att se över regelverket för skolbesök vill utskottet hänvisa till de gällande bestämmelserna om politisk information i skolan som bl.a. syftar till att ge skolan tydliga handlingsregler när den, som ett led i sitt arbete med demokratiuppdraget, väljer att bjuda in politiska partier. Utskottet anser att bestämmelserna är väl avvägda.

När det gäller yrkanden som handlar om hedersrelaterade frågor, hot och våld vill utskottet uppmärksamma det arbete och de insatser som Skolverket genomför inom området på uppdrag av regeringen. Vidare har regeringen tillsatt en utredning som ska föreslå åtgärder för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck, tystnadskultur och upprätthållande av hedersnormer i förskolan, skolan och fritidshemmet (dir. 2025:31). Utredaren ska också föreslå åtgärder så att personal kan få ett starkare stöd i att förebygga, upptäcka och motverka hedersrelaterat våld och förtryck i förskolan, skolan och fritidshemmet. Uppdraget ska redovisas i augusti 2026. Utskottet ser fram emot att ta del av de förslag som väntas på området och ser inga skäl att föregripa den pågående utredningen.

I fråga om yrkandet om att stärka skolans arbete mot antisemitism vill utskottet lyfta fram att Skolverket i december 2025 redovisat ett regeringsuppdrag om antisemitism i skolan (rapport 2025:28). Studien visar bl.a. att det krävs kunskap hos skolans personal för att kunna upptäcka och på ett systematiskt sätt motverka antisemitiska uttryck. Utskottet vill även peka på regeringens satsning på att stärka skolors arbete mot antisemitism, bl.a. genom uppdrag till Forum för levande historia om att ta fram stödmaterial och genomföra kunskapshöjande insatser mot antisemitism riktade till lärare och annan personal. Utskottet ser inga skäl till ytterligare åtgärder inom området.

I fråga om de yrkanden som behandlar elevers inflytande i svensk skola framgår det av 4 kap. skollagen att barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. Samtidigt noterar utskottet att Läroplansutredningen föreslår ändrade skrivningar i läroplanen om elevers inflytande i syfte att klargöra lärarens ansvar för undervisningen. Utskottet avvaktar den aviserade propositionen i frågan.

Inte heller i övrigt finner utskottet skäl att vidta några åtgärder med anledning av yrkandena. Mot bakgrund av det som framgår ovan, gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2025/26:308 (V) yrkandena 6–8, 2025/26:1138 (C), 2025/26:1189 (M), 2025/26:2834 (C) yrkandena 36 och 37, 2025/26:3105 (KD) yrkande 1, 2025/26:3186 (C) yrkandena 34 och 69, 2025/26:3248 (M), 2025/26:3364 (MP) yrkandena 51 och 63, 2025/26:3459 (S) yrkande 69 och 2025/26:3810 (S) yrkandena 35 och 41.

Ur avsnittet "Skolans värdegrund" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4 och 5. Läs betänkandet

Skolan har ett viktigt demokratiskt uppdrag. Skollagen tydliggör bl.a. att utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna, som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Vidare ska utbildningen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I läroplanerna finns närmare beskrivningar av utbildningens värdegrund. Enligt formuleringarna om jämställdhet ska skolan bl.a. främja elevernas lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet, och synliggöra och motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande samt val och utveckling.

När det gäller yrkandet om att stärka ungas politiska delaktighet och behovet av att se över regelverket för skolbesök vill utskottet hänvisa till de gällande bestämmelserna om politisk information i skolan som bl.a. syftar till att ge skolan tydliga handlingsregler när den, som ett led i sitt arbete med demokratiuppdraget, väljer att bjuda in politiska partier. Utskottet anser att bestämmelserna är väl avvägda.

När det gäller yrkanden som handlar om hedersrelaterade frågor, hot och våld vill utskottet uppmärksamma det arbete och de insatser som Skolverket genomför inom området på uppdrag av regeringen. Vidare har regeringen tillsatt en utredning som ska föreslå åtgärder för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck, tystnadskultur och upprätthållande av hedersnormer i förskolan, skolan och fritidshemmet (dir. 2025:31). Utredaren ska också föreslå åtgärder så att personal kan få ett starkare stöd i att förebygga, upptäcka och motverka hedersrelaterat våld och förtryck i förskolan, skolan och fritidshemmet. Uppdraget ska redovisas i augusti 2026. Utskottet ser fram emot att ta del av de förslag som väntas på området och ser inga skäl att föregripa den pågående utredningen.

I fråga om yrkandet om att stärka skolans arbete mot antisemitism vill utskottet lyfta fram att Skolverket i december 2025 redovisat ett regeringsuppdrag om antisemitism i skolan (rapport 2025:28). Studien visar bl.a. att det krävs kunskap hos skolans personal för att kunna upptäcka och på ett systematiskt sätt motverka antisemitiska uttryck. Utskottet vill även peka på regeringens satsning på att stärka skolors arbete mot antisemitism, bl.a. genom uppdrag till Forum för levande historia om att ta fram stödmaterial och genomföra kunskapshöjande insatser mot antisemitism riktade till lärare och annan personal. Utskottet ser inga skäl till ytterligare åtgärder inom området.

I fråga om de yrkanden som behandlar elevers inflytande i svensk skola framgår det av 4 kap. skollagen att barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. Samtidigt noterar utskottet att Läroplansutredningen föreslår ändrade skrivningar i läroplanen om elevers inflytande i syfte att klargöra lärarens ansvar för undervisningen. Utskottet avvaktar den aviserade propositionen i frågan.

Inte heller i övrigt finner utskottet skäl att vidta några åtgärder med anledning av yrkandena. Mot bakgrund av det som framgår ovan, gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2025/26:308 (V) yrkandena 6–8, 2025/26:1138 (C), 2025/26:1189 (M), 2025/26:2834 (C) yrkandena 36 och 37, 2025/26:3105 (KD) yrkande 1, 2025/26:3186 (C) yrkandena 34 och 69, 2025/26:3248 (M), 2025/26:3364 (MP) yrkandena 51 och 63, 2025/26:3459 (S) yrkande 69 och 2025/26:3810 (S) yrkandena 35 och 41.

Ur avsnittet "Skolans värdegrund" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4 och 5. Läs betänkandet

Skolan har ett viktigt demokratiskt uppdrag. Skollagen tydliggör bl.a. att utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna, som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Vidare ska utbildningen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I läroplanerna finns närmare beskrivningar av utbildningens värdegrund. Enligt formuleringarna om jämställdhet ska skolan bl.a. främja elevernas lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet, och synliggöra och motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande samt val och utveckling.

När det gäller yrkandet om att stärka ungas politiska delaktighet och behovet av att se över regelverket för skolbesök vill utskottet hänvisa till de gällande bestämmelserna om politisk information i skolan som bl.a. syftar till att ge skolan tydliga handlingsregler när den, som ett led i sitt arbete med demokratiuppdraget, väljer att bjuda in politiska partier. Utskottet anser att bestämmelserna är väl avvägda.

När det gäller yrkanden som handlar om hedersrelaterade frågor, hot och våld vill utskottet uppmärksamma det arbete och de insatser som Skolverket genomför inom området på uppdrag av regeringen. Vidare har regeringen tillsatt en utredning som ska föreslå åtgärder för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck, tystnadskultur och upprätthållande av hedersnormer i förskolan, skolan och fritidshemmet (dir. 2025:31). Utredaren ska också föreslå åtgärder så att personal kan få ett starkare stöd i att förebygga, upptäcka och motverka hedersrelaterat våld och förtryck i förskolan, skolan och fritidshemmet. Uppdraget ska redovisas i augusti 2026. Utskottet ser fram emot att ta del av de förslag som väntas på området och ser inga skäl att föregripa den pågående utredningen.

I fråga om yrkandet om att stärka skolans arbete mot antisemitism vill utskottet lyfta fram att Skolverket i december 2025 redovisat ett regeringsuppdrag om antisemitism i skolan (rapport 2025:28). Studien visar bl.a. att det krävs kunskap hos skolans personal för att kunna upptäcka och på ett systematiskt sätt motverka antisemitiska uttryck. Utskottet vill även peka på regeringens satsning på att stärka skolors arbete mot antisemitism, bl.a. genom uppdrag till Forum för levande historia om att ta fram stödmaterial och genomföra kunskapshöjande insatser mot antisemitism riktade till lärare och annan personal. Utskottet ser inga skäl till ytterligare åtgärder inom området.

I fråga om de yrkanden som behandlar elevers inflytande i svensk skola framgår det av 4 kap. skollagen att barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. Samtidigt noterar utskottet att Läroplansutredningen föreslår ändrade skrivningar i läroplanen om elevers inflytande i syfte att klargöra lärarens ansvar för undervisningen. Utskottet avvaktar den aviserade propositionen i frågan.

Inte heller i övrigt finner utskottet skäl att vidta några åtgärder med anledning av yrkandena. Mot bakgrund av det som framgår ovan, gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2025/26:308 (V) yrkandena 6–8, 2025/26:1138 (C), 2025/26:1189 (M), 2025/26:2834 (C) yrkandena 36 och 37, 2025/26:3105 (KD) yrkande 1, 2025/26:3186 (C) yrkandena 34 och 69, 2025/26:3248 (M), 2025/26:3364 (MP) yrkandena 51 och 63, 2025/26:3459 (S) yrkande 69 och 2025/26:3810 (S) yrkandena 35 och 41.

Ur avsnittet "Skolans värdegrund" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4 och 5. Läs betänkandet

Skolan har ett viktigt demokratiskt uppdrag. Skollagen tydliggör bl.a. att utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna, som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Vidare ska utbildningen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I läroplanerna finns närmare beskrivningar av utbildningens värdegrund. Enligt formuleringarna om jämställdhet ska skolan bl.a. främja elevernas lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet, och synliggöra och motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande samt val och utveckling.

När det gäller yrkandet om att stärka ungas politiska delaktighet och behovet av att se över regelverket för skolbesök vill utskottet hänvisa till de gällande bestämmelserna om politisk information i skolan som bl.a. syftar till att ge skolan tydliga handlingsregler när den, som ett led i sitt arbete med demokratiuppdraget, väljer att bjuda in politiska partier. Utskottet anser att bestämmelserna är väl avvägda.

När det gäller yrkanden som handlar om hedersrelaterade frågor, hot och våld vill utskottet uppmärksamma det arbete och de insatser som Skolverket genomför inom området på uppdrag av regeringen. Vidare har regeringen tillsatt en utredning som ska föreslå åtgärder för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck, tystnadskultur och upprätthållande av hedersnormer i förskolan, skolan och fritidshemmet (dir. 2025:31). Utredaren ska också föreslå åtgärder så att personal kan få ett starkare stöd i att förebygga, upptäcka och motverka hedersrelaterat våld och förtryck i förskolan, skolan och fritidshemmet. Uppdraget ska redovisas i augusti 2026. Utskottet ser fram emot att ta del av de förslag som väntas på området och ser inga skäl att föregripa den pågående utredningen.

I fråga om yrkandet om att stärka skolans arbete mot antisemitism vill utskottet lyfta fram att Skolverket i december 2025 redovisat ett regeringsuppdrag om antisemitism i skolan (rapport 2025:28). Studien visar bl.a. att det krävs kunskap hos skolans personal för att kunna upptäcka och på ett systematiskt sätt motverka antisemitiska uttryck. Utskottet vill även peka på regeringens satsning på att stärka skolors arbete mot antisemitism, bl.a. genom uppdrag till Forum för levande historia om att ta fram stödmaterial och genomföra kunskapshöjande insatser mot antisemitism riktade till lärare och annan personal. Utskottet ser inga skäl till ytterligare åtgärder inom området.

I fråga om de yrkanden som behandlar elevers inflytande i svensk skola framgår det av 4 kap. skollagen att barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. Samtidigt noterar utskottet att Läroplansutredningen föreslår ändrade skrivningar i läroplanen om elevers inflytande i syfte att klargöra lärarens ansvar för undervisningen. Utskottet avvaktar den aviserade propositionen i frågan.

Inte heller i övrigt finner utskottet skäl att vidta några åtgärder med anledning av yrkandena. Mot bakgrund av det som framgår ovan, gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2025/26:308 (V) yrkandena 6–8, 2025/26:1138 (C), 2025/26:1189 (M), 2025/26:2834 (C) yrkandena 36 och 37, 2025/26:3105 (KD) yrkande 1, 2025/26:3186 (C) yrkandena 34 och 69, 2025/26:3248 (M), 2025/26:3364 (MP) yrkandena 51 och 63, 2025/26:3459 (S) yrkande 69 och 2025/26:3810 (S) yrkandena 35 och 41.

Ur avsnittet "Skolans värdegrund" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3 och 5. Läs betänkandet

Utskottet vill framhålla att trygghet och studiero är centralt för alla som verkar i skolan och en förutsättning för att eleverna ska kunna ta aktiv del av undervisningen och utvecklas. Skolan behöver bättre verktyg för att skapa ordning och reda, och huvudmän, rektorer och lärare behöver bättre förutsättningar för att kunna säkerställa trygghet och studiero för alla elever.

När det gäller yrkanden om att på olika sätt förbättra tryggheten och studieron i skolan vill utskottet uppmärksamma att Utredningen om stärkt trygghet och studiero i skolan i betänkandet Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan (SOU 2025:8) har lämnat ett antal förslag som sammantaget syftar till att stärka tryggheten och studieron i skolan. Bland förslagen finns bl.a. utökade befogenheter för rektorer och lärare, möjlighet att tillfälligt placera elever inom eller utanför den egna skolenheten under längre tidsperioder än i dag och införandet av möjligheten att neka tillträde för elever som allvarligt hotar säkerheten och tryggheten på skolan. Vidare föreslår utredningen att varje skola ska ha skolregler för ett positivt skolklimat och trygghet och studiero i skolan samt att mobbning ska definieras i skollagen. Utskottet avvaktar regeringens aviserade proposition i frågan.

I fråga om yrkanden om att skolan bör arbeta mer brottsförebyggande hänvisar utskottet till de nya bestämmelserna i skollagen om skolans säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte som trädde i kraft den 1 juli 2025 samt till det stödmaterial som Skolverket har tagit fram med anledning av lagstiftningen.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2025/26:1862 (S), 2025/26:2877 (M), 2025/26:3186 (C) yrkandena 14, 33 och 36, 2025/26:3364 (MP) yrkande 57, 2025/26:3586 (S) yrkandena 7–9 och 2025/26:3810 (S) yrkande 34.

Ur avsnittet "Trygghet och studiero" i betänkandet. Läs betänkandet

Sedan den 1 juli 2024 gäller nya bestämmelser i skollagen som förtydligar elevernas tillgång till läromedel. Alla elever ska utan kostnad ha tillgång till läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling, i enlighet med utbildningen.

När det gäller yrkandet om att ge lärarna ökat mandat att bestämma om bl.a. läromedel kan utskottet konstatera att regeringen införde nya formuleringar i läroplanernas inledande delar om läroböcker, läromedel och lärverktyg i samband med de nya bestämmelserna om läromedel i skollagen (SKOLFS 2024:590). Formuleringarna innebär att läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får använda läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. Utskottet vill även peka på den aktuella webbkursen som ges av Skolverket för att stödja lärare, rektorer eller huvudmän i att välja och använda lärverktyg utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt.

I fråga om yrkandet om att regeringen bör ge ett uppdrag att ta fram läromedel i nationella minoritetsspråk hänvisar utskottet till det som regeringen anför i sin skrivelse Riksrevisionens rapport om statens främjande av de nationella minoritetsspråken (skr. 2025/26:62). I rapporten framför regeringen att det Riksrevisionen skriver i sin rapport om att främja produktionen av läromedel i de nationella minoritetsspråken utgör ett viktigt underlag i regeringens fortsatta arbete och att regeringen därför kan återkomma i frågan. Utskottet avvaktar regeringens arbete i frågan.

Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:2786 (V) yrkande 8 och 2025/26:3186 (C) yrkande 9.

Ur avsnittet "Läromedel och undervisningsmetoder" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis hänvisa till att det följer av språklagen att den som har ett annat modersmål ska ges möjlighet att använda och utveckla sitt modersmål. Enligt skollagen har elever i grundskolan och motsvarande skolformer samt i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan rätt att erbjudas modersmålsundervisning under vissa förutsättningar, bl.a. framgår det att modersmålsundervisning ska erbjudas elever som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska och om språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet.

När det gäller rätten till studiehandledning på modersmålet framgår det av skol- och gymnasieförordningarna att en elev ska få studiehandledning på sitt modersmål om eleven behöver det, och på högstadiet har nyanlända elever, enligt skollagen, en förstärkt rätt till studiehandledning på modersmålet. Samtidigt noterar utskottet att Utredningen om införande av grundläggande svenska och översyn av modersmålsundervisningen, som i januari 2025 överlämnade sitt betänkande till regeringen, har bedömt att rätten till studiehandledning på modersmålet bör utökas och ges i samtliga skolår.

Utskottet vill uppmärksamma att den nämnda utredningen inte lämnar några förslag om modersmålsundervisningen men att den lämnar ett antal slutsatser och bedömningar utifrån uppdraget att analysera om och i så fall hur deltagande i modersmålsundervisning påverkar elevers integration, studieresultat och kunskapsutveckling i svenska språket i olika stadier och skolformer. Utredningen pekar ut flera frågor inom de områden som yrkandena handlar om, t.ex. gör utredningen bedömningen att studiehandledning på modersmålet bör ges i samtliga skolår. Vidare anser utredningen att modersmålsundervisningens kvalitet kontinuerligt bör granskas. Utskottet vill inte föregripa det pågående beredningsarbetet.

Mot bakgrund av det som framgår ovan, gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2025/26:169 (-) yrkande 2, 2025/26:939 (-) yrkande 4, 2025/26:1632 (S), 2025/26:2329 (S) och 2025/26:3775 (MP) yrkande 22.

Ur avsnittet "Modersmål i skolan" i betänkandet. Läs betänkandet

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör främst samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se betänkandena 2022/23:UbU6, 2023/24:UbU10 och 2024/25:UbU10.

Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av de nämnda betänkandena.

Reservationer

1.

Övergripande värdegrundsfrågor, punkt 1 (S)

av Anders Ygeman (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S) och Robert Olesen (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 69 och

avslår motionerna

2025/26:1189 av Viktor Wärnick (M),

2025/26:3105 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 1,

2025/26:3248 av Camilla Brunsberg (M) och

2025/26:3364 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 63.

Ställningstagande

Skolans demokratiuppdrag är en grundbult i vårt samhälle. För att stärka ungas politiska delaktighet och förståelse för demokratiska processer krävs att skolan öppnar för möten mellan elever och politiskt engagerade ungdomar. Det är ett konkret sätt att visa hur demokratin fungerar i praktiken. Trots detta vittnar många ungdomsförbund om stora svårigheter att besöka skolor. Regelverket som infördes 2018 skulle skapa tydlighet, men i praktiken har det lett till ökad osäkerhet. Många skolor tillåter endast besök från ungdomsförbund under större evenemang eller valdebatter, vilket i praktiken innebär att unga politiskt aktiva stängs ute från skolmiljön under stora delar av året. Det hämmar både det demokratiska samtalet och ungas möjligheter att engagera sig.

Vi menar att det är problematiskt när skolor tolkar reglerna så snävt att enskilda ungdomsförbund utestängs från att möta elever. Vi anser att ungdomsförbundens närvaro i skolor bör uppmuntras, inte begränsas. Regelverket för skolbesök behöver ses över för att säkerställa att det fungerar i praktiken – med tydliga riktlinjer och stöd till skolor för att kunna välkomna ungdomsförbund på ett rättvist, tryggt och demokratiskt sätt. Alla elever i Sverige, oavsett var i landet de bor, har rätt till en levande och mångsidig politisk bildning.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

2.

Övergripande värdegrundsfrågor, punkt 1 (MP)

av Camilla Hansén (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3364 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 63 och

avslår motionerna

2025/26:1189 av Viktor Wärnick (M),

2025/26:3105 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 1,

2025/26:3248 av Camilla Brunsberg (M) och

2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 69.

Ställningstagande

Jämställdheten i skolan måste stärkas. I dag får pojkar lägre betyg, de blir inte lika ofta behöriga till gymnasieskolan och går heller inte ut gymnasieskolan med examen i samma utsträckning som flickor. Könsskillnaderna i skolresultat har funnits så länge att de ibland tas för givna, trots att erfarenheten visar att det går att minska skillnaderna.

Vi behöver möta pojkar med samma höga förväntningar som flickor i skolan och erbjuda likvärdiga möjligheter att utvecklas och lyckas med sina studier. Det är självklart för oss att barn och elever ska möta förskollärare och lärare med genuspedagogisk kompetens.

De strukturer som finns i samhället går igen just i skolan. Flickor presterar bättre än pojkar, flickor utsätts oftare för trakasserier och flickor mår oftare sämre. Samtidigt finns det normer kring vad som anses manligt och maskulint, något som många pojkar inte känner sig hemma i. Detta är en utveckling som kan vändas genom att stärka elevhälsan och lärarnas kunskap om genusfrågor och normkritik.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

3.

Hedersrelaterade frågor i skolan, punkt 2 (C)

av Niels Paarup-Petersen (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:2834 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkandena 36 och 37 samt

2025/26:3186 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 34.

Ställningstagande

På senare år har antalet fall av hedersförtryck i skolan ökat. Det är oacceptabelt. Ingen ska fara illa, vare sig i hemmet eller i skolan. För att motverka hedersrelaterat våld och förtryck behöver skolan arbeta både främjande och förebyggande. Framförallt har socialtjänsten en central roll i sammanhanget men även skolan är viktig. Skolan behöver ha etablerade riktlinjer och handlingsplaner i syfte att effektivt kunna agera när det behövs. Dessutom behöver lärare utbildas i hur hedersrelaterat förtryck lättare kan upptäckas. Hedersrelaterat våld och förtryck får aldrig accepteras. Individuell frihet och mänskliga rättigheter ska gälla för alla.

Hedersrelaterat våld och förtryck ingår i dag i läroplanen för grundskolan och gymnasieskolan, men finns inte med i förskolans läroplan. Det är ett stort misstag, eftersom hedersproblematik ofta uppstår redan när barnet är i förskoleåldern. Eftersom förskolan har ett samhällsuppdrag, precis som grundskolan och gymnasieskolan, behöver det föras in även i förskolans läroplan.

För att snabbare fånga upp barn i riskzonen behöver det även finnas handlingsplaner mot hedersförtryck i alla skolor och bättre utbildning av personal som kommer i kontakt med barn och unga. För att öka möjligheterna att upptäcka hedersförtryck behöver man införa en nationell frånvarostatistik för skolan.

Det behöver även göras mer satsningar på kunskapshöjande åtgärder i fråga om hedersproblematik. Det krävs såväl kompetens som reell samverkan mellan myndigheter för att kunna förebygga och upptäcka hedersrelaterat våld och förtryck i tid. Det saknas fortfarande ett nationellt beslut som innebär att personal på kommuner och myndigheter som arbetar med ungdomar utbildas i hedersrelaterat våld och förtryck. En viktig del i detta är också att det finns ett behov av sekretessbrytande bestämmelser så att myndigheterna ska kunna göra en bättre riskbedömning.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet