Lärare och elever

Utskottet konstaterar att ett flertal insatser pågår för att minska bristen på behöriga lärare och förskollärare. Utskottet vill särskilt uppmärksamma det viktiga bidrag de kompletterande pedagogiska utbildningarna ger när det gäller kompetensförsörjningen till skolväsendet och att huvudmän har möjlighet att anställa obehöriga lärare längre än ett år, förutsatt att läraren också går en behörighetsgivande utbildning. Därutöver finns möjligheten för personer med en lärar- eller förskollärarexamen att med statsbidrag genomföra fortbildning som leder till utökad behörighet eller till en speciallärar- eller specialpedagogexamen. Utskottet noterar att den pågående utredningen om nya utbildningsvägar och fler möjligheter till behörighet att undervisa inom det specialpedagogiska området ska redovisa sitt uppdrag senast den 16 juni 2026 (dir. 2025:93). Utskottet noterar även det alltmer omfattande utbudet i den nationella strukturen för kompetensutveckling inom ramen för det nationella professionsprogrammet för rektorer, lärare och förskollärare. Utskottet konstaterar att huvudmannens ansvar för kompetensutveckling även avser sådan kompetensutveckling som finns inom ramen för professionsprogrammet.

Ett antal yrkanden handlar om förutsättningarna för skolans personal, bl.a. om rektorers förutsättningar att bedriva sitt pedagogiska ledarskap och att minska lärares arbetsbörda. Utskottet vill betona vikten av att minska den administrativa bördan och skapa en god arbetsmiljö för förskollärare, lärare och rektorer. Utskottet noterar att Utredningen om bättre förutsättningar för rektorerna inom skolväsendet i januari 2026 överlämnade betänkandet Rektor i fokus – förutsättningar för ett pedagogiskt ledarskap (SOU 2026:4) till regeringen och att utredningen bl.a. föreslår att rektorns ansvarsområde inte får vara mer omfattande än att rektorn kan utöva det pedagogiska ledarskapet. Förslagen bereds i Regeringskansliet. Utskottet anser även att det är viktigt att förskollärare och lärare ges bra förutsättningar att bedriva undervisning. Utskottet påminner om att Utredningen om minskad administration och om reglering av förskollärares och lärares tid har presenterat flera förslag på området, bl.a. reglering av undervisningstiden och en minskning av antalet utvecklingssamtal. Betänkandet har remitterats och en proposition är aviserad till våren 2026.

När det särskilt gäller yrkandet om att mentorskapet bör göras frivilligt påminner utskottet om att skollagen inte föreskriver att det är undervisande lärare som ska vara mentor. Det är rektorn som beslutar vem som ska vara mentor (15 kap. 19 a § och 18 kap. 19 a § skollagen). Även Skolverket poängterar att det inte måste vara en lärare som är mentor.

Flera yrkanden tar upp behovet av kompetensutveckling om psykisk hälsa och suicidprevention. Utskottet vill poängtera vikten av att det, inte bara i skolan utan i samhället i stort, finns god kunskap om detta. Utskottet noterar att regeringen beslutat om en nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention samt att flera myndigheter fått i uppdrag att presentera en plan för uppdragets genomförande, inbegripet insatser och aktiviteter inom området för perioden 2026–2028. Utskottet finner inga skäl att föreslå åtgärder med anledning av övriga yrkanden om kompetens inom vissa områden.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser samt pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2025/26:939 (-) yrkande 3, 2025/26:1076 (S) yrkande 2, 2025/26:2375 (SD) yrkandena 1 och 2, 2025/26:2777 (V) yrkande 26, 2025/26:2904 (M), 2025/26:3105 (KD) yrkande 2, 2025/26:3186 (C) yrkandena 3, 19–22 och 29, 2025/26:3562 (C) yrkande 2 och 2025/26:3810 (S) yrkandena 29 och 46.

Ur avsnittet "Skolans personal" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3 och 4. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att ett flertal insatser pågår för att minska bristen på behöriga lärare och förskollärare. Utskottet vill särskilt uppmärksamma det viktiga bidrag de kompletterande pedagogiska utbildningarna ger när det gäller kompetensförsörjningen till skolväsendet och att huvudmän har möjlighet att anställa obehöriga lärare längre än ett år, förutsatt att läraren också går en behörighetsgivande utbildning. Därutöver finns möjligheten för personer med en lärar- eller förskollärarexamen att med statsbidrag genomföra fortbildning som leder till utökad behörighet eller till en speciallärar- eller specialpedagogexamen. Utskottet noterar att den pågående utredningen om nya utbildningsvägar och fler möjligheter till behörighet att undervisa inom det specialpedagogiska området ska redovisa sitt uppdrag senast den 16 juni 2026 (dir. 2025:93). Utskottet noterar även det alltmer omfattande utbudet i den nationella strukturen för kompetensutveckling inom ramen för det nationella professionsprogrammet för rektorer, lärare och förskollärare. Utskottet konstaterar att huvudmannens ansvar för kompetensutveckling även avser sådan kompetensutveckling som finns inom ramen för professionsprogrammet.

Ett antal yrkanden handlar om förutsättningarna för skolans personal, bl.a. om rektorers förutsättningar att bedriva sitt pedagogiska ledarskap och att minska lärares arbetsbörda. Utskottet vill betona vikten av att minska den administrativa bördan och skapa en god arbetsmiljö för förskollärare, lärare och rektorer. Utskottet noterar att Utredningen om bättre förutsättningar för rektorerna inom skolväsendet i januari 2026 överlämnade betänkandet Rektor i fokus – förutsättningar för ett pedagogiskt ledarskap (SOU 2026:4) till regeringen och att utredningen bl.a. föreslår att rektorns ansvarsområde inte får vara mer omfattande än att rektorn kan utöva det pedagogiska ledarskapet. Förslagen bereds i Regeringskansliet. Utskottet anser även att det är viktigt att förskollärare och lärare ges bra förutsättningar att bedriva undervisning. Utskottet påminner om att Utredningen om minskad administration och om reglering av förskollärares och lärares tid har presenterat flera förslag på området, bl.a. reglering av undervisningstiden och en minskning av antalet utvecklingssamtal. Betänkandet har remitterats och en proposition är aviserad till våren 2026.

När det särskilt gäller yrkandet om att mentorskapet bör göras frivilligt påminner utskottet om att skollagen inte föreskriver att det är undervisande lärare som ska vara mentor. Det är rektorn som beslutar vem som ska vara mentor (15 kap. 19 a § och 18 kap. 19 a § skollagen). Även Skolverket poängterar att det inte måste vara en lärare som är mentor.

Flera yrkanden tar upp behovet av kompetensutveckling om psykisk hälsa och suicidprevention. Utskottet vill poängtera vikten av att det, inte bara i skolan utan i samhället i stort, finns god kunskap om detta. Utskottet noterar att regeringen beslutat om en nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention samt att flera myndigheter fått i uppdrag att presentera en plan för uppdragets genomförande, inbegripet insatser och aktiviteter inom området för perioden 2026–2028. Utskottet finner inga skäl att föreslå åtgärder med anledning av övriga yrkanden om kompetens inom vissa områden.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser samt pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2025/26:939 (-) yrkande 3, 2025/26:1076 (S) yrkande 2, 2025/26:2375 (SD) yrkandena 1 och 2, 2025/26:2777 (V) yrkande 26, 2025/26:2904 (M), 2025/26:3105 (KD) yrkande 2, 2025/26:3186 (C) yrkandena 3, 19–22 och 29, 2025/26:3562 (C) yrkande 2 och 2025/26:3810 (S) yrkandena 29 och 46.

Ur avsnittet "Skolans personal" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 4. Läs betänkandet

Inledningsvis vill utskottet understryka elevhälsans roll och betydelse för elevers välbefinnande och möjligheter att utvecklas mot utbildningens mål. Insatser för att främja hälsa och förebygga ohälsa bland barn och unga är enligt utskottet dessutom viktiga för samhället som helhet.

Utskottet påminner om att Utredningen om en förbättrad elevhälsa i november 2025 lämnade förslag med syftet att stärka elevhälsan för att bättre tillgodose elevernas behov. Utredningen föreslår bl.a. att antalet hälsobesök och hälsosamtal utökas och regleras så att innehållet i hälsobesöken och hälsosamtalen blir mer likvärdigt. Utredningen lämnar också förslag för att främja elevers psykiska hälsa samt förebygga och identifiera ohälsa liksom förslag om att uppmärksamma och vid behov ge stöd då elever utsätts för våld. Utredningens förslag bereds i Regeringskansliet. Utskottet ser inga skäl att föregripa det pågående arbetet och avstyrker därmed motionerna 2025/26:2409 (SD), 2025/26:2834 (C) yrkande 23, 2025/26:3247 (M) och 2025/26:3544 (MP) yrkande 20.

När det gäller yrkanden om skolmåltider konstaterar utskottet att Livsmedelsverket i januari 2026 presenterade en uppdaterad version av Nationella riktlinjer för måltider i skolan. Riktlinjerna är avsedda som övergripande vägledning, stöd och förslag till hur man kan arbeta för att bl.a. skapa matglädje, främja bra matvanor och skapa trivsamma måltider. Utskottet noterar att råden bygger på en omfattande värdering av den samlade vetenskapen och på beprövad erfarenhet. Utskottet ser därmed inte skäl att vidta åtgärder med anledning av motionerna 2025/26:1218 (S) och 2025/26:2092 (M) yrkande 2.

Ur avsnittet "Elevers hälsa m.m." i betänkandet, som även gäller punkt 5. Läs betänkandet

Inledningsvis konstaterar utskottet att det följer av skollagen att alla barn och elever ska ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet och få den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som har svårt att nå målen till följd av en funktionsnedsättning ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka konsekvenser av funktionsnedsättningen i fråga.

Utskottet ser positivt på att det pågår ett aktivt arbete för att elever med olika förutsättningar och behov bättre ska fångas upp och mötas i skolan. Bland annat har Skolverket i uppdrag att förbereda framtagandet av standardiserade tester, motsvarande screening, för att tidigt identifiera elever som har behov av stöd i läs-, skriv- samt matematikutveckling. Det finns också förslag om att införa stödundervisning som en ny stödform för att förbättra stödet i skolan. Utskottet noterar att en proposition på området är aviserad till våren 2026. Flera insatser pågår också för att stärka elevers kunskaper i det svenska språket, t.ex. har Skolverket i uppdrag att stödja huvudmän i deras arbete med att planera och genomföra språkstärkande insatser under skollov för att stärka elevernas kunskaper i svenska språket.

Utskottet vill påminna om det beslut som riksdagen fattade våren 2024 och som innebär ökade möjligheter att ge elever som behöver det extra utmaningar i undervisningen. I och med beslutet om ändringar i skollagen gavs elever i grundskolan, specialskolan och sameskolan bättre möjligheter att läsa på en högre nivå och elever i gymnasieskolan möjlighet att gå fram i snabbare studietakt.

När det särskilt gäller skolans samarbete med socialtjänsten och även andra myndigheter för att fånga upp elever som riskerar att hamna t.ex. i kriminalitet konstaterar utskottet att ett omfattande arbete pågår. Flera relevanta myndigheter, däribland Polismyndigheten, Skolverket och Socialstyrelsen, har etablerat en samverkansstruktur för att stärka arbetet med barn och unga som riskerar att begå eller begår grova brott med koppling till organiserad brottslighet. Utskottet noterar vidare att arbetet med skolsociala team, i vilka skolan och socialtjänsten samverkar för att bidra till trygghet och studiero i skolan och för att elever ska få stöd i ett tidigt skede, fortlöper och att satsningen har förstärkts i och med riksdagens beslut om budgetpropositionen för 2026.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2025/26:868 (S) yrkandena 1 och 2, 2025/26:3186 (C) yrkandena 7 och 71, 2025/26:3645 (S) yrkande 114 och 2025/26:3810 (S) yrkandena 48 och 49.

Ur avsnittet "Elever med olika förutsättningar och behov" i betänkandet, som även gäller punkt 7. Läs betänkandet

Både för den enskilda individens välmående och framtid liksom för samhället som helhet är det viktigt att främja närvaro i skolan och motverka långtidsfrånvaro.

Utskottet påminner om att det framgår av skollagen att frånvaron skyndsamt ska utredas om en elev har upprepad eller längre frånvaro. Om skolpliktiga barn inte går i skolan ska hemkommunen se till att eleverna på något annat sätt får föreskriven utbildning. Hemkommunen ska i frågor som rör skolpliktiga elever med upprepad eller längre frånvaro vid behov samordna insatser med samhällsorgan, organisationer eller andra som berörs. Distansundervisning kan under vissa omständigheter användas för en elev som inte kan delta i den ordinarie undervisningen på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik. Utskottet erfar att det pågår ett aktivt arbete med åtgärder för att främja närvaro i skolan. Bland annat har SPSM i uppdrag att stärka sitt arbete med att ge råd och stöd till huvudmän när det gäller elever med NPF och omfattande frånvaro. Utskottet vill också uppmärksamma Utredningen om stärkt trygghet och studiero i skolans förslag om att inrätta ett nationellt frånvaroregister i syfte att synliggöra och kartlägga frånvaron och kan konstatera att en proposition på området är aviserad till våren 2026.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser samt pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2025/26:2625 (C) yrkandena 1–4, 2025/26:3364 (MP) yrkande 61 och 2025/26:3810 (S) yrkande 52.

Ur avsnittet "Långtidsfrånvaro" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis understryka vikten av att alla barn och ungdomar ges goda möjligheter till friluftsliv och fysisk aktivitet. Dessa frågor är aktuella och viktiga såväl för elevernas hälsa och välmående som för deras kunskapsutveckling.

När det gäller yrkandena om fysisk aktivitet konstaterar utskottet att det framgår av läroplanerna att skolan ska sträva efter att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet och att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga och delta i fysiska aktiviteter och vistelse i olika naturmiljöer. Utskottet noterar också att Läroplansutredningen har analyserat kursplanen i idrott och hälsa och de andra praktisk-estetiska ämnena och lämnat förslag för att åstadkomma en bättre balans mellan teori och praktik i ämnena. Betänkandet har remitterats och en proposition är aviserad till våren 2026.

I fråga om friluftsliv och friluftsdagar instämmer utskottet i att det är angeläget att alla barn får möjlighet till friluftsliv och utevistelse. Friluftslivet bidrar såväl till fysisk aktivitet som till upplevelser och återhämtning och har därför betydelse för barns hälsa och välbefinnande. Utskottet vill också understryka att ett rikt friluftsliv i skolan är ett av de tio mätbara mål som ställts upp för friluftslivspolitiken. Vidare konstaterar utskottet att även friluftsliv och utevistelse är centralt i läroplanerna för förskolan och skolan och i kurs- och ämnesplanerna för idrott och hälsa. Utskottet noterar också att det i skolförordningen slås fast att rektorn ska bestämma omfattningen av den friluftsverksamhet som bedrivs under en lärares ledning. Skolledare och lärare har därför en viktig roll i att främja friluftslivet i skolan.

När det gäller yrkanden om simundervisning och simkunnighet vill utskottet instämma i att det är mycket viktigt att barn och unga i Sverige kan simma. Därför ingår simundervisning obligatoriskt i grundskolan och det ställs specifika krav på simkunnighet för att få ett godkänt betyg.

Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motionerna 2025/26:1526 (M), 2025/26:1949 (S) yrkande 5, 2025/26:2901 (M), 2025/26:3131 (M) yrkandena 1–4, 2025/26:3180 (C) yrkandena 12–14, 2025/26:3251 (M) yrkande 1, 2025/26:3367 (MP) yrkande 21, 2025/26:3613 (L) yrkandena 4 och 5 samt 2025/26:3776 (MP) yrkandena 20 och 26.

Ur avsnittet "Friluftsliv och rörelse" i betänkandet, som även gäller punkt 11. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis understryka vikten av att alla barn och ungdomar ges goda möjligheter till friluftsliv och fysisk aktivitet. Dessa frågor är aktuella och viktiga såväl för elevernas hälsa och välmående som för deras kunskapsutveckling.

När det gäller yrkandena om fysisk aktivitet konstaterar utskottet att det framgår av läroplanerna att skolan ska sträva efter att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet och att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga och delta i fysiska aktiviteter och vistelse i olika naturmiljöer. Utskottet noterar också att Läroplansutredningen har analyserat kursplanen i idrott och hälsa och de andra praktisk-estetiska ämnena och lämnat förslag för att åstadkomma en bättre balans mellan teori och praktik i ämnena. Betänkandet har remitterats och en proposition är aviserad till våren 2026.

I fråga om friluftsliv och friluftsdagar instämmer utskottet i att det är angeläget att alla barn får möjlighet till friluftsliv och utevistelse. Friluftslivet bidrar såväl till fysisk aktivitet som till upplevelser och återhämtning och har därför betydelse för barns hälsa och välbefinnande. Utskottet vill också understryka att ett rikt friluftsliv i skolan är ett av de tio mätbara mål som ställts upp för friluftslivspolitiken. Vidare konstaterar utskottet att även friluftsliv och utevistelse är centralt i läroplanerna för förskolan och skolan och i kurs- och ämnesplanerna för idrott och hälsa. Utskottet noterar också att det i skolförordningen slås fast att rektorn ska bestämma omfattningen av den friluftsverksamhet som bedrivs under en lärares ledning. Skolledare och lärare har därför en viktig roll i att främja friluftslivet i skolan.

När det gäller yrkanden om simundervisning och simkunnighet vill utskottet instämma i att det är mycket viktigt att barn och unga i Sverige kan simma. Därför ingår simundervisning obligatoriskt i grundskolan och det ställs specifika krav på simkunnighet för att få ett godkänt betyg.

Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motionerna 2025/26:1526 (M), 2025/26:1949 (S) yrkande 5, 2025/26:2901 (M), 2025/26:3131 (M) yrkandena 1–4, 2025/26:3180 (C) yrkandena 12–14, 2025/26:3251 (M) yrkande 1, 2025/26:3367 (MP) yrkande 21, 2025/26:3613 (L) yrkandena 4 och 5 samt 2025/26:3776 (MP) yrkandena 20 och 26.

Ur avsnittet "Friluftsliv och rörelse" i betänkandet, som även gäller punkt 10. Läs betänkandet

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utbildningsutskottet har behandlat tidigare under valperioden, se betänkandena 2022/23:UbU3, 2023/24:UbU7, 2024/25:UbU1, 2024/25:UbU3 och 2024/25:UbU7. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av de nämnda betänkandena.

Reservationer

1.

Lärarbrist, punkt 1 (S)

av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S) och Rose-Marie Carlsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3810 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 29 och 46.

Ställningstagande

Det behövs fortsatta insatser för att motverka lärarbristen. Lärarna är nyckeln till att stärka kvaliteten i undervisningen och till att eleverna ska lära sig mer. För att öka kvaliteten i undervisningen behövs fler utbildade och skickliga lärare. Fler behöver utbilda sig till lärare och fler vägar till läraryrket behövs. För att detta ska vara möjligt är också kortare kompletterande lärarutbildningar för dem som redan har en annan akademisk utbildning viktiga. Vidare behöver fler speciallärare och specialpedagoger utbildas och anställas för att kunna stärka arbetet med att ge varje elev rätt stöd i skolan innan problemen hunnit växa sig för stora.

Vi anser även att fler speciallärare och specialpedagoger behöver utbildas och anställas. Alla barn ska ges förutsättningar att lyckas och utvecklas. Skolverkets statistik visar att 5,9 procent av eleverna i grundskolan omfattas av ett åtgärdsprogram läsåret 2022/23. Vi vill därför fortsätta stärka arbetet för att varje elev ska få rätt stöd i skolan innan problemen hunnit växa sig för stora genom att fler speciallärare och specialpedagoger utbildas och anställs i skolväsendet.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

2.

Behörighet m.m., punkt 2 (C)

av Anders Ådahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3186 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 19 och

avslår motion

2025/26:2375 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Det är lärarna som gör den stora skillnaden och som är allra viktigast för elevens kunskapsinhämtning och utveckling. Behörighet är viktigt för att säkra att läraren har rätt kompetens och verktyg för att kunna utforma undervisningen utifrån elevernas förutsättningar och behov. Men tre av tio lärare inom grundskolan saknar behörighet. Inom gymnasieskolan är det en av fem. Centerpartiet menar att insatserna för att motverka lärarbristen måste stärkas. För att också se till att obehöriga lärare blir behöriga vill jag ställa krav på huvudmännen att ta fram en utbildningsplan för varje anställd obehörig lärare. Den obehöriga lärarens provanställning ska kunna förlängas automatiskt om utbildningsplanen efterlevs. Det skulle leda till att obehöriga lärare blir ett undantag och inte en regel som i dagens skola. Det skulle även stärka anställningstryggheten för de obehöriga lärarna under tiden de utbildar sig och skapa mer stabilitet för eleverna.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

3.

Förutsättningar för skolans personal, punkt 3 (C)

av Anders Ådahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3186 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 3, 20–22 och 29 samt

avslår motion

2025/26:939 av Elsa Widding (-) yrkande 3.

Ställningstagande

Det tidiga lärandet i förskolan lägger grunden för elevens skolgång. Fler förskollärare behöver utbildas. Jag menar att det därför behövs en utbildningsgaranti för förskollärare, som ger personalen på varje förskola möjlighet och rätt att vidareutbilda sig, utvecklas och växa på jobbet.

Många lärare saknar i dag de förutsättningar som krävs för att ge varje elev en chans att lyckas i skolan. Det beror bland annat på mycket omfattande administration. Lärarens roll behöver renodlas så att läraren får mer tid för varje elev bl.a. genom att mentorskapet görs frivilligt och läggs över på t.ex. heltidsmentorer. Jag vill också att kravet på två utvecklingssamtal per läsår tas bort. Det ska i stället vara elevens behov som ska vara styrande. Därför bör det vara rektorn som beslutar om det behövs fler än ett utvecklingssamtal under ett läsår.

Skolans viktigaste resurs är den tid eleverna spenderar med sina väl förberedda förskollärare och lärare. Detta kräver att det skapas förutsättningar för planering och för- och efterarbete. Därför vill jag reglera planeringstiden för lärare. Det är viktigt för att ge varje elev chansen att lyckas men också för att skapa en god arbetsmiljö, minska stressen och att stärka läraryrkets attraktivitet.

Rektorerna har genom sin närvaro en stor betydelse för lärarnas arbetsmiljö och förutsättningar för att ge elever en undervisning av god kvalitet. Centerpartiet anser att det är viktigt att rektorn kan vara en pedagogisk ledare. Det finns forskningsresultat som visar på att en arbetsledande chef bör ha högst 20 till 25 medarbetare för att kunna skapa förutsättningar för en bra arbetsmiljö. I dag har många rektorer en stor personalgrupp under sig och kan även vara rektor på flera stora enheter samtidigt. Det här är ett arbetsmiljöproblem och ett jämställdhetsproblem då skolan är en kvinnodominerad sektor. Jag vill därför se ett nationellt riktmärke för antal medarbetare per rektor. Det behöver också bli tydligare vilka uppgifter som är lämpliga att delegera till biträdande rektorer.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet