Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2026

Utskottet har tidigare anfört att Sverige ska vara en trovärdig, pålitlig och solidarisk allierad (senast i bet. 2025/26:UFöU1). Utskottet håller fast vid detta och instämmer med regeringen i att det medför förväntningar på Sverige att tillsammans med allierade aktivt bidra till Natos avskräckning och försvar. Att Sverige tillsammans med övriga allierade upprätthåller tilltron till de kollektiva försvarsgarantierna är centralt för att bevara freden i det nordatlantiska området. Därmed är ett aktivt svenskt bidrag till Natos samlade verksamhet för avskräckning och försvar även av avgörande betydelse för Sveriges säkerhet. Mot den bakgrunden välkomnar utskottet regeringens proposition om svenskt deltagande i sådan verksamhet under 2026.

Utskottet noterar regeringens bedömning att svenskt bidrag under 2026 enligt den inriktning och den omfattning som redogörs för i propositionen sammantaget är ett relevant bidrag och svarar mot alliansens behov. Som framgår av propositionen kommer de svenska styrkebidragen lämnas i enlighet med de närmare tidsangivelser och i den omfattning som följer av Natos operationsplanering eller den operationsplanering som är relevant för det aktuella samarbetet. För utskottet förefaller de föreslagna ramarna för bidraget under 2026 vara väl avvägda.

Regeringen framhåller i propositionen vikten av att vid behov, t.ex. vid ett försämrat säkerhetsläge, snabbt kunna förstärka de planerade svenska bidragen. Utskottet anser att det med tanke på detta är angeläget att riksdagens beslut om ramarna för svenskt deltagande innehåller en viss marginal för regeringen att tillfälligt förstärka de tre delbidragen till FLF Lettland, de stående marina styrkorna och Natos integrerade luft- och robotförsvar. Det är av samma anledning rimligt att regeringen också kan besluta om deltagande i andra begränsade operationer eller aktiviteter utan att deras precisa innebörd kan förutses i nuläget. Utskottet anser i likhet med regeringen att det med hänsyn till den förväntan som finns på allierade är angeläget att Sverige snabbt kan besvara förfrågningar om att delta i sådana typer av operationer eller aktiviteter.

De svenska väpnade styrkorna kommer som utgångspunkt att vara bidrag till Natos samlade fredstida verksamhet för avskräckning, vilket också är huvudsyftet. Liksom regeringen konsterarar dock utskottet att ett väpnat angrepp mot en allierad inte kan uteslutas och att de styrkor som står under Natos ledning i en sådan situation ska kunna delta i försvaret av allierades territorium. Mot den bakgrunden understryker utskottet allvaret i det beslut som riksdagen nu föreslås fatta. I händelse av ett angrepp mot en allierad ska de svenska bidrag som står under Natobefäl kunna stanna kvar med bibehållet bemyndigande och övergå från fredstida verksamhet med avskräckning som sitt huvudsyfte till försvar mot det väpnade angreppet inom ramen för Natos operationsplanering och mandat. Utskottet uppmärksammar att rätten till såväl individuellt som kollektivt självförsvar i enlighet med FN-stadgan är en av beståndsdelarna i den folkrättsliga grunden för det svenska bidraget till Natos avskräckning och försvar.

Inte minst mot den bakgrunden vill utskottet understryka vikten av att riksdagens insyn och inflytande över svenskt deltagande i aktuell verksamhet säkerställs. Utskottet har i sitt betänkande över propositionen om svenskt bidrag till Natos samlade avskräckning och försvar under 2025 (bet. 2024/25:UFöU2) förordat en ordning som nu följs där regeringen en gång per kvartal återrapporterar till de berörda utskotten om genomförandet av bidraget till Natos samlade avskräckning och försvar. Utskottet vill hänvisa till dessa överväganden och förordar fortfarande en sådan ordning. Som utskottet anförde då bör regeringen utöver den kvartalsvisa informationen vara beredd att informera utskotten även när det annars är motiverat, särskilt när en försämring av den säkerhetspolitiska situationen föranlett förstärkningar av det svenska bidraget inom den marginal som riksdagen har beslutat om.

Utskottet konstaterar att det svenska deltagandet i Natos avskräckning och försvar är en del av försvaret av Sverige och att deltagandet prioriteras som en del i Försvarsmaktens ordinarie verksamhet. Utskottet noterar att kostnaderna för bidraget under 2026 ryms inom befintliga ekonomiska ramar.

Sammanfattningsvis anser utskottet att riksdagen, i enlighet med regeringens förslag, bör besluta om att regeringen t.o.m. den 31 december 2026 får sätta in svenska väpnade styrkor bestående av markförband och specialförband om högst 1 700 personer, marina förband om högst 700 personer och flyg- och luftförsvarsförband om högst 600 personer för att i enlighet med internationell rätt bidra till Natos samlade avskräckning och försvar av det nordatlantiska området.

Därmed tillstyrker utskottet proposition 2025/26:25 och avstyrker motion 2025/26:3832 (-).

Med anledning av yrkandet om kärnvapenanvändning vill utskottet hänvisa till tidigare uttalanden (t.ex. i bet. 2024/25:UFöU2 och 2022/23:UU16) om att Sverige har trätt in som medlem i Nato utan förbehåll och att Sverige följaktligen åtagit sig helheten i nordatlantiska fördraget. Detta innefattar ett åtagande att följa även alliansens kärnvapendoktrin och den strategiska avskräckningen. Sverige ska vara en trovärdig, pålitlig och solidarisk allierad som över tid bidrar till hela Natos säkerhet. Mot den bakgrunden anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att rikta ett tillkännagivande om svenskt deltagande i fråga om verksamhet kopplad till kärnvapen. Därmed avstyrker utskottet även motion 2025/26:3826 (V).

Reservation

Kärnvapenanvändning, punkt 2 (V)

av Håkan Svenneling (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3826 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V).

Ställningstagande

Jag står i huvudsak bakom propositionen eftersom regeringens förslag fokuserar på att stärka säkerheten i vårt närområde. De baltiska länderna och Finland gränsar direkt till Ryssland och har bett om permanent militär närvaro av andra länder, något jag anser att Sverige ska kunna bidra med. Jag är dock emot att svenska förband ska delta i övningsverksamhet som kan inkludera moment med kärnvapen. Min ståndpunkt är att Sverige aldrig ska vara med och planera, förbereda eller öva på att använda kärnvapen. Kärnvapen är en säkerhetsrisk för Sverige, och vi ska inte delta i eller främja användningen av kärnvapen. Förespråkarna för kärnvapen argumenterar för att kärnvapen är avskräckande. Det är ett mycket kortsiktigt perspektiv. Att länder tävlar med varandra i kärnvapenkapprustningen ökar osäkerheten och är knappast ett sätt att bygga fred och trygghet.

Ur avsnittet "Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2026" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet