Verksamheten i Europeiska unionen under 2025

Sanktioner gentemot Ryssland

Utskottet välkomnar att regeringen verkar för att öka trycket på Ryssland. Detta görs bl.a. inom EU-samarbetet genom fler effektiva åtgärder mot skuggflottan och dess möjliggörare och åtgärderna för att säkerställa ökad effektivitet av sanktionerna.

När det gäller yrkandena om att på nationell nivå förhindra kringgående av sanktioner konstaterar utskottet att det är en komplex uppgift att motverka sanktionsbrott och kringgående av sanktioner samt att detta förutsätter en nära samverkan mellan myndigheter. I sammanhanget kan nämnas att Sverige har ett nära samarbete med kommissionen och övriga EU-medlemsstater i frågor som gäller nationellt genomförande av sanktioner. Sverige har bl.a. en löpande dialog med kommissionen om efterlevnadsfrågor inom ramen för kommissio-nens regelbundna högnivåmöten.

Sanktioner mot Kina

När det gäller motionsyrkanden om att införa sanktioner mot Kina vill utskottet i enlighet med sin ståndpunkt i betänkande 2024/25:UU10 betona vikten av att Kina respekterar minoriteters rättigheter, i synnerhet i Xinjiang och Tibet. Utskottet såg positivt på att sanktioner används som verktyg mot dem som är ansvariga för övergrepp mot utsatta minoriteter, liksom för den kinesiska statens förföljelse av människorättsförsvarare m.m. Utskottet fram-höll dock att ett enhetligt agerande inom EU är avgörande för sanktionernas effektivitet. Utskottet vidhåller denna uppfattning.

Sanktioner mot Israel, inklusive israeliska bosättare

I likhet med sitt ställningstagande i betänkande 2025/26:UU15 anser utskottet att EU ska stödja de ansträngningar som görs för att åstadkomma en varaktig fred, men samtidigt behöver EU kunna fortsätta att vidta restriktiva åtgärder för att sätta press på Israel och Palestina. I likhet med tidigare är utskottet inte berett att ta ställning till detaljerade förslag på restriktiva åtgärder riktade mot Israel, men noterar vikten av att EU upprätthåller trycket mot den israeliska regeringen att leva upp till sina folkrättsliga skyldigheter.

När det gäller sanktioner mot bosättare välkomnar utskottet den politiska överenskommelsen mellan EU:s utrikesministrar från den 11 maj 2026 om att gå vidare med riktade sanktioner mot extremistiska bosättare och enheter som stöder bosättningar på Västbanken. Utskottet stöder regeringen i dess arbete med att verka för sank-tionslistningar av extremistiska bosättare, bosättarorganisationer och extre-mistiska israeliska ministrar.

Med hänsyn till vad som anförs ovan avstyrker utskottet motionerna 2025/26:2369 (V) yrkande 7, 2025/26:3411 (MP) yrkandena 14 och 34, 2025/26:3593 (S) yrkande 35, 2025/26:3623 (S) yrkandena 5 och 6, 2025/26:3729 (C) yrkande 39 och 2025/26:3988 (V) yrkandena 25, 26 och 28.

Ur avsnittet "Sanktioner" i betänkandet, som även gäller punkt 3. Läs betänkandet

När det gäller motionsyrkandet om matsuveränitet i Afrika kan utskottet kon-–statera att FN:s livsmedels– och jordbruksorganisation (FAO) har principer för ansvarsfulla jordbruksinvesteringar tillsammans med FN:s livsmedelsprogram (WFP) och Internationella fonden för jordbruksutveckling. Principerna, som är frivilliga, syftar bl.a. till att säkerställa småskaliga brukares rättigheter i samband med markinvesteringar. Utskottet anser att investeringar alltid bör göras på ett sätt som inte skadar lokalbefolkningars rättigheter eller möj-ligheter att trygga sitt uppehälle, vilket inkluderar respekten för människors nyttjanderätt till den mark de brukar för sin försörjning. Det yttersta ansvaret för att så sker vilar på regeringen i det land där investeringen görs.

När det gäller motionsyrkandet om användning av naturresurser på ocku-–perad västsaharisk mark och vatten vill utskottet hänvisa till EU-domstolens dom den 4 oktober 2024, i vilken EU-domstolen slog fast att unionens åtgärder i internationella sammanhang måste vara förenliga med folkrätten, inklusive FN-stadgan. EU beslutade under hösten som en följd av domen om ändringar i associeringsavtalet med Marocko, bl.a. införande av krav på ursprungsmärkning för vissa produkter och etablerandet av en kontrollmekanism som säkerställer att fördelarna från avtalet kommer det västsahariska folket till gagn. Utskottet instämmer i regeringens ståndpunkt om att EU-domstolens domslut ska respekteras och handelsrelationen med Marocko värnas.

När det gäller motionsyrkandet om fredsförhandlingar mellan de stridande parterna i Sudan vill utskottet påminna om att regeringen och EU vid flera tillfällen har uppmanat alla externa aktörer i konflikten, inklusive Förenade Arabemiraten och Saudiarabien, att avstå från att direkt eller indirekt förvärra situationen i Sudan och i stället agera konstruktivt och koordinerat för att nå en fredlig lösning på konflikten. Utskottet anser att regionala aktörer, både enskilda stater och organisationer, bör agera gemensamt för en vapenvila och för att långsiktig fred kan uppnås och därigenom få slut på det humanitära lidandet.

När det gäller motionsyrkandet om att Sverige tillsammans med EU och FN ska intensifiera sitt stöd till östra Kongo kan utskottet konstatera att Sverige och EU är stora givare till den humanitära responsen i landet och i regionen. Utskottet stöder regeringen i dess arbete med att verka för att EU ökar sitt engagemang och stöd för en fredlig lösning på konflikten i östra delen av Demokratiska republiken Kongo. Regeringen verkar även för att EU ska bidra till att förbättra det humanitära tillträdet och för att humanitära frågor får en större plats i de olika medlingsprocesserna. Regeringen arbetar även för att EU ska öka sitt stöd till den afrikanska medlingen, vilket är viktigt för att undvika en spridning av konflikten till andra länder i regionen.

När det gäller motionsyrkandet om att EU ska ta ansvar för att Ukraina får en styrkeposition i förhandlingarna vill utskottet hänvisa till den utrikes-–politiska deklarationen från den 18 februari 2026. Regeringen anför i denna att Sverige står fast vid sin tvåpunktsplan om mer stöd till Ukraina och ökad press på Ryssland. Vidare anför regeringen att Sverige tillsammans med sina allierade och partner ska motverka Ryssland från en styrkeposition.

När det gäller motionsyrkandet om stöd till den ryska och belarusiska freds-och demokratirörelsen konstaterar utskottet att den ryska regimen har gått till allt hårdare angrepp mot politisk opposition, oberoende medier och civilsam-hället i Ryssland. Utskottet konstaterar att EU stöder oberoende ryska och belarusiska medier som verkar i exil från EU. När det gäller svenskt stöd har utrikesministern svarat på den skriftliga frågan 2024/25:799 att regeringen avser att fortsätta sitt stöd till det ryska civilsamhället i och utanför Ryssland. I sammanhanget kan nämnas att Sida för perioden 2023–2027 har ett ramavtal med Europarådet om stöd till handlingsplanen för samarbete med företrädare för de belarusiska demokratiska krafterna och det civila samhället.

När det gäller motionsyrkandet om konflikten mellan Israel och Palestina anser utskottet att EU måste driva på för att konkreta steg tas mot en varaktig fred i Gaza som kan leda till en tvåstatslösning. Det är viktigt att Sverige stöder EU:s arbete, engagemang och initiativ för att få till stånd en trovärdig process för en förhandlad tvåstatslösning i samverkan med bl.a. regionala aktörer och FN.

Med hänsyn till vad som anförts ovan avstyrker utskottet motionerna 2025/26:2776 (V) yrkande 6, 2025/26:3622 (S) yrkandena 31, 35 och 36, 2025/26:3623 (S) yrkande 32 och 2025/26:3988 (V) yrkandena 12, 27 och 28.

Ur avsnittet "EU:s bilaterala och regionala relationer" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.

Ur avsnittet "Skrivelsen" i betänkandet. Läs betänkandet

Utöver de yrkanden som behandlas tidigare i detta betänkande finns förslag i ett antal motioner som är föremål för förenklad motionshantering enligt de riktlinjer som riksdagen har fastslagit med anledning av Riksdagskommitténs betänkande Riksdagen i en ny tid (framst. 2005/06:RS3, bet. 20025/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335) och i enlighet med promemorian Förenklad motionsberedning under valperioden 2022–2026 som utrikesutskottet fastställde den 5 oktober 2023 (prot. 2023/24:3).

Utskottet har under beredningen kommit fram till att de yrkanden som redovisas i bilaga 2 inte kan vara aktuella för något tillkännagivande från riksdagen, och ett enigt utskott avstyrker dessa motioner. Detta kan innebära att partier vidhåller de synpunkter som framförs i motionsyrkanden, men att de avstår från att ge uttryck för dem i detta betänkande.

Reservationer

1.

Övergripande frågor, punkt 1 (S)

av Morgan Johansson (S), Alexandra Völker (S), Olle Thorell (S), Linnéa Wickman (S) och Annika Strandhäll (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3623 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 36 och

avslår motionerna

2025/26:3729 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 34 och

2025/26:3988 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 8 och 37.

Ställningstagande

En fortsatt utvidgning av EU måste göras på ett ansvarsfullt sätt. Innan länderna kan bli fullvärdiga medlemmar i EU måste de leva upp till de krav som kommer till uttryck i Köpenhamnskriterierna. Det är också viktigt att värna fungerande arbetsmarknader och fackliga rättigheter, och att gränsöverskridande brottslighet bekämpas. Vi ska fortsätta att stödja kandidatländerna i det reformarbetet. Att nödvändiga reformer kommer på plats är viktigt för både ansökarländerna själv och för EU:s fortsatta funktionalitet. En gradvis anslutning, där kandidatländerna stegvis får tillträde till delar av EU-medlemskapet är en bra ansats.

Det är viktigt för Europas säkerhet att Ukraina, Moldavien och länderna på västra Balkan kan bli medlemmar i EU.

En framtida utvidgning av EU kommer att ställa stora krav på att unionen reformeras. Beslutsregler behöver ses över, och stora politikområden som jordbrukspolitiken, sammanhållningspolitiken och EU:s budget behöver förändras för att unionen ska fungera effektivt. Samtidigt behöver kostnaderna hållas nere.

2.

Övergripande frågor, punkt 1 (V)

av Håkan Svenneling (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3988 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 8 och 37 samt

avslår motionerna

2025/26:3623 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 36 och

2025/26:3729 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 34.

Ställningstagande

Jag vill att EU inför en feministisk budget som bygger på en genomgripande feministisk analys och som syftar till att utjämna skillnader mellan könen i fråga om inkomst och levnadsvillkor. Neddragningar av välfärd och inskränkningar av arbetsrätten i många EU-länder har drabbat kvinnor mycket hårt.

Sverige bör arbeta i EU för att kriminalisera skatteflykt och medhjälp till skatteflykt och för att se till att dessa handlingar får kännbara påföljder. Jag vill sätta stopp för skatteflykt och skatteparadis inom och utanför EU. Skatte-flykt drar undan stora resurser från samhället som skulle kunna användas till gemensam välfärd. Det minskar också tilliten, sammanhållningen och förtro-endet för samhället. Jag vill stärka regleringarna av skatteparadis och jag vill att Sverige agerar för att få till stånd mer samarbete och öppenhet mellan länder när det gäller skatteinformation.

3.

Övergripande frågor, punkt 1 (C)

av Anna Lasses (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3729 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 34 och

avslår motionerna

2025/26:3623 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 36 och

2025/26:3988 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 8 och 37.

Ställningstagande

Jag vill att Sverige ska vara en föregångare i EU när det gäller utsläpps-minskningar och att EU ska vara en föregångare i världen genom att anta modiga och ambitiösa utsläppsminskningsmål. Jag vill se ett klimatlås på EU:s budget, likt det s.k. demokratilåset. Ett klimatlås innebär att om ett medlems-land inte vidtar tillräckliga klimatåtgärder, så bör de inte heller får del av det EU-stöd som de annars kan ha rätt till. Det ska finnas en kostnad för utsläpp.

4.

Utrikespolitik, punkt 2 (S)

av Morgan Johansson (S), Alexandra Völker (S), Olle Thorell (S), Linnéa Wickman (S) och Annika Strandhäll (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3623 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkandena 30 och 33 samt

avslår motionerna

2025/26:2369 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 1,

2025/26:3570 av Anna Lasses m.fl. (C) yrkande 2,

2025/26:3729 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 18 och

2025/26:3988 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 2, 5 och 15.

Ställningstagande

EU är Sveriges viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska arena. Europa måste långsiktigt ta större ansvar för sin egen säkerhet. EU måste samla sig och använda sin gemensamma styrka. Därför är det avgörande att stärka den samlade europeiska försvarsförmågan samt EU:s handlingsförmåga som säkerhetspolitisk aktör och förmåga att ta ansvar för unionens och närområdets säkerhet. Genom att stärka EU:s arbete för cybersäkerhet stärks förmågan att agera mot desinformation, valpåverkan och hybridhot. Vi står upp för EU:s solidaritetsklausul. EU ska fortsätta att vara en trovärdig säkerhetspolitisk aktör som tar ansvar för sin egen säkerhet och samtidigt agerar globalt med sina partners utifrån en bredd av civila och militära verktyg.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet