Folkrätt, inklusive mänskliga rättigheter

Utskottet vill precis som i sitt principiella ställningstagande i betänkande 2024/25:UU15 framhålla det centrala i att upprätthålla en regelbaserad världsordning. Folkrätten är en hörnsten i Sveriges utrikespolitik. Att upprätthålla den regelbaserade världsordningen, med FN-stadgan i grunden, är helt avgörande för vårt lands säkerhet och för stabiliteten i världen. Utskottet fäster stor vikt vid de internationella domstolarna som är viktiga för att upprätthålla folkrätten och en regelbaserad världsordning, och utskottet värnar om dessa domstolars självständighet och integritet.

Utskottet anser att ansvarsutkrävande för brott mot folkrätten är viktigt för att säkerställa att stater respekterar internationella rättsliga normer. Genom att dokumentera kränkningar och ställa förövare till svars för grova överträdelser främjar man rättvisa, avskräcker från framtida brott och stärker den internationella rättsordningen. Utskottet anser att Sverige ska arbeta brett i flera olika forum för att främja ansvarsutkrävande. Utskottet stödjer även EU:s riktlinjer för att följa internationell humanitär rätt.

Utskottet har i betänkande 2025/26 UU1 Utgiftsområde 5 funnit att tilldelningen till anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer inom utgiftsområde 5, under vilket avgifter till Internationella brottmålsdomstolen faller, är väl avvägd. Utskottet vidhåller denna ståndpunkt och konstaterar att Sverige stödjer Internationella brottmålsdomstolen i flera olika avseenden.

Utskottet beklagar djupt de amerikanska sanktioner som riktats mot Internationella brottmålsdomstolen. Dessa sanktioner äventyrar domstolens oberoende, opartiskhet och integritet. Utskottet ställer sig bakom regeringens hållning att EU:s blockerande stadga ska aktiveras men konstaterar samtidigt att det behövs ett brett stöd bland medlemsländerna för att EU-kommissionen ska aktivera den blockerande stadgan.

När det gäller motionsyrkandet om en parlamentarisk kommitté för att utreda principerna bakom erkännande av folkmord vill utskottet påminna om sitt tidigare ställningstagande när det gäller erkännande av folkmord (senast uttryckt i bet. 2023/24:UU14), nämligen att det i princip inte är riksdagens uppgift som ett representativt organ att göra folkrättsliga ställningstaganden. Utskottets principiella uppfattning är alltjämt att det är genom forskning, fri debatt och rättsliga prövningar som det avgörs hur historiska händelser och förlopp ska definieras.

När det gäller motionsyrkandena om ockupation av Tibet konstaterar utskottet att etniska och religiösa minoriteter i Tibet är särskilt utsatta för kränkningar av deras mänskliga rättigheter. Utskottet återkommer till hur det ser på situationen för minoriteter i avsnittet Minoriteter.

När det gäller motionsyrkandet om tilläggsprotokollet till FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter konstaterar utskottet att Sverige inte har ratificerat tilläggsprotokollet om klagorätt till FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter eftersom det med hänsyn till rättigheternas karaktär kan vara svårt att ange när en kränkning har begåtts. Utskottet ser mot denna bakgrund inte anledning att tillmötesgå motionsyrkandet.

Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:1323 (MP) yrkandena 1 och 3, 2024/25:1435 (SD) yrkande 16, 2024/25:3020 (V) yrkande 9, 2024/25:3107 (S) yrkande 9, 2024/25:3162 (C) yrkande 48, 2025/26:2368 (V) yrkande 1, 2025/26:2776 (V) yrkande 3, 2025/26:3411 (MP) yrkandena 6 och 8, 2025/26:3440 (V) yrkande 14–17, 2025/26:3509 (MP) yrkande 49, 2025/26:3527 (MP) yrkande 3, 2025/26:3623 (S) yrkandena 13 och 45 och 2025/26:3729 (C) yrkandena 60 och 61.

Ur avsnittet "Folkrätt" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 6. Läs betänkandet

Utskottet anser precis som i sina tidigare ställningstaganden (bl.a. uttryckt i bet. 2019/20:UU15) att dödsstraffet är en kränkning av de mest grundläggande mänskliga rättigheterna och att det utgör ett omänskligt, grymt och oåterkalleligt straff som inte har någon plats i en modern rättsordning. Utskottet fördömer därför tillämpningen av dödsstraff var det än tillämpas och stödjer EU:s riktlinjer för att avskaffa dödsstraffet globalt.

Utskottet fördömer vidare alla former av handel med mänskliga organ, var de än sker i världen. Utskottet ser allvarligt på de anklagelser som framförs i fråga om organhandel i Kina.

I likhet med i tidigare betänkanden (senast i bet. 2023/24:UU14) betonar utskottet vikten av att stödja civilsamhällets organisationer och aktörer för att stärka demokratin och människors deltagande. Civilsamhällets utrymme är och ska fortsätta att vara ett viktigt ämne för Sveriges relationer inom multilaterala organisationer och med andra länder. Utskottet vill även i sammanhanget understryka att det fäster stor vikt vid att urfolk kan delta aktivt i beslutsprocesser som berör dem.

Utskottet konstaterar precis som i sitt ställningstagande i betänkande 2021/22:UU7 att respekt för fackliga rättigheter är centralt för ett demokratiskt samhälle och för minskad fattigdom och ojämlikhet. Rättsstatens principer, yttrandefrihet, pressfrihet och demokratiska offentliga institutioner är väsentliga förutsättningar för att kunna hävda föreningsfrihet och rätten till kollektiva förhandlingar för arbetsmarknadens parter. Utskottet anser att det är viktigt att regeringen verkar för att stater ratificerar Internationella arbetsorganisationens kärnkonventioner.

När det gäller motionsyrkandet om globala ramavtal för svenska företag i Kina instämmer utskottet i vad näringsutskottet har uttalat t.ex. i betänkande 2023/24:NU13 om att ansvaret för hållbart företagande i första hand måste vila på företagen själva. Många svenska företag bedriver redan ett aktivt och ambitiöst hållbarhetsarbete. Staten kan och bör dock vidta åtgärder för att på olika sätt uppmuntra och stödja företagen i denna strävan. Det finns ett antal riktlinjer och vägledande principer till stöd för företagens arbete med hållbarhet. Även om de inte är bindande för företagen fäster de uppmärksamhet på problem i skärningspunkten mellan handel och miljö samt, arbetsvillkor och mänskliga rättigheter. Avslutningsvis förutsätter utrikesutskottet i likhet med näringsutskottet att svenska företag respekterar mänskliga rättigheter och följer internationell rätt och svensk lagstiftning.

Mot bakgrund av de många rapporterna om utbredda kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna i Kina understryker utskottet vikten av att Kina respekterar de mänskliga rättigheterna och lever upp till sina internationella åtaganden samt rättsstatens principer. Utskottet fäster stor vikt vid att regeringen konsekvent och tydligt tar upp frågan om den allvarliga situationen i fråga om mänskliga rättigheter i Kina vid bilaterala kontakter och i multilaterala sammanhang. Utskottet anser att regeringen bör fortsätta att aktivt verka för en stark och EU-gemensam hållning och att regeringen i samarbete med EU och likasinnade bör verka för att uppmärksamma situationen i fråga om de mänskliga rättigheterna i Kina i berörda multilaterala sammanhang.

Med hänvisning till vad som ovan anförts avstyrker utskottet motionerna 2025/26:2369 (V) yrkandena 5, 6, 13 och 17, 2025/26:2776 (V) yrkande 16 och 2025/26:3509 (MP) yrkande 12.

Hongkong

Utskottet behandlade senast motionsyrkanden om Hongkong i betänkande 2024/25:UU7. Utskottet konstaterar att den negativa utvecklingen i Hongkong fortsätter, med minskat demokratiskt utrymme och ökade inskränkningar av individers mänskliga rättigheter. Utskottet konstaterar att Sverige och EU i olika sammanhang har framfört sin oro över situationen och att Sverige och EU står bakom modellen om ”ett land två system” som syftar till att bevara Hongkongs autonoma ställning med ett oberoende politiskt och juridiskt system i enlighet med Hongkongs grundlag.

Utskottet anser att regeringen även fortsättningsvis bör arbeta för ett tydligt gemensamt EU-agerande och vara pådrivande för att de åtgärder som EU införde i juli 2020 genomförs även framgent. De inkluderar stöd till civilsamhället och bevakning av rättegångar mot företrädare för demokratirörelsen i Hongkong.

När det gäller de motionsyrkanden som handlar om att Sverige bör avsluta avtalet om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Sverige och Hongkong konstaterar utskottet att riksdagen har gjort två tillkännagivanden om att avtalet bör avslutas. Utskottet konstaterar att regeringen enligt skrivelse 2024/25:75 har begärt in upplysningar från de myndigheter som särskilt berörs och att regeringen har gjort bedömningen att det inte finns anledning att vidta den åtgärd som följer av tillkännagivandena. Eftersom tillkännagivandena anses som slutbehandlade och varken utskottet eller konstitutionsutskottet hade något att invända mot regeringens bedömning när skrivelse 2024/25:75 behandlades våren 2025 avstyrker utskottet dessa motionsyrkanden.

Med hänvisning till vad som ovan anförts avstyrker utskottet motionerna 2025/26:2369 (V) yrkandena 18 och 19, 2025/26:3411 (MP) yrkandena 10–12 och 2025/26:3729 (C) yrkande 40.

Ur avsnittet "Övergripande om mänskliga rättigheter och demokrati" i betänkandet, som även gäller punkterna 3 och 7. Läs betänkandet

Utskottet vill precis som i sitt principiella ställningstagande i betänkande 2024/25:UU15 framhålla det centrala i att upprätthålla en regelbaserad världsordning. Folkrätten är en hörnsten i Sveriges utrikespolitik. Att upprätthålla den regelbaserade världsordningen, med FN-stadgan i grunden, är helt avgörande för vårt lands säkerhet och för stabiliteten i världen. Utskottet fäster stor vikt vid de internationella domstolarna som är viktiga för att upprätthålla folkrätten och en regelbaserad världsordning, och utskottet värnar om dessa domstolars självständighet och integritet.

Utskottet anser att ansvarsutkrävande för brott mot folkrätten är viktigt för att säkerställa att stater respekterar internationella rättsliga normer. Genom att dokumentera kränkningar och ställa förövare till svars för grova överträdelser främjar man rättvisa, avskräcker från framtida brott och stärker den internationella rättsordningen. Utskottet anser att Sverige ska arbeta brett i flera olika forum för att främja ansvarsutkrävande. Utskottet stödjer även EU:s riktlinjer för att följa internationell humanitär rätt.

Utskottet har i betänkande 2025/26 UU1 Utgiftsområde 5 funnit att tilldelningen till anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer inom utgiftsområde 5, under vilket avgifter till Internationella brottmålsdomstolen faller, är väl avvägd. Utskottet vidhåller denna ståndpunkt och konstaterar att Sverige stödjer Internationella brottmålsdomstolen i flera olika avseenden.

Utskottet beklagar djupt de amerikanska sanktioner som riktats mot Internationella brottmålsdomstolen. Dessa sanktioner äventyrar domstolens oberoende, opartiskhet och integritet. Utskottet ställer sig bakom regeringens hållning att EU:s blockerande stadga ska aktiveras men konstaterar samtidigt att det behövs ett brett stöd bland medlemsländerna för att EU-kommissionen ska aktivera den blockerande stadgan.

När det gäller motionsyrkandet om en parlamentarisk kommitté för att utreda principerna bakom erkännande av folkmord vill utskottet påminna om sitt tidigare ställningstagande när det gäller erkännande av folkmord (senast uttryckt i bet. 2023/24:UU14), nämligen att det i princip inte är riksdagens uppgift som ett representativt organ att göra folkrättsliga ställningstaganden. Utskottets principiella uppfattning är alltjämt att det är genom forskning, fri debatt och rättsliga prövningar som det avgörs hur historiska händelser och förlopp ska definieras.

När det gäller motionsyrkandena om ockupation av Tibet konstaterar utskottet att etniska och religiösa minoriteter i Tibet är särskilt utsatta för kränkningar av deras mänskliga rättigheter. Utskottet återkommer till hur det ser på situationen för minoriteter i avsnittet Minoriteter.

När det gäller motionsyrkandet om tilläggsprotokollet till FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter konstaterar utskottet att Sverige inte har ratificerat tilläggsprotokollet om klagorätt till FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter eftersom det med hänsyn till rättigheternas karaktär kan vara svårt att ange när en kränkning har begåtts. Utskottet ser mot denna bakgrund inte anledning att tillmötesgå motionsyrkandet.

Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:1323 (MP) yrkandena 1 och 3, 2024/25:1435 (SD) yrkande 16, 2024/25:3020 (V) yrkande 9, 2024/25:3107 (S) yrkande 9, 2024/25:3162 (C) yrkande 48, 2025/26:2368 (V) yrkande 1, 2025/26:2776 (V) yrkande 3, 2025/26:3411 (MP) yrkandena 6 och 8, 2025/26:3440 (V) yrkande 14–17, 2025/26:3509 (MP) yrkande 49, 2025/26:3527 (MP) yrkande 3, 2025/26:3623 (S) yrkandena 13 och 45 och 2025/26:3729 (C) yrkandena 60 och 61.

Ur avsnittet "Folkrätt" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 4. Läs betänkandet

Utskottet anser precis som i sina tidigare ställningstaganden (bl.a. uttryckt i bet. 2019/20:UU15) att dödsstraffet är en kränkning av de mest grundläggande mänskliga rättigheterna och att det utgör ett omänskligt, grymt och oåterkalleligt straff som inte har någon plats i en modern rättsordning. Utskottet fördömer därför tillämpningen av dödsstraff var det än tillämpas och stödjer EU:s riktlinjer för att avskaffa dödsstraffet globalt.

Utskottet fördömer vidare alla former av handel med mänskliga organ, var de än sker i världen. Utskottet ser allvarligt på de anklagelser som framförs i fråga om organhandel i Kina.

I likhet med i tidigare betänkanden (senast i bet. 2023/24:UU14) betonar utskottet vikten av att stödja civilsamhällets organisationer och aktörer för att stärka demokratin och människors deltagande. Civilsamhällets utrymme är och ska fortsätta att vara ett viktigt ämne för Sveriges relationer inom multilaterala organisationer och med andra länder. Utskottet vill även i sammanhanget understryka att det fäster stor vikt vid att urfolk kan delta aktivt i beslutsprocesser som berör dem.

Utskottet konstaterar precis som i sitt ställningstagande i betänkande 2021/22:UU7 att respekt för fackliga rättigheter är centralt för ett demokratiskt samhälle och för minskad fattigdom och ojämlikhet. Rättsstatens principer, yttrandefrihet, pressfrihet och demokratiska offentliga institutioner är väsentliga förutsättningar för att kunna hävda föreningsfrihet och rätten till kollektiva förhandlingar för arbetsmarknadens parter. Utskottet anser att det är viktigt att regeringen verkar för att stater ratificerar Internationella arbetsorganisationens kärnkonventioner.

När det gäller motionsyrkandet om globala ramavtal för svenska företag i Kina instämmer utskottet i vad näringsutskottet har uttalat t.ex. i betänkande 2023/24:NU13 om att ansvaret för hållbart företagande i första hand måste vila på företagen själva. Många svenska företag bedriver redan ett aktivt och ambitiöst hållbarhetsarbete. Staten kan och bör dock vidta åtgärder för att på olika sätt uppmuntra och stödja företagen i denna strävan. Det finns ett antal riktlinjer och vägledande principer till stöd för företagens arbete med hållbarhet. Även om de inte är bindande för företagen fäster de uppmärksamhet på problem i skärningspunkten mellan handel och miljö samt, arbetsvillkor och mänskliga rättigheter. Avslutningsvis förutsätter utrikesutskottet i likhet med näringsutskottet att svenska företag respekterar mänskliga rättigheter och följer internationell rätt och svensk lagstiftning.

Mot bakgrund av de många rapporterna om utbredda kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna i Kina understryker utskottet vikten av att Kina respekterar de mänskliga rättigheterna och lever upp till sina internationella åtaganden samt rättsstatens principer. Utskottet fäster stor vikt vid att regeringen konsekvent och tydligt tar upp frågan om den allvarliga situationen i fråga om mänskliga rättigheter i Kina vid bilaterala kontakter och i multilaterala sammanhang. Utskottet anser att regeringen bör fortsätta att aktivt verka för en stark och EU-gemensam hållning och att regeringen i samarbete med EU och likasinnade bör verka för att uppmärksamma situationen i fråga om de mänskliga rättigheterna i Kina i berörda multilaterala sammanhang.

Med hänvisning till vad som ovan anförts avstyrker utskottet motionerna 2025/26:2369 (V) yrkandena 5, 6, 13 och 17, 2025/26:2776 (V) yrkande 16 och 2025/26:3509 (MP) yrkande 12.

Hongkong

Utskottet behandlade senast motionsyrkanden om Hongkong i betänkande 2024/25:UU7. Utskottet konstaterar att den negativa utvecklingen i Hongkong fortsätter, med minskat demokratiskt utrymme och ökade inskränkningar av individers mänskliga rättigheter. Utskottet konstaterar att Sverige och EU i olika sammanhang har framfört sin oro över situationen och att Sverige och EU står bakom modellen om ”ett land två system” som syftar till att bevara Hongkongs autonoma ställning med ett oberoende politiskt och juridiskt system i enlighet med Hongkongs grundlag.

Utskottet anser att regeringen även fortsättningsvis bör arbeta för ett tydligt gemensamt EU-agerande och vara pådrivande för att de åtgärder som EU införde i juli 2020 genomförs även framgent. De inkluderar stöd till civilsamhället och bevakning av rättegångar mot företrädare för demokratirörelsen i Hongkong.

När det gäller de motionsyrkanden som handlar om att Sverige bör avsluta avtalet om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Sverige och Hongkong konstaterar utskottet att riksdagen har gjort två tillkännagivanden om att avtalet bör avslutas. Utskottet konstaterar att regeringen enligt skrivelse 2024/25:75 har begärt in upplysningar från de myndigheter som särskilt berörs och att regeringen har gjort bedömningen att det inte finns anledning att vidta den åtgärd som följer av tillkännagivandena. Eftersom tillkännagivandena anses som slutbehandlade och varken utskottet eller konstitutionsutskottet hade något att invända mot regeringens bedömning när skrivelse 2024/25:75 behandlades våren 2025 avstyrker utskottet dessa motionsyrkanden.

Med hänvisning till vad som ovan anförts avstyrker utskottet motionerna 2025/26:2369 (V) yrkandena 18 och 19, 2025/26:3411 (MP) yrkandena 10–12 och 2025/26:3729 (C) yrkande 40.

Ur avsnittet "Övergripande om mänskliga rättigheter och demokrati" i betänkandet, som även gäller punkterna 3 och 5. Läs betänkandet

Utöver de yrkanden som behandlas tidigare i detta betänkande finns förslag i motioner som är föremål för förenklad motionsberedning enligt de riktlinjer som riksdagen har fastslagit med anledning av Riksdagskommitténs betänkande Riksdagen i en ny tid (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335) och i enlighet med promemorian Förenklad motionsberedning under valperioden 2022–2026 som utrikesutskottet fastställde i oktober 2023. Utskottet har under beredningen kommit fram till att de yrkanden som redovisas i bilaga 2 inte kan vara aktuella för något tillkännagivande från riksdagen, och ett enigt utskott avstyrker yrkandena. Detta kan innebära att partier vidhåller de synpunkter som framförs i motionsyrkandena men att de avstår från att ge uttryck för dem i detta betänkande.

Reservationer

1.

Folkrätt, punkt 1 (S)

av Morgan Johansson (S), Alexandra Völker (S), Olle Thorell (S), Linnéa Wickman (S) och Annika Strandhäll (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:3107 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 9 och

2025/26:3623 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkandena 13 och 45 samt

avslår motionerna

2024/25:1323 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkandena 1 och 3,

2024/25:1435 av Rasmus Giertz m.fl. (SD) yrkande 16,

2024/25:3020 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 9,

2024/25:3162 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 48,

2025/26:2368 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1,

2025/26:2776 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 3,

2025/26:3411 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkandena 6 och 8,

2025/26:3440 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 14–17,

2025/26:3509 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 49,

2025/26:3527 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 3 och

2025/26:3729 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkandena 60 och 61.

Ställningstagande

Vi anser att Sverige måste aktivt stödja internationella rättsliga institutioner som Internationella brottmålsdomstolen och Internationella domstolen och deras rättsprocesser för att motverka straffrihet för aktörer i konflikter såsom kriget i Gaza.

USA införde under 2025 sanktioner riktade mot ett antal domare och åklagare vid Internationella brottmålsdomstolen efter att domstolen utfärdat en arresteringsorder mot Israels premiärminister Netanyahu. Dessa sanktioner försvårar kraftigt domstolens arbete och de utgör ett allvarligt brott mot internationell rätt. För att motverka dessa sanktioner bör EU aktivera den s.k. blockerande stadgan. Stadgan innebär att de som omfattas av den förhindras att följa sanktioner införda av tredjeländer. En sådan åtgärd skulle underlätta domstolens möjligheter att fortsätta verka.

2.

Folkrätt, punkt 1 (V)

av Håkan Svenneling (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:3020 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 9,

2025/26:2368 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1,

2025/26:2776 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 3 och

2025/26:3440 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 14–17 och

avslår motionerna

2024/25:1323 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkandena 1 och 3,

2024/25:1435 av Rasmus Giertz m.fl. (SD) yrkande 16,

2024/25:3107 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 9,

2024/25:3162 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 48,

2025/26:3411 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkandena 6 och 8,

2025/26:3509 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 49,

2025/26:3527 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 3,

2025/26:3623 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkandena 13 och 45 samt

2025/26:3729 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkandena 60 och 61.

Ställningstagande

Det ligger ett stort ansvar på det internationella samfundet att försvara folkrätt och grundläggande mänskliga rättigheter. Sverige ska försvara folkrätt och mänskliga rättigheter och tydligt markera mot länder som bryter mot dessa förpliktelser. När den svenska regeringen handlar med krigsmateriel med Israel mitt under ett pågående folkmord i Gaza gör regeringen det motsatta.

Sverige bör verka som enskilt land och inom EU och FN för att fler personer som bryter mot de mänskliga rättigheterna ska ställas inför rätta för sina handlingar. Som statspart till Romstadgan har Sverige förbundit sig till att utreda alla personer som kan misstänkas för att bidragit till folkmord. Sverige bör därmed vidta åtgärder så att individer som kan misstänkas för att ha bidragit till folkmord utreds för sin medverkan. Vidare bör Sverige tillföra ICC och ICJ mer resurser så att domstolarna har alla nödvändiga förutsättningar för att utreda de omfattande brott som har begåtts. Sverige måste fördöma USA:s sanktioner mot ICC och det undergrävande av internationell rätt som dessa sanktioner innebär. Sverige bör vidare verka för att EU aktiverar blockeringsstadgan mot USA:s sanktioner för att skydda ICC och dess domare så att domstolen kan fortsätta att utreda Israel.

3.

Folkrätt, punkt 1 (C)

av Kerstin Lundgren (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:3162 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 48 och

2025/26:3729 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkandena 60 och 61 samt

avslår motionerna

2024/25:1323 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkandena 1 och 3,

2024/25:1435 av Rasmus Giertz m.fl. (SD) yrkande 16,

2024/25:3020 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 9,

2024/25:3107 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 9,

2025/26:2368 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1,

2025/26:2776 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 3,

2025/26:3411 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkandena 6 och 8,

2025/26:3440 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 14–17,

2025/26:3509 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 49,

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet