Situationen i Israel och Palestina

Utskottet konstaterar liksom regeringen att fredsprocessen i Gaza är skör och att det internationella samfundet har en viktig roll i att främja fortsatta steg mot en hållbar fred. Det är glädjande att samtliga överlevande i gisslan har frigivits och att kvarlevorna efter samtliga avlidna nu har återbördats till Israel. Utskottet välkomnar liksom regeringen att den andra fasen i fredsplanen nu kan påbörjas. Utskottet konstaterar i sammanhanget att det fredsråd som presenterats har ett betydligt bredare mandat än vad som anges i fredsplanen för Gaza och i FN:s säkerhetsrådsresolution. Vid utrikesminister Maria Malmer Stenergards (M) föredragning för utskottet den 27 januari 2026 framkom att regeringen inte har för avsikt att gå med i fredsrådet i dess nuvarande form. Vid EU:s råd för utrikesfrågor den 29 januari 2026 uttryckte ministrarna sin beredvillighet att samarbeta med USA om genomförandet av den övergripande fredsplanen för Gaza, med ett fredsråd som utför sitt uppdrag som övergångsförvaltning, i enlighet med FN:s säkerhetsrådsresolution 2803. Utskottet noterar också att statministern i sin återrapport från det informella mötet mellan Europeiska rådets medlemmar den 22 januari 2026 underströk att Sverige inte ser det som aktuellt att delta i fredsrådet på de premisser som presenterats. Utskottet delar dessa ställningstaganden och vill återigen, liksom regeringen, understryka att en hållbar fred mellan Israel och Palestina måste bygga på en förhandlad tvåstatslösning i enlighet med folkrätten, och därmed också ett slut på ockupationen. Utskottet utgår från att regeringen fortsatt driver denna fråga på lämpligt sätt såväl inom EU som multilateralt och i bilaterala kontakter. Utskottet utgår också från att regeringen i sina bedömningar och ställningstaganden även fortsatt beaktar de regionala aspekterna av konflikten. Utskottet välkomnar i sammanhanget att regeringens strategi för utvecklingssamarbetet med Mellanöstern och Nordafrika ska säkerställa att det finns en helhetssyn på det samlade svenska stödet till regionen och att den ska eftersträva synergier mellan olika politikområden. Utskottet återkommer till strategin senare i detta betänkande.

Utskottet instämmer i den ståndpunkt som regeringen redovisat inför EU:s ministerråd för utrikesfrågor den 26 januari 2026. Regeringen understryker där att EU samlat behöver bidra till Gazas stabilisering, övergångsstyre, återhämtning och återuppbyggnad. Genomförandet av fredsplanen måste ske inom ramen för folkrätten och bereda väg för en tvåstatslösning.

Utskottet instämmer också i regeringens ställningstagande att Hamas måste avväpnas för att uppnå en hållbar fred i Gaza. Hamas kan inte heller ha en plats i ett framtida styre av Gaza.

Utskottet anser liksom regeringen att EU samtidigt som unionen ska stödja de ansträngningar som görs för att åstadkomma en varaktig fred, behöver kunna fortsätta att använda restriktiva åtgärder för att sätta press på parterna. Utskottet är därutöver inte berett att ta ställning till de detaljerade förslag på restriktiva åtgärder som framförs i motioner. Utskottet noterar i sammanhanget att regeringen fortsätter att verka för ytterligare sanktionslistningar mot dem som stöder, underlättar eller möjliggör våldshandlingar av Hamas och Palestinska Islamiska Jihad. Regeringen understryker också vikten av att EU upprätthåller trycket mot den israeliska regeringen att leva upp till sina skyldigheter.

Utskottet vill liksom regeringen understryka att fredsansträngningarna inte fråntar någon part dess skyldigheter enligt den internationella humanitära rätten, inklusive att säkerställa humanitärt tillträde och skydd av civila. Utskottet ser också med mycket stort allvar på de begränsningar som Israel infört och som hindrar internationella icke-statliga organisationer från att verka i Palestina. Utskottet välkomnar att regeringen verkar för att påtryckningarna på Israel i denna fråga ska fortsätta, bland annat inom ramen för EU, eftersom de humanitära behoven för Gazas civilbefolkning fortsatt är enorma och det kvarstår betydande hinder för att den hjälp som behövs ska nå fram.

Utskottet vill liksom i sitt principiella ställningstagande i 2024/25:UU15 understryka det centrala i att upprätthålla en regelbaserad världsordning. Folkrätten är en hörnsten i Sveriges utrikespolitik. Att upprätthålla den regelbaserade världsordningen, med FN-stadgan i grunden, är helt avgörande för vårt lands säkerhet och för stabiliteten i världen. Utskottet fäster i detta sammanhang stor vikt vid de internationella domstolarna som har ansvar för att upprätthålla folkrätten och en regelbaserad världsordning. Utskottet värnar om dessa domstolars självständighet och integritet.

Utskottet konstaterar att såväl Internationella domstolen som ICC har pågående utredningar kopplade till situationen i Israel och Palestina. Utskottet vill liksom i betänkande 2024/25:UU15 understryka vikten av att de ges förutsättningar för att genomföra sitt arbete. När det gäller Sveriges engagemang i den pågående process som väckts av Sydafrika i Internationella domstolen konstaterar utskottet att regeringen har en restriktiv inställning till att intervenera i internationella domstolars processer och att regeringen inte har för avsikt att intervenera i detta mål. Utskottet har ingen annan ståndpunkt.

Utskottet konstaterar vidare att Sverige har varit en stark anhängare till ICC sedan dess tillkomst. Sverige har i sin dialog med domstolens företrädare varit mycket tydligt med sitt stöd för domstolens integritet och oberoende samt vikten av samarbete, inklusive verkställande av arresteringsorder. Utskottet konstaterar att samtliga anslutna parter till Romstadgan, ICC:s grunddokument, är skyldiga att samarbeta med domstolen, även när det gäller verkställande av arresteringsorder.

Utskottet ser liksom regeringen med oro på att internationella medier inte ges tillträde till Gaza. Den israeliska blockeringen av journalister måste upphöra, inte minst för att säkerställa dokumentation och ansvarsutkrävande för eventuella folkrättsbrott som har begåtts. Utskottet välkomnar därför att regeringen, tillsammans med EU och andra likasinnade stater, har lyft vikten av skydd och tillträde för oberoende nationella och utländska journalister i Gaza (svar på skriftlig fråga 2025/26:100).

Ur avsnittet "Den israelisk-palestinska konflikten" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4 och 5. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar liksom regeringen att fredsprocessen i Gaza är skör och att det internationella samfundet har en viktig roll i att främja fortsatta steg mot en hållbar fred. Det är glädjande att samtliga överlevande i gisslan har frigivits och att kvarlevorna efter samtliga avlidna nu har återbördats till Israel. Utskottet välkomnar liksom regeringen att den andra fasen i fredsplanen nu kan påbörjas. Utskottet konstaterar i sammanhanget att det fredsråd som presenterats har ett betydligt bredare mandat än vad som anges i fredsplanen för Gaza och i FN:s säkerhetsrådsresolution. Vid utrikesminister Maria Malmer Stenergards (M) föredragning för utskottet den 27 januari 2026 framkom att regeringen inte har för avsikt att gå med i fredsrådet i dess nuvarande form. Vid EU:s råd för utrikesfrågor den 29 januari 2026 uttryckte ministrarna sin beredvillighet att samarbeta med USA om genomförandet av den övergripande fredsplanen för Gaza, med ett fredsråd som utför sitt uppdrag som övergångsförvaltning, i enlighet med FN:s säkerhetsrådsresolution 2803. Utskottet noterar också att statministern i sin återrapport från det informella mötet mellan Europeiska rådets medlemmar den 22 januari 2026 underströk att Sverige inte ser det som aktuellt att delta i fredsrådet på de premisser som presenterats. Utskottet delar dessa ställningstaganden och vill återigen, liksom regeringen, understryka att en hållbar fred mellan Israel och Palestina måste bygga på en förhandlad tvåstatslösning i enlighet med folkrätten, och därmed också ett slut på ockupationen. Utskottet utgår från att regeringen fortsatt driver denna fråga på lämpligt sätt såväl inom EU som multilateralt och i bilaterala kontakter. Utskottet utgår också från att regeringen i sina bedömningar och ställningstaganden även fortsatt beaktar de regionala aspekterna av konflikten. Utskottet välkomnar i sammanhanget att regeringens strategi för utvecklingssamarbetet med Mellanöstern och Nordafrika ska säkerställa att det finns en helhetssyn på det samlade svenska stödet till regionen och att den ska eftersträva synergier mellan olika politikområden. Utskottet återkommer till strategin senare i detta betänkande.

Utskottet instämmer i den ståndpunkt som regeringen redovisat inför EU:s ministerråd för utrikesfrågor den 26 januari 2026. Regeringen understryker där att EU samlat behöver bidra till Gazas stabilisering, övergångsstyre, återhämtning och återuppbyggnad. Genomförandet av fredsplanen måste ske inom ramen för folkrätten och bereda väg för en tvåstatslösning.

Utskottet instämmer också i regeringens ställningstagande att Hamas måste avväpnas för att uppnå en hållbar fred i Gaza. Hamas kan inte heller ha en plats i ett framtida styre av Gaza.

Utskottet anser liksom regeringen att EU samtidigt som unionen ska stödja de ansträngningar som görs för att åstadkomma en varaktig fred, behöver kunna fortsätta att använda restriktiva åtgärder för att sätta press på parterna. Utskottet är därutöver inte berett att ta ställning till de detaljerade förslag på restriktiva åtgärder som framförs i motioner. Utskottet noterar i sammanhanget att regeringen fortsätter att verka för ytterligare sanktionslistningar mot dem som stöder, underlättar eller möjliggör våldshandlingar av Hamas och Palestinska Islamiska Jihad. Regeringen understryker också vikten av att EU upprätthåller trycket mot den israeliska regeringen att leva upp till sina skyldigheter.

Utskottet vill liksom regeringen understryka att fredsansträngningarna inte fråntar någon part dess skyldigheter enligt den internationella humanitära rätten, inklusive att säkerställa humanitärt tillträde och skydd av civila. Utskottet ser också med mycket stort allvar på de begränsningar som Israel infört och som hindrar internationella icke-statliga organisationer från att verka i Palestina. Utskottet välkomnar att regeringen verkar för att påtryckningarna på Israel i denna fråga ska fortsätta, bland annat inom ramen för EU, eftersom de humanitära behoven för Gazas civilbefolkning fortsatt är enorma och det kvarstår betydande hinder för att den hjälp som behövs ska nå fram.

Utskottet vill liksom i sitt principiella ställningstagande i 2024/25:UU15 understryka det centrala i att upprätthålla en regelbaserad världsordning. Folkrätten är en hörnsten i Sveriges utrikespolitik. Att upprätthålla den regelbaserade världsordningen, med FN-stadgan i grunden, är helt avgörande för vårt lands säkerhet och för stabiliteten i världen. Utskottet fäster i detta sammanhang stor vikt vid de internationella domstolarna som har ansvar för att upprätthålla folkrätten och en regelbaserad världsordning. Utskottet värnar om dessa domstolars självständighet och integritet.

Utskottet konstaterar att såväl Internationella domstolen som ICC har pågående utredningar kopplade till situationen i Israel och Palestina. Utskottet vill liksom i betänkande 2024/25:UU15 understryka vikten av att de ges förutsättningar för att genomföra sitt arbete. När det gäller Sveriges engagemang i den pågående process som väckts av Sydafrika i Internationella domstolen konstaterar utskottet att regeringen har en restriktiv inställning till att intervenera i internationella domstolars processer och att regeringen inte har för avsikt att intervenera i detta mål. Utskottet har ingen annan ståndpunkt.

Utskottet konstaterar vidare att Sverige har varit en stark anhängare till ICC sedan dess tillkomst. Sverige har i sin dialog med domstolens företrädare varit mycket tydligt med sitt stöd för domstolens integritet och oberoende samt vikten av samarbete, inklusive verkställande av arresteringsorder. Utskottet konstaterar att samtliga anslutna parter till Romstadgan, ICC:s grunddokument, är skyldiga att samarbeta med domstolen, även när det gäller verkställande av arresteringsorder.

Utskottet ser liksom regeringen med oro på att internationella medier inte ges tillträde till Gaza. Den israeliska blockeringen av journalister måste upphöra, inte minst för att säkerställa dokumentation och ansvarsutkrävande för eventuella folkrättsbrott som har begåtts. Utskottet välkomnar därför att regeringen, tillsammans med EU och andra likasinnade stater, har lyft vikten av skydd och tillträde för oberoende nationella och utländska journalister i Gaza (svar på skriftlig fråga 2025/26:100).

Ur avsnittet "Den israelisk-palestinska konflikten" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4 och 5. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar liksom regeringen att fredsprocessen i Gaza är skör och att det internationella samfundet har en viktig roll i att främja fortsatta steg mot en hållbar fred. Det är glädjande att samtliga överlevande i gisslan har frigivits och att kvarlevorna efter samtliga avlidna nu har återbördats till Israel. Utskottet välkomnar liksom regeringen att den andra fasen i fredsplanen nu kan påbörjas. Utskottet konstaterar i sammanhanget att det fredsråd som presenterats har ett betydligt bredare mandat än vad som anges i fredsplanen för Gaza och i FN:s säkerhetsrådsresolution. Vid utrikesminister Maria Malmer Stenergards (M) föredragning för utskottet den 27 januari 2026 framkom att regeringen inte har för avsikt att gå med i fredsrådet i dess nuvarande form. Vid EU:s råd för utrikesfrågor den 29 januari 2026 uttryckte ministrarna sin beredvillighet att samarbeta med USA om genomförandet av den övergripande fredsplanen för Gaza, med ett fredsråd som utför sitt uppdrag som övergångsförvaltning, i enlighet med FN:s säkerhetsrådsresolution 2803. Utskottet noterar också att statministern i sin återrapport från det informella mötet mellan Europeiska rådets medlemmar den 22 januari 2026 underströk att Sverige inte ser det som aktuellt att delta i fredsrådet på de premisser som presenterats. Utskottet delar dessa ställningstaganden och vill återigen, liksom regeringen, understryka att en hållbar fred mellan Israel och Palestina måste bygga på en förhandlad tvåstatslösning i enlighet med folkrätten, och därmed också ett slut på ockupationen. Utskottet utgår från att regeringen fortsatt driver denna fråga på lämpligt sätt såväl inom EU som multilateralt och i bilaterala kontakter. Utskottet utgår också från att regeringen i sina bedömningar och ställningstaganden även fortsatt beaktar de regionala aspekterna av konflikten. Utskottet välkomnar i sammanhanget att regeringens strategi för utvecklingssamarbetet med Mellanöstern och Nordafrika ska säkerställa att det finns en helhetssyn på det samlade svenska stödet till regionen och att den ska eftersträva synergier mellan olika politikområden. Utskottet återkommer till strategin senare i detta betänkande.

Utskottet instämmer i den ståndpunkt som regeringen redovisat inför EU:s ministerråd för utrikesfrågor den 26 januari 2026. Regeringen understryker där att EU samlat behöver bidra till Gazas stabilisering, övergångsstyre, återhämtning och återuppbyggnad. Genomförandet av fredsplanen måste ske inom ramen för folkrätten och bereda väg för en tvåstatslösning.

Utskottet instämmer också i regeringens ställningstagande att Hamas måste avväpnas för att uppnå en hållbar fred i Gaza. Hamas kan inte heller ha en plats i ett framtida styre av Gaza.

Utskottet anser liksom regeringen att EU samtidigt som unionen ska stödja de ansträngningar som görs för att åstadkomma en varaktig fred, behöver kunna fortsätta att använda restriktiva åtgärder för att sätta press på parterna. Utskottet är därutöver inte berett att ta ställning till de detaljerade förslag på restriktiva åtgärder som framförs i motioner. Utskottet noterar i sammanhanget att regeringen fortsätter att verka för ytterligare sanktionslistningar mot dem som stöder, underlättar eller möjliggör våldshandlingar av Hamas och Palestinska Islamiska Jihad. Regeringen understryker också vikten av att EU upprätthåller trycket mot den israeliska regeringen att leva upp till sina skyldigheter.

Utskottet vill liksom regeringen understryka att fredsansträngningarna inte fråntar någon part dess skyldigheter enligt den internationella humanitära rätten, inklusive att säkerställa humanitärt tillträde och skydd av civila. Utskottet ser också med mycket stort allvar på de begränsningar som Israel infört och som hindrar internationella icke-statliga organisationer från att verka i Palestina. Utskottet välkomnar att regeringen verkar för att påtryckningarna på Israel i denna fråga ska fortsätta, bland annat inom ramen för EU, eftersom de humanitära behoven för Gazas civilbefolkning fortsatt är enorma och det kvarstår betydande hinder för att den hjälp som behövs ska nå fram.

Utskottet vill liksom i sitt principiella ställningstagande i 2024/25:UU15 understryka det centrala i att upprätthålla en regelbaserad världsordning. Folkrätten är en hörnsten i Sveriges utrikespolitik. Att upprätthålla den regelbaserade världsordningen, med FN-stadgan i grunden, är helt avgörande för vårt lands säkerhet och för stabiliteten i världen. Utskottet fäster i detta sammanhang stor vikt vid de internationella domstolarna som har ansvar för att upprätthålla folkrätten och en regelbaserad världsordning. Utskottet värnar om dessa domstolars självständighet och integritet.

Utskottet konstaterar att såväl Internationella domstolen som ICC har pågående utredningar kopplade till situationen i Israel och Palestina. Utskottet vill liksom i betänkande 2024/25:UU15 understryka vikten av att de ges förutsättningar för att genomföra sitt arbete. När det gäller Sveriges engagemang i den pågående process som väckts av Sydafrika i Internationella domstolen konstaterar utskottet att regeringen har en restriktiv inställning till att intervenera i internationella domstolars processer och att regeringen inte har för avsikt att intervenera i detta mål. Utskottet har ingen annan ståndpunkt.

Utskottet konstaterar vidare att Sverige har varit en stark anhängare till ICC sedan dess tillkomst. Sverige har i sin dialog med domstolens företrädare varit mycket tydligt med sitt stöd för domstolens integritet och oberoende samt vikten av samarbete, inklusive verkställande av arresteringsorder. Utskottet konstaterar att samtliga anslutna parter till Romstadgan, ICC:s grunddokument, är skyldiga att samarbeta med domstolen, även när det gäller verkställande av arresteringsorder.

Utskottet ser liksom regeringen med oro på att internationella medier inte ges tillträde till Gaza. Den israeliska blockeringen av journalister måste upphöra, inte minst för att säkerställa dokumentation och ansvarsutkrävande för eventuella folkrättsbrott som har begåtts. Utskottet välkomnar därför att regeringen, tillsammans med EU och andra likasinnade stater, har lyft vikten av skydd och tillträde för oberoende nationella och utländska journalister i Gaza (svar på skriftlig fråga 2025/26:100).

Ur avsnittet "Den israelisk-palestinska konflikten" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3 och 5. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis återigen understryka att fredsansträngningarna inte fråntar någon part dess skyldigheter enligt den internationella humanitära rätten, inklusive att säkerställa humanitärt tillträde och skydd av civila.

Utskottet konstaterar att det under fredsplanens första fas har skett vissa förbättringar i det humanitära tillträdet till Gaza. Fortfarande kvarstår dock hinder för att den hjälp som behövs ska nå fram, och även om volymerna har ökat så bedöms de fortfarande att vara otillräckliga för att möta de mycket omfattande behoven. Utskottet ser också med stor oro på de begränsningar som hindrar internationella icke-statliga organisationer från att verka i Gaza. Utskottet vill liksom regeringen understryka att humanitärt bistånd aldrig får användas som ett förhandlingskort eller som påtryckningsmedel. Att säkerställa att civilbefolkningens behov tillgodoses är en folkrättslig förpliktelse.

Införseln av humanitär nödhjälp måste fortsätta att öka och fler gränsövergångar måste öppnas. Utskottet välkomnar att regeringen sedan krigets början drivit frågan om obehindrat humanitärt tillträde i Gaza, såväl i Sveriges egna kontakter med den israeliska regeringen som tillsammans med andra EU-länder.

Utskottet konstaterar att Sverige i december 2024 röstade för den FN-resolution som begärde ett rådgivande yttrande av ICJ om situationen i Gaza. I sitt rådgivande yttrande konstaterar domstolen bland annat att civilbefolkningen i Gaza har varit otillräckligt försörjd och att Israel som ockupationsmakt har en skyldighet att acceptera och underlätta för hjälpinsatser, inklusive från UNRWA, för att tillgodose civilbefolkningens behov. Israel får inte heller hindra sådana insatser. Domstolen konstaterar även att Israel har en skyldighet att samarbeta med FN, inklusive UNRWA.

Utskottet noterar att regeringen den 21 mars 2024 beslutade om en ny strategi för utvecklingssamarbetet med Mellanöstern och Nordafrika. Den övergripande inriktningen för Sveriges bistånd till Palestina är att bidra till en fredlig utveckling genom att främja de långsiktiga förutsättningarna för en framförhandlad tvåstatslösning i enlighet med folkrätten. Verksamheten ska motverka extremism, islamism och antisemitism, bidra till ekonomisk utveckling, förbättra tillgången till hälso- och sjukvård samt främja en tvåstatslösning i enlighet med folkrätten. Genomförandet ska kännetecknas av noggrann riskhantering, och antalet samarbetspartner ska begränsas. Det ska kontrolleras att mottagare av stöd inte har kopplingar till våldsbejakande ideologier, extremism eller islamism och att de stöder demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter.

Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) har i en interpellationsdebatt i riksdagen besvarat frågor om vissa biståndsinsatser i Palestina (interpellation 2025/26:68). Ministern konstaterar i debatten att biståndsinsatserna i Palestina till följd av den nya strategin delvis innehåller nya mål och att en utfasning av vissa existerande insatser är nödvändig för att skapa utrymme för andra, nya insatser i enlighet med de nya strategimålen. Utskottet stödjer den nya inriktningen på Sveriges bistånd till Palestina och har förståelse för att den innebär att insatsportföljen måste förändras. Detta är ett arbete som Sida genomför löpande. Utskottet är därmed inte berett att ta ställning till motionernas förslag om specifika insatser.

Som framgår av tidigare avsnitt i detta betänkande ser utskottet med fortsatt stor oro på den mycket allvarliga utvecklingen på Västbanken, inklusive östra Jerusalem, med ökat bosättarvåld och fortsatt bosättningsexpansion. Utskottet välkomnar därför att bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) i interpellationsdebatten också underströk att Sverige kommer att fortsätta att stödja program, organisationer och verksamhet som bidrar till en internationell, civil närvaro på Västbanken. Utskottet konstaterar att Sverige är en stor kärnstödsgivare till flera internationella organisationer, exempelvis kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR), som har närvaro på Västbanken och regelbundet rapporterar om situationen för de mänskliga rättigheterna. Genom biståndet finansieras även svenska personalbidrag till EU:s civila krishanteringsinsats, Eupol Copps.

Utskottet noterar att regeringen har varit tydlig i sin kritik mot de israeliska lagar om UNRWA som trädde i kraft i januari 2025 och påmint om att Israels har ansvar för att civilbefolkningens behov tillgodoses i Gaza enligt den internationella humanitära rätten. Utskottet vill understryka att det är viktigt att Sverige såväl i egna kontakter, som tillsammans med övriga nordiska länder och som del av EU uppmanar Israel att säkerställa fortsatt humanitärt tillträde för såväl FN-organisationer som för andra icke-statliga organisationer.

Utskottet välkomnar att Sverige sedan krigets början har bidragit med över en och en halv miljard kronor för att möta de akuta behoven i Gaza och regionen. Mot bakgrund av de osäkerheter som präglar UNRWA:s verksamhet har regeringen valt att kanalisera det kraftigt ökade stödet till regionen genom andra aktörer. Utskottet har inga invändningar mot detta, men vill understryka vikten av ett fortsatt starkt engagemang för fortsatt humanitärt stöd. Det är väsentligt att Sverige samarbetar med andra givare för att stärka det samlade stödet till Gaza och till Västbanken, och fortsatt agerar för samlade, tydliga EU-budskap.

Utskottet konstaterar att Sverige den 5 december 2025, tillsammans med en övervägande majoritet av FN:s och EU:s medlemsstater, röstade till stöd för två resolutioner om UNRWA som årligen antas i FN:s generalförsamling. Resolutionerna innebär bl.a. att UNRWA:s mandat förlängdes till den 30 juni 2029. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) har i ett frågesvar (2025/26:323 och 325) anfört att Sveriges röst speglar regeringens tydliga stöd för det bredare FN-systemet och humanitära organisationer i deras viktiga ansträngningar att tillgodose civilbefolkningens behov, inte minst i den humanitära katastrofen i Gaza. Vissa av dessa aktörer ger Sverige finansiellt stöd till, och andra inte.

Ur avsnittet "Bistånd till Palestina och UNRWA" i betänkandet. Läs betänkandet