FN i svensk utrikespolitik

Utrikesutskottet vill inledningsvis, så som i 2024/25:UU7, framhålla att jämställdhet är ett kärnvärde i svensk utrikespolitik och betona att Sverige är en tydlig röst för jämställdhet samt kvinnors rättigheter och deltagande i olika sammanhang. I utrikes- och biståndspolitiken fokuserar regeringen bl.a. på kvinnors ekonomiska egenmakt, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) samt arbete mot alla former av sexuellt och könsbaserat våld. Utskottet noterar vidare att regeringen har antagit en ny nationell handlingsplan för genomförandet av FN:s agenda för kvinnor, fred och säkerhet, och att det i handlingsplanen anges att Sverige ska vara drivande i arbetet med att genomföra agendan. Utskottet kan även konstatera att det i denna handlingsplan under det prioriterade området ledarskap och expertis anges som övergripande målsättning att åtgärder som bidrar till att genomföra agendan för kvinnor, fred och säkerhet ska integreras i all relevant verksamhet nationellt och internationellt. Utskottet menar, med hänsyn till motion 2025/26:3591 yrkande 39 och mot bakgrund av det som anförs ovan, att regeringen arbetar aktivt med att målen i FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 ska nås.

Vad gäller motion 2025/26:2368 yrkande 13 om att Sverige bör verka för att alla samarbetsländer vid internationella insatser ska ha en handlingsplan för att implementera FN:s resolution 1325 samt kontinuerlig utbildning om densamma, noterar utskottet att den nationella handlingsplanen för genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet 2024–2028 syftar till att vägleda Sveriges samlade arbete med genomförandet av agendan för kvinnor, fred och säkerhet, både internationellt och nationellt under perioden 2024–2028. Handlingsplanen anger att relevanta svenska myndigheter kommer att involveras i att omsätta handlingsplanens strategiska inriktning till operativ verksamhet. När det gäller Sveriges utlandsmyndigheter ska de där detta är möjligt bistå till handlingsplanen för kvinnor, fred och säkerhet med utgångspunkt i de genomförande myndigheternas verksamhet. Vidare anges att Sverige genom relevanta myndigheter ska samarbeta med regionala och multilaterala aktörer såsom FN i genomförandet av handlingsplanen för kvinnor, fred och säkerhet. Utskottet tar fasta på att regeringen i handlingsplanen skriver att Sverige ska bidra till att förebygga och stärka skyddet för alla kvinnor och flickor från alla former av våld och övergrepp, under och efter väpnad konflikt, i synnerhet i länder där svensk närvaro finns i någon form, genom utlandsmyndighet eller inom ramen för bl.a. internationella insatser.

I fråga om motion 2025/26:2818 yrkande 17 om att Sverige inom FN bör verka för att kvinnors deltagande i fredsprocesser ska öka, uppmärksammar utskottet att regeringen i sin nationella handlingsplan för genomförande av FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet har som övergripande målsättning att Sverige ska synliggöra och stärka kvinnors lika deltagande och inflytande i fredsprocesser samt i bredare freds- och statsbyggande, på alla nivåer i samhället. Detta gäller exempelvis länder där Sverige och svenska myndigheter är involverade i fredsbyggande och stabilitetsskapande insatser och även kvinnors delaktighet i försvars- och säkerhetsfrågor nationellt. I handlingsplanen framförs vidare att jämställda fredsprocesser och långsiktigt statsbyggande är en förutsättning för hållbar fred och säkerhet. Forskning visar både att fredsavtal blir hållbarare när kvinnor har medverkat i fredsförhandlingar och att jämställda samhällen tenderar att vara fredligare.

I fråga om motion 2025/26:3622 yrkande 15 om att Sverige ska vara en progressiv global kraft inte minst gällande jämställdhet i multilaterala organisationer, instämmer utskottet i regeringens bedömning att de multilaterala organisationerna är viktiga arenor för svensk utrikespolitik. Utskottet välkomnar att regeringen även ser de multilaterala organisationerna som viktiga plattformar för att driva normativa frågor såsom demokrati, mänskliga fri- och rättigheter och jämställdhet. Utskottet noterar vidare att regeringen bedömer att FN-organisationerna överlag axlar sitt ansvar för det normativa arbetet, inklusive att stå upp för centrala värden som mänskliga rättigheter, SRHR och jämställdhet, men att det inte alltid sker konsekvent och tillräckligt tydligt. Utskottet välkomnar därför, såsom i 2024/25:UU1, att regeringen, i strategin för multilateralt samarbete och humanitärt bistånd, understryker att Sverige ska agera strategiskt i styrning av de multilaterala organisationerna, med tydliga prioriteringar och förväntningar. Utskottet påminner vidare om vad som också anförts i 2024/25:UU1, nämligen att det är utskottets mening att FN bör se över sin organisation för att undvika ineffektivitet och därmed kunna maximera FN-budgetens positiva effekt inom ramen för det multilaterala stödet, för att kunna uppfylla dessa ambitioner. Svenskt inflytande ska stå i förhållande till Sveriges finansiella bidrag. Sverige ska på såväl högkvartersnivå som i samarbetsländer bl.a. verka för att organisationerna, inom ramen för sina mandat, står upp och verkar för de mänskliga fri- och rättigheterna samt integrerar dessa och jämställdhetsperspektivet i verksamheten.

Mot bakgrund av det som anförs ovan avstyrker utskottet motionerna 2025/26:2368 (V) yrkande 13, 2025/26:2818 (V) yrkande 17, 2025/26:3591 (S) yrkande 39 samt 2025/26:3622 (S) yrkande 15.

Ur avsnittet "Kvinnor, fred och säkerhet m.m." i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet

Utöver de yrkanden som behandlas tidigare i detta betänkande finns förslag i ett antal motioner som bereds förenklat enligt de riktlinjer som riksdagen har fastslagit med anledning av Riksdagskommitténs betänkande Riksdagen i en ny tid (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335) och i enlighet med promemorian Förenklad motionsberedning under valperioden 2022–2026 som utrikesutskottet fastställde den 5 oktober 2023 (prot. 2023/24:3).

Utskottet har vid en genomgång och beredning funnit att de yrkanden som redovisas i bilaga 2 inte kan vara aktuella för något tillkännagivande från riksdagen. Efter denna behandling avstyrker ett enigt utskott de aktuella motionerna.

Reservationer

1.

FN i svensk utrikespolitik, punkt 1 (S)

av Morgan Johansson (S), Alexandra Völker (S), Olle Thorell (S), Linnéa Wickman (S) och Annika Strandhäll (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:3107 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 25 och

2025/26:3623 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkandena 46 och 49 samt

avslår motionerna

2025/26:3509 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 45 och

2025/26:3729 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 66.

Ställningstagande

Ett starkt engagemang för FN är en hörnsten i socialdemokratisk utrikes- och säkerhetspolitik. FN utgör navet i det globala samarbetet för internationell fred och säkerhet och spelar en viktig roll för fred och säkerhet, folkrätten, mänskliga rättigheter och utveckling. Vi vill aktivt medverka till att FN står bättre rustat att hantera morgondagens globala utmaningar och hot. Genom kärnstöden till FN och dess organisationer bidrar Sverige till att uppnå organisationernas resultat och därmed till att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck.

Världens fem rikaste män har fördubblat sin förmögenhet sedan 2020 – samtidigt har 5 miljarder människor blivit fattigare. Det visar Oxfams senaste rapport om den ekonomiska utvecklingen i världen. Pandemin, inflationen, lågkonjunkturen och inte minst ett växande antal konflikter i världen har lett till kraftigt ökande klyftor. Detta sker i ett läge där ojämlikheterna redan ökat i världen under en längre tid, inte minst som en följd av förändrade skattesystem och ökad skatteflykt. Vi anser att Sverige ska vara drivande för en rättvis och jämlik världsordning. En röst och aktiv aktör i den internationella debatt som just nu pågår. Sverige borde ta initiativ till en internationell jämlikhetskommission, inom FN-systemet, i syfte att skapa ett samlat internationellt arbete för en rättvisare världsordning.

2.

FN i svensk utrikespolitik, punkt 1 (C)

av Kerstin Lundgren (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3729 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 66 och

avslår motionerna

2024/25:3107 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 25,

2025/26:3509 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 45 och

2025/26:3623 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkandena 46 och 49.

Ställningstagande

FN:s deklaration om de universella mänskliga rättigheterna antogs för snart 80 år sedan. Ändå är åtnjutandet av de universella fri- och rättigheterna ingen självklarhet runt om i världen idag, och det har heller aldrig varit det. Jag anser att diskussionen om upprätthållandet av de mänskliga rättigheterna behöver vitaliseras inom FN. Sverige bör därför kommande år initiera en diskussion om vikten av att mänskliga rättigheter upprätthålls i enlighet med hur de är definierade i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Arbetet behöver genomsyra all verksamhet och alla länder, inklusive de länder som är representerade i FN:s kommitté för mänskliga rättigheter.

3.

FN i svensk utrikespolitik, punkt 1 (MP)

av Jacob Risberg (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3509 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 45 och

avslår motionerna

2024/25:3107 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 25,

2025/26:3623 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkandena 46 och 49 samt

2025/26:3729 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 66.

Ställningstagande

Ett starkt, välfungerande och demokratiskt FN-system är avgörande för att möta vår tids stora globala utmaningar: klimatkrisen, pandemiberedskap, väpnade konflikter och försvar av mänskliga rättigheter. FN:s unika mandat att främja fred, säkerhet, hållbar utveckling och jämlikhet gör det till en hörnsten i en rättvis världsordning. FN behöver reformeras – men det behöver också försvaras. Jag anser att Sverige ska ta en aktiv roll inom FN som arbetar för att öka transparens, inkludering, demokrati och effektivitet inom FN, samtidigt som vi bidrar med stabil finansiering. Jag anser vidare att vi måste återuppbygga tilltron till FN, både internationellt och här hemma. Det kräver inte bara finansiellt stöd, utan även insatser för att öka allmänhetens kunskap om FN:s arbete.

4.

FN i svensk utrikespolitik, punkt 1 – motiveringen (V)

av Håkan Svenneling (V).

Ställningstagande

Jag ser FN som en central aktör för global fred, säkerhet och solidaritet, och betonar organisationens roll i att skydda folkrätten och mänskliga rättigheter. Jag förespråkar reformer av FN:s säkerhetsråd, inklusive begränsad vetorätt, för att öka handlingskraften mot krigsbrott, folkmord och klimatkriser. Jag ser FN som navet för jämlikhet, fattigdomsbekämpning och nedrustning, särskilt kärnvapen, och vill att Sverige aktivt stärker organisationen genom en nationell FN-strategi med fokus på diplomati och feministisk utrikespolitik. Det är viktigt att prioritera det svenska stödet till FN-organ som Unrwa och globalt utvecklingssamarbete på minst 1 procent av BNI, med tonvikt på multilateralt arbete för rättvisa och miljö. I en tid av ökande konflikter, såsom Rysslands folkrättsvidriga krig mot Ukraina, står jag bakom FN-stadgans principer och humanitärt stöd. Genom internationell solidaritet vill jag bygga en värld fri från ojämlikhet och imperialism, där FN:s auktoritet hävdas gentemot supermakter.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet