Humanitärt bistånd

Utskottet välkomnar Riksrevisionens granskning av Sidas arbete med det humanitära biståndet. Utskottet tar fasta på att granskningen belyser centrala frågor om effektivitet, transparens och uppföljning i en verksamhet som utgör en betydande del av Sveriges internationella bistånd och som är av stor vikt för att rädda liv och lindra nöd i akuta kriser, i linje med vad som framhölls vid Riksrevisionens föredragning inför utskottet den 23 april 2026 av riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg. Utskottet noterar regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och de åtgärder som har vidtagits och pågår i syfte att stärka effektiviteten, bl.a. genom förenklade processer, tydligare beslutsfattande och en mer systematisk uppföljning. Utskottet beaktar också att regeringen framhållit att åtgärder i linje med Riksrevisionens iakttagelser redan har påbörjats, vilket också redovisades vid regeringens föredragning inför utskottet den 23 april 2026 av bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa. Utskottet delar regeringens uppfattning att det finns utrymme att utveckla Sidas arbete ytterligare i dessa delar, samtidigt som vikten av kvalitetssäkring och efterlevnad av de humanitära principerna upprätthålls. Mot denna bakgrund ser utskottet positivt på det fortsatta utvecklingsarbete som bedrivs inom ramen för den nya strategin för humanitärt bistånd.

Utskottet noterar med anledning av motion 2025/26:4070 (C) yrkande 1 om långsiktighet och kopplingen mellan utvecklingsbistånd och humanitärt bistånd att regeringen fattade beslut i juni 2025 om en ny strategi för humanitärt bistånd för perioden 2025–2029. I skrivelsen anges att strategin genom färre och tydligare mål och prioriteringar ska stärka Sidas möjligheter att koncentrera insatserna, förenkla handläggningen och öka effektiviteten i genomförandet. I strategin betonar regeringen därutöver behovet av flerårighet och ökad långsiktighet i humanitära insatser, särskilt i utdragna kriser, i syfte att minska trycket på det humanitära systemet. Utskottet noterar vidare, enligt Sidas pm från den 30 januari 2026 rörande Riksrevisionens granskning, att Sida har vidtagit ytterligare åtgärder för att stärka långsiktigheten, bl.a. genom en ökad andel fleråriga insatser, en väsentligt ökad bemyndiganderam för att möjliggöra detta samt genom utveckling av nya samarbetsformer med olika partnerkategorier. Regeringen har också i förordning (2025:269) med instruktion för Sida fastställt att myndigheten ska säkerställa att verksamheten är en integrerad del av Sveriges samlade utrikes- och biståndspolitik samt stärka synergier mellan utvecklingssamarbetet och andra politikområden, såsom handel, migration och främjandepolitik.

Utskottet konstaterar med anledning av motion 2025/26:4070 (C) yrkande 2 om ambassadernas roll och lokal närvaro att Riksrevisionen har iakttagit att Sida bör se över om fördelningen av personalresurser på utlandsmyndigheterna är ändamålsenlig. I skrivelse 2025/26:226 anger regeringen att den instämmer i denna iakttagelse. Utskottet noterar, enligt Sidas pm, att Sida har vidtagit åtgärder för att säkerställa en ändamålsenlig resursfördelning, bl.a. genom att ta fram och införa en central befattningsplan samt genom att löpande se över personalresursernas fördelning. Det pågår även arbete med att stärka samordningen inom myndigheten i syfte att effektivisera användningen av befintliga resurser, bl.a. genom att identifiera gemensamma samarbetspartner och verksamheter. Sidas generaldirektör uppgav vid sin föredragning inför utskottet den 21 maj 2026 att myndigheten har utökat antalet årsarbetskrafter som arbetar på utlandsmyndigheterna.

Utskottet konstaterar med anledning av motion 2025/26:4072 (MP) yrkande 1 om effektivisering och humanitära principer att regeringen i skrivelse 2025/26:226 anger att det humanitära biståndet ska utgå från globala behov och de humanitära principerna om humanitet, neutralitet, opartiskhet och oberoende samt internationell humanitär rätt. Regeringen framhåller samtidigt att det finns utrymme för effektivisering i Sidas hantering av det humanitära biståndet. Utskottet noterar vidare att regeringen i skrivelsen betonar vikten av en adekvat kvalitetssäkring av samarbetspartner och anger att stöd inte ska ges till aktörer som har koppling till våldsbejakande extremism eller som motarbetar den regelbaserade världsordningen och svenska intressen. Vid tveksamhet ska försiktighetsprincipen tillämpas. Det framgår av förordningen (2025:269) med instruktion för Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) att myndigheten ska säkerställa att bistånd inte ges till aktörer som bedriver eller stöder antidemokratisk verksamhet eller våldsbejakande extremism. Vidare framgår att Sida i sin verksamhet ska bidra till att upprätthålla respekten för demokratiska principer och rättsstatens principer. Utskottet noterar vidare, enligt Sidas pm, att Sida har utvecklat sina processer i linje med dessa krav, bl.a. genom en mer sammanhållen och transparent process för val av samarbetspartner samt genom stärkta rutiner för dokumentation och efterlevnad av förvaltningsrättsliga principer.

Utskottet konstaterar med anledning av motion 2025/26:4072 (MP) yrkande 3 om lokalisering och lokala civilsamhällesorganisationer att regeringen i skrivelse 2025/26:226 anger att lokalisering utgör en vägledande princip i den nya strategin för humanitärt bistånd för perioden 2025–2029. Regeringen redovisar vidare att Sida arbetar i linje med Sveriges åtaganden inom Grand Bargain, samtidigt som det finns målkonflikter och praktiska hinder i genomförandet. Utskottet noterar att regeringen i skrivelsen redovisar pågående utvecklingsarbete, däribland pilotinitiativ i syfte att stärka stödet till lokala aktörer, förenkling av processer för civilsamhällesorganisationer samt en ökad andel flerårig och flexibel finansiering. Utskottet noterar vidare, enligt Sidas pm, att Sida utvecklar nya samarbetsformer och fortsätter arbetet med att förenkla processer och öka flexibiliteten i biståndet, vilket kan bidra till att förbättra förutsättningarna för att stärka lokala aktörers deltagande i det humanitära arbetet. Utskottet konstaterar att regeringen därutöver i svar på skriftlig fråga 2024/25:252 har redogjort för att stärkt lokalt ägandeskap är en prioritering för regeringen och att regeringen arbetar mot lokaliseringsmålet inom Grand Bargain, inklusive målet att 25 procent av humanitär finansiering ska gå till lokala organisationer.

Ur avsnittet "Riksrevisionens granskning av det humanitära biståndet" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet

Utskottet välkomnar Riksrevisionens granskning av Sidas arbete med det humanitära biståndet. Utskottet tar fasta på att granskningen belyser centrala frågor om effektivitet, transparens och uppföljning i en verksamhet som utgör en betydande del av Sveriges internationella bistånd och som är av stor vikt för att rädda liv och lindra nöd i akuta kriser, i linje med vad som framhölls vid Riksrevisionens föredragning inför utskottet den 23 april 2026 av riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg. Utskottet noterar regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och de åtgärder som har vidtagits och pågår i syfte att stärka effektiviteten, bl.a. genom förenklade processer, tydligare beslutsfattande och en mer systematisk uppföljning. Utskottet beaktar också att regeringen framhållit att åtgärder i linje med Riksrevisionens iakttagelser redan har påbörjats, vilket också redovisades vid regeringens föredragning inför utskottet den 23 april 2026 av bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa. Utskottet delar regeringens uppfattning att det finns utrymme att utveckla Sidas arbete ytterligare i dessa delar, samtidigt som vikten av kvalitetssäkring och efterlevnad av de humanitära principerna upprätthålls. Mot denna bakgrund ser utskottet positivt på det fortsatta utvecklingsarbete som bedrivs inom ramen för den nya strategin för humanitärt bistånd.

Utskottet noterar med anledning av motion 2025/26:4070 (C) yrkande 1 om långsiktighet och kopplingen mellan utvecklingsbistånd och humanitärt bistånd att regeringen fattade beslut i juni 2025 om en ny strategi för humanitärt bistånd för perioden 2025–2029. I skrivelsen anges att strategin genom färre och tydligare mål och prioriteringar ska stärka Sidas möjligheter att koncentrera insatserna, förenkla handläggningen och öka effektiviteten i genomförandet. I strategin betonar regeringen därutöver behovet av flerårighet och ökad långsiktighet i humanitära insatser, särskilt i utdragna kriser, i syfte att minska trycket på det humanitära systemet. Utskottet noterar vidare, enligt Sidas pm från den 30 januari 2026 rörande Riksrevisionens granskning, att Sida har vidtagit ytterligare åtgärder för att stärka långsiktigheten, bl.a. genom en ökad andel fleråriga insatser, en väsentligt ökad bemyndiganderam för att möjliggöra detta samt genom utveckling av nya samarbetsformer med olika partnerkategorier. Regeringen har också i förordning (2025:269) med instruktion för Sida fastställt att myndigheten ska säkerställa att verksamheten är en integrerad del av Sveriges samlade utrikes- och biståndspolitik samt stärka synergier mellan utvecklingssamarbetet och andra politikområden, såsom handel, migration och främjandepolitik.

Utskottet konstaterar med anledning av motion 2025/26:4070 (C) yrkande 2 om ambassadernas roll och lokal närvaro att Riksrevisionen har iakttagit att Sida bör se över om fördelningen av personalresurser på utlandsmyndigheterna är ändamålsenlig. I skrivelse 2025/26:226 anger regeringen att den instämmer i denna iakttagelse. Utskottet noterar, enligt Sidas pm, att Sida har vidtagit åtgärder för att säkerställa en ändamålsenlig resursfördelning, bl.a. genom att ta fram och införa en central befattningsplan samt genom att löpande se över personalresursernas fördelning. Det pågår även arbete med att stärka samordningen inom myndigheten i syfte att effektivisera användningen av befintliga resurser, bl.a. genom att identifiera gemensamma samarbetspartner och verksamheter. Sidas generaldirektör uppgav vid sin föredragning inför utskottet den 21 maj 2026 att myndigheten har utökat antalet årsarbetskrafter som arbetar på utlandsmyndigheterna.

Utskottet konstaterar med anledning av motion 2025/26:4072 (MP) yrkande 1 om effektivisering och humanitära principer att regeringen i skrivelse 2025/26:226 anger att det humanitära biståndet ska utgå från globala behov och de humanitära principerna om humanitet, neutralitet, opartiskhet och oberoende samt internationell humanitär rätt. Regeringen framhåller samtidigt att det finns utrymme för effektivisering i Sidas hantering av det humanitära biståndet. Utskottet noterar vidare att regeringen i skrivelsen betonar vikten av en adekvat kvalitetssäkring av samarbetspartner och anger att stöd inte ska ges till aktörer som har koppling till våldsbejakande extremism eller som motarbetar den regelbaserade världsordningen och svenska intressen. Vid tveksamhet ska försiktighetsprincipen tillämpas. Det framgår av förordningen (2025:269) med instruktion för Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) att myndigheten ska säkerställa att bistånd inte ges till aktörer som bedriver eller stöder antidemokratisk verksamhet eller våldsbejakande extremism. Vidare framgår att Sida i sin verksamhet ska bidra till att upprätthålla respekten för demokratiska principer och rättsstatens principer. Utskottet noterar vidare, enligt Sidas pm, att Sida har utvecklat sina processer i linje med dessa krav, bl.a. genom en mer sammanhållen och transparent process för val av samarbetspartner samt genom stärkta rutiner för dokumentation och efterlevnad av förvaltningsrättsliga principer.

Utskottet konstaterar med anledning av motion 2025/26:4072 (MP) yrkande 3 om lokalisering och lokala civilsamhällesorganisationer att regeringen i skrivelse 2025/26:226 anger att lokalisering utgör en vägledande princip i den nya strategin för humanitärt bistånd för perioden 2025–2029. Regeringen redovisar vidare att Sida arbetar i linje med Sveriges åtaganden inom Grand Bargain, samtidigt som det finns målkonflikter och praktiska hinder i genomförandet. Utskottet noterar att regeringen i skrivelsen redovisar pågående utvecklingsarbete, däribland pilotinitiativ i syfte att stärka stödet till lokala aktörer, förenkling av processer för civilsamhällesorganisationer samt en ökad andel flerårig och flexibel finansiering. Utskottet noterar vidare, enligt Sidas pm, att Sida utvecklar nya samarbetsformer och fortsätter arbetet med att förenkla processer och öka flexibiliteten i biståndet, vilket kan bidra till att förbättra förutsättningarna för att stärka lokala aktörers deltagande i det humanitära arbetet. Utskottet konstaterar att regeringen därutöver i svar på skriftlig fråga 2024/25:252 har redogjort för att stärkt lokalt ägandeskap är en prioritering för regeringen och att regeringen arbetar mot lokaliseringsmålet inom Grand Bargain, inklusive målet att 25 procent av humanitär finansiering ska gå till lokala organisationer.

Ur avsnittet "Riksrevisionens granskning av det humanitära biståndet" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet