Betänkande · 2025/26
Ett modernt och anpassat regelverk för krigsmateriel
Sammanfattning Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett modernt och anpassat regelverk för krigsmateriel samt att riksdagen godkänner Sveriges anslutning till avtalet om exportkontroll på försvarsområdet. Förslaget syftar till att anpassa reglerna till att Sverige nu är medlem i Nato och till att göra reglerna för export av krigsmateriel mer effektiva. Bland annat föreslås att reglerna för export av krigsmateriel och samarbete med andra länder inom detta område ska anpassas till Natomedlemskapet. Det ska också krävas tillstånd enligt vapenlagen för att tillverka skjutvapen och liknande föremål. Dessutom föreslås att vissa uppgifter inom regelverket för exportkontroll ska omfattas av sekretess. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026. (Riksdagens beslutsnotis för hela betänkandet.)
Utrikesutskottet · 2 voteringar 9 juni 2026
Betänkande UU18 · Läs debattprotokollet
Betänkandet debatterades i kammaren 8 juni 2026 (24 anföranden).
Debattprotokollet omfattar hela dagens sammanträde med flera ärenden - sök på
”UU18” eller
debattrubriken i dokumentet. Webb-tv-länken går direkt till just denna debatt.
Debatten gäller hela betänkandet, inte en enskild beslutspunkt.
Ämne: EU och utrikes (grov koppling via utskott)
Betänkandets beslutspunkter
#1 Regeringens lagförslag Bifall
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel, 2. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), 3. lag om ändring i vapenlagen (2026:000). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:228 punkterna 1-3 och avslår motionerna 2025/26:4091 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 1 och 2025/26:4096 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 4.
Riksdagen avslår motionsförslag om att regeringen ska återkomma med en tydligare sekretessbestämmelse.
Utskottets motivering
Utskottet konstaterar att regeringen inte ser något behov av att ytterligare förtydliga den föreslagna sekretessbestämmelsen, med hänvisning till att exportkontrollregelverket bör vara välbekant för de myndigheter som främst kommer att tillämpa bestämmelsen. Utskottet har ingen annan uppfattning och avstyrker därmed motion 2025/26:4096 (MP) yrkande 5.
Reservationer
1.
Regeringens lagförslag, punkt 1 (V)
av Lotta Johnsson Fornarve (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel,
b) antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
2. lag om ändring i vapenlagen (2026:000).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:228 punkterna 2 och 3 samt motion
2025/26:4091 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 1 och
avslår proposition 2025/26:228 punkt 1 och motion
2025/26:4096 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 4.
Ställningstagande
Jag anser att regeringens förslag till ändring i lagen om krigsmateriel ska avslås. Regeringen föreslår bl.a. att den ska få meddela föreskrifter om undantag från kravet på tillstånd för tillverkning och tillhandahållande av delar av krigsmateriel som sker på uppdrag av någon som har tillstånd för sådan tillverkning. I praktiken innebär det att huvudleverantören ska ansvara för eventuella underleverantörer. Jag anser att en administrativ börda inte i sig är ett tillräckligt skäl för att luckra upp regelverket. När försvarsmarknaden kraftigt expanderar är det tvärtom särskilt viktigt att stävja oseriösa företag och mindre nogräknade lycksökare. Därtill kan det vara värdefullt för små företag med begränsad kunskap om tillståndsgivning och begränsade resurser att ha ISP till hjälp under processen.
2.
Regeringens lagförslag, punkt 1 (MP)
av Jacob Risberg (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) i de delar det avser 18 kap. 12 c och 19 §§ och antar lagförslaget i övrigt,
b) antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel,
2. lag om ändring i vapenlagen (2026:000).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:228 punkterna 1 och 3 samt motion
2025/26:4096 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 4,
bifaller delvis proposition 2025/26:228 punkt 2 och avslår motion
2025/26:4091 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 1.
Ställningstagande
Jag anser att den föreslagna sekretessbestämmelsen för uppgifter om programvara, teknik eller tekniskt bistånd i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska avslås eftersom den är otydlig och det kan försvåra för tillämpande myndigheter.
3.
Sveriges anslutning till avtalet om exportkontroll, punkt 2 (V, MP)
av Jacob Risberg (MP) och Lotta Johnsson Fornarve (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2025/26:4091 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 2 och
2025/26:4096 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 6 och
avslår proposition 2025/26:228 punkt 4.
Ställningstagande
Vi anser att riksdagen ska avslå regeringens förslag om att riksdagen ska godkänna Sveriges anslutning till avtalet om exportkontroll på försvarsområdet.
Enligt FN:s vapenhandelsfördrag som Sverige ratificerade 2024 är Sverige skyldig att införa och upprätthålla nationell kontroll över export av krigsmateriel. EU:s medlemsstater har nationella regler för krigsmaterielexport. Vi anser att avtalet om exportkontroll riskerar att underminera demokratikriteriet i svensk krigsmateriellagstiftning. Eftersom de andra avtalsparterna (Frankrike, Tyskland, Spanien och Storbritannien) har svagare regelverk för krigsmaterielexport skulle en anslutning till avtalet möjliggöra ett kryphål för dem som vill undkomma den svenska regleringen.
Handeln med krigsmateriel förutses öka med anledning av det förändrade säkerhetsläget i Europa och världen. Vi har inget emot sambeställningar med länder som står oss nära, värderingsmässigt och geografiskt. Sådana sambeställningar kan ge ekonomiska besparingar och skapa mer effektiva processer. Men sådana fördelar får inte uppnås på bekostnad av den svenska exportkontrollens integritet. Sverige behöver värna de nationella regler som finns för krigsmaterielexport och inte överlåta till andra stater att göra bedömningar som gäller svenskt krigsmateriel. Det gäller även svensktillverkade vapenkomponenter.
4.
Riktlinjerna, punkt 3 (V)
av Lotta Johnsson Fornarve (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:4091 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 3 och 4 samt
avslår motionerna
2025/26:3407 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 1 och
2025/26:4096 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkandena 1–3 och 7.
Ställningstagande
Jag anser inte att det finns skäl att luckra upp det svenska regelverket med anledning av Natomedlemskapet. Det finns inte heller några krav från Nato på anpassning av krigsmateriellagstiftning, vilket bekräftas av 2023 års krigsmaterielutredning. Jag är mycket kritisk till ändringar av riktlinjerna som kan innebära undantag för agerande som kan gå utanför folkrättens ram.
Jag anser inte att allierades behov av kunnande och materiel bör läggas till som skäl för att bevilja tillstånd. En sådan förändring försvagar exportkontrollen.
Regeringen bedömer att samverkan med allierade stater i princip får anses överensstämma med Sveriges säkerhets- och försvarspolitik. När det gäller krigsmaterielexport mellan Nato-länder vill jag hänvisa till 2023 års krigsmaterielutredning där det uppges om export av krigsmateriel mellan Nato-länder att det är ”upp till varje medlemsstat att besluta om krigsmaterielexport i enlighet med respektive lands nationella regelverk och i enlighet med internationella åtaganden på området”. Jag ser därmed inte behov av att riktlinjerna ska förändras i denna del.
Ur avsnittet "Förslag till sekretessbestämmelse" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet
| Parti | Fördelning | Ja | Nej | Avstår | Frånv. |
|---|---|---|---|---|---|
| Socialdemokraterna | 106 | 0 | 0 | 0 | |
| Sverigedemokraterna | 68 | 0 | 0 | 2 | |
| Moderaterna | 65 | 0 | 0 | 1 | |
| Centerpartiet | 23 | 0 | 0 | 1 | |
| Vänsterpartiet | 0 | 20 | 0 | 1 | |
| Kristdemokraterna | 18 | 0 | 0 | 1 | |
| Miljöpartiet | 0 | 0 | 18 | 0 | |
| Liberalerna | 16 | 0 | 0 | 0 | |
| Partilösa | 5 | 3 | 1 | 0 |
#2 Sveriges anslutning till avtalet om exportkontroll Bifall
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen godkänner Sveriges anslutning till avtalet om exportkontroll på försvarsområdet. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:228 punkt 4 och avslår motionerna 2025/26:4091 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 2 och 2025/26:4096 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 6.
Riksdagen avslår motionsförslag om att regeringen ska återkomma med en tydligare sekretessbestämmelse.
Utskottets motivering
Utskottet konstaterar att regeringen inte ser något behov av att ytterligare förtydliga den föreslagna sekretessbestämmelsen, med hänvisning till att exportkontrollregelverket bör vara välbekant för de myndigheter som främst kommer att tillämpa bestämmelsen. Utskottet har ingen annan uppfattning och avstyrker därmed motion 2025/26:4096 (MP) yrkande 5.
Reservationer
1.
Regeringens lagförslag, punkt 1 (V)
av Lotta Johnsson Fornarve (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel,
b) antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
2. lag om ändring i vapenlagen (2026:000).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:228 punkterna 2 och 3 samt motion
2025/26:4091 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 1 och
avslår proposition 2025/26:228 punkt 1 och motion
2025/26:4096 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 4.
Ställningstagande
Jag anser att regeringens förslag till ändring i lagen om krigsmateriel ska avslås. Regeringen föreslår bl.a. att den ska få meddela föreskrifter om undantag från kravet på tillstånd för tillverkning och tillhandahållande av delar av krigsmateriel som sker på uppdrag av någon som har tillstånd för sådan tillverkning. I praktiken innebär det att huvudleverantören ska ansvara för eventuella underleverantörer. Jag anser att en administrativ börda inte i sig är ett tillräckligt skäl för att luckra upp regelverket. När försvarsmarknaden kraftigt expanderar är det tvärtom särskilt viktigt att stävja oseriösa företag och mindre nogräknade lycksökare. Därtill kan det vara värdefullt för små företag med begränsad kunskap om tillståndsgivning och begränsade resurser att ha ISP till hjälp under processen.
2.
Regeringens lagförslag, punkt 1 (MP)
av Jacob Risberg (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) i de delar det avser 18 kap. 12 c och 19 §§ och antar lagförslaget i övrigt,
b) antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel,
2. lag om ändring i vapenlagen (2026:000).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:228 punkterna 1 och 3 samt motion
2025/26:4096 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 4,
bifaller delvis proposition 2025/26:228 punkt 2 och avslår motion
2025/26:4091 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 1.
Ställningstagande
Jag anser att den föreslagna sekretessbestämmelsen för uppgifter om programvara, teknik eller tekniskt bistånd i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska avslås eftersom den är otydlig och det kan försvåra för tillämpande myndigheter.
3.
Sveriges anslutning till avtalet om exportkontroll, punkt 2 (V, MP)
av Jacob Risberg (MP) och Lotta Johnsson Fornarve (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2025/26:4091 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 2 och
2025/26:4096 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 6 och
avslår proposition 2025/26:228 punkt 4.
Ställningstagande
Vi anser att riksdagen ska avslå regeringens förslag om att riksdagen ska godkänna Sveriges anslutning till avtalet om exportkontroll på försvarsområdet.
Enligt FN:s vapenhandelsfördrag som Sverige ratificerade 2024 är Sverige skyldig att införa och upprätthålla nationell kontroll över export av krigsmateriel. EU:s medlemsstater har nationella regler för krigsmaterielexport. Vi anser att avtalet om exportkontroll riskerar att underminera demokratikriteriet i svensk krigsmateriellagstiftning. Eftersom de andra avtalsparterna (Frankrike, Tyskland, Spanien och Storbritannien) har svagare regelverk för krigsmaterielexport skulle en anslutning till avtalet möjliggöra ett kryphål för dem som vill undkomma den svenska regleringen.
Handeln med krigsmateriel förutses öka med anledning av det förändrade säkerhetsläget i Europa och världen. Vi har inget emot sambeställningar med länder som står oss nära, värderingsmässigt och geografiskt. Sådana sambeställningar kan ge ekonomiska besparingar och skapa mer effektiva processer. Men sådana fördelar får inte uppnås på bekostnad av den svenska exportkontrollens integritet. Sverige behöver värna de nationella regler som finns för krigsmaterielexport och inte överlåta till andra stater att göra bedömningar som gäller svenskt krigsmateriel. Det gäller även svensktillverkade vapenkomponenter.
4.
Riktlinjerna, punkt 3 (V)
av Lotta Johnsson Fornarve (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:4091 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 3 och 4 samt
avslår motionerna
2025/26:3407 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 1 och
2025/26:4096 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkandena 1–3 och 7.
Ställningstagande
Jag anser inte att det finns skäl att luckra upp det svenska regelverket med anledning av Natomedlemskapet. Det finns inte heller några krav från Nato på anpassning av krigsmateriellagstiftning, vilket bekräftas av 2023 års krigsmaterielutredning. Jag är mycket kritisk till ändringar av riktlinjerna som kan innebära undantag för agerande som kan gå utanför folkrättens ram.
Jag anser inte att allierades behov av kunnande och materiel bör läggas till som skäl för att bevilja tillstånd. En sådan förändring försvagar exportkontrollen.
Regeringen bedömer att samverkan med allierade stater i princip får anses överensstämma med Sveriges säkerhets- och försvarspolitik. När det gäller krigsmaterielexport mellan Nato-länder vill jag hänvisa till 2023 års krigsmaterielutredning där det uppges om export av krigsmateriel mellan Nato-länder att det är ”upp till varje medlemsstat att besluta om krigsmaterielexport i enlighet med respektive lands nationella regelverk och i enlighet med internationella åtaganden på området”. Jag ser därmed inte behov av att riktlinjerna ska förändras i denna del.
Ur avsnittet "Förslag till sekretessbestämmelse" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet
| Parti | Fördelning | Ja | Nej | Avstår | Frånv. |
|---|---|---|---|---|---|
| Socialdemokraterna | 106 | 0 | 0 | 0 | |
| Sverigedemokraterna | 68 | 0 | 0 | 2 | |
| Moderaterna | 64 | 0 | 0 | 2 | |
| Centerpartiet | 23 | 0 | 0 | 1 | |
| Vänsterpartiet | 0 | 20 | 0 | 1 | |
| Kristdemokraterna | 18 | 0 | 0 | 1 | |
| Miljöpartiet | 0 | 18 | 0 | 0 | |
| Liberalerna | 16 | 0 | 0 | 0 | |
| Partilösa | 4 | 4 | 1 | 0 |
#3 Riktlinjerna Acklamation
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:3407 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 1, 2025/26:4091 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 3 och 4 samt 2025/26:4096 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkandena 1-3 och 7.
Riksdagen avslår motionsförslag om riktlinjer för utförsel och annan utlandssamverksam.
Utskottets motivering
Utskottet konstaterar att det nuvarande svenska exportkontrollregelverket består av krigsmateriellagen, krigsmaterielförordningen och de principer och riktlinjer för krigsmaterielexport som har beslutats av regeringen och godkänts av riksdagen. Lagen anger tillståndsprövningens övergripande villkor, medan de generella principer och kriterier som ska beaktas i prövningen återges i riktlinjerna.
För beviljande av tillstånd för utförsel eller annan utlandssamverkan om krigsmateriel krävs att det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för ett sådant beslut, men det förutsätter samtidigt att ett beslut om beviljande inte står i strid med Sveriges internationella förpliktelser eller Sveriges utrikespolitik i övrigt.
Utskottet konstaterar vidare att den svenska tillståndsprövningen av utförsel av krigsmateriel och annan utlandssamverkan bygger på en uppdelning av utrikespolitiska hinder i ovillkorliga hinder och villkorliga hinder. Ett ovillkorligt hinder innebär att en utförsel eller annan utlandssamverkan är utesluten. De ovillkorliga hindren är således hinder som förbjuder export trots att det kan vara påkallat utifrån säkerhets- eller försvarspolitiska skäl. De ovillkorliga hindren för export eller annan utlandssamverkan utgörs av Sveriges internationella förpliktelser, t.ex. internationella konventioner som Sverige har tillträtt och vapenembargon som har beslutats av EU, FN eller OSSE.
Utskottet konstaterar vidare att det i ärenden där det inte finns några ovillkorliga hinder ska en helhetsbedömning göras där hänsyn tas till alla omständigheter som är betydelsefulla för ärendet. I riktlinjerna anges att respekt för mänskliga rättigheter och den mottagande statens demokratiska status utgör centrala villkor vid tillståndsprövningen.
Regeringen anför i propositionen att det ligger i Sveriges säkerhets- och försvarspolitiska intresse att bidra till det kollektiva försvaret i alliansen. Detta innebär att svensk försvarsindustri behöver kunna utveckla och tillverka materiel för allierades räkning utan att det finns ett motsvarande intresse om anskaffning från det svenska försvaret eller svenska myndigheter. Även om det i nuvarande riktlinjer finns utrymme att ta en bredare säkerhetspolitisk hänsyn vid tillståndsgivningen anser regeringen att det finns skäl att klargöra att det även kan finnas säkerhets- och försvarspolitiska skäl att medge tillstånd om det behövs för att säkerställa en allierad stats behov av materiel eller kunnande. En förutsättning för att tillstånd ska medges är att exporten eller samverkan i övrigt inte bedöms vara i strid med principerna och målen för Sveriges exportpolitik. Utskottet instämmer i regeringens bedömning.
Enligt regeringen ska det anges i riktlinjerna att samverkan med allierade stater i princip får anses stå i överensstämmelse med Sveriges säkerhets- och försvarspolitik. En helhetsbedömning bör alltid göras i det enskilda fallet med utgångspunkt i riktlinjernas försvars-, säkerhets- och utrikespolitiska överväganden. I en helhetsbedömning finns utrymme att medge tillstånd allteftersom samarbetet utvecklas med de stater inom Nato som Sverige i dag har mer begränsad samverkan med på krigsmaterielområdet. Presumtionen att samverkan med en viss krets av länder i princip överensstämmer med Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik innebär inte en rätt för landet i fråga att få ta emot svensk krigsmateriel. Förutsättningarna för samverkan med traditionella samarbetsländer kan förändras över tid och ett land kan komma i fråga som mottagare av viss svensk materiel, men undantas som mottagare för andra materielslag. En prövning i enlighet med FN:s vapenhandelsfördrag och EU:s gemensamma ståndpunkt 2008/799/GUSP av exempelvis landets respekt för internationell humanitär rätt behöver också göras i förhållande till allierade stater.
Utskottet delar i likhet med sitt uttalande i betänkande 2024/25:UU9 regeringens övergripande bedömning att Natomedlemskapet förändrar förutsättningarna för krigsmaterielexport inom Sveriges nationella regelverk och att Natomedlemskapet i hög grad stärker de försvars- och säkerhetspolitiska skäl som talar för att bevilja tillstånd för export av krigsmateriel till Natos medlemsstater.
I propositionen påpekas att det stöd som Sverige kan komma att ge till andra allierade i enlighet med artikel 5 i nordatlantiska fördraget kan ske i form av att regeringen fattar beslut om att förse en angripen allierad stat med krigsmateriel. Att bistå en angripen allierad får enligt regeringen anses vara ett sådant centralt säkerhets- och försvarspolitiskt intresse för Sverige att det inte bör finnas hinder mot att medge tillstånd till utförsel till den allierade staten. I händelse av ett väpnat angrepp mot en allierad stat bör därför Sveriges åtaganden enligt artikel 5 i fördraget ha företräde framför de villkorliga hinder i riktlinjerna som talar mot export. Detta förutsätter dock att artikel 5 tillämpas i enlighet med förutsättningarna i nordatlantiska fördraget. De kollektiva försvarsförpliktelserna kan exempelvis inte aktualiseras i händelse av att en medlemsstat i Nato attackerar en annan stat i strid med FN-stadgans våldsförbud.
I riktlinjerna finns vägledande principer om vilka omständigheter som bör leda till att ett beviljat tillstånd återkallas. Det kan t.ex. vara att det uppstår ett ovillkorligt hinder eller att den mottagande staten hamnat i väpnad konflikt med en annan stat eller fått inre väpnade oroligheter. Undantagsvis behöver inte återkallande ske i de två senare fallen om beviljandet av tillståndet är förenligt med de folkrättsliga reglerna och med principerna och målen för Sveriges utrikespolitik. Regeringen indikerar därmed i propositionen att utgångspunkten är att tidigare beviljade tillstånd bör återkallas om det inte finns skäl att avstå från att återkalla tillstånd i det enskilda fallet. Sveriges åtaganden som medlem i Nato medför ytterligare säkerhetspolitiska aspekter att ta med i bedömningen. I det fall en allierad stat utsätts för ett väpnat angrepp och artikel 5 tillämpas i enlighet med förutsättningarna i fördraget finns inga skäl att återkalla ett tillstånd. Regeringen anser därför att det bör tydliggöras i riktlinjerna att det även ska vara möjligt att avstå från att återkalla ett tillstånd som avser en mottagande stat som kommit i väpnad konflikt om det är förenligt med Sveriges säkerhetspolitik.
Ur avsnittet "Riktlinjerna" i betänkandet. Läs betänkandet
Avgjord med acklamation - kammaren antog utskottets förslag utan omröstning.
#4 Förslag till sekretessbestämmelse Acklamation
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen avslår motion 2025/26:4096 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 5.
Riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i lagen om krigsmateriel, offentlighets- och sekretesslagen och vapenlagen. Riksdagen avslår ett motionsförslag om att avslå regeringens förslag till ändring av lagen om krigsmateriel samt ett motionsförslag om att avslå delar av regeringens förslag till ändring i offentlighets- och sekretesslagen.
Utskottets motivering
Utskottet välkomnar förslaget om att åstadkomma ett mer ändamålsenligt regelverk för export av krigsmateriel och att detta anpassas efter de nya förutsättningar som råder med anledning av Sveriges Natomedlemskap. De föreslagna ändringarna av krigsmateriellagen syftar bl.a. till att skärpa straffen för grova brott mot lagen om krigsmateriel. De föreslagna ändringarna i vapenlagen syftar bl.a. till att införa ett krav på tillstånd för tillverkning av skjutvapen och föremål som jämställs med skjutvapen. Utskottet ställer sig även bakom detta förslag. Utskottet ser vidare behovet av de föreslagna ändringarna i offentlighets- och sekretesslagen. Dessa ändringar syftar till att införa sekretess för vissa uppgifter som är föremål för kontroll enligt exportkontrollregelverket.
Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag till ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel, ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och ändring i vapenlagen (2026:000). Utskottet avslår motionerna 2025/26:4091 (V) yrkande 1 och 2025/26:4096 (MP) yrkande 4.
Ur avsnittet "Regeringens lagförslag" i betänkandet. Läs betänkandet
Avgjord med acklamation - kammaren antog utskottets förslag utan omröstning.
Stapelns bredd visar andel inom partiets riksdagsgrupp. Hur enskilda ledamöter röstade finns i betänkandet hos riksdagen.