Fördjupad resultatredovisning av internationellt bistånd

Utskottet konstaterar att reformagendan, som presenterades 2023 i ”Bistånd för en ny era – Frihet, egenmakt och hållbar tillväxt” utgör grunden för det svenska biståndet, och tar sin utgångspunkt i aktuella globala utvecklingsutmaningar. Reformagendan betonar behovet av ett mer effektivt svenskt bistånd präglat av långsiktighet, flexibilitet och ökad transparens. En central del är att det svenska utvecklingssamarbetet ska fungera som en hävstång för att stärka partnerländernas egna förutsättningar att mobilisera resurser och attrahera privata investeringar som bidrar till hållbar tillväxt. Reformagendan framhåller dessutom vikten av att fördjupa synergierna mellan bistånd, handel och migration samt att Sverige ska tala med en samlad och samstämmig röst där biståndet ses som en integrerad del av utrikespolitiken.

Utskottet framhåller att det i reformagendan anges ett ökat fokus på Ukraina och närområdet, och sedan Rysslands fullskaliga invasion i februari 2022 har det svenska biståndet till Ukraina ökat avsevärt. Under krigets gång har Sverige både stöttat landets akuta behov och bidragit till dess långsiktiga återuppbyggnad, liksom till reformer som fört Ukraina närmare ett medlemskap i EU, vilket är den övergripande prioriteringen i stödet till Ukraina.

Genom stöd till Ukrainas statsbudget har Sverige medverkat till att upprätthålla grundläggande samhällsfunktioner och makroekonomisk stabilitet. Detta har bidragit till att stärka landets motståndskraft, säkerställa att samhällskritiska funktioner kan fortsätta att fungera, rädda liv och minska mänskligt lidande. Samtidigt har krigsdrabbade människor, inklusive många på flykt, fått humanitärt bistånd i forma av bl.a. livsmedel, nödbostäder, hälsovård och stöd till försörjning. På detta sätt bidrar Sverige till att möta både de akuta och de strukturella behov som kriget har skapat. Dessutom bidrar Sverige till att stärka Ukrainas förmåga att stå emot fortsatt rysk aggression samt bygga upp ett stabilt och demokratiskt samhälle. Insatserna har även haft som mål att fördjupa de bilaterala relationerna mellan Sverige och Ukraina, inklusive ekonomiskt.

Utskottet välkomnar att regeringen redan har presenterat omfattande fleråriga åtaganden genom strukturer som möjliggör ett långsiktigt och flexibelt stöd till Ukraina.

Mot bakgrund av det som anförs ovan avstyrker utskottet motionerna 2024/25:3168 (C) yrkande 13, 2025/26:2818 (V) yrkande 17 samt 2025/26:3967 (V) yrkande 3.

Ur avsnittet "Utformningen av stödet" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet delar regeringens bedömning om vikten av ett fortsatt starkt och långsiktigt svenskt samt europeiskt stöd till Ukraina. Rysslands fullskaliga invasion mot landet utgör ett allvarligt brott mot folkrätten och fortsätter att hota säkerheten i hela Europa. Ett brett, samordnat och uthålligt stöd från EU och dess medlemsstater är avgörande för att Ukraina ska kunna försvara sin suveränitet, återuppbygga landet och fortsätta sitt arbete mot EU-medlemskap.

Sedan Ryssland inledde den fullskaliga invasionen har EU fattat flera beslut som formaliserar Ukrainas kandidatstatus, och förhandlingarna om medlemskap har inletts. Utskottet välkomnar att Sverige även fortsättningsvis ska verka för att EU upprätthåller ett tydligt och förutsägbart stöd både politiskt och ekonomiskt, i linje med pågående reformprocesser och unionens regelverk.

Redan före 2022 hade EU byggt upp ett omfattande stöd till ukrainska reformer, bl.a. inom rättsväsen, polis, räddningstjänst, decentralisering, digitalisering, miljöskydd och utbildning. EU gav även stöd till rättsreformer och antikorruptionsarbete och till att stärka civilsamhällets kapacitet. I samband med inrättandet av EU:s Ukrainafacilitet utarbetade Ukraina och EU-kommissionen den s.k. Ukrainaplanen som nu fungerar som leddokument för Ukrainas reformprocess och EU-närmande.

Sedan 2022 har Sverige lämnat riktat reformstöd inom 28 av de totalt 35 förhandlingskapitel som ligger till grund för medlemskapsförhandlingar mellan EU och kandidatländer. Genom detta breda engagemang har Sverige fortsatt att vara en aktiv partner i Ukrainas arbete med att genomföra de reformer som krävs för ett framtida EU-medlemskap och för landets långsiktiga demokratiska och institutionella utveckling.

Utskottet framhåller att EU:s strukturer för samordning av stödet till Ukraina är omfattande och inkluderar bl.a. Europeiska kommissionens samordningsfunktioner, EU:s civila krishanteringsinsatser och den nyligen förstärkta strategiska dialogen med ukrainska myndigheter. Utskottet anser att EU:s strukturer fyller en viktig funktion och att fokus bör vara att stärka och effektivisera dessa.

Under det svenska ordförandeskapet i den nordisk-baltiska kretsen 2024 lanserades en högnivågrupp med representanter från samtliga nordisk-baltiska länder som fungerar som ett expertstöd åt Ukrainas regering under EU-anslutningsprocessen. Svenska högnivårådgivare som ingår i gruppen är Cecilia Malmström och Katarina Areskoug.

Mot bakgrund av det som anförs ovan avstyrker utskottet motionerna 2025/26:3623 yrkandena 9 och 31 och 2025/26:3967 yrkande 1.

Utskottet konstaterar att Rysslands fullskaliga invasion har medfört omfattande förstörelse av infrastruktur och ekosystem. Utöver de direkta effekterna av kriget behöver Ukraina fortsatt hantera redan existerande miljö- och klimatutmaningar samt de betydande miljöskador som orsakats av den ryska aggressionen. Dessa omfattar bl.a. förorenade markområden och stora mängder rasmassor från förstörd infrastruktur och bebyggelse. Utskottet framhåller att Ukraina därmed har ett ökat behov av att stärka sin kapacitet för en hållbar förvaltning. Sverige har bidragit till arbetet med grön omställning och långsiktig hållbar utveckling genom att bl.a. stödja insatser som bidrar till att skapa mer motståndskraftiga energiförsörjningssystem och bidrar även med svensk expertis inom t.ex. avfallshantering och framtagande av lagar och reformer för kapitel 27 (Miljö och klimatförändringar) i processen för EU-närmandet. Utskottet betonar även vikten av att misstänkta krigsbrott dokumenteras och utreds. Under 2023 utsågs Sveriges tidigare utrikesminister Margot Wallström av Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj att som medordförande leda en internationell arbetsgrupp som analyserat krigets miljökonsekvenser i Ukraina. Den 29 februari 2024 informerade Wallström utrikesutskottet, tillsammans med miljö- och jordbruksutskottet, om arbetsgruppens rapport.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2025/26:3967 (V) yrkande 2.

År 2025 var Ukraina världens mest minerade land, vilket ger allvarliga konsekvenser för civilbefolkningen liksom för landets jordbruk, transporter och infrastruktur. Sverige har under flera år lämnat stöd till minhantering i Ukraina genom olika organisationer. Utskottet välkomnar att det svenska stödet bl.a. bidrog till minröjningsinsatser redan före den fullskaliga invasionen, vilket innebar att utbildad personal snabbt kunde expandera verksamheten efter invasionen. Under åren 2022–2024 bidrog det svenska stödet till att över 132 600 kvadratmeter mark röjdes, 151 minerade områden kartlades, Ukrainas Mine Action Centre tillfördes utrustning och att drygt 22 800 personer utbildades i riskerna med minor. Därutöver har Myndigheten för civilt försvar (tidigare Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) bidragit med materiel och expertstöd. Sverige har även lämnat 209 miljoner kronor till UNDP:s program för civil minhantering, vilket resulterat i förstärkt ukrainsk kapacitet genom utrustning, utbildning och systemutveckling.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2025/26:3962 (MP) yrkande 4.

Ur avsnittet "Reformer" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 4. Läs betänkandet

Utskottet delar regeringens bedömning om vikten av ett fortsatt starkt och långsiktigt svenskt samt europeiskt stöd till Ukraina. Rysslands fullskaliga invasion mot landet utgör ett allvarligt brott mot folkrätten och fortsätter att hota säkerheten i hela Europa. Ett brett, samordnat och uthålligt stöd från EU och dess medlemsstater är avgörande för att Ukraina ska kunna försvara sin suveränitet, återuppbygga landet och fortsätta sitt arbete mot EU-medlemskap.

Sedan Ryssland inledde den fullskaliga invasionen har EU fattat flera beslut som formaliserar Ukrainas kandidatstatus, och förhandlingarna om medlemskap har inletts. Utskottet välkomnar att Sverige även fortsättningsvis ska verka för att EU upprätthåller ett tydligt och förutsägbart stöd både politiskt och ekonomiskt, i linje med pågående reformprocesser och unionens regelverk.

Redan före 2022 hade EU byggt upp ett omfattande stöd till ukrainska reformer, bl.a. inom rättsväsen, polis, räddningstjänst, decentralisering, digitalisering, miljöskydd och utbildning. EU gav även stöd till rättsreformer och antikorruptionsarbete och till att stärka civilsamhällets kapacitet. I samband med inrättandet av EU:s Ukrainafacilitet utarbetade Ukraina och EU-kommissionen den s.k. Ukrainaplanen som nu fungerar som leddokument för Ukrainas reformprocess och EU-närmande.

Sedan 2022 har Sverige lämnat riktat reformstöd inom 28 av de totalt 35 förhandlingskapitel som ligger till grund för medlemskapsförhandlingar mellan EU och kandidatländer. Genom detta breda engagemang har Sverige fortsatt att vara en aktiv partner i Ukrainas arbete med att genomföra de reformer som krävs för ett framtida EU-medlemskap och för landets långsiktiga demokratiska och institutionella utveckling.

Utskottet framhåller att EU:s strukturer för samordning av stödet till Ukraina är omfattande och inkluderar bl.a. Europeiska kommissionens samordningsfunktioner, EU:s civila krishanteringsinsatser och den nyligen förstärkta strategiska dialogen med ukrainska myndigheter. Utskottet anser att EU:s strukturer fyller en viktig funktion och att fokus bör vara att stärka och effektivisera dessa.

Under det svenska ordförandeskapet i den nordisk-baltiska kretsen 2024 lanserades en högnivågrupp med representanter från samtliga nordisk-baltiska länder som fungerar som ett expertstöd åt Ukrainas regering under EU-anslutningsprocessen. Svenska högnivårådgivare som ingår i gruppen är Cecilia Malmström och Katarina Areskoug.

Mot bakgrund av det som anförs ovan avstyrker utskottet motionerna 2025/26:3623 yrkandena 9 och 31 och 2025/26:3967 yrkande 1.

Utskottet konstaterar att Rysslands fullskaliga invasion har medfört omfattande förstörelse av infrastruktur och ekosystem. Utöver de direkta effekterna av kriget behöver Ukraina fortsatt hantera redan existerande miljö- och klimatutmaningar samt de betydande miljöskador som orsakats av den ryska aggressionen. Dessa omfattar bl.a. förorenade markområden och stora mängder rasmassor från förstörd infrastruktur och bebyggelse. Utskottet framhåller att Ukraina därmed har ett ökat behov av att stärka sin kapacitet för en hållbar förvaltning. Sverige har bidragit till arbetet med grön omställning och långsiktig hållbar utveckling genom att bl.a. stödja insatser som bidrar till att skapa mer motståndskraftiga energiförsörjningssystem och bidrar även med svensk expertis inom t.ex. avfallshantering och framtagande av lagar och reformer för kapitel 27 (Miljö och klimatförändringar) i processen för EU-närmandet. Utskottet betonar även vikten av att misstänkta krigsbrott dokumenteras och utreds. Under 2023 utsågs Sveriges tidigare utrikesminister Margot Wallström av Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj att som medordförande leda en internationell arbetsgrupp som analyserat krigets miljökonsekvenser i Ukraina. Den 29 februari 2024 informerade Wallström utrikesutskottet, tillsammans med miljö- och jordbruksutskottet, om arbetsgruppens rapport.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2025/26:3967 (V) yrkande 2.

År 2025 var Ukraina världens mest minerade land, vilket ger allvarliga konsekvenser för civilbefolkningen liksom för landets jordbruk, transporter och infrastruktur. Sverige har under flera år lämnat stöd till minhantering i Ukraina genom olika organisationer. Utskottet välkomnar att det svenska stödet bl.a. bidrog till minröjningsinsatser redan före den fullskaliga invasionen, vilket innebar att utbildad personal snabbt kunde expandera verksamheten efter invasionen. Under åren 2022–2024 bidrog det svenska stödet till att över 132 600 kvadratmeter mark röjdes, 151 minerade områden kartlades, Ukrainas Mine Action Centre tillfördes utrustning och att drygt 22 800 personer utbildades i riskerna med minor. Därutöver har Myndigheten för civilt försvar (tidigare Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) bidragit med materiel och expertstöd. Sverige har även lämnat 209 miljoner kronor till UNDP:s program för civil minhantering, vilket resulterat i förstärkt ukrainsk kapacitet genom utrustning, utbildning och systemutveckling.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2025/26:3962 (MP) yrkande 4.

Ur avsnittet "Reformer" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 3. Läs betänkandet