Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Utskottet konstaterar att ambitionen att skapa goda förutsättningar för nordiska medborgare att fritt kunna leva, bo och arbeta inom regionen är en central del av det nordiska samarbetet. Genom Gränshinderrådet verkar de nordiska länderna för att identifiera, prioritera och lösa hinder som försvårar rörlighet över gränserna för både individer och företag när det gäller exempelvis arbetsmarknad, social trygghet och näringsverksamhet. I takt med att allt fler gränshinder kan konstateras vara lösta noterar utskottet att arbetsformerna och verktygen för detta arbete har utvecklats över tid och anpassats till förändrade behov och förutsättningar. Under 2025 bedrev Gränshinderrådet sitt arbete utifrån det nya mandat som fastställdes vid Nordiska rådets session i Reykjavík 2024. Mandatet, som ingår i samarbetsministrarnas program för fri rörlighet, gäller för perioden 2025–2027. Det betonar vikten av att fokusera på större och mer strukturella problemområden samt på att arbeta i närmare dialog med samarbetsministrarna, både på nordisk och nationell nivå.

Mot bakgrund av detta avstyrker utskottet kommittémotion 2025/26:3729 (C) yrkande 44 samt kommittémotion 2025/26:4039 (C) yrkande 3.

Utskottet välkomnar att det nordiska miljö-, klimat- och energisamarbetet utvecklas i linje med den gemensamma visionen om Norden som världens mest hållbara och integrerade region 2030. Utskottet noterar att aktuella och sektorsövergripande frågor löpande lyfts fram inom det nordiska samarbetet, däribland e‑handelns miljöpåverkan, internationell miljöbrottslighet och vikten av ett starkt multilateralt miljösamarbete och en kunskapsbaserad klimatpolitik Det nordiska engagemanget i de globala plastförhandlingarna samt förberedelserna inför kommande internationella klimatförhandlingar lyfts också fram som betydelsefullt. Under året antogs även en gemensam deklaration där betydelsen av det starka nordiska samarbetet på energiområdet lyftes fram, särskilt i en tid med en allt allvarligare säkerhetssituation i världen.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet kommittémotion 2025/26:3986 (MP) yrkande 1.

Det nordiska samarbetet regleras i Helsingforsavtalet, som anger de övergripande ramarna för samarbetet mellan de nordiska länderna. Avtalets syfte är att fördjupa samhörigheten mellan länderna samt att underlätta samordning och främja gemensamma lösningar i frågor av gemensamt intresse. Enligt avtalet omfattar det nordiska samarbetet bl.a. sociala och rättsliga frågor, kultur, ekonomi och näringsliv, kommunikationer, miljö och säkerhet, men utesluter inte samarbete även på andra områden. Vid Nordiska rådets 76:e session 2024 i Reykjavík antog Nordiska rådet en rekommendation till de nordiska regeringarna om att inleda en process för att uppdatera Helsingforsavtalet. De nordiska regeringarna besvarade rekommendationen i februari 2025 och uttryckte då en positiv inställning till en möjlig uppdatering av avtalet, men betonade behovet av att först analysera de juridiska konsekvenserna av en sådan revision. För detta ändamål utsågs Elina Pirjatanniemi, professor i juridik vid Åbo Akademi, att genomföra en juridisk utredning. Med utgångspunkt i utredningens slutsatser beslutade de nordiska samarbetsministrarna den 16 mars 2026 att tillsätta en nordisk kommission med uppdrag att ta fram ett samlat förslag till ändringar i Helsingforsavtalets text. Arbetet ska särskilt inriktas på att säkerställa ett likvärdigt deltagande för Färöarna, Grönland och Åland i det nordiska samarbetet. Kommissionen består av åtta ledamöter som är bemyndigade att företräda regeringarna i Danmark, Finland, Färöarna, Grönland, Island, Norge, Sverige och Åland.

Utskottet avstyrker därmed kommittémotion 2025/26:4039 (C) yrkandena 1 och 2.

Ur avsnittet "Nordiskt samarbete" i betänkandet. Läs betänkandet

Samtliga nordiska länder är i dag medlemmar i Nato, vilket skapar goda förutsättningar för fördjupad samverkan. Utskottet välkomnar därför att regeringen prioriterar ett fördjupat nordiskt försvarssamarbete, bl.a. genom gemensam planering, ökad interoperabilitet samt samverkan kring försörjningssäkerhet och försvarsindustriella frågor. Detta arbete bedrivs i nära samspel med EU:s försvarsinitiativ och inom Natos ramverk.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet kommittémotion 2025/26:4003 (V) yrkandena 10 och 11.

Det nordiska samarbetet inom krisberedskap och civilt försvar har fördjupats under året. I maj 2025 gjorde de nordiska statsministrarna ett gemensamt uttalande om att stärka nordisk säkerhet och beredskap. Under Nordiska rådets session i oktober antogs en deklaration på statsministernivå om behovet att stärka det nordiska samarbetet för att utveckla beredskapen. Inom ramen för Hagasamarbetet har de nordiska ministrarna med ansvar för krisberedskap och civilt försvar enats om att bredda samarbetet, bl.a. genom att Färöarna, Grönland och Åland ska kunna delta på tjänstemannanivå samt genom att utvidga samarbetet, när frågorna medger det, med de baltiska länderna och andra demokratiska stater runt Östersjön. Utskottet noterar även vikten av det fortsatta samarbetet i Natorelaterade frågor samt det nära samarbetet mellan Finland, Norge och Sverige, som delar hotbilden på Nordkalotten och samverkar kring totalförsvaret och gemensamma krisscenarier.

Mot den bakgrund som beskrivits ovan avstyrker utskottet kommittémotion 2025/26:3986 (MP) yrkande 2.

Utskottet konstaterar att Arktis sedan länge är ett prioriterat område för svenskt utrikes-, säkerhets- och miljöpolitiskt arbete. Sverige deltar aktivt i såväl nordiska samarbeten som i internationella forum, däribland Arktiska rådet. De nordiska ländernas Arktissamarbete fortsatte under 2025 med den långsiktiga målsättningen att bevara Arktis som en stabil och hållbar region. Inom ramen för Nordiska ministerrådet inleddes genomförandet av det nya arktiska samarbetsprogrammet för perioden 2025–2027. Under året utbetalades 10,3 miljoner danska kronor till projekt med inriktning på bl.a. hållbar utveckling, klimat, miljö, resiliens och kultur. Utskottet noterar att regeringen i strategin för den arktiska regionen från 2020 avser att verka för en långsiktig och hållbar förvaltning av marina ekosystem och våtmarker i Arktis. I enlighet med havsrätten har de fem arktiska kuststaterna särskilda rättigheter och skyldigheter i de arktiska havsområdena samt är alla stater skyldiga att samarbeta för att skydda den marina miljön.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet kommittémotion 2025/26:3986 (MP) yrkande 3.

I utrikesutskottets betänkande 2024/25:UU14 Nordiskt samarbete inklusive Arktis tillkännagav riksdagen att regeringen ska verka för att en nordisk försvars- och säkerhetspolitisk kommission tillsätts (bet. 2024/25:UU14 punkt 5, rskr. 2024/25:231). Mot bakgrund av ett fördjupat nordiskt försvarssamarbete, både inom Nordefco och genom att samtliga nordiska länder nu är medlemmar i Nato, finns det en samverkan och löpande parlamentarisk förankring i respektive parlament. Samtidigt finns det goda möjligheter att fördjupa och förstärka samarbetet ytterligare och öka koordineringen mellan parlamenten. För att undvika överlappande mandat och parallella processer bör emellertid beslutsfattande vara effektivt och tydligt. Regeringens bedömning är att tillkännagivandet inte bör tillgodoses och att det därmed är slutbehandlat. Utskottet gör ingen annan bedömning, utan konstaterar att det finns skäl att för nya samarbetsformer inte begränsa sig till Norden. Utskottet konstaterar att det fortsatt finns utrymme att fördjupa det försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet mellan såväl de nordiska länderna, som med övriga demokratiska östersjöstater, men att formerna för det behöver utredas vidare. Det är uppenbart att det finns ett mervärde i att se över hur samarbetsformerna för ökad säkerhet i Arktis, Nordkalotten och Östersjön ska se ut för att stärka motståndskraft och beredskap i vår del av Europa. Utskottet anser det viktigt att nya samarbetsformer kompletterar varandra och adderar värde och nytta för såväl de nordiska länderna som Östersjöområdet på ett tydligt sätt, vilket bör vara vägledande i det fortsatta arbetet.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet kommitémotion 2025/26:3623 (S) yrkande 40.

Ur avsnittet "Utrikespolitik, säkerhetspolitik, krisberedskap och Arktis" i betänkandet. Läs betänkandet